Kina brjar rra den globala politiska styrran

Att Kina hela tiden, och mycket snabbt, vxer sig allt starkare som ekonomisk stormakt r oomtvistat. Dremot har Kina inte utnyttjat nyvunna ekonomiska och finansiella muskler fr att flytta fram positionerna i det globala politiska landskapet. Men det r uppenbart att Kinas utrikespolitik nu ska spela en viktigare roll framver. Kinas ledarskifte r ntligen avslutat. Den nye presidenten Xi verkar vara en person med internationella ambitioner som ska byggas p samarbete, inte konfrontation. Xi programfrklaring fr sitt decennium som president gr under ledorden att terstlla Kinas roll som inte bara ekonomisk och finansiell utan ocks politisk stormakt en kamp fr en betydande renssans fr Kina som nation. Exakt vad den nya kinesiska utrikespolitiken betyder fr resten av vrlden terstr att se. Men Kina flyttar fram positionerna i ett lge nr USA och Europa r ekonomiskt frsvagade och dr merparten av den i flera fall ven frsvagade politiska kraften i USA och Europa mste riktas mot interna utmaningar. Kinas positionsfrndring sker ocks i en milj dr konkurrensen kat dramatiskt om den ekonomiska och finansiella och drmed ocks politiska makten i Sydostasien. Det kar behovet av bde ett forum fr diskussioner och ett neutralt politiskt ledarskap fr konflikter som lr uppst de nrmaste ren. Det oskra geopolitiska tillstndet i Asien, tillsammans med en snabbt ldrande befolkning, r ett av de mer centrala hoten mot tillvxten i svl Asien som vrldsekonomin. En hg frekvens av tvister om ar och havsomrden hotar stabiliteten och riskerar att stta negativa avtryck i bde investeringar och konsumtion. Sydostasien r viktig ur olika perspektiv. En vxande del av vrldshandeln ger rum i omrdet. Det finns drtill rvarutillgngar vilka r viktiga inkomstkllor fr olika lnder. Allt detta sker i ett lge dr flera lnder i Asien till skillnad frn USA och Europa har ett statsfinansiellt utrymme att officiellt och inofficiellt ka militr- och frsvarsutgifter ptagligt. Det finns en oskerhet kring vilken roll USA ska spela fr regionen, men flera tecken tyder p kad amerikansk militr nrvaro i Sydostasien p bekostnad av nrvaron i t ex Mellanstern. Det r en utveckling som sannolikt kommer att drivas p ytterligare av effekterna av framtagning, utveckling och anvndning av s k skiffergas och USA:s mj-

MNDAG 18 MARS 2013

ligheter att bli sjlvfrsrjande p energi inom ngra r.

Frgan r dock om USA:s nrvaro r stabiliserande eller destabiliserande fr regionen. Det finns en uppenbar konkurrens mellan USA och Kina. USA har hjt sin profil i omrdet och nu verkar Kina vara p vg i samma riktning. Signalerna frn bde Kina och USA r emellertid hittills positivt konstruktiva kring ett utvecklat samarbete. Det finns tendenser till en pgende regionalisering av globaliseringen, d v s att handeln mellan lnder kommer att utvecklas srskilt starkt i Asien framver. Amerikanska och europeiska frhoppningar om en nstintill ondlig konsumtionsmarknad kan behva justeras eftersom sannolikheten kar fr att det r lokal/regional produktion som i frsta hand mter en vxande konsumtion i Asien. Det finns en kinesisk nskan om att f kat globalt erknnande. Kina r ju en folkrik region med ekonomisk styrka. G20 har blivit en mjlig plattform dr lnder som t ex Kina, Indien och Indonesien sitter med samma rstrttsstyrka som t ex USA, Storbritannien och Tyskland. Det r uppenbart dock att t ex Indien och Indonesien fortfarande mste fokusera p egna interna utmaningar och i dagslget inte har kapacitet att engagera sig i globala frgor. Ett nrliggande akut lge r vrldens relation till Nordkorea. Ingen, inte ens vnnen Kina, tycks frst den nordkoreanska agendan. De senaste veckorna har spnningarna p den koreanska halvn kat ptagligt samtidigt som Kina valt att stlla sig p det internationella samfundets sida och kritisera Nordkorea. Koreafrgan ser ut att bli Kinas frsta riktigt stora utrikespolitiska prvning. Frgorna r mnga kring hur Kina ska flytta pjserna p det globala politiska schackbrdet. Hitintills har Kina allts valt en lg internationell profil fr att kunna fortstta surfa p den globala ekonomiska vgen. Signalerna frn Peking antyder att saker hller p att frndras. Och det kan g snabbt. Kinas tyngd kar inom t ex IMF. Trycket kar ytterligare p att Kina gr sin valuta fullt konvertibel. Drmed pbrjas en resa som innebr att dollarn, euron, pundet och yenen kommer att f knna av kad konkurrens frn yuanen om rollen som viktig vrldsvaluta. Men rkna med en skakig resa ocks fr Kina vilket kommer att frn tid till annan skaka om resten av vrlden. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404