I Den Sjlvexisterandes och Allhrskande Gudens Namn Ignatius Patriark p den Apostoliska stolen av Antiokia och hela stern

Den Syrisk Ortodoxa Kyrkans verhuvud i hela vrlden Han som r Zakka 1 Iwas

Det finns mer gott i bn och fasta och i den rttfrdiges vlgrenhet n i den orttfrdiges rikedom. Det r bttre att ge allmosor n att samla skatter av guld, ty allmosor rddar frn dden och renar frn alla synder. Den som ger allmosor och handlar rttfrdigt fr gldja sig t ett lngt liv (Tobit 12:8-9) Apostolisk vlsignelse och hlsning till vra brder: Hans Salighet Mor Baselius Thomas 1, Katholikos av Indien; deras Eminenser Metropoliterna; vra andliga barn: de vrdade prsterna, munkarna, nunnorna, diakonerna, diakonissorna och vrt vlsignad vlsignad Syrisk Ortodoxa folk ver hela vrlden. M Guds frsyn omsluta dem alla genom frbnerna av Jungfru Maria, Guds moder, S:t Petrus, apostlarnas ledare och alla martyrer och helgon. Amen. vilken stor vishet som uttalades genom ngeln Rafaels mun d han pratade med Tobit och hans son Tobit. I korthet s sa han till dem religionens 3 grunder: fasta, bn och vlgrenhet. . Dessa r de plikter genom vilka den troende som utfr dem blir rddad frn rn synden, tar emot syndernas frltelse och vinner det eviga livet. Han blir lik den vise man som Vr Herre Jesus talade om: Den som drfr hr dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en frstndig man som byggde sitt hus p klippan. Regnet ste ste ner, strtfloden kom och vindarna blste och kastade sig mot det huset. Men det fll inte, eftersom det var grundat p klippan.(Matteus 7:24-25). 25). Denne mans visdom och insikt bestod i att han

fullbordade sin Herres budord i handling. Det var inte tillrckligt fr honom att bara vara en troende och lyssnare till Ordet, utan han fortsatte och omsatte sin tro i handling. Om detta talar ven aposteln Jakob: Du tror att Gud r en. Det gr du rtt i. Ocks de onda andarna tror det, och bvar. Men vill du inte inse, du tanklsa mnniska, att tron utan grningar r dd?(Jakob 2:19-20). Aposteln Petrus sger: Som lydnadens barn skall ni inte styras av de begr som ni tidigare levde i nr ni nnu var okunniga. Nej, liksom han som har kallat er r helig, skall ni fra ett alltigenom helgat liv. Det str skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag r helig. Om ni ropar "Fader" till honom, som opartiskt dmer var och en efter hans grning, s vandra hr i gudsfruktan under er tid som frmlingar. Ni vet ju att det inte var med frgngliga ting, med silver eller guld, som ni blev frikpta frn det meningslsa liv ni rvt frn era fder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte.(1 Petrus 1419). Genom detta dyrbara blod fr vi frltelse, helgelse och barnaskapet genom den heliga kyrkan som Vr Herre Jesus Kristus grundade och reste upp henne likt en stege som frenar himmel och jord. Han gav henne den gudomliga makten och anfrtrodde henne med himmelska ndegvor som hon ger till sina barn genom de sju sakramenten. Den heliga kyrkan r allas vr moder och lrarinna, ty hon leds av den Helige Ande som bor i henne. Hon befaller oss att fullborda dessa 3 plikter i handling: det vill sga fasta, bn och vlgrenhet. Detta r ven ngot som tas upp genom en av kyrkans lrares mun i sankt Afrems fastebn som sjungs p kvllarna under 40-dagars fastan: Fasta fyrtio dagars fastan och giv ditt brd till de hungrande. Be sju gnger om dagen ssom du har lrt dig av Ishais son(David). Drfr s: Det r bttre att ge allmosor n att samla skatter av guld, ty allmosor rddar frn dden och renar frn alla synder. Den som ger allmosor och handlar rttfrdigt fr gldja sig t ett lngt liv (Tobit 12:8-9). Vra kra troende, det r passande att vi talar om vlgrenhet och drfr s sger vi: Barmhrtighet till nstan r ngot som den naturliga lagen krver och som den gudomliga lagen rttfrdigar. Alla mnniskor hrstammar frn de frsta mnniskorna Adam och Eva och r alla deltagare av jordens goda/frukter. Alla mste lska varandra. Den rike efter att han har fullbordat sitt behov frn sin rikedom, s skall han ge av sitt verfld fr att fylla de fattigas behov. Detta r

vad den naturliga lagen krver. Men vr Herre Jesus befallde oss att lska vr nsta ssom oss sjlva (Matteus 22:29) och vr nsta r den mnniska som r i behov av vr hjlp. Vr Herre lgger grunden fr denna lag d han sger: G och lr er vad detta ord betyder: Jag vill se barmhrtighet, inte offer (Matteus 9:13) och i sin bergspredikan sa Han: Saliga r de barmhrtiga, ty ver dem skall det vara barmhrtighet (Matteus 5:7). Enligt Hans gudomliga undervisning s beror rvandet av himmelriket p barmhrtighetsgrningar. De rttfrdiga som han kallar att rva himmelriket med honom gjorde inte det fr att de frkunnade evangeliet och blev vrdiga att rva det, eller fr att de uthrdade plgor och blev martyrer fr trons skull, eller fr att de utfrde mirakler i hans namn, eller fr att de lmnade vrlden och tjnade Honom natt och dag. Nej, han kommer att sga till dem: Kom, ni min Faders vlsignade, och ta i besittning det rike som sttt frdigt t er frn vrldens begynnelse. Ty jag var hungrig och ni gav mig att ta. Jag var trstig och ni gav mig att dricka. Jag var frmling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni kldde mig. Jag var sjuk och ni beskte mig. Jag var i fngelse och ni kom till mig Amen sger jag er: Allt vad ni har gjort fr en av dessa mina minsta brder, det har ni gjort mot mig(Matteus 25:34-40). Den som mmar fr den fattige lnar t HERREN och fr ln av honom fr det goda han har gjort (Ordsprksboken 19:17). Den vlgrenhet som vi visar fr de fattiga r ett ln till vr Herre Jesus Kristus genom hans minsta brder, de behvande fattiga p jorden, fr att vi skall f tillbaka och ta emot stora belningar i himmelriket. P grund av detta s har han befallt oss d han sger: Samla er skatter i himlen, dr varken rost eller mal frstr och dr inga tjuvar bryter sig in och stjl. Ty dr din skatt r, dr kommer ocks ditt hjrta att vara (Matteus 6:20-21). Men den hr vrldens rika, som har frhrdat hjrta och hrda nackar och som har satt sitt hopp till denna vrldens rikedom (1 Timoteus 6:17) dessa som ser deras brder sargade av denna tidens plgor men som inte frbarmar sig ver dem det kommer att ske med dem som det skedde med den rike mannen som inte frbarmade sig ver den fattige Lasarus enligt den liknelse som vr Herre Jesus Kristus gav och dr Han visade hur den fattige Lasarus gladdes med Abraham i himmelriket och hur den rike plgades i den eviga elden och vdjade till Abraham d han sa: Fader Abraham, frbarma dig ver mig och skicka Lasarus att doppa fingerspetsen i vatten fr att svalka min tunga, ty jag plgas i denna eld. Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu fr han trst och du plga (Lukas 16:24-25).

Denne dumme rike man och alla som liknar honom kommer att f hra Herrens rst p domedagen som sger: Gbort ifrn mig, ni frbannade, till den eviga elden som r beredd t djvulen och hans nglar. Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att ta. Jag var trstig och ni gav mig inte att dricka. Jag var frmling och ni tog inte emot mig, naken och ni kldde mig inte, sjuk och i fngelse och ni beskte mig inte. D skall de svara: Herre, nr sg vi dig hungrig eller trstig eller som frmling eller naken eller sjuk eller i fngelse och tjnade dig inte? D skall han svara dem: Amen sger jag er: Allt vad ni inte har gjort fr en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort fr mig. Och dessa skall g bort till evigt straff, men de rttfrdiga till evigt liv (Matteus 25:41-46). Den som frhrdar sitt hjrta emot sin broder kan inte f ngon barmhrtighet p domedagen: Ty domen skall utan barmhrtighet drabba den som inte har visat barmhrtighet. Men barmhrtigheten triumferar ver domen. Mina brder, vad hjlper det om ngon pstr sig ha tro men saknar grningar? Kan vl en sdan tro frlsa ngon? Om en broder eller syster inte har klder och saknar mat fr dagen och ngon av er sger till dem: "G i frid, kl er varmt och t er mtta", men inte ger dem vad kroppen behver, vad hjlper det? S r ocks tron i sig sjlv dd, nr den r utan grningar.(Jakob 2:13-17). ge allmosor av vad du har. Vnd dig aldrig bort frn den fattige, s kommer inte Gud att vnda sig frn dig (Tobit 4:7). Den heliga Bibeln i bde dess gamla och nya testament visar oss med sina heliga bokstver om barmhrtighetens grningar, hur man ska gra barmhrtighet och vilken frukt vi skrdar av det. Den begrnsade tiden gr att det rcker med vad vi redan har nmnt. Vra lskade, nr vi vnder vra ansikten fr att begrunda vr Herre Jesu Kristi liv p jorden, s ser vi den rike som blev fattig enligt sin egen vilja och Han fddes fattig. Fr mnsklighetens frlsning s dog han fattig p ett kors, trots att det r han som ger rikedom till de behvande. Det r skrivet om honom i den Heliga Bibeln att: han gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djvulens vld, ty Gud var med honom(Apostlagrningarna 10:38). D han gick omkring s samlade han in allmosor fr att fylla sitt kroppsliga behov och sina lrjungars behov. Han delade ven ut det bland de fattiga (Johannes 13:29). Vr Herre stod upp emot hyckleriets gift, d han stod upp emot de mnga troende som hycklade i sin fasta, bn och allmosegivande. Herren ville rycka upp rtterna till denna ondska frn deras hjrtan som vandrade efter honom s att inte detta hyckleri skulle kvva Evangeliets sdd frn att vxa upp. Herren sa om vlgrenheten: Akta er fr att utfra goda grningar fr att mnniskor skall se er. D fr ni ingen ln hos er Fader i himlen. Nr du ger en gva, bls d inte i trumpet fr dig, som hycklarna gr i synagogorna och p

gatorna fr att mnniskor skall bermma dem. Amen sger jag er: De har ftt ut sin ln. Nej, nr du ger en gva, lt inte din vnstra hand veta vad den hgra gr, s att din gva ges i det frdolda. D skall din Fader, som ser i det frdolda, belna dig.(Matteus 6:1-4). Av vr Herres lra lr vi oss ven vikten av offer i samband med barmhrtigheten. Han vill att vi skall bjuda in de fattiga och svaga till vra fester (Lukas 6:24). Aposteln Paulus befaller oss att med gldje och givmildhet ge till de fattiga d han sger: Den som sr sparsamt skall skrda sparsamt, och den som sr rikligt skall skrda rikligt. Var och en m ge vad han har beslutat sig fr i sitt hjrta, inte med olust eller av tvng. Ty Gud lskar en glad givare. Och Gud har makt att lta all nd verflda till er, s att ni alltid och under alla frhllanden har nog av allting och kan ge i verfld till varje gott verk (2 Kor. 9:6-8). Han sa ocks att: I allt har jag visat er att ni genom att arbeta p detta stt skall ta er an de svaga och komma ihg de ord som Herren Jesus sjlv sade: Det r saligare att ge n att f" (Apostlagrningarna 20:35). Vra lskade, de heliga kyrkofderna lrde oss att inte bara utfra barmhrtighetsgrningar till kttet, det vill sga allmosor till de fattiga och behvande, begrava de dda och s vidare. Utan de talar ocks om barmhrtighetsgrningar till anden, som till exempel att frlta andra deras vertrdelser, bn fr bde vnner och fiender, att leda syndare till rttfrdighetens och omvndelsens vg, att trsta de sorgsna och alla de handlingar som liknar detta som leder till mnniskans frlsning s att Guds heliga namn blir prisat! Det anstr oss att g in i denna pskfasta med hjrtan som r rena frn varje syndens flck genom den sanna omvndelsen. Genom att vi beknner vra synder framfr en kanonisk (laglig) prst och att vi tar emot den heliga nattvarden, s att Kristus befsts i vra hjrtan. Vi skall ven avskilja dessa fastedagar ssom Kyrkan har faststllt t oss i Kristi krlek och lydnad till Hans Gudomliga budord. Att vi avlgsnar oss frn synden och dess orsaker, s att vi alltid kan vara i bnen och att lgger fram vra sjlar till Gud d de r rena och heliga. S att de kan frambra bner likt ljuvligt doftande rkelse infr Guds tron. Utver bnen och fastan skall vi dela ut allmosor till de fattiga och behvande, s att vi samlar p oss skatter i himlen och att vi blir vrdiga att rknas till den skara som Herren ropar till sitt eviga himmelrike tack vare deras tro och att de har tjnat sina minsta brder med barmhrtighetens grningar. M Herren vlsigna er och ta emot er fasta, era bner och era allmosor. M Han frdubbla er belning och ge er goda dagar s att ni med helighet och renhet kan gldas p Hans uppstndelse frn de ddas prisvrda hgtid. M Han frlta era avlidna troende.

M Herrens nd vara med er alla. Fader vr

Skrivet i vrt patriarkat i Damaskus, Syrien, Den 20 februari 2013, som r det 33:e ret av vrt patriarkat.