Documentos de Académico
Documentos de Profesional
Documentos de Cultura
Agbur
Tazwert
Amgared gar yisem d umyag deg sin n yiswiren : taliwin d twuri.
I.
Timesariwin tigensanin
1. Unti
2. Asget
3. Addad amaruz
II.
Timesariwin timezzayin
1. Taliwin n usuddem
a) Isem n tigawt
b) Isem n umeskar
c) Isem n wallal
d) Arbib
2. Arbib ameskan
3. Awsil n yisem
III. Asuddes
IV. Amqim
1. Amqim udmawan
a) Amqim ilelli
b) Amqim awsil
2. Amqim arudmawan
a)
b)
c)
d)
V.
Amqim ameskan
Amqim amattar
Amqim amassa
Amqim arbadu
Tiwuriwin n yisem
1. Aseru (tafyirt tanisemt)
2. Asemmad (tafyirt tanisemt, tafyirt tanemyagt)
a)
b)
c)
d)
Asemmad imsegzi
Asemmad usrid
Asemmad arusrid (tinza)
Asemmad ilelli
__
1
Tawsit
Tawsit, deg tjerrumt, d asmil (catgorie) yersen ef umgired n tuzzuft. Da tawsit d tawsit n
ugama, i nettaf tikwal kan deg tutlayin tigamanin.
axxam ~ taxxamt, izi ~ tizit, uzzal ~ tuzzalt ur yelli d tanmegla n tuzzuft.
Da tawsit, d tala kan, ur telli deg unamek. Deg tefransist, tatalyant, taspenyult, tarabt, llant
snat tewsatin n tala : amalay d wunti. Deg talmant, tarusit, llant kradet n tewsatin : amalay,
unti, arawsan.
Deg tesnilest, deg tefransist d amedya, s umata tawsit ur telli d awalec (awal n tjerrumt :
monme), acku ur d-ittekk seg ufran deg tmeslayt. Ma yella yisem kan, tedda-d yid-s tewsitis : ur yezmir yiwen ad d-yini poire war ma yenna-t-id deg wunti, ur yezmir ad as-d-yefren
amalay. Tawsit akked tuzzuft mgaradent : cuisinier ~ cuisinire deg-s tanmegla n tewsit, deg-s
tanmegla n umawal.
Deg tmazit, tawsit d awalec, d asmil n tjerrumt acku amalay d wunti mgaraden deg tala d
unamek.
I.
II.
Tamawin
a) Kra n yismawen, am tala, tama, taga, tili, tidi, tizi, timmi, tigemmi, tamusni, tasusmi, tilelli,
tagrawla, ur llin d untiyen n tidet, acku ur lin amalay ; am kra n yismawen la, fad.
Ismawen-a tettban-d tewsit-nsen deg tefyirt :
Tasusmi d weltma-s n tmusni. Teccef-itt-id tidi. Teur timmi-s.
Fad d gma-s n la. Deg tmurt n waman, yena-t fad.
b) (a)yis ~ tallit ; ikerri ~ tixsi ; argaz ~ tameut ; ales ~ tame d assa n tuzzuft maca ur yelli
d assa n tewsit. tallit, tixsi, tameut, ur llin d unti n (a)yis, ikerri, argaz. tame, amalayines *ame, lemmer yelli ; ales, unti-ines *talest, iseg d-yekka tullas n teqbaylit.
c) S umata, tala n wunti deg umatar udmawan akked yimqimen, d t.
__
2
__
3
Aman
Aman d tasmilt n tjerrumt i yessemgaraden, deg waas n tutlayin, gar tiwent (unit) akked
tissugta (pluralit). Llant tutlayin ideg yella usinan (am tegrigt, tarabt, atg.), llant tid ideg
yella ukerdan (am yiwet n tmeslayt n Milanisya). Deg yiwet n tama yella wasuf, deg tamannien yella usinan, akerdan, asget. Ma deg tmazit, yella wasuf, yemma usget : axxam ~
ixxamen.
Asebded n usget ef wasuf, yezmer ad yili deg sin n yiswiren : tiri tamezwarut akked tfekka n
yisem.
1. Tiri tamezwarut
Tezmer ad tbeddel (a), tezmer ad teqqim (b).
a) argaz ~ irgazen ; ass ~ ussan ; tamart ~ timarin ; i ~ uan ; iccer ~ accaren ; ticcert ~
taccarin/tuccar ; tamurt ~ timura ; tazzert ~ tuzzar
b) awal ~ awalen ; iger ~ igran ; udem ~ udmawen ; tasa ~ tasiwin ; tidi ~ tidiwin ; tudemt ~ tudmawin
2. Tafekka
Deg wayen yerzan tafekka, asget yezmer ad yili s tmerna n tehrayt (taggara n yisem), ne s
temlellit n teri ne n tera, ne s tmerna n teri.
a) Asget s tmerna n tehrayt : ggtent taliwin n tehrayt (n ; tin ; an ; tatin ;
awen ; t iwin)
awal ~ awalen ; amar ~ imaren ; iccer ~ accaren ; ticcert ~ taccarin ; tamart ~ timarin
iger ~ igran ; i ~ uan ; ass ~ ussan ; taserdunt ~ tiserdatin ; tileft ~ tilfatin
izem ~ izmawen ; udem ~ udmawen ; tudemt ~ tudmawin
b) Asget s temlellit n teri (ne n tera)
aru ~ ira ; abdun ~ ibdan
asalu ~ isula ; asafu ~ isufa
c) Asget s tmerna n teri
adrar ~ idurar ; amrar ~ imurar ; azrar ~ iurar ; azrar ~ izurar ;
d) Asget s tmerna n tehrayt d uelluy n teri
abrid ~ iberdan ; adrum ~ iderman ; aglim ~ igelman ; arum ~ ierman
e) Asget s tehrayt d temlellit
aar ~ iuran ; afus ~ ifassen ; asif ~ isaffen ; tama ~ tamiwin
Tamawin
a) Llan ismawen asget-nsen yesdukel gar teri tamezwarut d tehrayt d temlellit, atg. Widen d
wid ideg yegget wallus deg usile n usget. Llan wiya asget-nsen anagar s tehrayt n : awalen ;
tamawin ; atg.
b) Ismawen aru, abla, asennan, atg., d imalayen maca deg unamek tikwal deg asget.
Neya deg twakksa (n) usennan
I da-yettrajun ssan Deg ubrid yerjan aar
c) ulli, arrac, tulawin, d asget n tixsi, aqcic, tameut ?
d) Llan yismawen d asget war asuf : medden, tiqqar, aman, atg.
e) Llan yismawen d asuf war asget : tirit, times, iij, atg.
f) Isem n tigawt : ma d asuf ur ili asget, ma asget ur ili asuf : tagmert, tisin.
g) Deg tegnatin-nnien, berra i yisem, asget dima s tala n.
__
4
__
5
Addad
D tasmilt n tjerrumt i yessemgaraden gar waddad ilelli d waddad amaruz. Addad yerza tiri
tamezwarut n yisem.
Deg tesnilest, addad d awalec acku amsiwel yezmer ad yefren gar waddad ilelli d waddad
amaruz. Yettili waddad ilmend n twuri n yisem.
I. Addad d twuri
Addad ilelli d addad n yisem mi ara yili yisem-nni :
d arilaw (non-rel, virtuel) ;
deg umu n yismawen (deg umawal ne deg usegzawal) ;
deg tazwara n tefyirt (ne n tenfalit) ;
d aseru ;
d asemmad usrid.
Addad amaruz, addad n yisem deg wattal ilaw, mi ara yili yisem-nni :
d asemmad n yisem (war tanzet) ;
d asemmad arusrid (deffir tenzet) ;
d asemmad imsegzi.
II. Taliwin
Addad amaruz yettili :
s tmerna n w sdat teri tamezwarut a ne u ; s tmerna n y sdat teri i. Da d addad amaruz ay
d tala tucrit, addad ilelli d tala tarucrit.
asif ~ wasif ; udem ~ wudem ; idis ~ yidis
s temlellit n tera a/u. Da d taliwin tucriin i sin, s waddad ilelli s waddad amaruz.
afus ~ ufus ; argaz ~ urgaz ; amar ~ umar
s uelluy n teri deg yisem unti. Da d addad ilelli ay d tala tucrit.
tameut ~ tmeut ; tiri ~ teri ; tilufa ~ tlufa
III. Tamawin
a) Llan yismawen ur lin addad, am
tala, tili ;
yismawen untiyen at teri tamezwarut u ;
yismawen war tiri tamezwarut.
b) Llan yismawen, yal tamnat amek tessawal addad-nsen amaruz :
taluft/tluft ; ufud/wafud ; waddaynin/uddaynin
c) Llan yismawen ideg tesbek tala deg waddad amaruz : wazi
d) Deg tcawit, deg kra n yismawen, addad amaruz : ~ u, kra n yismawen untiyen d war
addad : suf ~ usuf ; fus ~ ufus ; ar ~ uar ; tfunast ; ta (maca tameut ~ tmeut)
e) Deg tmahet, addad amaruz ur yelli s ubeddel n teri, maca s ubeddel n tullya n teri :
ales ~ les
__
6
IV. Arbib
Yebded urbib ef umyag n tara. Ggtent talwiwin n urbib, ilmend n tessa n umyag ne imend n
temnat. Seg gar taliwin-nni ufrarent-d kuet :
a) s tmerna n a sdat tneggarut : awra, azegzaw, atg.
b) s tussda n tergalt tanemmast d tmerna n a sdat tneggarut : amellal, amessas, asemmam
c) s tmerna n an d adfir : ameqqran, aezzfan, aberkan, atg.
d) s uskim uCCiC : uzmir, uric, ungif, etg.
__
7
Arbib ameskan
Arbib ameskan d yiwet seg tmesariwin timezzayin n yisem. S umata, tala tettbeddil kan
ilmend n wadeg n wi d-yettwaseknen (M. Mammeri yessawal-asen udmawen).
ayen i d-yettwaseknen atan sdat win yettmeslayen : argaz-a, tamurt-a.
ayen i d-yettwaseknen atan agemma i win yettmeslayen maca yettwali-t : argaz-ihin,
tamurt-ihin.
d abdar, deg tibawt ne uhu n wayen i d-yettwaseknen : argaz-nni, tamurt-nni.
d tient : argaz-nnien, tamurt-ien.
1. Ameskan n tiin
Deg tmazit, s umata, arbib ameskan s tala a (taliwin tiezzfanin : ay, aya, ayi, agi, agi)
d tala tarmeskilt. Ma ulac mai d tala taddayt, maca :
a) deg kra n tantaliwin (tumabt, tamazit n Walas, Tigurarin), d tala u ay yellan.
b) deg tsalit, d tala tawezzlant a ne ad, i ifettin ilmend n uman : ad ~ id.
c) deg tcelit, -ad ~ -an d tanmegla n d n i yellan deg tzela n tnila (deg umyag) [tiin ~
tigguga].
d)deg tmahet, d tala n umqim ameskan, ifettin ilmend n tewsit d uman : ales-wa, tanut-ta,
midden-wi, tinutin-ti.
e) deg kra n tmeslayin, tient teba ef snat : abadu d urbadu : -nnien ~ -ien, maca tikwal d
tala kan, ur telli d tanmegla abadu ~ arbadu.
2. Ameskan n tigguga
Ameskan n tigguga s tala ihin, maca deg yiwet n tmeslayt am tsalit, d timerna ef tala
tarmesklit -nnha, tella tala ifettin ilmend n tewsit d uman : -nnakan / -nnattan / nnaknin / -nnaktin. [k]
3. Ameskan n ubdar
Ameskan n ubdar s tala n enn/-nni. Deg tcelit, s tala ann, ma deg tcawit s tala n
umernu n wadeg din.
4. Ameskan n tient
Niqal ameskan n tient d armeskil, maca deg tmahet ifetti ilmend n tewsit d uman, yebded
ef tala n umeskan : -wahaen/wihanin/tahaet/tihanin.
Deg teqbaylit llant snat taliwin n urbib n tient : nnien/ien, maca llant tmeslayin ideg
mgaradent taliwin-a deg unamek : yiwet d tabadut, taye d tarbadut : ass-nnien (lautre
jour), ass-ien (un autre jour).
__
8
Asuddes
1. Tabadut
Asuddes d abrid n usile n umawal, yemgarad ef usuddem. Asuddem d timerna n tala n
tjerrumt i tala n umawal, ma d asuddes d asemlil n snat n taliwin n umawal : asergel d
asuddim, ma d asersif d uddis. Tikwal tezmer ad ternu gar-asen tenzet n : taslit n unar.
N2
N3
(d uddis)
tasarut + n + tawwurt > tasarut n tewwurt (ne tasarut n wul, amnar n tewwurt)
N1
N2
N3
(d uddus)
Deg uswir n tseddast, uddis d usbik : ur nezmir ad nger wara gar yiferdisen-is ; ma gar
yiferdisen n wuddus, nezmer ad nger kra n wawal, yerna nezmer ad nekkesrer yal yiwen seg
yimuren-nni n wuddus :
tislit n unar-nni (*tislit-nni n unar)
tasarut n tewwurt-nni ne tasarut-nni n tewwurt
4. Uddisen d tutlayt n zik
Isuddisen d inagan ef taluft n tdamsa n tutlayt, d allal udmis (akaccar) n usemmi n tawsiwin.
Deg kra n yisuddimen yeskan-d usuddem amek tella tutlayt zik. Isuddimen am asersif (asar n
wasif), alemsir (alem n (t)(a)sir(t)), aesmar (ies n wamar), iesdis (ies n yidis), skanen-d tagnit i
tezmer ad tili deg-s tmazit zik : tiri tamezwarut n yisem tla azal n umagrad (i d-yekkan ahat
seg umqim umeskan : amalay a, unti ta). Uddisen am aman mellulen, tala mellult (d ismedgen : d
ismawen n yimukan) skanen-d aseqdec n umaun n umyag n tara zik deg yiwet n temnat
ideg yu amkan-is urbib (aman imellalen, tala tamellalt). Skanen-d daen wuddisen tanila n
uguccel : amselkem amguccil (dtermin) amguccel (dterminant) :
asariden (asar iden = asar aidan ) ; agecrir n umar (s tefransist : cyclamen)
asar
iden
agecrir
__
9
(n)
umar
Awsil n yisem
Awsil n yisem d amqim i irennun ef yisem. Irennu ef yiwen n yisem, yettili deg wadeg n
yisem-nnien. Deg-s tawsit d uman n yisem-nni iwimi yu umqim adeg-is. Ur deg-s tawsit d
uman n yisem ief irennu.
afus n yisli = afus-is ; aad n teslit = aad-is ; ifassen n yisli = ifassen-is ; iudan n teslit = iudan-is
afus n yisli = afus-is ; afus n teslit = afus-is ; afus n yislan = afus-nsen ; afus n teslatin = afus-nsent
Asuf
Asget
Udem 1u amalay
-nne
Udem w1 unti
-nte
-nnek
Udem w2 amalay
- nwen
Udem w2 unti
-nnem
Udem w2 unti
- nwent
Udem w3
-nnes
Udem w3 amalay
-nsen
Udem w3 unti
-nsent
Udem 1u
-nnew
Udem w2 amalay
Deg taliwin-a tettkan-d tenzet n : amzur n taklit = amzur-nnes = amzur-is = amzur-s = amzurnnit. Ti d taliwin yellan s tidet maca ur llint akk deg yiwet n tantala. Deg teqbaylit, d amedya,
mgaradent taliwin (n wasuf). Deg tcawit, temgarad tala n wudem 1u n wasuf. Deg tuget n
tantaliwin temgarad tala n wudem w2 asget (deg ususru : tamahet - nekmet). Deg
tumabt, ur telli tenzet n deg wasuf : udem-s am deg yismawen yeggran s teri : tama-s.
Awsil n yisem n timmarewt, s tala iman-is :
Asuf
Asget
Udem 1u amalay
-tne
Udem w1 unti
-tnte
-k
Udem w2 amalay
- twen
Udem w2 unti
-m
Udem w2 unti
- twent
Udem w3
-s
Udem w3 amalay
-tsen
Udem w3 unti
-tsent
Udem 1u
Udem w2 amalay
__
10
G. M. : Awsil n yisem n timmarewt udem 1u asuf d war asnamak (baba, yemma, gma, yelli, mmi,
atg.), maca yezmer ad yili tala - inu, i yettusemman d tala tasant (n tasa, s tefransist :
affective).
__
11
Imqimen
1. Tabadut
Nera dakken tutlayt teba ef sin n yiricen n wawalen : awalen n umawal akked wawalen n
tjerrumt. Awalen n umawal ban, da nutni, ef sin n yiricen : isem d umyag (nera yakan
amek mgaraden). Akk imyagen ur-sen yiwen n umyag i yettilin deg wadeg-nsen (deg tuttra
da) : eg (sker, xdem) :
Ma iga wa ? Ma teskared da ?
Nera dakken arbib d awal i irennun er yisem, yezmer ad yili d arbib n tjerrumt (arbib
ameskan, awsil n yisem), yezmer ad yili d arbib n umawal. Ma d amqim, d awal i yettilin deg
wadeg n yisem. Deg tefyar
Salas d aselway n useqqamu. > Netta d aselway n useqqamu.
Yessebded tigemmi > Yessebded-itt.
Adfel ddu-yas, lehwa ddari-yas.
Wa d amnay, wa d aterras.
Netta, -itt, -(y)as, wa, d imqimen.
2. Tisekkiwin n yimqimen
Ban yimqimen ef snat n tsekkiwin timeqqranin : imqimen udmawanen d yimqimen
arudmawanen. Amqim udmawan d amqim ifettin ilmend n wudem. Llan krad n wudmawen :
amezw aru, d win yettmeslayen ; wis sin, d win i wimi yettmeslay ; wis krad, d win ief
yettmeslay. Amqim udmawan, deg-s akk udmawen (1u, w2, w3). Ma d amqim arudmawan, d
amqim ur nfetti ilmend n wudem. Ma nemmuqel amqim udmawan, ad t-naf d war udem, ne
deg-s anagar udem wis krad ; udem wis krad, d war udem acku d udem ur neddir deg tegnit n
teywalt (yettwabdar-d kan).
nekni d udem amezwaru ; ansuf yes-wen, d udem wis sin ; nni-as, d udem wis krad.
3. Imqimen udmawanen
Amqim udmawan yeba ef snat n taggayin : amqim ilelli, amqim awsil. Amqim awsil yeba
ef kradet n taggayin : awsil n umyag, awsil n yisem, awsil n tenzet. Awsil n umyag yeba ef
umqim asemmad usrid d umqim asemmad arusrid.
3.1. Amqim ilelli
Amqim ilelli d amqim i yettaafen adeg n yisem mi ara yili d aseru (n tefyirt tanisemt), ne d
asemmad imsegzi, ne d anmel n usentel.
D nutenti ay d azekka n talsa.
Yeqqim netta d wi yezizen.
Kem d times, nek d aman
Nekni nezzenz-itt, kunwi terram-tt-id.
3.2. Amqim awsil
Amqim awsil yettili deg wadeg n yisem mi ara yili d asemmad n yisem, ne d asemmad usrid,
ne d asemmad arusrid (s tenzet i ne s tenza-nnien : er, deg, ef, atg.). Tanzet i telli mi
ara yili uwsil deg wadeg n yisem, tinza-nnien ur ellint : irennu uwsil deffir-sent.
3.2.1. Awsil n yisem (er tamsirt Awsil n yisem)
Nezmer ad d-nesmekti dakken awsil n yisem d amqim irennun ef yisem : yettaaf adeg n
yisem amezwaru, irennu ef yisem wis sin.
imeawen n yixf : imeawen-is
tamurt n Yimzien : tamurt-nsen
__
12
Ger tamawt 1 : Awsil n yisem d urbib ameskan (er tamsirt Arbib ameskan) ma dduklen deg
wuddus, d arbib ameskan i yettilin d amezwaru.
arraw-nni-ines (arraw-nni i yellan d ayla-s)
taluft-nni-nsent
Ger tamawt 2 : Tikwal uddus /isem + awsil n yisem/ d tafyirt (ad ner anect-a deg yiwet seg
temsirin i d-itteddun) : ur-s idrimen : ila (yesa) idrimen
3.2.2. Awsil n umyag
Yeba uwsil n umyag ef sin : amqim asemmad usrid, amqim asemmad arusrid. Usrid d
urusrid mgaraden deg tala, maca ismawen-nsen d ismawen kan : amqim asemmad arusrid,
semman-as arusrid acku yu adeg n yisem i yellan d asemmad arusrid n tidet ; isem d tanzet
ay t-id-yeggaren er useru, maca ma yella uwsil, tanzet-nni (i) telli. Deg tama-nnien,
usrid ne arusrid d taluft n tseddast kan, ur mgaraden deg unamek.
Nezger asif. : Nezger-it. Nezger i wasif. : Nezger-as. (s tefransist : Nous lavons traverse. )
Tejeb-it teqcict-nni. = tejeb-as teqcict-nni. (s tefransist : Elle lui plat, cette fille. )
Ger tamawt : Amqim asemmad arusrid, deg waas n tefyar, yetteddu d yisem asemmad
arusrid, yezga-yas d allus.
Yebges i teslit ; yebges-as ; Yebges-as i teslit.
Maca tikwal ur yelli d allus : mi ara ilin sin n yisemmaden arusriden : yelha-ya i tira.
Ger tamawt 2 : Amqim asemmad usrid d umqim asemmad arusrid, ma dduklen deg yiwet n
tefyirt (ma terna-d tzela n tnila), d arusrid ay d amezwaru, syin akin d usrid (taggara d
tazela n tnila) :
Yura-yasen-tt-id.
Ger tamawt 3 : Imqimen isemmaden n umyag (tazela n tnila daen) ttilin deffir ne sdat
umyag. Ttilin sdat umyag deffir tzela n n wurmir, d tzela n tibawt, d umassa, d tesunin n
wakud, d tesunt n turda lemmer.
Ad asen-tt-id-yaru.
Ur asen-tt-id-yuri.
D netta i dasen-tt-id-yuran.
Ielli i dasen-tt-id-yura.
Mi dasen-tt-id-yura.
Lemmer dasen-tt-id-yuri.
Ger tamawt 4 : Llant temnain ideg udem 1u asget ila snat taliwin : tin n sdat akked tin n
deffir umyag :
Wwin-ane-d.
Ad aen-d-awin.
3.2.3. Awsil n tenzet
Awsil n tenzet, niqal d awsil s tenzet ; yettili deffir tenzet i d-yeggaren isem er useru ur
telli (d tanzet i i iellin, tinza-nnien ur ellint).
Kksent-t-id seg terast. > Kksen-t-id seg-s.
Yetteddu deffir yimnayen. > yetteddu deffir-sen.
Ger tamawt 1 : Llant kra n tenza i yettbeddilen tala i uwsil, am fell, gar, ddaw :
Fell-ak, fell-am, fell-ane gar-ane, gar-awen,
Ddaw-atne, ddaw-atwen, ddaw-atsent,
Ger tamawt 2 : Tikwal uddus /tanzet + awsil/ d uddus amseru = d tafyirt tummidt.
__
13
ur-sen idrimen.
Deg-s aman (ugelmim-nni).
3.3. Tafelwit n yimqimen udmawanen
Taliwin s umata ttemcabint. Amgired ameqqran yella gar umqim ilelli d yimqimen-nnien.
Aman Udem
Amqim
ilelli
Asemmad
arusrid
nek
-iw
-i
-iyi
-iyi
Amalay
ke
-ik
-k
-ik
-ak
Unti
kem
-im
-m
-ikem
-am
Amalay
netta
unti
nettat
-is
-s
Amalay
nekni
-nne
-ne
Unti
nkenti
-nnte
-nte
Amalay
kenwi
-nwen
Unti
knemti
Amalay
unti
Tawsit
Udem 1u
Asuf
Udem w2
Udem w3
Udem 1u
Asget
Udem w2
Udem w3
-(i)t
-(i)tt
-as
-a
-a
-wen
-iken
-awen
-nwent
-went
-ikent
-awent
nutni
-nsen
-sen
-(i)ten
-asen
nutenti
-nsent
-sent
-(i)ten
-asent
Iluma
1. ar tafelwit d imqimen udmawanen n temnat ideg tlule. Ini-d ma yellan gar taliwinnni akked taliwin n tfelwit-a ufella.
2. Kkes-d imqimen udmawanen deg uris-a.
Ttqadare ccix-nne aas as akken deg lemer wa ur yugar wa. Rnu, d tidet, ur d-igir lal lemer er
wanect-a. Asmi nella, nek did-s, d igerdan, ur nil ara ad nessiwe er wanda i d-nessawe akka imir-a.
Cwi cwi kan armi d-yekka nnig-ne. Yetturar did-ne, nettna lwaid, nettruu akke er lakul (n
ulmud amezwaru). Da nezga nettettu aqader-nni n yibabaten-nne i yettqadaren akken baba-s netta ;
nettettu da : ur as-nettlai ara Sidi. Ilemmed tarabt d watmaten-is, ssbe zik ne deg yi. Yiwen ur asifaq anagar Ccix n lakul tikwal, mi ara as-yini akken s uhuzzu n uqerruy :
A bu snat, yiwet ad ak-tru ! D tafransist ne d tarabt, xtir !
[ D ukkis seg Ussan di Tmurt n Mouloud Feraoun
(tasuelt n Kamal Bouamara), Lezzayer, ENAG, 2006, sb. 40]
__
14
4. Amqim arudmawan
Amqim arudmawan d amqim ur ifettin ilmend n wudem. Yeba ef ukku n tsekkiwin : amqim
ameskan, amqim amattar, amqim amassa, amqim arbadu.
4.1. Amqim ameskan
Yeba umqim ameskan, am urbib ameskan, ef ukku n tsekkiwin : ameskan n tiin (n da, sdat
win yettmeslayen), ameskan n waggug (n dihin, agemma, yettwali-t win yettmeslayen), n
ubdar (n din, iba-t ne yella ur win i wimi yettmeslay), n tient.
4.1.1. Ameskan n tiin
Ameskan n tiin ifetti ilmend n tewsit d uman, maca tella tala tarawsant (ur tfetti ilmend n
tewsit, ur tfetti imend n uman (tala-ines d amalay asuf).
Amalay
Unti
Asuf
wa
ta
Asget
wi
ti
Arawsan
aya
Arawsan
Tafelwit-a teskan-d tala taddayt, yezdin akk tantaliwin n tmazit (a d tala n wasuf, i d tala
n usget, w d tala n umalay, t d tala n wunti), maca deg tmeslayt n yal ass, deg umur
ameqqran n tegnatin, d taliwin tiezzfanin ay yettwaseqdacen : way, wayi, wagi, waha,
wade, wagikana, wahadak, wihidik, atg.
4.1.2. Ameskan n waggug
Am umeskan n tiin, ameskan n waggug ifetti ilmend n tewsit d uman. Maca tala-ines ur
teddukel gar tantaliwin n tmazit ; lemmer d lebi, ad ilint taliwin akka : wahin, tahin,
wihin, tihin, ideg yella umeskan n tiin (wa) ief terna tala n umeskan n tutlayin
tiferkasyanin n zik (h[a]) akked tzela n waggag (n). Deg teqbaylit s umata hatenti taliwin :
Amalay
Unti
Asuf
wihin
tihin
Asget
widakihin
tidakihin
Unti
Asuf
win
tin
Asget
widen
tiden
Arawsan
ayen
Arawsan
Llan snat n taliwin n umqim ameskan n tient : waye, win-nnien. Ifetti ilmend n tewsit d
uman, ila daen taliwin tiezzfanin (nnient, nninin, waye-nnien, atg. ).
Amalay
Unti
Arawsan
Asuf
waye, winnnien
taye, tin-nnien
Asget
wiya, wid-nnien
tiya, tid-nnien
ayen-nnien
Arawsan
Amqim ameskan, i yebu yili, yezmer ad yili am yisem i wimi yella deg wadeg-is
1. d aseru (ammas n tefyirt) : D aya tura i k-iceben ?
2. d anmel n usentel : Wa d amnay wa d aterras. Ta tezzuqeb ta tennuqeb (deg tmacahut)
3. d asemmad imsegzi : Yemmut wa
4. d asemmad arusrid : teya s wa E-as i wa
5. d asemmad usrid : A-d wa, zzenz-d wa
4.2. Amqim amattar
Tala n umqim amattar tebded ef tin umqim ameskan s tmerna n tala n umattar an(i), i
nezmer ad naf deg tesunt n wadeg an(i)da. Tezmer ad tili d arbib, tezmer ad tili d amqim :
Anwa amsedrar i yestefan ? Anwa i yestefan ? Tfetti ilmend n tewsit d uman, maca tella tala
tarawsant.
Md. : Anta ttejra ur ihuz wau ? A wi yeddan d wi t-yifen Ma nnan-awen-d wi ken-ilan ?
Amalay
Unti
Asuf
anwa
anta
Asget
anwi
anti
Arawsan
wi
Arawsan
Arawsan wi, as yeggra-d later-is deg tenfaliyin tusbikin am wi kem-ilan ?, deg kra n temnain
d amattar menhu (i d-yekkan seg tarabt man huwa) i yuen adeg-is.
4.3. Amqim amassa
Amqim amassa, ssawalen-as daen tasalelt n tmuli (s tefransist support de dtermination).
Yebded ef umeskan ayen, iseg d-yekka : ayen > ay > a > i. Deg yiwet n tantala am teqbaylit,
nezmer ad naf snat taliwin i ne ay. Deg tcawit ne d Walas anemmas (Lmerruk), nezmer ad
naf a.
Wi yuen tamurt ? D ilfan i (ay) t-yuen. Ay t-yuen d ilfan.
Yezmer umqim amassa ad yeddukel akked tenzet, ad as-yesmeskel tawuri-s i tenzet-nni, ad
tual d amassa.
Tera taddart ideg lule. Ayen ier d-usi, ad t-awi. D aclim d ukerfa i s d-kkren.
Tikwal i yettili snat tikal deg yiwet twuri : i s i gemmen yirgazen. Ideg i an iswi.
4.4. Amqim arbadu
Amqim arbadu, yezwar yisem-is, ur telli deg-s tbadut. Yeba ef sin : win n umdan : yiwen
ne edd, akked win n uersiw ne n tawsa : kra, acemma, wara.
Amqim arbadu, am umqim ameskan, yezmer ad yili d asemmad ne d aseru (anagar acemma
d wara, ur zmiren ad ilin d aseru).
D kra i yeran. D edd i tt-yukren. Ur slin i wacemma. Ur ri yiwen !
__
17
Tiwuriwin n yisem
Nera yakan deg temsirin timezwura amgired yemgarad yisem ef umyag. Isem d umyag,
mgaraden deg sin n yiswiren : aswir n tala n tmesariwin d uswir n twuri. Aswir n tala,
d ayen nera yakan. Deg wayen yerzan aswir n twuri, deg wadeg ila umyag yiwet kan n twuri
d aseru isem, netta, d agetwuran d aseru, d asemmad (imsegzi, usrid, arusrid, atg.) .
1. Isem d aseru
Deg tefyirt tanisemt d taremyagt , d isem ay d aseru, aseru n tilin, ne aseru n waddad,
ne aseru n tara, ur telli deg-s tigawt. Nezmer ad t-id-nini akken-nnien : tafyirt tanisemt
tezmer ad tili d d asissen, tezmer ad tili d asbadu, tezmer ad tili d aglam. Isem yezmer ad yili d
isem da, yezmer ad yili d arbib. Deg waas n tantaliwin n tmazit, tafyirt tanisemt amsimer-is
(actualisateur) d tazela n tilawt d. Deg tcelit d tmahet, tazela n tilawt d tenger, teggra-d
anagar deg tzeliwin tuddisin am mad, nexd, zund, hund, urd, atg. Deg tcelit, d amalal eg
(yeftin) ay yuen adeg n tzela-ya. Ma deg tmahet, tafyirt tanisemt tezga war amsimer.
(1) D argaz. D tameut. Tayri d adrar n tmes. Wa d amnay wa d aterras. D wa ay d izem n teremt.
(2) Izem d aersiw n at yiffan (mammifre). Aslen d imi asinfrec (dicotyldone).
(2) D au. D adfel. D ageffur. D agris. D alu. D azal. D asemmi.
(3) D aberkan. D tamessast. D ameqqran. D awra. D aezzfan. D uwiren. D ungif. D uffir.
Tifyar n (1) d tid n usissen ; tid n (2) d tid n usbadu ; tid n (3) d tid n tilin (addad) ; tid n (4) d tid
n uglam.
Tifyar n (3) n tid n tegnewt, zemrent ad aent idgan-nsent tefyar tinemyagin : Yettsu wau.
Yekkat udfel. Yekkat ugeffur
Tifyar n (4) aseru-nsent d arbib ; yezmer umyag n tara tugart win ilan taseftit s udfir ad
ya adeg-is : Berrik. Messuset. Meqqer. Werra. ezzif. ewren.
Deg tcelit, amsimer n useru d amyag eg : Iga argaz = D argaz. Tga tameut = D tameut. Gi
argaz = Nek d argaz. Gan irgazen = D irgazen. Maca tazela d tettual-d deg tefyirt tanibawt : Gan
irgazen. > Ur d irgazen. Deg tefyar-a amyag eg ila anamek n umyag ili, i yellan d amalal.
Deg tmahet, tafyirt tanisemt war amsimer maca deg-s sin n yismawen : anmel n usentel
akked useru ; yezmer ad yili umatar n tefyirt deg uswir anigful (suprasegmental). Tafyirt
tanisemt n tmahet zun d tin n tarabt, netta mxalafent : deg tarabt anmel n usentel d
ummil, ma d aseru d arummil.
Musa amenukal = Musa d amnukal. Axamux tisenti (ti-s n ti) = Axamux d jeddi (baba-s n baba).
Deg wadeg n yisem i yellan d aseru, yezmer ad yili umqim ilelli, umqim ameskan, umqim
amattar, umqim arbadu.
Llant tefyar tinismin s kra n tenza, maca yezmer ad yili kkant-d seg unegzum (ellipse) ;
aseru amenzu yeli, yea adeg-is i yisem-nni i yellan zik d asemmad. Tikwal yettili uwsil deg
wadeg n yisem-nni.
Argaz, s yirgazen, Rebbi iman-is. < ? Argaz (yettili) s yirgazen, Rebbi (yella) iman-is.
ur-sen idrimen. < ? Llan ur-sen yidrimen.
Tamawt : Yella yiwen n wuddus amseru (syntagme prdicatif) ur yelli d anemyag ur yelli
d anisem : wa d uddus n umsissen.
Deg wuddusen ha-ten, atni, llan sin n yimuren : kra n umqim amzun d amqim asemmad
usrid akked kra n umsissen (ne ameskan) n tutlayin tiferkasyanin. Imassanen n tesnilest
qqaren d amur yekkin deg wumu aezzfan ay d aseru, waye d amsimer.
__
18
2. Isem d asemmad
Deg tefyirt, isem yezmer ad yili d aseru, yezmer ad yili d asemmad. Aseru, nera-t yakan, d
ammas n tefyirt, d ul n tefyirt, er-s ay d-cuddent akk twuriwin-nnien. Ma d asemmad, d
ayen akken irennun d timerniwt. Ur ilaq ara ad nettu dakken tiwuriwin d assaen gar
yiferdisen n tefyirt, macci d iferdisen-nni s timmad-nsen. Tiwuriwin-nni bant ef snat n
tsekkiwin : tiwuriwin timenza (< tamenzut) d tid yeqqnen srid s aseru akked twuriwin
tirmenza (< tarmenzut) d tid yeqqnen er usemmad. Isemmaden yeqqnen s aseru ban
ef ukku : asemmad imsegzi, anmel n usentel, asemmad usrid, asemmad arusrid, asemmad
ilelli.
2.1. Tiwuriwin timenza
2.1.1. Asemmad imsegzi akked yimezwer
Tafyirt taddayt deg-s sin n yiferdisen : aseru d umsimer. Deg tefyirt tanemyagt, amsimer-nni
d amatar udmawan. as mayella deg ugni n tseddast tafyirt temmed, amatar udmawan d awal
n tjerrumt, ur d-yeskan wara deg ugni n unamek, ur telli deg-s tekti n tawsa deg tilewt n
umaal (rfrent). Asemmad imsegzi yessegzay-d amatar udmawan, yeskan-d taawsa-nni n
umaal, yesnernay deg unamek n tefyirt s wawal n umawal i d-yessegzayen awal-nni n
tjerrumt (amatar udmawan). Daymi i as-yessawal Salem Chaker, s tefransist, expansion
rfrentielle. Ma d Lionel Galand, yessawal-as, s tefransist, complment explicatif (>
asemmad imsegzi).
(1) Tedda.
(1) Yekker.
(1) Mlalen.
(1) Frant.
Tifyar (1) akk, d tummidin deg ugni n tseddast. Deg tefyar (2), ismawen i d-yernan ef wuddus
anemyag, snernan tifyar (1) deg ugni n unamek, d isemmaden imsegziyen.
Deg ugni n tesnala, asemmad imsegzi yettili deg waddad amaruz i yismawen i ilan addad.
Deg teqqur tala, tala d asemmad imsegzi maca ur yelli deg waddad amaruz ! acku deg tesur
tala, tala d asemmad usrid, ma d tala-s d tin d tin ! (er tamsirt n waddad). Asemmad imsegzi,
d asemmad aruzzig : yella deg yal tasekka n tefyirt, maca anagar ma yella umatar udmawan
deg wudem wis krad (deg wadeg n yisem asemmad imsegzi, yelli umqim ilelli ma yella umatar
udmawan deg wudem amezwaru d wis sin).
Imezwer1 d asemmad imsegzi yezwaren ne yettwaszewren.
(1) Mlalen wulawen.
Asezwer, ne tiririt er tazwara n tefyirt, d tikci n wazal i yiwen n wawal ugar n wiya. Tafyirt
(1) d tafyirt tamagnut, tudel (tebda) s wuddus anemyag, ur yelli deg-s wawal i wimi yettunefk
wazal ugar n wiya. Ma d tafyirt (2), d tafyirt s usezwer, deg-s yettunefk wazal i usemmad
wulawen, acku d win ay d abel n umsiwel. Mlalen wulawen, anamek-is Mlalen wulawen, ma d
Ulawen mlalen, anamek-is Ulawen mlalen (ma d) tasiwin ur mlalent atg.
2.1.2. Asemmad usrid akked usemmad arusrid s tenzet i
Asemmad usrid d usemmad arusrid, yiwen-nsen deg unamek, mxalafen deg tseddast kan.
Usrid yeqqen srid s aseru ; ma d arusrid d useru, tekka-d gar-asen tenzet. Qqaren
asemmad arusrid tettawi-t-id, teggar-it-id, tessekcam-it-id tenzet er useru.
Yezger asif. =
zger
asif
Ssawalen-as daen anmel n usentel, i d-yekkan seg indicateur de thme n Lionel Galand.
__
19
Yezger i wasif. = y
zger
(i)
wasif (= asif
addad amaruz)
Nezmer ad d-naf aas n yimedyaten am wi n ufella : tejeb-it = tejeb-as ; yezla-t = yezla-yas (deg
kra n temnain)
Asemmad arusrid yeba ef sin : win i d-teggar tenzet i, akked wid i d-ggarent tenza-nnien
(deg, seg, er, ef, gar, nnig, ddaw, d, s [allal], s [tanila], atg.). Asemmad i d-teggar tenzet i
d uzzig, acku tanzet-a telli ma yu umqim amkan n yisem (er tamsirt n uwsil n umyag).
Yezger i wasif. / Yezger-as.
Yettili wallus n yisem asemmad arusrid s umqim-is :
Yura tabrat i memmi-s. / Yura-yas tabrat i memmi-s.
Sserkusen i tsednan-nsen. / Sserkusen-asent i tsednan-nsent.
Asemmad usrid d usemmad arusrid s tenzet i, d isemmaden uzzigen : llan anagar deg tefyirt
tanemyagt, yerna anagar ma yella umyag d anesfal (d amsukk : transitif). Llan kra n
yimyagen ttilin d inesfalen deg unamek-nsen wis sin (amadwan ?) :
yuen ayyur kan, ikcem akal.
Yekcem-it s terit.
2.1.3. Asemmad arusrid s tenza-nnien2
Asemmad arusrid s tenza-nnien, amqim-is irennu er tenzet, ssawalen-as awsil n tenzet.
Yezmer ad yili deg tefyirt tanemyagt ne deg tefyirt tanisemt. Asemmad arusrid yettili deg
waddad amaruz deffir tenza yessefaren addad amaruz, am : deg, seg, er, ef, gar, nnig,
ddaw, am, d, s [allal], atg.).
Zeden deg teremt. / Zeden deg-s.
Tekka-d seg Yimusnawen. / Tekka-d seg-sen.
Tedda d wayetma-s. / Tedda yid-sen.
Ferent s yinebgawen. / Ferent yes-sen.
D tallast deg uxxam-nsen. Atan deg yir tagnit.
Maca llant tenza yessefaren addad ilelli : war, ar, s [tanila].
Tanzet s [tanila] ur tessefar amqim : Yuli s adrar. /
Tanzet n teggar-d isem er yisem, macci er useru : tasarut n tewwurt
2.1.5. Asemmad ilelli
Asemmad ilelli d asemmad i izemren ad ibeddel adeg deg tefyirt war ma ibeddel unamek n
tefyirt. Ssawalen-as daen asemmad ilelli acku ur yesri i tzela n tilawt (amsimer) deg usezwer
uzmir (er tamsirt n usezwer). Asemmad ilelli, ssawalen-as amernu deg tjerrumt tamensayt,
yezmer ad yili tala n yisem, yezmer ad yili d isem yakan deg tazwara. Ilmend n tesnamka,
nezmer ad nebu asemmad ilelli ef : akud, adeg, tasmekta, taara.
Yeqqers ielli ass-a. = Ielli ass-a yeqqers.
Yessared din, yesfe da. = Din yessared, da yessared.
Ttmeslayent drus, fehhment aas.
Tettent hala. = Tettent s lemawla = Tettent s tazzla.
Deg kra n yimedyaten-a ineggura, asemmad ilelli d asemmad ilelli deg unamek kan, deg ugni n
tseddast d asemmad arusrid (s tenzet s).
Deg tumabt, gar usemmad d useru, tanzet deg telli : Iezzem tasdawit Yeqqar deg tesdawit. Deg kra n
tmeslayin n Bgayet, deg tefyar s yimyagen n umussu (n umwiwel), gar usemmad d useru telli tenzet er : Ad
ali tamurt. Ad rue axxam Ttwakksent tillas n usemmad usrid acku amyag n umussu d arnesfal (d aremsukk), ur
ili asemmad usrid.
2
__
20
Mi ara yili usemmad ilelli ila tala n yisem, d abalu n tillas acku ur nezmir ad t-nakez ma d
asemmad ilelli ne d asemmad usrid. Ma yettwasezwer usemmad-nni, nezmer ad nakez d acut : asemmad usrid yesra i tzela n tilawt, ur yelli am usemmad ilelli. Deg tefyirt Iemmel
tameddit, ur neri tameddit ma d asemmad ilelli ne d asemmad usrid. Maca deg tefyirt s
usezwer, tefra : Deg Tameddit iemmel, tameddit d asemmad ilelli, ma deg Tameddit iemmel-itt,
tameddit d asemmad usrid (s wallus n umqim). Deg usezwer uzmir ay tferru ugar : deg Tameddit
i iemmel, tameddit d asemmad ilelli, deg D tameddit i iemmel, tameddit d asemmad usrid.
2.2. Tiwuriwin tirmenza
Am wakken i d-nenna yakan, tawuri tamenzut d tin yeqqnen srid s aseru ; ma d tawuri
tarmenzut, d tin yeqqnen er kra n usemmad (yeqqnen s timmad-is er useru). Llant snat n
twuriwin tirmenza : arbib (anmawal) akked umaun.
2.2.1. Arbib
Nera yakan tasnala n urbib (tamsirt n tecra timsuddmin n yisem). Arbib, deg ugni n tala d
isem (nominal) ne d tala tanisemt, deg ugni n twuri d timerna i irennu ef yisem.
Taluft n urbib deg tmazit, aas ay tessuzzel ticcert n yimassanen n tmazit. Llan gar-asen wid
i d-yeqqaren ur yelli urbib deg tmazit, gar-asen Lionel Galand, i d-yeqqaren dakken aidan
deg I yelhan d awal aidan., d asmiwer (deffir uelluy n uawan), ur yelli d arbib. D tidet, deg
tantaliwin am tcelit d tmahet, d tala n umaun i yeggten, maca deg yiwet n tantala am
teqbaylit, yettban-d wazal n urbib deg ussan imezwura > ihalan wi zzarnin ; syin akin, azal n
urbib yettkan-d daen deg waddad ilelli ideg yettili as yella yisem ief yerna deg waddad
amaruz : Yea-tt umcic aberkan. > *(Yea-tt umcic, uberkan.)
Deg tefyirt Yea-tt umcic aberkan, umcic aberkan d asemmad (imsegzi), ma d aberkan d asemmad
n umcic. Taluft n usemmad n usemmad, nezmer ad tt-nesked akka :
-tt
y
[amcic
aberkan]
izri
Deg tefyar Yea aksum-is d azegza(w)., Ufi yiwen n li d alayan, temmger-d d gar yisem d
urbib ; da azegza(w) akked alayan ur llin d irbiben deg ugni n twuri. d i d-yemmegren garasen, d tazela n tilawt, d amsimer n tefyirt tanisemt, yeskar tafyirt (asumer uggil :
proposition subordonne).
2.2.2. Amaun
Amaun, deg ugni n twuri, am urbib. as d amyag acku ila amatar akked tmeri , d tala
tuggilt : asemmad n yisem. Deg wayen yerzan tala, deg tantaliwin n ugafa, amaun d tala
tarmeskilt ; ma deg tcelit, ifetti ilmend n uman ; deg tmahet, ifetti ilmend n tewsit d
uman. Deg kra n tantaliwin n ugafa, tella tala n umaun ibaw.
Nezmer ad nesserwes amaun n tmahet akked urbib n tantaliwin n ugafa :
ales wa yezzaren
tame ta tezzaret
midden wi zzarnin
tiiin ti zzarnin
argaz amezwaru
tameut tamezwarut irgazen imezwura
tulawin timezwura
am wakken nezmer ad nesserwes amaun n tcelit (deg uman kan) akked urbib n tantaliwin
n ugafa : zzit iran = zzit amayan ; aman ranin = aman imayanen ; ma d amaun deg tantaliwina d armeskil : argaz/irgazen/tameut/tulawin yezwaren.
Deg Yu abrid yessawnen., uddus abrid yessawnen d asemmad usrid (n useru), ma d amaun
yessawnen d asemmad n yisem abrid, i yellan yakan d asemmad. Da, am deg wayen yerzan
arbib, llan sin n yiswiren n usemmad, yiwen yekbel deg waye. Nezmer ad nesked tafyirt akka:
__
21
[abrid
yessawnen] (a + izri)
Asezwer
Asezwer d tiririt ne d tilin n kra n usemmad ne n useru er tazwara n tefyirt. Andr Basset
yessawal-as anticipation, wiya ssawalen-as mise en relief, focalisation,
thmatisation, topicalisation, atg. Asezwer d tussda i ira ad yessed win yessawalen ef kra
n usemmad n tefyirt tamagnut.
Tafyirt Lluen tagella n walla, d tafyirt tamagnut. Tafyirt tamagnut, d tafyirt ideg ur yettunefk
wazal i kra n wawal. Tafyirt Tagella n walla, lluen, ur telli d tafyirt tamagnut, win yessawalen
yessed ef usemmad tagella n walla, yessezwer-it, ira ad d-yini Tagella n walla, lluen, tagella n
wadis, jjiwnen (rwan). Daen Yea arum, d tafyirt tamagnut, ma d Arum yea, d tafyirt s
usezwer, ira ad d-yini Arum, yea ; aksum, ur yei.
Yeba usezwer ef snat n tsekkiwin : asezwer aerfi (anticipation simple n Andr Basset)
akked usezwer uzmir (anticipation renforce n A. Basset). Deg sin yid-sen d tikci n wazal i
wawal yettwaszewren, maca mgaraden deg wayen yerzan taseddast : deg usezwer aerfi,
yezwar yisem-is, aseru n tefyirt tamagnut yettimi d aseru deg tefyirt s usezwer, ma deg
usezwer uzmir, aseru n tefyirt tamagnut yetteqqal d akenseru (ne azunseru :
prdicatode).
Tafyirt Tisin yettas-d akked tefyirt D tisin i d-yettas, i snat deg-sent asezwer, maca tis snat
tbeddel tessa-s. deg tis snat, asezwer d uzmir, deg tmezwarut, asezwer d aerfi. Deg tis snat
aseru n tefyirt tamagnut Yettas-d, yual d akenseru acku deg usumer amezwaru i yella
useru : d tisin i d asumer agejdan (d tafyirt tanisemt, amsimer-is d tazela n tilawt d). Am
wakken i t-nera yakan, deg twuri tarmenzut tis snat (amaun), ayen i iefren amassa d
asumer uggil, ama d amaun ama d amyag yeftin (er tafyirt tamassat, deg unagraw n
umyag).
Asemmad yezmer ad yerzu asemmad am wakken i yezmer ad yerzu aseru, am deg tfelwit-a.
Awal
Tafyirt tamagnut
Asezwer aerfi
Asezwer uzmir
Yemmut.
Lmut, yemmut.
D lmut i yemmut.
Ualen-d.
Tualin, ualen-d.
D tualin ay d-ualen.
Yufa-tt.
Tifin, yufa-tt.
D tifin i t-yufa.
Asemmad
imsegzi
Tendef tasa-s.
Tasa-s, tendef.
D tasa-s i inedfen.
yekem umsedrar.
Amesdrar, yekem.
D amsedrar i iekmen.
Asemmad
usrid
ersen zala.
D zala ay ersen.
Tessens tafat.
D tafat i tessens.
Asemmad
arusrid
Ulin s adrar.
s adrar, ulin.
S adrar ay ulin.
Igemmen ef gma-s.
ef gma-s igemmen.
ef gma-s i igemmen.
Asemmad
ilelli
Tedda ilindi.
Ilindi, tedda.
Ilindi ay tedda.
Tteffaen tameddit.
Tameddit, tteffaen.
Tammedit ay tteffaen.
Aseru
Am wakken i t-id-teskan tfelwit, asezwer uzmir n n usemmad arusrid d usemmad ilelli d war
tazela n tilawt. Amzun akken d tanzet ay d amsimer deg usezwer n usemmad arusrid, ma d
asemmad ilelli, amzun ur yesri i umsimer (deg-s yakan i yella usimer).
__
22
__
23
Tasdawit n Bgayet
Tasga n Tmazit
Aseggas asdawan 2007-2008
Turagt Aseggas wis sin
Almud n Unagraw n yisem A. Rabehi
Tanekwa :
Isem : .
Taggayt : ..
__
24
...................................
3. Kkes-d deg uris-a ufella tismilin-nnien ideg tella tala n wunti. (/2)
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
amerwal, imelwi, umlil, ameqqran, asemmam, amalal, asalel, isiqes, amenud, isifeg.
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
__
25
...................................
...................................
Tawenza tasedit !
__
26
Tasdawit n Bgayet
Tasga n Tmazit
Aseggas asdawan 2007-2008
Turagt Aseggas wis sin
Almud n Unagraw n yisem A. Rabehi
Tanekwa :
Isem : .
Taggayt : ..
__
27
3. Kkes-d deg uris-a ufella tismilin-nnien ideg tella tala n wunti. (/2)
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
__
28
Tawenza tasedit !
tallit : asuf, tettban-d tewsit-is deg tefyirt ne deg tenfalit (tallit tamirant), war addad.
imezda : asget, amalay, addad ilelli.
taddart : asuf, unti, war addad.
tameut : asuf, unti, addad amaruz
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
__
29
...................................
3. Kkes-d deg uris-a ufella tismilin-nnien ideg tella tala n wunti. (/2)
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
amerwal, imelwi, umlil, ameqqran, asemmam, amalal, asalel, isiqes, amenud, isifeg.
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
__
30
...................................
Tasdawit n Bgayet
Tasga n Tmazit
Aseggas asdawan 2007-2008
Turagt Aseggas wis sin
Almud n Unagraw n yisem A. Rabehi
Tanekwa :
Isem : .
Taggayt : ..
__
31
4. Sken-d, s kra n yimedyaten, amek tala anwa (anta, anwi, anti) tezmer ad tili d
arbib, tezmer ad tili d amqim. (/2)
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
__
32
...................................
...................................
Tawenza tasedit !
Tasdawit n Bgayet
Tasga n Tmazit
Aseggas asdawan 2007-2008
Turagt Aseggas wis sin
Almud n Unagraw n yisem A. Rabehi
Tanekwa :
Isem : .
Taggayt : ..
1. Ini-d amek i tzemre ad tebu gar umyag urar akked yisem urar. (/3)
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
...................................
__
33
...................................
...................................
__
34
Tawenza tasedit !
__
35