(O)mnskligt

om rasbiologins historia Text av Ola Larsmo

Innehllsfrteckning
Kapitel 1 Rasbiologins bakgrund ........................................................................................................ 3 Romantikens ider om das Volk ................................................................................................... 3 En demokratisk eller en hierarkisk vrldsbild? ............................................................................... 3 Befolkningsfrndringar ................................................................................................................... 4 Ngra viktiga namn: Darwin, Spencer, Mendel ........................................................................... 4 Francis Galton.................................................................................................................................... 5 I Sverige .............................................................................................................................................. 6 Kapitel 2 Rasbiologin tar form ............................................................................................................. 9 Ngra definitioner............................................................................................................................. 9 Demokratin som problem................................................................................................................ 10 Tyskland fre nazismen .................................................................................................................. 12 England............................................................................................................................................. 13 USA ................................................................................................................................................... 15 Charles Davenport och Harry Laughlin......................................................................................... 17 Fallet Carrie Buck ............................................................................................................................ 18 Tyskland nazismen tar ver......................................................................................................... 20 Propaganda och ntverk ................................................................................................................ 21 T4 industriellt massmord .............................................................................................................. 24 Kapitel 3 Rasbiologin i Sverige ......................................................................................................... 26 Svenska sllskapet fr rashygien ................................................................................................... 26 Degenerationsfaran ..................................................................................................................... 28 Bristen p debatt.............................................................................................................................. 29 Elise Ottesen-Jensen och RFSU ....................................................................................................... 30

Alfred Petrn..................................................................................................................................... 31 Herman Lundborg mr Rasbiologi himself .................................................................................. 32 Lundborg och samerna ................................................................................................................... 33 Nils von Hofsten .............................................................................................................................. 34 Rasbiologi frn hger och vnster tv exempel ....................................................................... 36 Rasbiologiska institutets verksamhet .............................................................................................. 37 Institutets koppling till nazismen ..................................................................................................... 41 Kapitel 4 Steriliseringsfrgan; politik och praktik............................................................................ 44 1922: motion om steriliseringslag................................................................................................. 44 1934 rs lag .................................................................................................................................... 47 1941 rs lag .................................................................................................................................... 49 Hur mnga? Vilka drabbades?...................................................................................................... 51 Familjen Johansson frn Glmminge ............................................................................................ 53 Romer och tattare ......................................................................................................................... 54 Historien om Ingrid Post .................................................................................................................. 55 Vem var sinnessl? ...................................................................................................................... 56 Vlfrdsstatens fel? ...................................................................................................................... 58 Vem brydde sig? JO:s kritik. Lagen ifrgastts. .......................................................................... 59 Kapitel 5 De utvecklingsstrdas historia ....................................................................................... 62 Frhistorien 1800-talet ................................................................................................................ 62 Den rasbiologiska vndningen ...................................................................................................... 64 Vipeholm och anstaltsvsendet ...................................................................................................... 67 1950-talets omsvngning ............................................................................................................... 68 Vart tog de sinnessla vgen? ................................................................................................... 70 Kapitel 6 Samtiden .............................................................................................................................. 72

Kapitel 1 Rasbiologins bakgrund

Ider om det egna folkets renhet vxer fram under romantiken, sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, sammanfltat med ider som de om nationalstaten och folksjlen. Det r under samma tid som iderna om demokratin brjar ta form. Men vem ska f del av den nya demokratin, och vilka tillhr egentligen folket? Under artonhundratalet hnder mycket med Europas befolkning. Barnaddligheten sjunker, livslngden kar, befolkningen blir strre. Industrialiseringen skjuter fart och frndrar livsmnstren. Fr en del forskare ser detta ut som frfall. Nr Darwins Om arternas uppkomst ges ut brjar en vldig debatt om utveckling och arvsanlag, en debatt som frstrks av den tysk-tjeckiske munken Mendels upptckt av just arvsanlagen. Men hur ska detta tillmpas p mnniskan? Ngra viktiga namn r Charles Darwin, Gregor Mendel, Thomas Malthus och Herbert Spencer. Liksom rasbiologins skapare Francis Galton, Darwins kusin.

Romantikens ider om das Volk En utgngspunkt fr en diskussion om rasbiologin r den tyska, romantiska filosofins ider kring den d framvxande nationalismen och tanken om en nationalstat. Den andra utgngspunkten r kolonialismen som sdan. Men under artonhundratalets frsta hlft fick filosofer som Johann Gottfried Herder (1744-1803), Johann Gottlieb Fichte (1762-1814) och Ernst Moritz Arndt (1769-1860) stort gehr fr tankar om folksjlen. Romantiken inspireras av nyplatonska ider och ur ett sdant perspektiv sgs folket det egna och andra som andliga enheter avgrnsade frn varandra, och ofta med srskilda egenskaper. Mellan de olika filosoferna finns stora skillnader: Herder gr i lnga stycken att se som en tidig demokrat som ocks frsvarade Europas judiska minoritet, medan Arndt framstr som en utprglad antisemit vars ider senare anvndes av 1930- och 1940-talets tyska naziregim. Men gemensamt fr dem r idn om en sorts folkets essens, nationalkaraktren, dr Herder tycks mena att den satt i klimatet och sprket snarare n i biologin. Fr Herder ingr i das Volk alla, frn kung till torpare och de r alla mer eller mindre jmlika men dit hr inte patrasket. Detta r lite av den framvxande jmlikhetstankens skuggsida: nr man vill framhlla vanliga mnniskors frmga att ta politiskt ansvar sker det inte sllan genom att man avgrnsar det verkliga folket frn vad man uppfattar som de hopplsa lngst ned. (S gr ocks Karl Marx och Friedrich Engels i Kommunistiska manifestet frn 1848, dr de inte tror att trasproletariatet kan bidra till ett bttre samhlle, utan snarast ses som ett hot eller i alla fall en belastning.)

En demokratisk eller en hierarkisk vrldsbild?

Mycket av rasbiologins historia lter sig frsts som ett svar p den utmaning som den lngsamt framvxande demokratin representerar. Mnniskorna blir ju fler. Folket, majoriteten, den breda massan tar plats p den politiska scenen men vem ska d f rknas dit? Som vi ska se anvnds ofta biologins senaste rn fr att frsvara en hierarkisk vrldsordning, dr man skiljer mellan bttre och smre mnniskor. Det verkar som om idn om de vetenskapligt fastlagda arvslagarna fr ett sdant grepp om tanken att varken vetenskapare eller politiker, varken hger eller vnster frmr tnka utanfr de ramar som rasbegreppet stter under stora delar av artonhundratalet och en bra bit in p nittonhundratalet. Det tidiga artonhundratalets ider om raser och om folksjlen fr under rhundradets senare del nmligen mer och mer av vad som ser ut som ett vetenskapligt std. Och detta folk behvde tydligen trimmas en aning fr att motsvara den idealbild man skapat.

Befolkningsfrndringar En med tiden inflytelserik ekonom som engelsmannen Thomas Malthus (1766-1834) kunde i sin An Essay on the Principle of Population (1798) beskriva hur ett samhlle prglat av ndliga resurser alltid lider av verbefolkning. Detta i sin tur leder till att de fattigare klassernas villkor egentligen inte gr att frbttra, d hgre lner fr de smst betalda bara leder till att de skaffar fler barn. Det enda svaret r en statlig befolkningskontroll. Ndhjlp motverkar sitt syfte. Det europeiska artonhundratalet prglas av fallande spdbarnsddlighet och vad som ser ut som ett farligt befolkningsverskott, ngot som tycks besannas av den stora hungersnden p Irland under ren 1846-1849, vilken i sin tur startar den stora utvandringsvgen till USA. Man mste pminna sig att dessa ider tar form i ett samhlle prglat av en utbredd fattigdom.

Ngra viktiga namn: Darwin, Spencer, Mendel Nr Charles Darwins On the Origin of Species (Om arternas uppkomst) ges ut 1859 sprids insikten om att ocks mnniskan var indragen i en biologisk utveckling. Darwin sjlv frhll sig ganska sval till de ider om rasbiologi som hann vxa fram under hans livstid. Det r vid samma tid som fransmannen Arthur de Gobineau (1816-1882) publicerar sin bstsljare Essai sur l'ingalit des races humaines (Om mnniskorasernas ojmlikhet 1855), den moderna rasismens bibel. Dr hvdar han att drivkraften bakom kulturers utveckling alltid

r rasen, att kulturer och raser prglas av overbryggbara skillnader och att rasblandning leder till frfall. Det r ocks i samma tankeklimat som den brittiske filosofen Herbert Spencer (1820-1903) formulerar tanken om "the survival of the fittest vilket han gr i sin bok Principles of Biology. Han skriver: The whole effort of nature is to get rid of the unfit and make room for the better. (Naturens frmsta strvan r att gra sig av med de undermliga och skapa utrymme fr de bttre rustade. Principles of Biology 1864) Spencer var inte biolog. Men han sg den kamp mellan arterna han lst sig till hos Darwin som en modell med stort frklaringsvrde fr hur naturens principer gjorde sig gllande ocks p andra omrden i samhllet, som ekonomi och kultur. Man skulle, nr det gllde samhllets utveckling, inte lgga sig i det naturliga urvalet. Och humanitra impulser mste motarbetas om inte naturens lagar, som ocks var ekonomins, skulle sttas ur spel. Det r hr som socialdarwinismen tar form. nnu en viktig pusselbit fr att frst rasbiologins framvxt r terupptckten av de mendelska genetiska lagarna som gde rum runt r 1900. Den tysk-tjeckiske abboten Gregor Mendel (1822-1884) hade, nr han frskte odla fram strre rtor, lagt mrke till vissa lagar som styrde hur arvsanlagen frdelades i nsta generation. Drigenom kunde han skilja mellan recessiva och dominanta anlag, liksom hur olika egenskaper kunde tyckas hoppa ver en generation. Mendel publicerade sina rn redan 1866, men hans insikter frblev vilande fram till sekelskiftet, d de uppmrksammades av moderna biologer. En av dem var Karl Pearson, nra knuten till statistikern Francis Galton (1822-1911), en nyckelperson i det hr sammanhanget.

Francis Galton Galton var slkt med Charles Darwin och frskte med statistikens hjlp finna medicinska samband. Hans motto var Rkna allt! Han lmnade bestende bidrag bland annat till den moderna meteorologins utveckling. Och han var ocks en av fingeravtryckens upptckare. Men efter att ha lst sin halvkusins On the Origin of Species ville han fra den evolutionra tanken vidare till att omfatta mnniskan, ngot Darwin sjlv varit ganska ointresserad av. Galton ville mta och rkna p den mnskliga formen det normala huvudomfnget, den normala lngden etcetera, p det stt som vi frknippar med senare rasbiologer. Men han var ocks intresserad av att mta hur talanger spreds och hur begvning kunde g i arv. Han upprttade lnga listor ver knda mn och deras slktingar, och menade sig dr finna

statistiska samband. Begvade mnniskor fick begvade ttlingar. 1 Det var Galton som 1883 myntade ordet eugenik (eugenics), som han bildade av de grekiska orden fr vl och fdd. Det betyder allts vlfdd, av god (genetisk) bakgrund. "It has now become a serious necessity to better the breed of the human race. The average citizen is too base for the everyday work of modern civilization." (Det har blivit helt ndvndigt att frbttra aveln av den mnskliga rasen. Den genomsnittlige medborgaren r alltfr lgt stende fr att kunna utfra det dagliga arbete som civilisationen fordrar. Inquiries into Human Faculty and its Development 1883) Galton ville ge alla mnniskor i England en sorts betyg eller ett slags personnummer, sifferkoder som skulle tala om hur vl mnniskor passade fr att f avkomma tillsammans. Han drmde till och med om en eugenisk religion som skulle frndra mnniskors vrderingar. Fr han frstod att hans tnkande skulle stta p motstnd. Galton var mycket vletablerad i sin samtid och efter hans dd inrttades en srskild professur i hans namn vid Londons universitet. Allt verkade nu vxa samman: Galtons statistiska rn, Mendels lagar, rdslan fr verbefolkning och att fel mnniskor frkade sig, Spencers ider om sambandet mellan ekonomi och darwinism. Banan lg sopad fr en ny sorts vetenskap, som skulle ta itu med samtidens faror med hjlp av vetenskapliga och mtbara metoder. Galton sjlv var tveksam till tvngsmetoder, att hindra vissa mnniskor frn att gifta sig och f barn eller att till och med hindra mnniskor frn att frka sig alls. Han trodde mer p positiv eugenik, att uppmuntra rtt mnniskor att f mnga barn och de rtta var de som klttrat hgt upp i samhllspyramiden. Fr det var nd det tydligaste tecknet p begvning och duglighet fr Galton och alla andra forskare i hans nrhet att man tagit sig upp i verklassen eller vre medelklassen. Om Galton var tveksam till tvngsmetoder s var hans efterfljare desto mer inne p sdana tankespr.

I Sverige Svenska forskare lg redan p 1700-talet lngt framme nr det gllde botanik och zoologi. I traditionen efter Linn arbetade 1800-talsforskare som Anders Retzius och hans son Gustaf med att kartlgga mnniskans form och spridning. Man uppfann begreppen lngskalliga och kortskalliga fr att klassificera mnniskan vetenskapligt. Hr var Sverige helt i takt med omvrlden.

Tanken r aktuell igen hos en av dagens ledande eugeniker, den amerikanske hgerideologen Charles Murray som 1994 var medfrfattare till The Bell Curve och nyligen gett ut Human Accomplishment p detta tema. Se avsnittet Samtiden.

Det svenska tankespret har sitt eget ursprung, som lper samman med det internationella den tidigt framgngsrika svenska naturalieforskningen eller botaniken, med Linn som klarast lysande stjrna. I spren av Linns frsk att klassificera mnniskan (eller Homo sapiens som han 1758 dpte oss till) i olika varieteter, utarbetade Anders Retzius (1796-1860) ett skallindex som utgick frn formen hos det mnskliga kraniet. Retzius var professor i anatomi och tidigt knuten till Karolinska Institutet. Han ville dela in mnskligheten och inte minst den svenska befolkningen i tv huvudtyper: de brakycefala (kortskalliga) och de dolikocefala (lngskalliga). Han frskte se sdana skillnader i huvudform som frklaring till en sorts underliggande konflikt mellan tv olika mnniskoraser i Sverige: lngskallarna, som var nordeuroper (fretagsamma, krigiska) mot slaver och mnniskor med steuropeiskt ursprung, kortskallarna (letargiska, passiva, konservativa). Anders Retzius arbeten r talande fr hur en exakt vetenskap (mtningar) utan problem infogas i vad som mste beskrivas som samtidens myter om sig sjlv. I ett sdant sammanhang dr man delar upp de mnniskor som bor p samma plats i tv olika grupper med olika egenskaper, varav den ena gruppens egenskaper ses som nskvrda och den andras som negativa blir vetenskapen ett instrument fr att rtta till saker och ting. Sdana ider sprider sig nu i rask takt inom folkbildning och populrvetenskap. Som i lkaren och folkbildaren Anton Nystrms (1842-1931) Allmn kulturhistoria (frsta bandet 1885), dr han hvdar att de fattiga p landsbygden str nrmare negrer och barbarer. Galtons och Retzius vetenskapliga rn blir stommen i den vetenskap som under 1800-talets slut fr namnet fysisk antropologi och vill studera just skillnaderna mellan mnniskor. Hr ser man ter hur de vetenskapliga rnen, i sig mjliga att kontrollera, innefattas i verordnade berttelser utan vetenskaplig grund. Anders Retzius son Gustaf Retzius (1842-1919) tar ver faderns titel som professor vid Karolinska Institutet och ven dennes vetenskapliga metoder. Han intresserar sig fr skillnaderna mellan finnar och svenskar och utger framfr allt det stora verket Anthropologia Suecica (Svensk antropologi) 1902. Det bygger p noggranna mtningar av 45 000 vrnpliktiga mn. Med sina mtningar som grund menade sig Retzius kunna avgra olika rasdrag i olika delar av landet. Det r skillnad p folk; i bakgrunden fanns hela tiden tanken p en srskild nordeuropeisk, nordisk ras, som skulle utgra den hgsta rangens mnniska. Det r ett antagande som sllan underbyggs, utan mer tas fr givet ytterligare ett fascinerande exempel p hur myt, antaganden och chauvinism i rasbiologin smlter samman med noggranna mtresultat och hrd vetenskap. Gustaf Retzius r ocks intressant p ett annat stt: denne grundare av svensk rasbiologi var inte politiskt konservativ p hgerkanten. Tvrtom var han tydligt liberal och medverkade grna i det d radikala Aftonbladet (som han ocks gde under en tid). Med far och son Retzius r grunden s lagd fr rasbiologin som vetenskap ocks i Sverige.

FAKTARUTA: SVERIGES 1800-TAL Vid artonhundratalets mitt uppgick Sveriges befolkning till ungefr 4 miljoner. Under de senaste hundra ren hade befolkningen mer n frdubblats ngot poeten och biskopen Esaias Tegnr skrev berodde p freden, vaccinet, potterna. Den sista stora hungersnden i Sverige infll i slutet av 1860-talet och den sista stora koleraepidemin 1834, men helt borta var sjukdomen inte frrn p 1870-talet. Efter ndren skt emigrationen fart. Under perioden 1840-1930 utvandrade ungefr en miljon svenskar till USA och Kanada. Detta till trots fortsatte befolkningen att vxa, fr att runt r 1900 vara uppe i drygt 5 miljoner. Vid 1800talets mitt hade spdbarnsddligheten legat p dryga 22 procent, men drastiskt minskat. Lskunnigheten hade alltid varit hg i Sverige. Men 1842 infrs folkskolestadgan som sger att alla barn i Sverige ska g i skolan och lra sig lsa, skriva och rkna. Nr det str klart att en liten grupp r obildbara myntas uttrycket sinnessl. r 1867 fr Sverige ocks en modern tvkammarriksdag. Jrnvgen brjar byggas runt 1850 och omgestaltar landet. Och en modern press brjar vxa fram: r 1830 grundas Aftonbladet och 1864 Dagens Nyheter.

Bcker som anvnts till detta avsnitt: Edwin Black: War against the weak (Four walls, eight windows 2003) Gunnar Broberg: Statlig rasforskning (Lunds universitet 1995) Gunnar Broberg och Mattias Tydn Onskade i folkhemmet. (Gidlunds 1991) Stefan Khl: The Nazi Connection (Oxford University Press 1994) Bosse Lindqvist: Frdlade svenskar (Alfabeta 1997) Encyclopaedia Britannica, Stanford Encyclopaedia of Philosophy (elektroniska resurser)

Kapitel 2 Rasbiologin tar form

FAKTARUTA: Viktiga begrepp Orden rasbiologi och rashygien r tyska till sitt ursprung rashygien myntades av forskaren Alfred Ploetz runt 1895. Ordet eugenik som delvis betyder samma sak myntades av Francis Galton 1883. Det sattes ihop av de grekiska orden fr vl och fdd och betyder allts samma sak som det gamla svenska ordet vlboren allts med rtt bakgrund. Eutanasi betyder kort och gott ddshjlp och kommer frn de grekiska orden fr god och dd. Degeneration tanken att arvsanlag hos stora grupper hll p att skadas genom att fel mnniskor skaffade mnga barn, eller genom att arvsanlag skadades genom droger, industriutslpp eller helt enkelt genom det moderna livets skadliga inflytande.

Ngra definitioner Orden rasbiologi, rashygien och eugenik anvnds i facklitteraturen litet omvxlande, nstan som om de var synonymer. Men de betyder inte riktigt samma sak. Rasbiologi, till att brja med, ville vara en vetenskap, beslktad med antropologin, men spetsad med genetikens nya mendelska rn. Rasbiologin ville tolka det mesta i samhllet utifrn rftlighetslra. Rashygien r dremot rasbiologins praktiska sida. Den handlade om vilket politiskt och medicinskt program som skulle anvndas fr att ta itu med de problem rasbiologin urskiljer. Ordet r tyskt till sitt ursprung, Rassenhygiene och skapades frmodligen av Alfred Ploetz runt 1895. Ordet betyder ibland samma sak som det engelska ordet eugenik, skapat av Francis Galton 1883 med den ungefrliga betydelsen vlboren, vlfdd. Litet av begreppsfrvirringen kommer sig av att eugenik kan betyda bde vetenskapen om rftlighet och den teknik man skulle anvnda, politiskt och medicinskt, fr att komma tillrtta med skadliga arvsanlag. Man talade ocks om positiv och negativ eugenik. Med positiv frstods folkupplysning om genetik och rftlighetslra, kanske ocks bidrag till dem som hade goda arvsanlag. Negativ eugenik handlade om hur man skulle skapa olika hinder fr de dliga att frka sig som steriliseringar, insprrande eller bara preventivmedel men ocks genom eutanasi, (ordagrant god dd) allts ddshjlp fr svrt sjuka, missbildade eller utvecklingsstrda spdbarn. Hr finns hela skalan, och vi ska komma ihg att engelska vnsterliberaler (till exempel) sllan menade samma sak med orden som (till exempel) 1930och 1940-talets nazidoktorer.

I Sverige talade man lnge om just rasbiologi och rashygien snarare n om eugenik vilket hade att gra med att Sverige rent vetenskapshistoriskt varit mer orienterat mot Tyskland och tyska universitet n mot engelska. Ytterligare en komplikation r att man i den vetenskapliga litteraturen ofta anvnder uttrycken mainline och reform eugenics 2. Mainline betyder hr helt enkelt den ldre typ av eugenik som var tydligt rasistisk och sg olika folkgrupper som behftade med olika, genetiskt bundna egenskaper. Reform eugenics var den riktning som med tiden fick strst inflytande i Sverige, och som r svrast att f grepp om. Fretrdare fr reformeugeniken r sllan rasister, ofta vertygade demokrater, inte sllan liberaler eller socialdemokrater, oftast antinazister men man hller samtidigt kvar bilden av att en grupp mnniskor har s dliga arvsanlag, genetiska eller sociala, att samhllet mste skyddas frn dessa anlag. Om s behvs via tvngsmetoder som kan innebra bde insprrande och sterilisering. Den svenska steriliseringslagstiftningen ska nog frsts som ett uttryck fr reform eugenics. Vi terkommer till det. Ytterligare ett begrepp som br redas ut r degeneration eller degenerering. Bde fre Darwins On the Origin of Species och efter utgivningen frdes en vetenskaplig diskussion om hur arter (i naturen), raser eller till och med enskilda slkter dog ut och varfr. Med Darwin och Mendel tyckte man sig f belgg fr att urartning eller degenerering berodde p att svaga anlag bredde ut sig p de starkas bekostnad inte minst p grund av det moderna samhllets skadliga inflytande och bondesamhllets upplsning. Man tyckte sig till exempel se hur de bsta emigrerade och lmnade kvar de svaga. Det omoraliska levernet i storstderna, dryckenskap och kriminalitet kunde frklaras genom sdan degeneration. Men man rrde sig ocks med teorier om att arvsanlag kunde skadas av alkohol eller av gifter som slpptes ut av de framvxande industrierna. Slutresultatet blev i alla fall en bild av ett samhlle som lngsamt riskerade att lsas upp i kaos om inte vetenskapen ingrep. Det var vad som kallades degenerationsfaran.

Demokratin som problem De stora samhllsfrndringarna under 1800-talet utlser oro i alla samhllsgrupper. Hos mnga makthavare stiger oron fr massan, det okontrollerbara mnniskohavet. r de nya iderna om demokrati verkligen mjliga, nr det r s stora skillnader mellan mnniskor? Rasbiologin verkar erbjuda vetenskapliga belgg fr att samhllet faktiskt mste ordnas i bttre och smre mnniskor fr att inte g under. I Tyskland och England tar de nya iderna form om hur man ska skilja agnarna frn vetet och frdla mnniskan. I centrum str personer som Alfred Ploetz och Francis Galton. Under tidigt nittonhundratal fr eugeniken ocks ett starkt genomslag i USA.

Termer myntade av den amerikanske historikern Daniel Kevles i dennes In the Name of Eugenics (1985)

10

Hur ska man d frst det stora intresset fr rasbiologin eller eugeniken under sent artonhundratal och tidigt nittonhundratal? Det finns mnga frklaringar: den allmnna reformiver som prglade alla politiska riktningar vid denna tid, lusten att bygga om samhllet som vi ocks frknippar med de flesta reformer och som vi ven idag ser som verkliga framsteg. P museet Schloss Hartheim i sterrike (se vidare sidan 21), som gnats t den nazistiska eutanasins offer, finns en utstllning dr man utgr frn industrialismens roll som en frklaringsmodell. Sorteringen av mnniskor var uttryck fr ett behov av att f fram duglig arbetskraft till fabrikerna. Det r en mjlig delfrklaring, men aningen snv. Om man vidgar perspektivet lite upptcker man den stora frndring som skedde i Europa under artonhundratalet, det man brukar kalla fr befolkningsrrelsen, de stora demografiska frndringarna, befolkningskningen, den sjunkande ddligheten. Och med denna vxer ocks hos mnga makthavare och intellektuella rdslan fr det tilltagande politiska tryck som tar sig form genom den framvxande demokratin rdslan fr massan. Ska alla ta sig makt? Ocks de obildbara dumskallarna? Kring sekelskiftet 1800/1900 fanns en oro fr massan, som inte var folket. Massan var lttrrd och primitiv och lt sig manipuleras det var ett argument mot demokratin, s som det till exempel frdes fram av den populre, franske socialpsykologen Gustave Le Bon (1841-1931) 3 Mycket av det sena artonhundratalet och tidiga nittonhundratalet lter sig frsts som en kamp om lngs vilken axel samhllet ska begripas och organiseras: den demokratiska, dr mnniskor ses som lika vrda, om n inte likadana? Eller en dr det rder en tydlig ver- och underordning mnniskor emellan? Rasbiologin framstr pltsligt som ett vetenskapligt belgg fr att det existerar en mtbar ver- och underordning mellan olika folk men ocks inom folken. ven goda demokrater vid denna tid argumenterar fr att folket r ngot annat n massan och att folket kan ses som politiskt moget frst sedan man avgrnsat sig frn de hopplsa och de asociala. Det pgr en dragkamp p liv och dd om enligt vilken princip samhllet ska organiseras. ena sidan den nya idn om alla mnniskors lika vrde, och att dessa ider mste f genomslag i samhllsordningen i form av rstrtt och utjmning av samhllets resurser. den andra tanken att samhllet alltid besttt av en naturlig hierarki och mste prglas av ver- och underordning. Rasbiologin verkar sknka vetenskaplig tyngd just t tanken p att ver- och underordningen i ett samhlle r ngonting naturligt. Man mter hela tiden den sortens underliga sammansmltning av dels gruppintressen och ideologi och dels hrd vetenskap i

Fr lngre resonemang om massans psykologi, se Stefan Jonssons Tre revolutioner (2005)

11

de tidiga rasbiologernas texter. Som i detta avsnitt ur Herman Lundborgs bok Rasbiologi och rashygien frn 1922: Det instller sig p s stt verallt i vrlden en naturlig lagring. De individer, som uppkommit under gynnsamma arvskombinationer, strva att hja sig, de ter som ha ogynnsamma sdana, sjunka djupare ner. De lgsta proletrerna ha att uppvisa en mycket dlig och ej vl avpassad konstitution Det talrikaste lagret blir med tiden arbetarlagren jmte en sig kande bottensats, den mnskliga slaggen. 4

Tyskland fre nazismen Rasbiologin (som r ett tyskt ord) vxer fram genom att sm grupper av vetenskapsmn och opinionsbildare knyter kontakter med andra likasinnade. S gick det till i Tyskland dr namn som Alfred Ploetz, Fritz Lenz och Hans F.K. Gnther 1905 samlades kring freningen "Deutsche Gesellschaft fr Rassenhygiene". De gav ocks impulser till svenska Sllskapet fr rashygien (1909). Rasbiologin hade under sitt andra namn eugenik frst uppsttt i England. Efter Francis Galtons dd 1911 r det Karl Pearson som blir centralgestalten. Den strsta eugenikkonferensen hlls just i London 1921. Men detta till trots fr England aldrig ngra steriliseringslagar och eugeniken utstts fr hrd kritik av intellektuella och politiker, som anser att det rr sig om en sorts klasskrig uppifrn bland dem den katolske frfattaren G.K. Chesterton. Historien om den moderna vetenskapens framvxt blir begripligare om man, som mnga idhistoriker, betraktar den ur ett ntverksperspektiv. Det r ofta samma namn som kommer igen i de rasbiologiska sammanhangen. Ocks internationellt rr det sig om en relativt liten grupp av framstende forskare. I Tyskland r det kanske viktigaste namnet lkaren och biologen Alfred Ploetz (1860-1940). I sin bok Grundlinien einer Rassenhygiene (Rashygienens grundlinjer) frn 1895 myntar han just begreppet rashygien. Tio r senare, 1905, r han med och grundar "Deutsche Gesellschaft fr Rassenhygiene" (Tyska sllskapet fr rashygien) Fr Ploetz, liksom fr mnga av hans samtida, var det sjlvklart att det rdde en hierarki bde mellan raserna och inom dem. Den nordiska, ariska rasen stod hgst och den svarta lgst. Men till en brjan var tminstone inte Ploetz antisemit, utan sg judarna som en ras nstan jmbrdig med den nordiska. (Under intryck av det nazistiska maktvertagandet, som han vlkomnade, omprvade han gradvis den teorin.) Ploetz sllskap vxte med tiden och fick std av mnga knda tyskar, som zoologen Ernst Haeckel och frfattaren Gerhard Hauptmann. Ploetz propagerade fr bde

Hr citerat frn Gunnar Brobergs uppsats Statens institut fr rasbiologi tillkomstren, i Kunskapens trdgrdar red. Broberg, Eriksson, Johannisson. Atlantis 1988

12

positiv och negativ eugenik med positiv frstods folkupplysning om genetik och rftlighetslra, kanske ocks bidrag till dem som hade goda arvsanlag, med negativ olika hinder fr de dliga att frka sig. Bland de medel som skulle anvndas fanns naturligtvis sterilisering, med tvng om s skulle behvas. En av Ploetz nrmaste medarbetare var Fritz Lenz (1887-1976) som kom att f ett stort inflytande p nazisternas rashygien. Lenz kartlade de olika rasernas vrde i frhllande till varandra. (ven Lenz placerade till en brjan judarna hgt i sitt index.) nnu en intressant person i detta tyska sammanhang r Hans F.K. Gnther (1891-1968), ven knd som Rassen-Gnther (Ras-Gnther). Han skte dela in den europeiska rasen i olika vrda underavdelningar. Gnther gjorde stor lycka med sin Rassenkunde des deutschen Volkes, vilken gjorde honom till nazismens ledande rasteoretiker. Den gavs ut i 400 000 exemplar bara p tyska. Gnther r intressant ocks drfr att han under ngra r var en terkommande gst hos Statens institut fr rasbiologi i Uppsala (eller Rasbiologiska institutet som det kom att kallas i dagligt tal). Drmed r han en viktig frmedlande lnk mellan den svenska och den tyska grenen av den eugeniska rrelsen, ven om det svenska institutet inte hade som syfte att gna sig t rashygien. Det r frmodligen via "Deutsche Gesellschaft fr Rassenhygiene" som iderna om de olika rasernas sammansttning inom Europa fr brett genomslag i hela den vetenskapliga debatten. Man rknade med en sammansttning av tre strre europeiska raser: arier (i norr), medelhavseuroper (i sder) samt den alpinska rasen (med inslag av turkar och sterifrn kommande folkslag) en indelning som slagits fast av fransmannen Georges Vacher de Lapouge (1854-1936) i dennes L'Aryen et son rle social (Ariern och hans sociala roll) frn 1899. Denna indelning blir mrkligt seglivad och spelar stor roll ocks i svensk rasbiologi inte minst i tanken p att blandrasen sllan blev av god kvalitet. Lapouges raser motsvarade i hg grad ocks Retzius svenska skallindex ver lngskalliga och kortskalliga. Ploetz hade ocks en stark ambition att bilda liknande sllskap i andra delar av vrlden, och spelade frmodligen en roll fr framvxten av Svenska sllskapet fr rashygien som bildades 1909. Han hade ocks goda kontakter med eugenikrrelsen i USA, dr han bodde i fyra r.

England England var det land dr de rasbiologiska iderna vxte fram, med ledande namn som Francis Galton. Trots detta slog inte tankerrelsen igenom p lika bred front som i Tyskland eller USA (eller fr den delen Sverige). En anledning kan vara att eugenik fick en tydligare politisk laddning hr redan frn brjan kritiserades eugeniken fr att vara ett krig mot de svaga. Kanske var felet ocks Francis Galtons eget. I en frelsning 1901 visade han upp detta diagram:

13

Hr blir tanken p att de fattiga r mindre vrda tydligare n ngonsin. Likas blir eugenikens politiska agenda fullt synlig. Det ledde ocks till kritik av ett annat slag n i Tyskland. Galton grundade 1907 English Eugenics Education Society fr att sprida sina ider, och fick ocks std frn en del ledande intellektuella bland dem H.G. Wells och G.B. Shaw p vnsterkanten, men ocks frn en konservativ politiker som Winston Churchill. En av de frfattare som dremot propagerade hrt mot eugeniken var den katolske skriftstllaren G.K. Chesterton (1874-1936) som bland annat skrev boken Eugenics and Other Evils (Eugenik och annan ondska) 1922. Det kan tnkas att det var p grund av en politisk kritik av eugeniken som ett klassprojekt som England heller aldrig antog ngra steriliseringslagar, ven om en proposition lades fram i parlamentet 1931 och rstades ned. Men den frsta internationella eugenikkonferensen hlls i just London 1912, dr man bland annat diskuterade de amerikanska tvngssteriliseringslagar som redan infrts i vissa delstater (se nedan). Sedan Galton dtt 1911 var eugenikens frmste fretrdare Karl Pearson (18571936), som betraktade sig som Galtons lrjunge. Pearson har frmst gtt till vetenskapshistorien som en framstende statistiker, men var ocks en hrdhudad rashygieniker som kunde uttrycka sig p det hr viset: "Ingen degenererad och sinnessl grupp kommer ngonsin att kunna frvandlas till hlsosamma och starka genom utbildning, goda lagar och hlsosamma omgivningar. 5 Pearson kunde tala om historien som ett krig mellan raserna. Samtidigt var han inte ngon hgerextrem person av Alfred Ploetz slag, utan till exempel ocks en varm anhngare av kvinnlig rstrtt. Att den frsta stora internationella konferensen fr eugenik 1912 hlls i London var ganska naturligt, d England dittills hade varit eugenikens hemland. Bland deltagarna fanns en rad eugeniker frn bland annat USA, England och Tyskland, bland dem Alfred Ploetz.

The Grammar of Science 1892

14

Ingen svensk representant verkar ha funnits p plats. Dremot kom strre grupper frn Belgien, Italien och Frankrike. Men nr det var dags fr den andra stora konferensen 1921 hlls den i New York. Initiativet i den internationella eugeniska rrelsen hade flyttat frn England (och Tyskland) till USA. De tyska delegaterna var, ren efter frsta vrldskriget, inte lngre srskilt vlkomna. Svenskarna stannade hemma ven denna gng. En tredje och sista internationell kongress hll 1932, ven den i New York. Sedan gick luften ur den internationella eugeniken, inte minst p grund av nazisternas maktvertagande i Tyskland.

Emblem fr den andra internationella konferensen om eugenik, 1921. Eugeniken sg sig som en verordnad vetenskap som i sig skulle innesluta en stor mngd andra vetenskaper som genetik och psykologi men ven sociologi, teologi och historia.

USA I USA kretsar mycket av rasbiologin kring forskningsinstitutet Cold Spring Harbor och dess ledande gestalt Charles Davenport och hans medarbetare Harry Laughlin, som arbetade hrt fr att infra och skrpa steriliseringslagar i de olika delstaterna. Det var i USA som de frsta steriliseringslagarna stiftades. Fallet Carrie Buck gick 1927 nda upp till Hgsta Domstolen och blev avgrande. Efter det var det fritt fram fr sterilisering av s kallade sinnessla i USA. Fram till 1970-talet rknar man med att minst 60 000 mnniskor tvngssteriliserades, de flesta i Kalifornien. Men i USA vxte ocks fram en stark kritik av eugenikens ider.

15

Frmodligen var USA det land dr den eugeniska rrelsen under ren fre frsta vrldskriget fick det starkaste fstet och strst inverkan p samhllsdebatten. Hr stiftades ocks de frsta lagarna om tvngssterilisering av sinnessla. Varfr var USA tidigt ute? Sedan inbrdeskriget hade diverse srlagstiftningar infrts i olika delstater fr att frhindra rasblandning mellan svarta och vita. Behandlingen av ursprungsbefolkningen handlade ocks om att skilja ut och separera olika raser. Lagstiftning fr att hlla isr svarta och vita, och framfr allt hindra dem frn att gifta sig med varandra, fanns tidigt, i vissa delstater frn sjlvstndigheten och fram till 1967 (fallet Loving mot Virginia). Ordet fr den typen av onskad rasblandning var det svrversttliga miscegenation. Just dessa hrda raslagar kan vara en tnkbar bakgrund och frklaring till intresset fr att stifta nya lagar, som skulle skilja ut ven andra befolknings-grupper. Olika delstater r ocks mycket tidigt ute nr det gller att stifta lagar om internering och sterilisering av feeble-minded (sinnessla). Men hr finns ocks tidigt ett artikulerat motstnd som saknas i till exempel Tyskland och Sverige. Bland de grupper som skulle komma i frga fanns blinda, mentalsjuka, epileptiker, mnniskor med medfdda missbildningar och ven om det inte stiftades sdana lagar svarta kvinnor, indianer och white trash. Redan 1897 lades ett lagfrslag i delstaten Michigan om tvngssteriliseringar, en lag som aldrig antogs. r 1905 antog Pennsylvania en sdan lag, men den blockerades av guvernrens veto. Den frsta lag som trdde i kraft var den i Indiana 1907, fljd av lagar i Washington och Kalifornien. Antalet steriliseringar var lnge lgt hgst lg de hela tiden i Kalifornien. I USA uppstod ocks en intensiv debatt kring rasbiologi som hr kort och gott hette eugenics. En strid strm av bcker publicerades runt sekelskiftet 1800/1900, hr som i Europa under inflytande av den terupptckta mendelska genetiken. Ett exempel p hur debatten gick r den amerikanske psykologen och eugenikern Henry Goddards (1866-1957) bestseller frn 1912 The Kallikaks a Study in the Heredity of Feeble-Mindedness. Hr berttas levande historien om krigshjlten Martin Kallikak (phittat namn) som p sjuttonhundratalet skulle ha ftt ett barn med en sinnessl flicka utom ktenskapet och dessutom ett antal barn med sin lagvigda fru. Genom att underska de bda familjernas slkttrd menade sig Goddard kunna visa hur de sinnessla anlagen under rens lopp trngde ut de intelligenta som en bild av hur degenereringen lngsamt pverkade hela samhllet, inte minst genom att de sinnessla fick fler barn. Goddard utgick frn en sinnessl flicka p Vineland, den anstalt han sjlv frestod, Deborah Kallikak, som uppvisade alla tecken p

16

efterblivenhet. Deborahs stora slkt prglades av tjuvar, suputer och andra asociala.
Bildtext: Ur Henry Goddards The Kallikaks

Den andra slktgrenen var dremot full av akademiker och politiker. Men d sinnesslheten var ett recessivt anlag spred det sig lmskt Goddards uppfattning var att de sinnessla mste hindras frn att frka sig, grna genom internering p anstalter av det slag han sjlv frestod. Boken om Kallikaks tillhrde en speciell genre, som frskte urskilja belastade familjer den frsta i sitt slag var boken om The Jukes frn 1877 av sociologen Richard Dugdale. Men dr Dugdale intresserade sig fr miljns inverkan var Goddards resonemang spetsat med mendelsk rftlighetslra ett perspektiv han sjlv lngre fram kom att ta avstnd frn. Andra viktiga bcker som sldes i stora upplagor var eugenikern och antropologen Madison Grants (1865-1937) The Passing of the Great Race frn 1916, dr Grant med kartor och frment vetenskapliga metoder beskrev hur den ariska rasen trngdes undan i Europa. Ocks Grant delade upp den vita rasen i tre olika undergrupper: den nordiska, den alpinska och medelhavsrasen. Den vita rasen, och dess mest vrdefulla gren nordborna, var nu p vg att trngas tillbaka av underlgsna raser, vilket skulle kasta ned vrlden i kaos. Grants bok sldes i mer n en och en halv miljon exemplar och versattes ocks till tyska. Den fick ocks inflytande p den amerikanska invandringspolitiken: 1924 infrdes Immigration Act som begrnsade antalet invandrare frn icke-europeiska lnder. Debatten om eugenik verkar i USA ha ntt ut till bredare kretsar n vad som var fallet i Europa. S frdes en livlig debatt om barnlkaren Harry Haiselden i Chicago som 1907 valde att lta svaga spdbarn d eller hjlpte dem p traven. Han stod fr sin praktik och det blev stora rubriker i tidningarna. Diskussionen kring Haiseldens agerande fick honom i vissa kretsar att framst som en hjlte. Det gjordes till och med en stumfilm, The Black Stork 1916-1917, senare distribuerad p nytt som Are you fit to marry? dr Haiselden spelade den kloke lkarens roll. Att lta svaga barn leva sgs hr som inhumant och ngot som bara ledde till svrt lidande.

Charles Davenport och Harry Laughlin Det r framfr allt tv namn som terkommer i historien om eugeniken I USA: Charles Davenport och Harry Laughlin. Davenport (1866-1944) var, som mnga andra eugeniker, zoolog i grunden snarare n medicinare och fascinerades ven han av den nyupptckta mendelska genetiken. Davenport var ocks mycket duktig p att skaffa privata finansirer till sin forskning och fick std frn stora fonder som Rockefeller och Carnegie, jrnvgsnkan Mrs Mary Harriman och en av brderna Kellogg (frukostflingekungarna) fr att bygga upp det genetiska forskningscentret Cold Spring Harbor utanfr New York. r 1910 utkades det

17

med Eugenics Records Office (ERO) ett arkiv som syftade till att kartlgga alla amerikaners slktfrhllanden och genetiska bakgrund. ERO skickade ut volontrer till fngelser, sinnessjukhus och sinnesslanstalter fr att kartlgga bakgrunden till de mindervrdiga anlagens spridning. Chef fr ERO blev Harry Laughlin (1880-1943). Dr Davenport var vetenskapsmannen som hll kontakt med andra eugeniska forskningsinstitut (bland annat Kaiser Wilhelminstitutet i Berlin och Statens institut fr rasbiologi i Uppsala) var Laughlin ansvarig fr opinionsbildning och lobbyverksamhet i USA. S vittnade han infr kongressen, nr 1924 rs Immigration Act skulle inrttas, om det faktum att rftlig sinnessjukdom var vanligare bland immigranter frn sdra och stra Europa. Men hans frmsta uppgift var lobbyverksamhet fr de steriliseringslagar som infrdes i delstat efter delstat. Dr var Cold Spring Harbor Laboratory den kanske frmsta remissinstansen. Laughlin skrev ett utkast till hur sdana lagar skulle se ut och verkade fr att de skulle tillmpas hrdare i delstater som redan antagit dem.

Fallet Carrie Buck Hans strsta seger var frmodligen fallet Carrie Buck (1906-1983). Hon var en fattig flicka frn Virginia, vars mor tvngsomhndertagits fr sinnesslhet sedan hon blivit gravid med Carrie. Nr ocks Carrie blev gravid, frmodligen efter en vldtkt, sg hennes fosterfrldrar till att hon tvngsomhndertogs vid den anstalt dr hennes mor redan satt. Barnet som hon fdde tog de sjlva hand om. Tanken var att Carrie skulle tvngssteriliseras, men hennes advokat sa ifrn. Det fanns inga tecken p sinnesslhet, menade han, d Carrie klarat sig bra i skolan. Fallet drevs hela vgen upp till Hgsta Domstolen av Laughlin och hans ombud s fick man ocks Carries dotter Vivian frklarad som sinnessl fastn hon bara var ett par mnader gammal. Man ville ha ett pilotfall p rftlig sinnesslhet. Fallet avgjordes i maj 1927 av den legendariske domaren i Hgsta Domstolen Oliver Wendell Holmes (18411935). Holmes skrev: Det r bttre fr hela vrlden om vi, istllet fr att avrtta degenererad avkomma fr brottslighet eller lta dem svlta ihjl av ren idioti, kan lta samhllet stta stopp fr dem som r uppenbart olmpliga att frka sig. Samma princip som fordrar obligatoriska vaccineringar kan tillmpas ocks nr det gller att kapa ggstockar. Tre generationer av imbeciller rcker. 6 Holmes dom satte tonen. Carrie Buck tvingades till operationsbordet ngra veckor senare. S skulle argumentationen kring de tvngssteriliserade g vrlden ver, ocks i Sverige. Under de kommande ren steg antalet tvngssteriliseringar i USA kraftigt.

Citerat frn Black: War against the Weak, s. 121

18

Det ska tillggas att Carrie Buck och hennes dotter Vivian i efterhand visade sig vara normalbegvade det var den utomktenskapliga graviditeten som franledde interneringen. Men Vivian dog bara tta r gammal i mssling. Som Edwin Black skriver i sin bok, War against the Weak, var det fallet Buck och Holmes dom som ppnade slussportarna fr tvngssteriliseringar i USA. Och om lagarna i Sverige aldrig uttryckligen anvnde ordet tvng, handlade det i USA om compulsory sterilization. Det r i USA mycket svrt att sammanstlla korrekt statistik i efterhand och sortera fram graden av tvng inte minst drfr att den tidens tjnstemn inte tnkte i de banorna. Frivilligheten var helt enkelt inte en viktig faktor. Vi ska komma ihg de stora oskerhetsfaktorerna, som kan rymma avsevrda mrkertal, inte minst d regler och lagar kunde skilja sig mycket mellan olika delstater. Men efter domen 1927 stiger antalet steriliserade brant. Dr man tidigare talat om ngra enstaka fall per r och stat i ngot fall ett hundratal stiger antalet i samtliga delstater med eugeniska steriliseringslagar till 1 000-1 500 per r. Lnge var det i vissa delstater ocks tilltet att sterilisera brottslingar en praktik som fallet Skinner mot Oklahoma satte stopp fr 1942, d Hgsta Domstolen slog fast att det inte var frenligt med konstitutionen (Cruel and unusual punishment). Men det hindrade inte delstaterna frn att sterilisera sinnessla p anstalter.

19

Bildtext:Steriliseringar i USA 1935. Bildkvaliteten r litet dlig, men man kan se att antalet (knda) fall fram till den tidpunkten r 21 539. Bild frn Eugenics Archives, ERO

Det ska tillggas att Davenport och Laughlins forskning med tiden kom att bli tmligen hrt kritiserad. (S r till exempel svensken Nils von Hofsten tidigt kritisk mot Davenport och menar att denne vertolkar rftlighet och underskattar milj.) Eftersom Cold Spring Harbor Laboratory var (och r) privatfinansierat (men p olika stt etablerat som remissinstans) var det de olika finansirerna, som Carnegiestiftelsen, som drog sig ur verksamheten. Eugenics Records Office, som haft ambitionen att kartlgga alla undermliga i hela USA, stngdes slutligen 1939. Men d hade Harry Laughlins frslag till steriliseringslag redan antagits i ett stort antal delstater (se kartan ovan.) De olika steriliseringslagarna var i kraft i USA in p 1970-talet, men tillmpades precis som i Europa alltmer sllan och med avtagande rasistiska eller eugeniska motiv. Enligt Blacks berkningar stannar antalet tvngssteriliserade i USA vid runt 60 000 personer, de allra flesta i Kalifornien, de allra flesta kvinnor (ca 90 procent). Som Mattias Tydn ppekar gller dessa 60 000 frmst otvetydigt tvng och personer intagna p olika anstalter. Vid sidan av dessa finns hundratusentals personer som fram till 1972 steriliserats frivilligt lika frivilligt som i Sverige, dr graden av tvng gr lngs en glidande skala. Bland dessa hundratusentals finns en klar vervikt fr svarta kvinnor och socialbidragstagare. 7 Vissa berkningar tyder ocks p att tminstone under de frsta decennierna en grupp vervgde svarta, gravida kvinnor som steriliserades i samband med frlossning eller abort.

Tyskland nazismen tar ver Den tyska rasbiologiska rrelsen gr rakt upp i den nazistiska statens utrotningsprogram. Samma personer som frelst vid olika rasbiologiska mten i USA och Sverige terfinns senare inom ramen fr det s kallade T4-programmet som fre och under andra vrldskriget mrdade cirka 275 000-300 000 mentalsjuka och utvecklingsstrda. Efter kriget fr personer som Fritz Lenz och Hans Gnther nd fortstta sina vetenskapliga karrirer. Tyskland r ett extremfall. Det var hr rasbiologin tillmpades som en del av en diktatorisk statsideologi. Just utvecklingen i Tyskland gjorde att stdet fr rasbiologin som vetenskap minskade i lnder som USA och Sverige. Linjen frn den eugeniska rrelsen och ver i nazisternas folkmord r rak, klar och tydlig. nd representerar Tyskland en extrem utveckling, som ibland gjort det alltfr ltt att stta likhetstecken mellan nazism och eugenik. I frlngningen finns Aktion T4 och det tyska begreppet Gnadentod (ndedd, barmhrtighetsmord). Det r dock viktigt att ppeka att man frn tysk sida sg sig verka i ett internationellt sammanhang som framgr av denna

Mattias Tydn: Frn politik till praktik, s. 50-51

20

propagandaaffisch frn 1936. Texten lyder i versttning: Vi str inte ensamma. Lag fr prevention av rftligt sjuk avkomma (tvngssterilisering). Den gr reklam fr den lag som infrdes redan 1933. Flaggorna till vnster avbildar de lnder som redan anses ha infrt sdan lagstiftning USA, Danmark, Norge, Sverige och Finland. De andra lnder som r p vg att gra det: Ungern, England, Schweiz, Polen, Japan, Lettland och Litauen. Den nazistiska lagstiftningen tog tydligt fste i den internationella eugeniska rrelsen. Alfred Ploetz och Fritz Lenz kvarstr som den rasbiologiska rrelsens huvudmn i Tyskland, Ploetz nu som professor i Mnchen. Lenz blev 1933 chef fr Kaiser-Wilhelm-Institut fr Anthropologie, menschliche Erblehre und Eugenik i Berlin (grundat 1922, samma r som Statens institut fr rasbiologi). Flera representanter fr den tyska eugeniska rrelsen sg nazismen just som biologi omsatt i politik. Fritz Lenz skrev i en recension av Hitlers Mein Kampf: Att nationalsocialismen rligen efterstrvar en sund ras kan man inte betvivla. [Hitler r] den frsta politiker med verkligt inflytande som ser rashygienen som en central uppgift fr all politik och som ocks kommer att kraftfullt verka fr den saken. 8

Propaganda och ntverk Bde Ploetz och Lenz var nu aktiva i nazistpartiet, och 1933 tillsatte den nazistiske inrikesministern Wilhelm Frick en expertgrupp fr befolknings- och raspolitik, bestende av frmst Ploetz, Lenz och Hans F.K. Gnther. Gruppen hade ansvar fr utformningen av nazisternas lagstiftning p ras-omrdet. Frn 1933 inleddes en bred propagandakampanj fr att f den tyska befolkningen att acceptera rashygieniska ingrepp i det personliga livet. Filmer som Erbkrank 9 (Arvssjuk) eller Opfer der Vergangenheit (Det frflutnas offer) visades p
8

Dass der Nationalsozialismus ehrlich eine Gesundung der Rasse anstrebt, ist nicht zu bezweifeln. [Hitler sei] der erste Politiker von wirklich groem Einflu, der die Rassenhygiene als eine zentrale Aufgabe aller Politik erkannt hat und der sich tatkrftig dafr einsetzen will.

Erbkrank finns p Google videos: http://video.google.com/videoplay?docid=7837974920864540806

21

tusentals biografer. Och man infrde belningar fr barnrika familjer och Mutterkreuzmedaljer fr kvinnor som ftt mnga friska barn. Banden mellan den tyska och den amerikanska eugenikrrelsen bestod dock lnge. r 1935 utsgs Davenport till hedersdoktor i eugenik vid universitetet i Heidelberg, utnmnd av samme Carl Schneider som senare blev ledare fr T4-programmet (se nedan). Och s sent som 1939 blev Fritz Lenz hedersmedlem i American Eugenics Society. Det r ocks vrt att notera att flera av de tyska experter som medverkade vid T4programmets tillkomst vid ngon tidpunkt beskt och frelst vid Statens institut fr rasbiologi i Uppsala. Hans F.K. Gnther var en terkommande gst under ngra r vid 1920-talets brjan. r 1925 r det Fritz Lenz som r gstfrelsare. Andra centralgestalter inom nazitysk eugenik som passerar Uppsala r Eugen Fischer, frn 1933 chef fr det tyska institutet fr rashygien i Berlin. De olika rrelserna frblir i det lngsta sammanfltade, som ett vetenskapligt ntverk. I vissa tyska delstater som Thringen kunde
60 000 riksmark kostar denne rftligt sjuke samhllet under sin livstid. Folkkamrat det r ju dina pengar! (reklamaffisch fr Neues Volk mnadshfte fr nazistpartiets raspolitik, 1938)

mentalsjuka redan 1923 steriliseras i teorin frivilligt men ofta d det gllde omyndiga personer, efter beslut av lkare eller mlsman. Det lades ocks fram frslag i tyska frbundsriksdagen om en lag om sterilisering av terfallsfrbrytare, som dock inte verkar ha antagits. Men redan vid maktvertagandet 1933 infrde den nazistiska regimen tvngssteriliseringslagar fr mnniskor med rftliga sjukdomar allt frn sinnesslhet till blindhet, dvhet och epilepsi. terigen str vi infr problemet med berkning av antal, men en siffra som terkommer i litteraturen r 300 000-360 000 personer. (Ungefr 5 000 kvinnor dog av komplikationer efter de rutinmssigt utfrda operationerna.) Det var nd bara brjan p den

Bildtext: Fritz Lenz, Herman Nilsson-Ehle och Herman Lundborg

22

nazistiska praktiken. r 1935 infrdes de s kallade Nrnberglagarna (egentligen lag om skydd av det tyska blodet) som frbjd ktenskap mellan arier och icke-arier (frmst judar, men ven zigenare).

23

T4 industriellt massmord Frn 1939 inleddes vad man kallade Kinder-Euthanasie (ddshjlp fr barn) dr icke livsdugliga barn mer eller mindre i hemlighet skulle avlivas p srskilda anstalter: ddsorsaken angavs ofta som lunginflammation. De som kom i frga var barn med Downs syndrom, mikrocefaler eller hydrocefaler (dvs. barn med avvikelser i huvudomfng) och barn med missbildningar eller frlamning. I frlngningen lg den s kallade Aktion T4, den slutgiltiga lsningen p problemet med sinnessla, sinnessjuka och mnniskor med andra, som man trodde, rftliga sjukdomar som epilepsi och manodepressivitet. T4 kallades programmet efter adressen Tiergartenstrasse 4, dr kontoret lg fr den myndighet som sktte operationen. Gradvis utvidgades programmet till att omfatta alla utvecklingsstrda, mentalsjuka och ven dem som led av vissa rftliga sjukdomar. Till en brjan avlivades patienter vid mentalsjukhus i bussar, dr avgaserna leddes in i passagerarutrymmet (dr fnstren mlats ver). S smningom gick man ver till regelrtta gaskamrar dr man anvnde sig av kolmonoxid. Patienterna trodde att de skulle duschas. Drefter kremerades kropparna fr att dlja alla spr. Anhriga fick brev om att deras slktingar avlidit i lunginflammation. T4 byggde ett antal olika avlivningscenter i Tyskland och sterrike fr att tmma alla anstalter. Dessa lg i orterna Grafeneck (Baden-Wrtenberg), Brandenburg, Hartheim (sterrike) Sonnenstein och Bernburg (Sachsen) och Hadamar (Hessen) ofta, precis som Schloss Hartheim, slott som omvandlats till anstalter i avskild och naturskn milj. Man berknar att T4 under sin frsta fas mrdade ca 70 000 mnniskor. Efter 1941 upplstes programmet i teorin, men fortsatte i hemlighet: de folkliga protesterna hade blivit alltfr starka, d allt fler tyskar hade slktingar som frsvunnit i programmet. Men i hemlighet fortsatte mrdandet fr att mot krigsslutet ha ntt slutsumman 270 000-275 000 dda. T4 var ocks i allt vsentligt frvningen till Frintelsen hr utprovades fraktsystem och tekniker fr att dda mnniskor i industriell skala. Det kan vara vrt att notera att varken Lenz och Gnther efter kriget dmdes fr ngra frbrytelser; Ploetz avled redan 1940. Lenz tillts fortstta att verka som professor i genetik vid universitetet i Gttingen fram till 1955, d han gick i pension. Gnther slpptes efter en tids internering och fortsatte att skriva bcker, som propagerade fr sterilisering och familjeplanering, fram till sin dd 1968.

24

FAKTARUTA: Schloss Hartheim ett exempel

Slottet Hartheim ligger ngra mil utanfr Linz i sterrike. Det r ett vackert renssansslott, som vid sekelskiftet 1800/1900 gjordes om till idiotanstalt. I mars 1940 utsgs Hartheim till en av sex eutanasianstalter inom ramen fr T4-programmet. Gaskamrar inrttades och en krematorieugn byggdes p innergrden. Nr T4 i teorin lades ned 1941 hade cirka 20 000 mentalsjuka och utvecklingsstrda mrdats i slottet. Kropparna kremerades och askan tmdes i floden Donau. Under 1944 och fram till den sovjetiska ockupationen i krigets slutskede mrdades i Hartheim ocks mellan 5 000 och 10 000 fngar frn de nrbelgna koncentrationslgren Mauthausen och Gusen. Sammanlagt dog hr ca 30 000 mnniskor. Idag r Hartheim ett museum och minnesmrke ver T4programmets offer.

Bcker som anvnts till detta avsnitt: Edwin Black: War against the Weak. (Four walls, eight windows 2003) Gunnar Broberg: Statlig rasforskning. (Lunds universitet 1995) Statens institut fr rasbiologi tillkomstren (artikel i Kunskapens trdgrdar, red. Broberg/Eriksson/Johannison, Atlantis 1988) Gunnar Broberg och Mattias Tydn: Onskade i folkhemmet (Gidlunds 1991) Stefan Khl: The Nazi Connection. (Oxford University Press 1994) Die Internationale der Rassisten: Aufstieg und Niedergang der internationalen Bewegung fr Eugenik und Rassenhygiene im 20. Jahrhundert (Frankfurt 1996) Nancy Ordover: American Eugenics (University of Minnesota Press 2003) Martin S. Pernick: The Black Stork: Eugenics and the Death of "Defective" Babies in American Medicine and Motion Pictures since 1915 (Oxford University Press 1996) William Zebina Ripley: The Races of Europe A Sociological Study (London 1900) samt Maria Bjrkmans opublicerade forskningsmanuskript

25

Kapitel 3 Rasbiologin i Sverige

1909 bildas Svenska sllskapet fr rashygien, som bedriver ett starkt lobbyarbete fr ett rashygieniskt perspektiv p samhllsutvecklingen. Bakom opinionsbildningen str ett tvrpolitiskt ntverk av forskare och politiker som vill stadkomma frmst tv saker: grunda ett rasbiologiskt vetenskapligt institut t landets ledande rasbiolog Herman Lundborg och infra steriliseringslagar i Sverige. Det lyckas man ocks gra, institutet 1922 och den frsta lagen 1934. Efter ngra inledande energiska r gr luften ur Statens institut fr rasbiologi. Och i takt med nazismens genomslag i Tyskland frlorar ocks rasbiologin i anseende som vetenskap i Sverige. Steriliseringslagarna fortstter dock att glla. Tv av de viktigaste namnen bakom denna utveckling var riksdagsmannen och lkaren Alfred Petrn, som lade de viktigaste motionerna i riksdagen och Nils von Hofsten, biolog och lnge Socialstyrelsens expert i steriliseringsfrgor.

Svenska sllskapet fr rashygien Det r 1909 som Svenska sllskapet fr rashygien bildas. rtalet kan nog vara en slump, men man kan pminna sig att det r samma r som Storstrejken och i en tid nr rstrttsaktivismen r p vg mot sin kulmen. I bakgrunden kan man se tv olika tendenser.10 Dels den liberalt dominerade freningen CSA, Centralfrbundet fr socialt arbete som bildas 1903, med dess olika frsk att ingripa i samhllsnden med hjlp av ny forskning och nya metoder. Dels det faktum att den nya mendelska genetiken fr ett starkt genomslag i Sverige inte minst genom vxtgenetikern Herman Nilsson-Ehle (1873-1949) i Lund/Svalv, som ocks kommer att spela en stor roll fr det rasbiologiska institutet. Nilsson-Ehle visar i sin avhandling samma r som det rashygieniska sllskapet bildas, vilka stora mjligheter den nya genetiken har p vxtfrdlingsomrdet och bidrar till bildandet av Mendelska sllskapet 1910. Svenska sllskapet fr rashygien r med all skerhet en utlpare av Alfred Ploetz arbete i Tyskland. Men som idhistorikern Maria Bjrkman vid Linkpings universitet visar i sin kommande avhandling r det, snarare n att bara fokusera p en enskild frening, betydligt mer meningsfullt att frska kartlgga olika vetenskapliga och politiska ntverks betydelse. Kring Svenska sllskapet fr rashygien (nedan kallat SSFR) uppstr ett sdant ntverk, som sedan ingr i olika konstellationer kring arbetet fr att grunda ett svenskt institut fr rasbiologi. Medlemmar i detta ntverk sitter i styrelsen, som verkar fr en lag fr eugeniska steriliseringar. Som Bjrkman visar rr det sig om en ganska liten grupp av mnniskor, dr samma namn terkommer, namn som Herman Nilsson-Ehle, Nils Wohlin, Nils von Hofsten, Herman
10

Delar av detta avsnitt bygger p Maria Bjrkmans nnu ej publicerade avhandling.

26

Lundborg, Alfred Petrn och Elis Essen-Mller. Men politiskt var ntverket sammansatt av mnniskor med hgst olika politisk tillhrighet. Dr Nilsson-Ehle var hgerextrem var Nils von Hofsten liberal, medan exempelvis Alfred Petrn tillhrde Socialdemokraterna. Det de hade gemensamt var sin vetenskapliga kompetens. 11 Vad SSFR gnade sig t var i frsta hand tv saker: att publicera en skriftserie som skulle sprida kunskap om den nya vetenskapen och att aktivt verka fr att ett rasbiologiskt institut bildades. Dr fanns olika planer: frst som ett Nobelinstitut knutet till Karolinska Institutet i Stockholm, senare som en del av Uppsala universitet. Men dit var det nnu lngt. SSFR (som fanns kvar tminstone in p 1950-talet) hade sin starkaste period ren fre 1922, d Statens institut fr rasbiologi instiftades. Till dess ndde man ganska stora framgngar p opinionsbildningens omrde. Ett inslag i denna opinionsbildning var den stora Folktypsutstllningen som arrangerades 1919, under devisen Knn dig sjlv, din slkt, ditt folk! Den visades frst p Konstakademien i Stockholm och kte sedan p turn till Uppsala, Gvle, Visby och Gteborg. 12 Utstllningen organiserades av Herman Lundborg sjlv och skulle vara s multimedial som tidens teknik tillt, med gipsbyster, fotografier av olika folktyper och mjlighet att sjlv gna sig t lite slktforskning. Som Gunnar Broberg skriver: ena sidan frekom anslende poserande foton av det officiella Sveriges fretrdare, den andra frnedrande anstaltsfotografier: ngon rimlig jmfrelse mellan s olika bilder var knappast mjlig. [] Svenska folket skulle f lra knna sin egen frtrfflighet men ven de faror som hotade, medan vetenskapen skulle hsta in material till en frsta inventering. Utstllningen var en med tidens mtt enorm framgng med 40 000 beskare i hela landet, de flesta i Stockholm. (Tv r senare, 1921, fljer tidningen Stockholms Dagblad upp utstllningen och ordnar en sknhetstvling med Lundborg som domare fr att f fram en representant fr den nordiska rastypen och vinnaren Gustav berg, den stilige cykelreparatren frn Skvde, fr ka p turn i Sverige.) r 1919 inleddes ocks publiceringen av en skriftserie med pamfletter, alla skrivna av vlrenommerade forskare. Det intressanta med dessa skrifter r att de uppvisar en sdan tydlig blandning av ideologi och vetenskap. Den knde forskaren Martin P:son Nilsson, professor i klassisk fornkunskap och antikens historia i Lund, skriver till exempel en pamflett om Rasblandningarnas omfng och betydelse i det romerska riket, dr han frklarar att en alltfr snabb rasblandning ledde till Roms undergng. Andra bcker, som Nils von Hofstens Modern rftlighetslra frn 1920 r en i lnga stycken helt korrekt och modern lrobok i mendelsk
11

Styrelsen fr SSFR bestod av William Leche (zoolog, liberal folkbildare), Olof Kinberg (psykiater), J. V. Hultkrantz (anatom), Otto Rosenberg (botaniker), Svante Arrhenius (kemist), Ivan Bratt (lkare, liberal politiker), Pontus Fahlbeck (konservativ statsvetare), Johan Thyrn (jurist, riksdagsman fr Hgern) Alma Sundqvist (lkare, sexualupplysare) Hjalmar hrvall (fysiolog, liberal opinionsbildare), L. Rabenius (jurist), Alice Wallenberg (filantrop). 12 Gunnar Broberg menar att denna utstllning hade inspirerats av liknande utstllningar i Tyskland. Dels den stora rashygienutstllning som ordnats av ingen mindre n Alfred Ploetz men ocks frn sdana Vlkerschau dr man just stllde ut levande mnniskor, grna exotiska sdana som samer och indianer.

27

genetik, och den anvndes ocks lnge som sdan. Men pltsligt kommer i von Hofstens text en slng om mindervrdiga som ej br tilltas fortplanta sig. Det r bland det mrkligaste i dessa texter hur solid vetenskap pltsligt blandas med vad som mste beskrivas som ett djupt frakt fr de svaga i samhllet. Det r ngot som sker gng p gng, som om svarta bubblor pltsligt sprack i den vetenskapliga texten.

Degenerationsfaran Vi ska bara stanna till ett litet tag i ett par av skrifterna. S skriver Herman Lundborg, det rasbiologiska institutets kommande chef, en egen skrift i serien, betitlad Degenerationsfaran som ges 1922, samma r som institutet bildas. Lundborg framstr utifrn sin avhandling (se nedan) som Sveriges ledande expert just p hotet om degenerering. Lundborg lgger i sin bok fram ett tydligt scenario fr det hot som vilar ver landet: Det gives tv slag av fiender, som i mer eller mindre hg grad hota varje folk. Det r dels yttre, dels inre sdana. [...] De inre dremot, som ro minst lika betydelsefulla, sammanhnga p det allra nrmaste med frgor rrande orsakerna till ett folks urartning (degeneration). Hrmed menas en rftligt betingad undermlighet, som medfr rasfrdrv. [] Bland fackmnnen ute i vrlden framstr det numera som en ofrnkomlig sanning, att ett folkmaterial av god rasbeskaffenhet utgr ett folks allra dyrbaraste egendom. Ingen har rtt att skjuta dessa problem t sidan, ty folkets framtid beror p, hur vi handla eller t.o.m. p vad vi underlter att gra. Det gives mnga allvarliga symtom, som tyda p sjukdomar hos hela folk och frebda deras urartning, ja, dd det gller svl i forntid som i nutid. Lundborg listar sedan de problem som hotar Sverige: storstdernas snabba tillvxt, sjunkande nativitet (tomrummen, som uppst, fyllas genom invandring, varvid ogynnsamma rasblandningar mellan olikvrdiga folk uppst), skarpa klasskillnader, att allt fler verlever p grund av nya medicinska rn, ven de med kroniska och degenerativa sjukdomar, drogmissbruk (som troddes frsmra arvsanlagen), lg moral, fler sjlvmord samt att Individualismen regerar. Egoismen tilltar. Fosterlandskrleken slappas. Religion och moral rka i vanrykte. Lyx och mammondyrkan utbreda sig frst i de vre och rikare samhllslagren, sedan ven i de lgre. Den falska humanitet, som nu fr tiden besjlar mngen, pskyndar otvivelaktigt den fr utvecklingen s ogynnsamma process, som ftt namn av kontraselektion (urval i dlig riktning). Godhjrtade mn och kvinnor hjlpa icke sllan urskillningslst fram fysiskt och psykiskt svagt

28

utrustade personer, som sedan fortplanta sig och ge sina mindervrdiga anlag i arv t nya slkten, vilka i sin tur falla samhllet till last. Det r i sanning en mrk bild. Och texten blir i sig ett tydligt exempel p hur Lundborgs vetenskap ocks r ett uttryck fr en konservativ samhllssyn. Lundborgs resonemang ekar i skriften Sterilisationsfrgan frn samma r, frfattad av gynekologiprofessorn Elis Essen-Mller (1870-1956) och senare ven ledamot i det rasbiologiska institutets styrelse: Lkaren ndgas nmligen, kanske oftare n andra samhllsmedlemmar, bevittna hurusom undermliga individer, idioter, fallandesjuka o. s. v. giva livet t barn, som tyvrr ofta rvt frldrarnas sjukdom eller lyte, och som sedan i sin ordning bli samhllet en brda i mer n ett avseende. Det r ju klart, att om samhllet i strre utstrckning rekryteras av sdana, mindre vrdefulla individer, detta i lngden skall gra sig mrkbart p ett stt, som kan bli desdigert fr samhllet sjlvt och fr folkets bestnd. Tyvrr har erfarenheten ocks redan konstaterat, att sdana undermliga individer fortplanta sig i betydligt starkare proportion n samhllets hgre stende element, och man har velat gra gllande den stora roll, som den hrigenom uppkomna frsmringen av folket spelat fr det gamla romarrikets undergng. Elis Essen-Mller berttar ppet i skriften att han redan flera gnger steriliserat imbecilla kvinnor utan att ha std fr det i lagen: Vi blevo verens om, att ehuru en sdan tgrd oss veterligt icke frut tillgripits i vrt land, det vore icke endast en rttighet utan ven en plikt att i detta fall frebygga ytterligare havandeskap. (26-rig imbecill flicka med abnormt stark knsdrift) Han fortstter: Enligt uppgift av Lundborg ha vi i vrt land, lgt rknat, 18,000 sinnessjuka, 14,000 idioter, 20,000 imbecilla och 7,000 fallandesjuka. Hur vill man bereda plats till alla dessa, bland vilka nd icke r medrknade en massa andra sjukdoms- och brottslingsfall, som ocks kunde behva interneras? Essen-Mllers hfte innehller ocks en intressant efterskrift: Sedan denna uppsats nedskrivits, har doktor Alfred Petrn i riksdagen vckt motion om lagbestmmelser, som i vissa fall medgiva sterilisering av sinnessla, sinnessjuka och fallandesjuka, eventuellt sedlighetsfrbrytare. Frgan har drmed blivit nnu mera aktuell n frut.

Bristen p debatt Fastn man letar med ljus och lykta r det svrt att hitta exempel p att det rasbiologiska eller eugeniska perspektivet egentligen ifrgasattes p allvar i alla fall under de r d det spelar som strst roll, under mellankrigstiden.

29

En sdan debatt utbryter dock kort i Dagens Nyheter i mars 1923, allts ret efter att Rasbiologiska institutet grundats i Uppsala. Det r kulturredaktren Torsten Fogelqvist (1880-1941) som lst Herman Lundborgs Degenerationsfaran och blivit upprrd ver bristen p vetenskaplighet. Helt korrekt urskiljer Fogelqvist att Lundborgs vetenskap bygger p en blandning av nyare genetiska rn och stora doser frdomar och ideologi. Under rubriken Biologins mysterier avlossar han den 23 mars 1923 en ordentlig salva: Att fosterlandslshet, gudlshet, individualism och egoism ur rasbiologisk synpunkt skulle vara degenerationsfenomen eller degenerationssymtom r en hgst intressant nyhet, som kunde tarva en nrmare orsaksfrklaring. Fljde man de rasbiologiska rden hade varken Swedenborg eller Viktor Rydberg eller Gustaf Frding och mnga andra med dem ngonsin skdat dagens ljus. Dagen drp ryter han i nnu skarpare: En vetenskap som bedrivas p detta kvacksalvarstt, en vetenskap som till en del r biologi, en annan del egnahemsrrelse, en tredje del bondefrbundspolitik, en fjrde del moral, en femte del antiemigrationsrrelse och till en sjtte del planetarisk europeisk politik, kan nppeligen vcka ngon djupare tilltro. Man frgar sig verkligen hur det varit mjligt att med ett sdant sken dupera allmnheten och frm staten till ekonomiska uppoffringar. Herman Lundborg svarar kort och stramt den 29 mars och hnvisar till ngra auktoriteter som stdjer hans perspektiv. Efter hans artikel finns ett tillgg: Professor Lundborg anhller telefonledes sedan han lst ven den andra artikeln att samtidigt i gensagan f in fljande efterskrift: I Ume lst andra artikeln. Den r s illvilligt befngd och kritikls att den ej frtjnar ngot bemtande. (ret efter skulle han i ett brev beklaga sig ver angreppen i judetidningarna se nedan sidan 31) I efterhand ger man grna Fogelqvist rtt. Men hans skarpa kritik r ett av mycket f undantag frn regeln att vetenskapen var hjd ver all kritik och ocks hjd ver de politiska siktsskillnaderna. Det mrks ocks nr man ser p hur en del av tidens verkliga radikaler p sexualupplysningens omrde resonerade.

Elise Ottesen-Jensen och RFSU Frgorna om preventivmedel, abort, familjeplanering och sterilisering var av naturliga skl helt sammantvinnade i debatten. Det gjorde att den som till exempel ivrade fr att preventivmedel skulle tilltas i debatter ofta hamnade i andra frgestllningar som den om steriliseringar av sinnessla. (Kondomer var t.ex. frbjudna mellan 1911 och 1938, d frbudet mot preventivmedel upphvdes.) En av de debattrer som hamnar i det lget har man sikter om det ena frvntas man ocks ha det om det andra r den vlknda sexualupplysningspionjren Elise Ottesen-Jensen (1886-1973), ocks knd under signarturen Ottar. Under 1920-talet skriver hon en serie artiklar bland annat i tidningen Arbetaren dr hon diskuterar de rashygieniska frgorna. Hon r inte frmmande fr att steriliseringar ska

30

kunna ske under tvng, ngot hon formulerar som att man mste skilja mellan rtten att leva och rtten att ge liv. 13 Argumenten r de vlknda, om att fel mnniskor frkar sig alltfr mycket. I en artikel i tidningen Brand 1926 stller hon sig ocks bakom de svenska rashygienikernas strvanden: Rashygienikernas strvande ver hela vrlden kmpa drfr fr, att allt m gras, som gras kan, fr att hindra dessa undermliga individer frn att skaffa avkomma. Detta krva de i vetenskapens namn. 14 Nr Riksfrbundet fr sexuell upplysning, RFSU, som Ottesen-Jensen grundade 1934, ska anta sitt program finner man under punkt 4 formuleringar om Rtt till abort och sterilisering p rasbiologiska, medicinska och sociala indikationer. Man kan notera hur de olika frgorna om familjeplanering och rasbiologi under en tid lper helt parallellt. Samtidigt ska ppekas att Ottesen-Jensen hela tiden talar om rtten till sterilisering i ett klimat dr preventivmedel nnu var bde frbjudna och tabubelagda.

Alfred Petrn r 1922 uppnr ntverket bakom Svenska sllskapet fr rashygien ett av sina stora ml: man har ftt riksdagens godknnande att ppna Statens institut fr rasbiologi i Uppsala, ett institut skrddarsytt fr Herman Lundborg. Bakom motionen till riksdagen tv r tidigare stod socialdemokraten och lkaren Alfred Petrn. Samma r som institutet blev verklighet lade han ven fram en frsta motion om en steriliseringslag, ett av det rashygieniska sllskapets andra stora ml. Det r Alfred Petrn (1867-1964) som str som frstanamn p den motion som lg bakom bildandet av Statens institut fr rasbiologi och som r ensam om den andra motionen, den om en svensk steriliseringslag som instiftas1934. Det kan allts finnas skl att frga sig vem han var. Petrn var av prstslkt, frn Lund, dr han ocks studerade till lkare. Smningom blev han verlkare i psykiatri i Uppsala. Han satt i riksdagen fr Socialdemokraterna 1908-1911 och 1912-1935. Han tjnstgjorde ocks som verinspektr fr sinnesslvrden i hela landet under ren 1932-1938. Och han var en drivande kraft bakom bildandet av mnga s kallade sinnesslanstalter i de militra fastigheter som tmdes efter beslutet 1925 om nedskrningar inom militren. Petrn var allts en av de frmsta experterna p sinnesslvrd i landet under nittonhundratalets frsta del. Han var mycket bekymrad ver de sinnesslas inverkan p sexualmoralen och motionerade s tidigt som 1916 om hur sinnessla kvinnor medverkade till att frsmra slktet. Under hela sitt liv var Petrn ocks varm nykterist. r 1920 lgger Petrn fram sin motion om att staten br finansiera ett rasbiologiskt institut. 15 D har Herman Lundborg redan knutits till Uppsala universitet med en
13

Hela bakgrunden till Ottesen-Jensens frhllande till rasbiologin finns i Lena Lennerheds ess Steriliseringar och sexuell reform i Fem uppsatser om steriliseringen i Sverige, red. Broberg, Johannisson, Tydn, Lunds universitet 2000. 14 Brand nr 52 1926. 15 FK Motion nr 7 1920

31

liten institution fr rftlighetsforskning. Petrn menar att frgorna hastar att utforska. Medfrfattare till hans motion r bondefrbundaren Nils Wohlin (1881-1944). Wohlin, som sedermera blir finansminister och ordfrande i Befolkningskommissionen 1935-1938, r en person med starka kontakter med ntverket kring Svenska sllskapet fr rashygien och en varm anhngare av de rasbiologiska frgorna. Motionen undertecknades, nr den lades fram i riksdagens andra kammare 16, ocks av de bda partiledarna Hjalmar Branting (S) och Arvid Lindman (Allmnna valmansfrbundet, senare Hgerpartiet), vilket markerar den stora politiska uppslutningen bakom projektet. Nr Petrn 1922 tillsammans med Wohlin sedan lgger fram motionen om en lag om sterilisering, frmst av utvecklingsstrda, r det i ett lge dr sdana redan utfrs. Elis Essen-Mller har sjlv flera gnger vidgtt att han utfrt dem och hvdat att de r ndvndiga. Petrn vill legalisera och utvidga en praktik som redan ger rum. Men sjlva lagfrslaget (dr Essen-Mller sedan ingr i utredningsgruppen) ligger inte klart frrn 1929. Ocks den motionen undertecknas av Nils Wohlin, liksom av sju socialdemokrater och tre liberaler. Lagen antas dock aldrig d dess tillskyndare kritiserar att lagfrslaget inte tillter ngra tvngsmetoder. Petrn terkommer senare med motionen om ny steriliseringslagstiftning 1933. Nr 1941 rs steriliseringslag ska behandlas sitter han inte lngre i riksdagen. Men Petrn r frmodligen den huvudsakliga politiska aktren bakom svl institutets tillkomst som den frsta steriliseringslagen (liksom lagfrslaget 1929 i samma frga). Vid hans sida finns hela tiden Nils Wohlin.

Herman Lundborg mr Rasbiologi himself Herman Lundborg (1868-1943) r utan tvekan den person som str i centrum fr svensk rasbiologi. Helt humorls, med ariskt utseende och svra samarbetssvrigheter med nstan allt och alla blir han nrmast inkarnationen av det missfrstdda geniet, i stndig kamp mot dumhet och ofrstnd det r i alla fall s han tonar fram i sin egen korrespondens. (Man kan nstan vara glad att han inte hade ett mer vinnande stt d hade Statens institut fr rasbiologi kunnat bli en mycket strre framgng n det blev.) S som dess historia gr att flja i arkivmaterialet p universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala fr man snarare betrakta institutet som ett fiasko. Stndiga grl om pengar och tjnstetillsttningar, med en Lundborg som alltid anser sig vara underfinansierad och

16

AK Motion nr 26 1920

32

motarbetad. Han var ocks kontroversiell och ganska illa sedd av mer radikala kollegor vid universitetet. Men hans karrir brjade bra, med en genomarbetad avhandling frn 1913 (en utveckling av
Herman Lundborg c:a 1925.

hans doktorsavhandling frn 1901) med det krngliga namnet Medizinisch-biologische Familienforschungen innerhalb eines 2 232

kpfigen Bauerngeschlechtes in Schweden (Provinz Blekinge).17 Vad Lundborg undersker r hur epilepsivarianten myoklonus successivt frvrras hos en bondeslkt p Listerlandet i Blekinge, inte minst genom ingifte och genom att recessiva anlag frstrks. Avhandlingen, som utan tvekan kan skrivas in i samma genre som de tidigare nmnda bckerna om Jukes och Kallikaks, vckte stor uppmrksamhet. Den var mitt i prick vad gllde den nya mendelska genetiken och samtidigt gav den syn fr sgen betrffande vilken typ av degenerering som kunde hota om inte den nya (ras)biologiska vetenskapen gavs ett starkt inflytande p samhllsutvecklingen. Lundborg blev genast ett namn och hade under hela sitt liv starkt std av den andre Herman, Nilsson-Ehle, vars forskning kring vxtarters frdling p ett helt annat stt krntes av verklig vetenskaplig framgng.

Lundborg och samerna Vad som fresvvade Lundborg som hjdpunkten p den egna vetenskapliga karriren var en liknande analys av samerna i Lappland som den han utfrt p bondslkten i Blekinge, vilket gjorde att han sommar efter sommar gav sig ut p lnga och kostsamma expeditioner i vglst land. Teorin om att samerna var ett ursprungsfolk som varit de frsta att komma till Sverige efter istiden hade under 1880-talet brjat ifrgasttas av flera forskare. En av dem var medicinaren Gustaf von Dben, som reste runt i sameland p 1860- och 1870-talen, tillsammans med sin fru Lotten, som var fotograf och tog ett rikt bildmaterial av den tidens sameliv. von Dben menade tvrtom att samerna invandrat till norra delen av Sverige sterifrn och nu hll p att bli fler. Han drog sig inte fr att tala om samer som lgre stende. Ocks en forskare som Anders Retzius menade att det var fel att kalla samerna fr urbefolkning. Pltsligt sgs de som frmmande och som en annan ras n stenlders-svenskarna. Lundborg menade, och frskte leda i bevis, att samerna var en degenererad ras p vg att frsvinna. Men hur han n forskade hittade han aldrig ngra belgg fr sin hypotes. Han tycks tro att samerna r utsatta fr samma typ av degeneration som hans Blekingebnder och vill kartlgga ett dende slkte. Men samerna visar sig inte vara riktigt lika anfrtta av inavel som han trott och utforskningarna drar ut p tiden. Han ger ut tv stora
Medicinsk-biologisk familjeforskning omfattande 2 232 personer i en bondeslkt i Sverige (Landskapet Blekinge)
17

33

verk om samernas rasbiologi, The Race Biology of the Swedish Lapps I-II (1932 och 1941). I det andra bandet tar Rasbiologiska institutets nya chef Gunnar Dahlberg helt avstnd frn Lundborgs ider. Frgan r naturligtvis vilken lngtidsverkan institutets arbete fick till exempel nr det gller Lundborgs stora intresse fr samerna. Rkade de ut fr en mer frdomsfull behandling p grund av hans arbete? Den stora statliga utredning som r 2000 underskte steriliseringarna i Sverige hittade exempel p att ocks samer steriliserats mot sin vilja men som fattiga och utslagna snarare n fr att de var samer. Det rrde sig om ett ftal fall. Vilket inflytande hade Lundborg? Statens institut fr rasbiologi hade mjligen viss betydelse som remissinstans nr det gllde arbetet kring steriliseringslagarna men i vrigt satte det f avtryck i samhllet. Det var frn frsta brjan en av vetenskapshistoriens tervndsgrnder en av de mrkare. Att Lundborg ocks hyste sympatier fr nazismen framgr av hans brev (som Gunnar Broberg citerar) till det svenska nazistpartiet Svenska Nationalsocialistiska Frihetsfrbundets grundare Birger Furugrd redan 1924, d han bestller tio exemplar av dennes nya tidning National-Socialisten: Det behvs endast ngra f angrepp i judetidningarna under vinterns lopp, s beviljar riksdagen ej minimianslagen. D avgr jag och lmnar Sverige [] Judarna jubla, och de ha hemburit en seger p ett par rtionden. 18 Lundborg frblev dock chef fr institutet under hela perioden 1922-1935, trots flera hot om att hoppa av. Just utfallen mot judarna blir allt vanligare frn Lundborgs sida, som efter sin tid p institutet i likhet med andra rasforskare som Gsta Hggqvist nrmar sig den nazistiske miljonren Carl-Ernfrid Carlbergs olika organisationer. Och nr Hans F.K. Gnther efter det nazistiska maktvertagandet utnmner sin kollega Lundborg till hedersdoktor i rasbiologi vid universitetet i Heidelberg 1934 tackar denne grna ja.

Nils von Hofsten En tredje mycket central gestalt i den svenska rasbiologins historia r zoologen Nils von Hofsten (1881-1967). Dr Petrn var socialdemokrat och Lundborg vad vi idag skulle kalla hgerextrem lter sig von Hofsten beskrivas som socialliberal. Han doktorerade 1907 p en avhandling om virvelmaskar och arbetade hela sitt liv just som zoolog. Men hans huvudsakliga grning var inom omrdet rasbiologi, och d srskilt som opinionsbildare och sakkunnig inom steriliseringspolitikens omrde. Som ung zoolog skriver han en lrobok om den mendelska genetiken, rftlighetslra. Han blir en av de yngre i ntverket kring Sllskapet fr rashygien och knyter
18

Broberg: Statlig rasforskning, s. 58-59

34

nra kontakt med Herman Nilsson-Ehle. r 1925 blir han styrelseledamot i Rasbiologiska institutet, en post han hade fram till 1953. Som rektor fr Uppsala universitet (1933-1943) visade han upp en tydlig antinazistisk linje och verkade fr att hjlpa de norska studentflyktingarna. Han var stndigt verksam som folkbildare med en stor produktion av debattartiklar, radiofredrag och offentliga frelsningar. Och hr kommer paradoxen: som liberal antinazist var han kanske den person som verkade mest fr steriliseringar av undermliga ocks som skriftstllare, men frmst som sakkunnig och ledamot i Medicinalstyrelsens vetenskapliga rd 1935-1953 allts den nmnd som hade att godknna och utvrdera steriliseringarna p olika sjukhus och anstalter. Maria Bjrkman har i sin kommande avhandling mnga intressanta exempel p hur von Hofsten under sin lnga karrir intar de flesta av eugenikens skiftande hllningar grovt sett kan man sga att han lper lngs hela skalan frn mainline eugenics till reform eugenics (ovan sidan 7). I brjan av sin verksamhet r han vertygad om de olika rasernas olika vrde och kan uttala sig om rasblandning mellan svarta och vita som ngot som frsmrar den vita rasen och att korsningsprodukter r srskilt undermliga (1919) nnu i hans bok rftlighetslrans grunder (bd II) frn 1931 ser man ett tydligt rasistiskt perspektiv: Ingen frnekar numera att de stora raserna ro skilda av djupgende rftliga olikheter icke blott i fysiskt hnseende utan ven i intellektuell frmga och karaktr, och ehuru varje mttstock r subjektiv, ha vi vita rtt att anse oss st hgre n bl. a. de svarta raserna. 19 Sin liberalism till trots ansluter han sig till samma samhllssyn som Galton och Lundborg, dr eliten (verklassen) rymmer de verkligt goda anlagen och underklassen prglas av biologiskt mindervrdigt mnniskomaterial. Han r som Lundborg bekymrad fr kontraselektionen. Han tror inte att sinnesslheten kan avskaffas, d den till stora delar r recessiv. Men man kan avskra en gren, som skulle ha kommit att bra mnga sjuka skott, och sledes frebygga mycket lidande. Hofsten ingr i den grupp som utreder en skrpning av steriliseringslagen frn 1934, (vilket blir av 1941) och skriver i SOU 1936:46 (Statens offentliga utredningar) att det inte rcker med att sterilisera ngra hundra per r, d antalet sinnessla i Sverige uppgr till 30 000 individer. Han menar att man br lgga kommunala myndigheter och lkare p anstalter att snda in fler anskningar. Under hela sin karrir flyttar von Hofsten sin position och kan 1944 tala om att det rtt stark vertro p steriliseringarnas mjligheter. Men det r fortfarande rtt vg att g, anser han. Han tycks mena att man brjar komma tillrtta med de farliga (fruktsamma) sinnessla. Nr han mot slutet av sitt liv (1963) terkommer till frgan en sista gng talar han om att antalet steriliseringar sjnk under 1950-talet p grund av att verskottet avverkats. Som han skriver:
19

Citerat ur Maria Bjrkmans manuskript, s. 18

35

Medicinalstyrelsen har enligt min uppfattning tillmpat lagen med fasthet men ocks humanitet och har i svrbedmda fall, stundom in till lagens yttersta grns, tagit en hnsyn till de berrda mnniskornas vlfrd som endast en myndighet med auktoritativ stllning kan taga. 20 S har den politik som inleddes med att man gjorde sig av med de sjuka grenarna under decennierna omtolkats till en omsorg om just de mnniskor man ville gra sig av med.

Rasbiologi frn hger och vnster tv exempel

Det tycks som om sjlva begreppet rasbiologi eller eugenik hade en vetenskaplig auktoritet som politiken fick anpassa sig till. Svl frn hger som vnster frsker man anvnda den nya modevetenskapen som argument. Det kan tyckas som om rasbiologin ger vetenskapliga belgg fr att klassamhllet r bde rationellt och ofrnkomligt. Mot denna syn argumenterar en av socialdemokratins kommande centralgestalter, tidnings- och riksdagsmannen Allan Vougt i sin stridsskrift Rasbiologi och socialism frn 1925. Vougt resonerar dr utifrn en upp och ned-vndning av Lundborgs och Galtons resonemang: r det verkligen s att de smsta anlagen terfinns inom arbetarklassen? r det inte tvrtom s att klassamhllet leder till att de goda anlagen i de breda klasserna hindras frn att sprida sig av ekonomiska skl, medan den inavlade verklassen har rd att skaffa fler barn? Vougt citerar en sknsk hgertidning som skrivit att socialdemokratin torde likaledes sky rasbiologien, som med all kraft vrnar om de hgre samhllsklasserna. Det r ingen mindre n Fritz Lenz som Vougt polemiserar mot i sin lilla bok, och han citerar grna Lenz ord om att privatkapitalismen frstr rasdugligheten och, skriver Vougt, leder till den vita rasens frsmring och frintelse. Vougt plderar fr att det stora framtidsmlet fr socialisten liksom fr rasbiologen r en vrld, vari arbetsfrdelningen genomfrts p grundvalen av varje ras, varje nations och varje individs rtt och plikt att bst gagna det hela. Vi har hamnat en bit frn Lundborgs och Galtons perspektiv. Men man fr knslan av att Vougt frsker vrida mycket tunga argument ur hnderna p sin motstndare. Nr Sverige 1927 ska anta en ny flyktinglag mrks ven dr de rasbiologiska argumentens tolkningsfretrde. S resoneras det redan i lagens frarbeten om hur man ska undvika invandrare som inte tillhr de bsta folkkategorierna. Och i debatten r det just nu hgkonjunktur fr rasbiologiska argument. S plderar hgermannen Otto Jrte i andra kammaren den 12 maj 1927 fr att den nya lagen ska antas p just rasbiologiska grunder:
20

Bjrkmans manuskript, s. 32

36

Desto djupare mste vi d knna gldje ver att vi hr i Sverige s till vida leva under utomordentligt lyckliga frhllanden, att i stort sett vrt folk utgra en enhetlig ras. Det r d en bjudande plikt fr att skydda denna s dyrbara godel, och drfr r den proposition, som hr freligger, gnad att hlsas med stor tillfredsstllelse. Hrmed ska, s vitt jag vet, fr frsta gngen socialpolitik bedrivas med rasbiologisk betoning. Det r min tro, att i den riktningen kommer framtidens socialpolitik att gestaltas. 21 r 1933 infr Bondefrbundet en formulering i sitt partiprogram som ocks den knns mycket tidstypisk: om att man ser den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervrdiga utlndska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke nskvrda frmlingar som ett politiskt ml. Den formuleringen kom att st kvar i programmet fram till 1946. 22 Olika ideologiska utgngspunkter, samma rasbiologiska argument. Rasbiologin r helt enkelt ett vetenskapligt paradigm som man mste frhlla sig till. Som Mattias Tydn formulerar saken: Vad vnstern bl a delade med hgern (och rashygienikerna) var det tidiga 1900-talets hotbilder: det moderna samhllets kris och frestllningen om degeneration [] De politiska inslagen i rashygienen kan tyckas stora om vi fokuserar rashygienikernas egna texter och programfrklaringar, men rashygienen blir trots allt en relativt liten frga om vi vnder p perspektivet och istllet utgr frn de partipolitiska texterna. Detta gller ven Sverige [] Nazityskland r hr ett undantag. Endast i Tredje riket gjordes rastnkandet och rashygienen till en verordnad princip efter vilken annan politik fick anpassa sig. Endast Nazityskland var, som historikerna formulerat det, a racial state. 23

Rasbiologiska institutets verksamhet Nr Rasbiologiska institutet (eg. Statens institut fr rasbiologi) bildades var det ett resultat av lobbyarbete frn Svenska sllskapet fr rashygien, dr det ingick svl forskare som politiker. Men institutet blev aldrig stort. Trots storstilade planer p att inventera hela den svenska befolkningen resulterade arbetet mest i utgivningen av en del bcker, frmst Herman Lundborgs egna omfattande underskningar av samer, som han sg som en degenererad ras. Viktigast var institutet kanske som remissinstans fr steriliseringslagen 1934. Lundborg hade ocks hela tiden kontakt med tyska rasbiologer. Men i och med nazismens framvxt i Tyskland blev ocks rasbiologin alltmer komprometterad, och nr Lundborg gick i pension 1935 tillsatte regeringen mot styrelsens nskan Gunnar Dahlberg som ny chef. Dahlberg var

21 22

Tomas Hammar: Sverige t svenskarna: invandringspolitik, utlnningskontroll och asylrtt 1900-1932. Stockholm 1964.

Se Mattias Tydn: Frn politik till praktik (2002), s. 245 och 155-166. 23 Mattias Tydn: Frn politik till praktik, s. 33

37

en modern vetenskapsman som gjorde rent hus med rastnkandet och var chef fram till dess att institutet gick upp i institutionen fr medicinsk genetik 1956. Nr Alfred Petrns motion frn 1920, om inrttandet av ett nytt rasbiologiskt institut, ret efter skulle rstas igenom i riksdagen mtte den inget motstnd i frsta kammaren. I andra kammaren uppstod dremot en viss debatt. Den som ifrgasatte satsningen var den liberale ledamoten Erik Ring, som pekade p kostnaderna. Men han sade ocks: Den medicinska rasbiologien r en rent teoretisk vetenskap, som har att utreda rftlighetslagarna hos mnniskan betrffande svl de normala som de sjukliga anlagen. Den intager allts inte ngon principiell srstllning i frhllande till vriga teoretiska medicinska vetenskaper, ehuru den fordrar en egen arbetsmetod och srskilda hjlpmedel. Professor Lennmalm framhller, att rasbiologiens praktiska resultat nnu r att betrakta som luftslott. Allts r han inte villig att ge ngra pengar till ett sdant institut. Han fr en hel mngd mothugg, dr den som utmrker sig r blivande ecklesiastikministern (utbildnings- och kyrkoministern) Arthur Engberg, som fller en fams replik: Vi hava ju lyckan av att ga en ras, som nnu r ganska ofrstrd, en ras, som r brare av mycket hga och mycket goda egenskaper. 24 (Ironiskt nog r det samme Engberg som fjorton r senare, efter en rtt ordentlig frndring i sina sikter nr det gller rasfrgan, r med om att strypa pengarna till Herman Lundborgs rasbiologiska institut och i stllet tillstta Gunnar Dahlberg som chef, Dahlberg som kom att ge institutet en helt ny inriktning). Men pengarna rstas igenom. Och det intressanta r att ingen riksdagsman, utom Ring, ver huvud tycks ifrgastta det vetenskapliga i rasbiologin. Man litar obetingat p expertisen. r 1922 kunde allts Statens institut fr rasbiologi inrttas. Namnet kan ge intryck av en stor verksamhet, ett helt centrum fullt av mn i vita rockar, stndigt upptagna av att mta folks nsor. Men i verkligheten var det aldrig ngon srskilt omfattande verksamhet: hela institutet rymdes lnge i tre-fyra rum, frn 1922 inhysta i vad som idag heter Dekanhuset tvrs ver gatan frn Uppsala domkyrka. ven om byggnaden ser pampig ut upplevde man sig hela tiden som trngbodda. 25 Institutet hade tillerknts ett rligt statsbidrag p 60 000 kronor, vilket var ganska litet ven fr den tiden. (Situationen blev inte hellre bttre av att Lundborg tog ut en ganska hg chefsln p 7 500 kr.) Frmodligen jmfrde sig Lundborg med Davenport och dennes sttliga Cold Spring Harbor Laboratory, och hoppades i det lngsta p rika mecenater som aldrig dk upp. Lundborg knt till sig en stab p flera personer, med rasbiolog, kanslist, antropolog, slktforskare, reseassistenter och fotograf. Institutets efterlmnade protokoll
24 25

Riksdagsprotokoll FK den 13 maj 1921, s. 53-54

Styrelsen bestod av Hjalmar Hammarskjld (landshvding, f.d. konservativ statsminister), Frithiof Lennmalm (professor i medicin, ledamot av Medicinalstyrelsens vetenskapliga rd), Vilhelm Hultcrantz (anatomiprofessor, Uppsala), Herman NilssonEhle, Nils von Hofsten, Emilia Broom (lkare, liberal politiker) och frskringstjnstemannen Adolf af Jochnick.

38

handlar mer om grl om pengar n om vetenskaplig rasism. Alfred Petrn, som var och frblev institutets frmste tillskyndare, gjorde vad han kunde fr att f hgre anslag frn riksdagen, men utan framgng. Snarast sjnk anslagen ver ren. Planerna var att bygga upp ett omfattande bibliotek och p sikt ett rasbiologiskt museum. Bland det frsta man gjorde var att ge ut ett riktigt praktverk, The Swedish Nation in Word and Picture (1922), helt klart riktat mot den amerikanska och brittiska publiken, dr man uppfattade att eugeniken ftt fste. (Frmodligen hoppades man ocks p bidrag frn svenskamerikaner med lite p kistbotten.) Man hade ocks en ganska ambitis och uttriktad frelsningsverksamhet. (S hll Hans F.K. Gnther hela elva frelsningar i Sverige under 1924.) Till den verksamhet man tog p strsta allvar var att gra en uppdaterad version av Gustaf Retzius Anthropologia Suecica. Under de tv frsta ambitisa ren av institutets existens genomfrdes ocks mtningar av inte mindre n 100 000 svenskar vrnpliktiga, skolbarn, interner, intagna p sanatorier. Vad man ville uppn var frmodligen samma sak som Davenport och Laughlin samtidigt frskte stadkomma med Eugenics Records Office en kartlggning av bde sunda och sjuka folktyper. Men dr Davenport fokuserade p det sjuka var Lundborg mer intresserad av att inventera hela folket. Att han trodde p sin vetenskap r nog stllt utom tvivel. Ntverket bakom Anthropologia Suecica arbetade samtidigt med att frska f till stnd en svensk steriliseringslag men det finns inte s mycket som tyder p att institutet utvade ngot srskilt inflytande p det arbetet. (Det enda spret av det man ser r en het debatt i institutets styrelseprotokoll dr Lundborg och Nilsson-Ehle grlar om huruvida manodepressiva br steriliseras Lundborg sger nej och hnvisar till deras begvning, med exemplet Frding Nilsson-Ehle menar att de anlagen ocks ska avlgsnas.) Den roll man spelar i det sammanhanget r framfr allt som remissinstans till de olika lagfrslagen, varken mer eller mindre. Mer sker frmodligen bakom kulisserna. Efter ngra r kan man publicera ett nytt praktverk, The Racial Characters of the Swedish Nation som gavs ut under viss pompa och stt 1926. Likas gav man ut den litet enklare folkbildningsvolymen Svensk raskunskap (1927) dr vrderingarna p alla stt lyser igenom vetenskapen. Den spreds i mycket stora upplagor, inte minst till skolor och bibliotek. Likas gav man ut en strre version p tyska, Rassenkunde des schwedischen Volkes p Fischers frlag 1928, under verinseende av Hans F.K. Gnther. Men i sjlva verket hll institutet p att tappa fart. Anledningen var de stndiga penningbekymren och att Lundborg, utan

39

att vilja frdela ansvaret p flera hnder, allt oftare var frnvarande frn institutet och i stllet ute p expeditioner till Norrbotten och Lappland. Hans sameunderskningar flt ut alltmer. Institutet tappade ocks mer och mer av politiskt std. Efter 1935 satt till exempel Alfred Petrn inte lngre i riksdagen. Den socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg (1888-1944, minister 1932-1939) hade, under inflytande av den lundensiske botanikern Bengt Lidforss, tidigare varit anhngare av diverse rasbiologiska och antisemitiska tankegngar. Men efter nazismens maktvertagande hade han svngt om. Nu, vid 1930-talets mitt, var han bengen att strypa anslagen n mer. Lsningen blev en nyorientering av institutets verksamhet. Nr Lundborg skulle g i pension 1935 hade han sjlv mer eller mindre utsett psykiatern Torsten Sjgren, sedermera verksam vid Sahlgrenska sjukhuset i Gteborg, till sin eftertrdare. Men hr ser man nu, runt 1934-1935, en politisk spricka i styrelsen, ngot som frmodligen hnger samman med det nazistiska maktvertagandet i Tyskland. Den som seglar upp som motkandidat r medicinaren Gunnar Dahlberg (1893-1956), som redan varit verksam vid institutet under ngra r (19221924), men lmnat det efter kontroverser med Lundborg. Dahlberg var aktiv socialdemokrat, och allt talar fr att det var Gunnar Myrdal som, understdd av Herbert Tingsten, i en serie brev till ansvariga politiker lobbade fr att Dahlberg skulle f tjnsten. Vad man ville var att bryta institutets koppling till Nazityskland, ven om den inte varit pfallande under 1930-talet. Att Dahlberg dessutom sagt till bland annat Engberg att han kunde klara verksamheten p betydligt mindre summor n Lundborg frsvagade knappast hans position. Dahlberg var rent vetenskapligt av en helt annan sort n Lundborg: dr Lundborg frordade en sorts tvrvetenskaplig metod, med slktforskning, biometri (mtning av kroppsdelar) och genetik var Dahlberg i frsta hand statistiker. Styrelsen ville dock ha Torsten Sjgren och rstade fr honom. Men regeringen krde ver dem och 1936 var Dahlbergs utnmning klar. Det r ingen tvekan om att Dahlberg stod fr en helt annan linje n Lundborg. Institutet behll sitt namn fram till 1956 (d den blev institutionen fr medicinsk genetik), men Dahlberg slog in p en helt annan linje. Han var inte lika intresserad av uttriktad verksamhet (ven om han ocks var en stor popularisator) utan gick mer in fr statistiska underskningar. Viktigare var att det hr ger rum ett avgrande skifte inom svensk eugenik frn mainline till reform. Dahlberg avvisade fullkomligt rasbegreppet, som han uppfattade som ovetenskapligt, i boken Arv och ras (1940). Tv r senare gavs den ut p engelska under den mer talande titeln Race, Reason and Rubbish. Boken innehller bland annat ett gldande anfall p antisemitismen som idioti. Man kan notera att von Hofsten var den i styrelsen som var mest ppen fr Dahlberg som ny chef. Men ven om Dahlberg gr upp med sin fretrdares politiska avvikelser betyder det inte att han helt tar avstnd frn de steriliseringsmetoder som nu skrivits in i svensk lag. I Svensk politisk uppslagsbok, som Dahlberg

40

1937 frfattar tillsammans med vnnen Herbert Tingsten, skriver han under ordet sterilisering kort och gott att det r en metod av mnga fr samhllet att komma tillrtta med vissa problem. Varken mer eller mindre. Situationen i Sverige pminner nu om den i USA: den institution som skulle skapa det vetenskapliga underlaget fr steriliseringar av de undermliga (Statens institut fr rasbiologi i Sverige, ERO i USA) har frlorat i betydelse. Men en
Gunnar Dahlberg hller fram en katt med sju klor

steriliseringslag r redan p plats i bda lnderna och verkar, som det ser ut, nstan av egen kraft utan att lngre ha full uppbackning av vetenskapen.

Institutets koppling till nazismen Som redan nmnts hade flera av de ursprungliga styrelseledamterna kopplingar till hgerextrema eller renodlat nazistiska rrelser. Det gllde inte alla Nils von Hofsten och flera andra hrde till en gren som mste kallas den liberala eller socialdemokratiska falangen. Men efter att Dahlberg tagit ver institutet mter vi flera av dess forna tillskyndare p n mer extrema arenor. Att Herman Lundborg sjlv sympatiserade med det nya Tyskland har vi redan sett prov p. Hans antisemitism blir alltmer ppen. Hans sista bok blir en skrift med den talande titeln Vsterlandet i fara: befolkningsfrgor i biologisk och rashygienisk belysning (1934). Lundborg drar sig tillbaka i viss bitterhet och dr 1943. Men ocks flera andra knda akademiker med koppling till institutet tar steget ut i ppen hgerextremism. Nr Riksfreningen Sverige-Tyskland bildas 1937 r det med det ppna syftet att frbttra relationerna mellan det nya Tyskland och Sveriges akademiker: man klagar i sin tidskrift ver att medierna inte berttar objektivt om alla de framsteg som grs. En av freningens tillskyndare heter Herman Nilsson-Ehle; han blir dess frste ordfrande och r snart redaktr fr tidskriften Sverige- Tyskland. Bland medlemmarna finns ocks en H. Lundborg, professor. Intressant nog fr institutets styrelse en ny medlem efter 1936, i samband med chefsbytet. Denne heter Gsta Hggqvist (1891-1972), professor i histologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Dennes nazistsympatier mste varit knda i samtiden, och man kan undra om han satt dr enbart p vetenskapliga meriter eller skulle utgra en sorts motvikt och representant fr en ldre sorts eugenik. Samtidigt satt han ocks i styrelsen fr den ppet nazistiska sammanslutningen Samfundet Manhem, vars finansir var miljonren CarlErnfrid Carlberg i vars tidskrift Lundborg av och till medarbetat. Under krigsren hll ocks Hggqvist regelbundna frelsningar i rftlighetslra hos Manhem: komplett med skioptikonbilder: I Manhems egen bokhandel, i samma lokal, har man dessutom alla Herman Lundborgs bcker och andra lrobcker i rasbiologi av von Hofsten, Gnther och J.V.

41

Hultkrantz. Hggqvists ppet nazistiska engagemang hindrade inte att han 1952 valdes till ordfrande i Svenska Lkaresllskapet. Det kan allts tyckas som om delar av den traditionella eugenikens representanter i Sverige ppet skyltade med sin sympati fr Nazityskland men att man gjorde detta frst sedan chefsbytet p institutet gt rum och en ppen spricka uppsttt mellan representanter fr mainline eugenics, med betoning p ras, och reform eugenics med betoning p milj. Konsensus i vetenskapsmiljn har upphrt under tryck av utvecklingen i Tyskland.

42

Bcker som anvnts till detta avsnitt: Edwin Black: War against the weak. (Four walls, eight windows 2003) Gunnar Broberg: Statlig rasforskning. (Lunds universitet 1995) Gunnar Broberg och Mattias Tydn: Onskade i folkhemmet. (Gidlunds 1991) Elis Essen-Mller: Sterilisationsfrgan. Ngra social-medicinska och etiska synpunkter. (Norstedts frlag 1921) Henry Friedlander: Der Weg zum NS-Genozid. Von der Euthanasie zur Endlsung. (Berlin Verlag 2002) Karl Grunewald: Frn idiot till medborgare. De utvecklingsstrdas historia. Gothia 2009 Daniel Kevles: In the Name of Eugenics: Genetics and the Uses of Human Heredity (University of California Press 1985) Stefan Khl: The Nazi Connection. (Oxford University Press 1994) Die Internationale der Rassisten: Aufstieg und Niedergang der internationalen Bewegung fr Eugenik und Rassenhygiene im 20. Jahrhundert (Frankfurt 1996) Herman Lundborg: Degenerationsfaran och riktlinjer fr dess frebyggande. (Norstedts frlag 1922) Mattias Tydn: Frn politik till praktik. (Almqvist & Wiksell 2002) Maria Bjrkmans forskningsmanuskript

43

Kapitel 4 Steriliseringsfrgan; politik och praktik

1922 lggs den frsta motionen i riksdagen om en lag fr sterilisering, frmst av sinnessla. Den r frfattad av Alfred Petrn. Det blir utredning och lagfrslag 1929 men d fresprkarna fr en lag finner den alltfr tandls faller frslaget. 1933 motionerar Petrn igen. 1934 antas lagen med bred politisk majoritet. Det blir nu mjligt att sterilisera s kallade sinnessla efter att tv lkare beslutat att s ska ske. 1941 skrps lagen ytterligare, ter med bred politisk majoritet. Nu tas kravet p tv lkarbeslut bort och beslut ska fattas av Medicinalstyrelsen. Det gr det lttare att sterilisera mnniskor p social indikation det vill sga att man lever i misr eller inte anses kunna ta hand om sig sjlv eller sina barn. Rasbiologin tappar i vetenskaplig betydelse, men steriliseringslagarna leder till att c:a 30 000 mnniskor steriliseras mot sin vilja, med en topp under de frsta tio ren efter andra vrldskriget. Drefter minskar antalet ofrivilliga steriliseringar. D, vid 1950-talets mitt, sker en mrklig omsvngning i synen p sinnessla och psykiskt sjuka. Man brjar tala om deras rttigheter p ett nytt stt. De svenska lagarna nmner aldrig tvng men i praktiken handlade det om tvng och framtvingade medgivanden. Det vanligaste tvngsargumentet var att man inte blev utskriven frn anstalt frrn man gtt med p sterilisering. De som var lagens offer var som regel fattiga mnniskor frn socialt torftiga miljer. Man har diskuterat om vissa grupper sorterades fram av rent rasistiska skl, som samer, romer eller resande. Men forskningen tyder p att man frskte sterilisera bort ett socialt arv snarare n ngon ras. Av 30 000 som steriliserats mot sin vilja verkar t.ex. 400-500 personer ha sin bakgrund i resandegrupper och motiveringarna i Socialstyrelsens arkiv nmner sllan ngon rasbakgrund. Rasbiologin frlorade snart i trovrdighet, men steriliseringarna fortsatte s kan man sammanfatta saken. Lagen avskaffades slutligen 1976.

1922: motion om steriliseringslag Det r nu perspektiven vnds. Om det varit ltt att beskriva professorernas synstt och de internationella vetenskapsdebatterna, r det nu det blir svrare att se spren av dem som utsattes fr dessa ider men som r de mnniskor som Davenport och Lenz, Lundborg och von Hofsten hela tiden talat om de mnskliga slaggprodukterna. Det hr r frmst deras historia. Det r bara det att deras historia varken skrivits eller bevarats. Som Maria Bjrkman skildrat det i sitt pgende avhandlingsarbete r en svensk steriliseringslag ett av de viktigaste mlen fr ntverket bakom Svenska sllskapet fr rashygien. Och man verkar internationellt sett i medvind under en tid. Sdana lagar stiftas i mnga lnder, med USA som frebild. Ocks i de andra nordiska lnderna antogs vid samma tid lagar om sterilisering av sinnessla eller psykiskt abnorma i Danmark 1929 och 1934, i Norge och Finland

44

1934 och 1935 26. ven i 1920-talets Tyskland stiftas sdana lagar, men den politiska oron i Weimarrepubliken gr att de aldrig blir heltckande. Undantaget hr r England, eugenikrrelsens hemland, dr ngon lag aldrig godknns av parlamentet ven om allt tyder p att tvngssteriliseringar nd utfrdes, inte minst p anstalter. Sverige r hr mitt i klungan. Inskrnkningar i mnniskors rtt att stta barn till vrlden fanns redan i svensk lagstiftning. r 1757 infrdes ett frbud fr mnniskor som led av rftlig epilepsi (fallandesot) att gifta sig. Frbudet frnyades 1915. Men i debatten kring det frsta utkastet till steriliseringslag mrks nd en viss tveksamhet. Det r Alfred Petrn som 1922 lgger den frsta motionen 27 i riksdagen som begr en utredning av steriliseringsfrgan. Beslutet antas och rstas igenom, men sjlva utredningen tillstts inte frrn 1927. Frgan har nnu inte s hg prioritet som en del vetenskapsmn och andra inom ntverket skulle nska sig. Som Petrn skriver i sin motion: Ty m nu vara, att de flesta sinnessla hava icke-sinnessla till frldrar och sinnesslheten slunda p intet stt kan utrotas genom sterilisering av sinnessla, s br detta vl icke vara ngot skl till att ej ska frhindra sinnessla att stta barn till vrlden, vilka synnerligen ofta ocks blir sinnessla eller p annat stt abnorma eller sjuka. Petrn fr ocks ett lngt resonemang om varfr sinnessla br vistas p anstalt. Det r deras sexualitet, som han beskriver som okontrollerad, som r problemet: P grund av nu anfrda frhllanden borde enligt mitt frmenande ingen sinnessl utskrivas frn anstalt med mindre sterilisering gt rum. Till en viss grad skulle slunda rttigheten att sterilisera en sinnessl kunna minska behovet av platser sinnesslanstalt, en synpunkt, som det ju kan vara skl att beakta, d det i varje fall krves mycket stora kostnader, innan ndigt antal platser fr sinnessla i vrt land blivit anskaffade. [] Godtages den av mig ovan uttalade principen, att en sinnessl antingen skall vistas fr sdan lmplig anstalt eller ock vara steriliserad, torde det vl knappast behva krvas, att det i det enskilda fallet gives srskild tilltelse att verkstlla steriliseringen. Dremot r det hgeligen av behovet pkallat, att icke mlsman har, ssom nu r fallet, rttighet att efter behag uttaga sinnessl frn anstalt m vara att denne fre utskrivningen drifrn blivit steriliserad utan att den styrelse, som ansvarar fr anstalten ock fr ett ord att sga i utskrivningen. 28

Tydn, s. 38-39 Undertecknas av Petrn och Nils Wohlin (BF) samt A. Bjrkman (S), Edv. Bjrnsson (S), William Linder (S), Ivan Pauli (S), Knut Tengdahl (S), Einar J:son Thulin (S), Ernst Wigforss (S), Mauritz Hellberg (liberal), G.H. von Koch (liberal), Ernst Lyberg (liberal). 28 Motion i FK 1922 nr 38, s. 4-5
27

26

45

Det kan vara bra att lsa citatet en gng till. Vad r det fr mnniskosyn som utkristalliseras hr? Petrn talar om rttigheten att sterilisera sinnessla, om det ndvndiga i att hindra frldrar frn att kunna ta sina barn frn anstalten och, inte minst att man inte ska skrivas ut frn anstalt med mindre sterilisering gt rum. Det r ocks vad som blir praxis lngt in p 1950-talet. Den som under riksdagsdebatten riktade den starkaste kritiken mot motionen var Stockholms vnstersocialistiske borgmstare Carl Lindhagen, som just sg den som en klasslag. (Det kan vara viktigt att lgga mrke till att motionen vill gra mjligt fr sterilisering p sociala grunder, snarare n rasmssiga d rftlighetsfrgan ej nnu r tillrckligt utredd.) Lindhagen frgar med isande ironi varfr man ska gra halt vid att sterilisera de sinnessla varfr helt enkelt inte sl ihjl dem? Nr man slunda kommit in p den utvgen att rtta ett socialt missfrhllande p vldets vg och genom krnkning av livets okrnkbarhet, riktas uppmrksamheten andra sidan p att g vidare n nu freslagits. Mngen kommer att sga: r detta icke bara den frsta stationen? Varfr ska man stanna hr? 29 Ironin biter dock inte p Petrn. Det drjer till 1927 innan utredningen tillstts fr tidigt utbrister den senare. Men nr utredningen vl lggs fram har tyngdpunkten ter skiftat mot det arvshygieniska. Dr sgs rakt p sak att steriliseringarna syftar till att hja kvaliteten p befolkningen, och utredarna r fast vertygade om att de utvecklingsstrda tilltar i antal. Och s stiger fraktet upp till ytan igen: som det str svart p vitt i utredningstexten r det ndvndigt att stoppa denna oansvariga, ohejdade, i grunden motbjudande barnalstring. Men intressant nog innehller lagfrslaget ett skydd mot just tvngssteriliseringar. Som det r utformat r det i princip omjligt att sterilisera ngon mot dennes vilja, det vill sga om personen i frga inte frstr vad som ska ske. Det r, menar Petrn och andra av lagens tillskyndare bland remissinstanserna, en sorts moment 22 (ven om de frsts inte uttrycker sig s): de som enligt Petrn behver steriliseras r just de som inte kan ge sitt samtycke. Allts r lagfrslaget en pinsamhet. Som en representant fr Visby sjukhus uttrycker saken 31: Det torde i frga om de flesta sinnessla behva anvndas ett icke ringa mtt av tvng fr att lyckas stta etermasken ver deras ansikten.
Debatt, FK den 1 juni 1922, Riksdagstrycket s. 45 Utredningen bestod av Gunnar Lindstedt (jurist, ordfrande), dessutom Elis Essen-Mller, Einar Sjvall (professor i medicin) och Viktor Wigert, (psykiater) 31 Broberg & Tydn, s. 67
30 29 30

, d ivrigt phejad av liberala tidningar som

GHT (Gteborgs Handels- och Sjfartstidning) och UNT (Upsala Nya Tidning) Inte en dag

46

Det blir ingen lag 1929. Men sterilisering av utvecklingsstrda tycks ske i Sverige (som i USA) utan laglig grund och utan att man frsker dlja det. Det handlar mer om att f lagen i takt med tiden.

1934 rs lag r 1933 motionerar Petrn terigen i riksdagen. Han avfrdar lagfrslaget frn 1929 som utan vrde eftersom det innehll fr mnga kryphl. Den hr gngen r det Petrn ensam som str bakom motionen. Och riksdagen gr med p att tillstta en ny utredning utan ngon debatt alls, som det verkar. Ngot har skiftat i sjlva debattklimatet. Den nya utredningen leds av juristen Ragnar Bergendahl. Arbetet gr nu snabbt och ett nytt lagfrslag ligger frdigt efter fyra mnader. Den nya lagen ppnar fr sterilisering av rttsligt inkapabla (omyndiga) inklusive vissa minderriga, utan frldrars samtycke. Bergendahl skriver till och med rakt p sak att man ska kunna lura en del utvecklingsstrda om vad operationen innebr: I mnga fall, ven dr vederbrande har frmga att inse tgrdens innebrd, lter vara motiverat att icke underrtta honom om arten av den operation som ska fretagas. 32 Lagen antas utan strre krusiduller i riksdagens bda kamrar i brjan av 1934. Debatten uteblir nstan helt. I frsta kammaren r det hgermannen Hjalmar Hammarskjld, fre detta statsminister och en gng ordfrande i styrelsen fr Statens institut fr rasbiologi, som har en del invndningar. Hammarskjld ppekar att han r positivt instlld till en lag om steriliseringar: Det r mig allt annat n angenmt att ta till orda emot ett lagfrslag om sterilisering. I egenskap av ordfrande i statens sinnessjuknmnd sedan denna nmnds tillkomst har jag haft rikligt tillflle att vertyga mig om nyttan fr att inte sga ndvndigheten av steriliseringsbestmmelser. Men: Man fr inte frestlla sig att alla sinnessla ro ngra dreglande och hjlplsa stackare. Det finns sdana sinnessla att det fordras inte blott allmn medicinsk sakkunskap utan speciell medicinsk sakkunskap fr att kunna bedma deras tillstnd. 33

32 33

Broberg & Tydn, s. 72 Debatt FK den 5 maj 1934. Riksdagstrycket s. 4-10

47

Hammarskjlds inlgg r lngt och svrtolkat. Men vad han tycks vilja varna fr r just risken fr en godtycklig bedmning, nr det gller att avgra vem som r sinnessl och vem som inte r det. En annan hgerman, Georg Bissmark 34, anser att lagen r fr lam. Men en sak kan man sl fast: detta r ingen stor frga. Vad den nya lagen ppnar fr r att om ngon lider av sinnessjukdom, sinnesslhet eller annan rubbning av sjlsverksamheten kan utan hans samtycke sterilisering enligt denna lag honom fretagas. Det verkligt allvarliga var dels att det slutgiltiga beslutet om sterilisering lmnades till Medicinalstyrelsen dr fr vrigt Nils von Hofsten satt i den nmnd som skulle bedma inkomna anskningar dels att beslut om sterilisering ven kunde tas av tv lkare tillsammans d behvde inte ens Medicinalstyrelsen informeras, ngot som ppnat fr diskussioner om ett stort mrkertal. Lagen kunde tillmpas p tv grunder, och d alltid p rttsinkapabla: p social eller eugenisk indikation. Med social indikation frsts att man var ur stnd att ta hand som eventuella barn. Med eugenisk indikation avses att man riskerar att verfra sinnessjukdom eller sinnesslhet. Lagen gav inte utrymme fr fysiskt tvng vid operationerna varfr man i juridisk mening inte kan tala om en lag om tvngssterilisering. Men som vi sett och ska se fanns det en hel skala av tgrder att vidta utom rent vld som att ljuga (Bergendahls frslag) eller, vilket var vanligast, sterilisering som krav fr utskrivning frn anstalt. ven hr fanns, som vi idag kan se, nnu ett moment 22 inbyggt, den hr gngen till patientens nackdel. Detta eftersom det var samma medicinska personal som avgjorde om man var rttsinkapabel eller ej som ocks skulle besluta om sterilisering. Den som borde steriliseras var per definition rttsinkapabel, vilket var upp till lkarna att avgra. Det tycks inte ha varit ett problem fr samtiden med dess starka tro p lkarvetenskapen som bde vetenskapligt och moraliskt rttesnre. Det r ocks samma r, 1934, som Gunnar och Alva Myrdals Kris i befolkningsfrgan ges ut mitt i lagstiftningsarbetet. De sikter de presenterar i sitt kapitel om steriliseringar r i princip identiska med lagfrslaget och hnvisar p flera stllen till Nils von Hofsten som expert. De resonerar frvisso om oskerheten i kunskapen p rftlighetsomrdet. Men de gr ett steg lngre p en punkt, d de sger:

Ett nskeml bde frn socialpedagogisk och arvsbiologisk synpunkt r drfr till en brjan en s strng tillmpning som mjligt. I de fall dr rttskapacitet icke kan frnekas, trots att eljest frutsttningarna fr sterilisering ro fr handen, bra lkare och sociala myndigheter vara verksamma fr att frm vederbrande att frivilligt underkasta sig sterilisering. Visar sig
34

Representant fr det hgerextrema SNF som redan vid nsta val rstas bort frn riksdagen.

48

denna ptryckning i alltfr mnga fall ineffektiv, s br en skrpning av steriliseringslagen vervgas, innebrande rtt fr samhllets organ att ocks emot deras vilja sterilisera ven rttskapabla. Det r ganska exakt vad som hnde.

1941 rs lag Den andra steriliseringslagen tillkommer som ett resultat av den stora Befolkningskommissionens arbete. Ordfrande i kommissionen blir bondefrbundaren Nils Wohlin, som varit en av rasbiologins och rashygienens tillskyndare vid sidan av Petrn. Ordfrande i den kommitt inom kommissionen som ska ha hand om just steriliseringsfrgan blir, inte ovntat, Nils von Hofsten. Till sakkunniga vljer han Herman Nilsson-Ehle och Torsten Sjgren (som tidigare hade varit ptnkt att eftertrda Herman Lundborg som chef fr Rasbiologiska institutet). Det r ett mycket litet persongalleri ur ntverket som hela tiden dyker upp i olika kombinationer. Det r nu krig och och i Sverige styr en samlingsregering. De ansvariga statsrden heter Gustav Mller (socialminister, S) K.G. Westman (justitieminister, Bondefrbundet) och Thorwald Bergquist (tf justitieminister, liberal). I april 1941 antar s riksdagen en Lag om sterilisering som trder i kraft den 1 juli samma r. Krnan i den nya lagen r paragraf 2: Saknar ngon, som enligt denna lag m steriliseras, p grund av rubbad sjlsverksamhet frmga att lmna giltigt samtycke till sdan tgrd, m han steriliseras nd han ej samtyckt drtill. 35 Till det djupt obehagliga i debatten kring lagen hr den motion i riksdagens andra kammare som vill skrpa mjligheten att anvnda tvng vid steriliseringar. Man freslr att polisen ska kunna vara behjlplig: Med hnsyn till de personer det kan glla synes rtt att begra kostnadsfri handrckning hos polismyndighet bra tillerknnas frmyndare, anstaltslkare eller frestndare, fattigvrdsstyrelse och barnavrdsnmnd. 36 Hade motionen antagits s hade vi ftt tvngslagar av samma slag som i vissa delstater i USA. Men det som prglar de svenska steriliseringslagarna r att de saknar tvng i teorin men inte i praktiken dr gller det som Alfred Petrn slog fast i sin motion frn 1922, med sterilisering som (outtalat) krav fr utskrivning frn anstalt.
35 36

Kungl. majt:s prop. nr 13 1941 Motion I AK nr 37 1941, undertecknad av Gta Rosn (S), Anders Paulsen (S), Hulda Skoglund-Lindblom (S) och Verner Hedlund (S).

49

I den nya lagen frsvinner mjligheten fr tv lkare att fatta beslut om sterilisering utan Medicinalstyrelsens godknnande. Det som gr den till en strngare lag r att man vidgar den sociala indikationen till att rymma asocialt levnadsstt. ver huvud skrper man ett antal formuleringar i moraliserande riktning. Man mste inte lngre vara ur stnd att ta hand om barn det rcker med att vara uppenbart olmplig. Och vad som r katastrofalt och avgrande r att man vidgar rtten att anska annans vgnar redan frn 1934 fick myndigheter som barnavrdsnmnder och fattigvrdsstyrelser rtt att anska om sterilisering av rttsinkapabla. Nu vidgas den rtten till flera olika kategorier av lkare anstaltslkare och frestndare 37. Det r hr som drren ppnas fr ett nrmast rutinmssigt frfarande. Den lag som antas 1941 nmner inte tvng. Dr skiljer den sig frn svl USA som Tyskland. Men dremot har den frsvagat ndvndigheten av samtycke till ett minimum. I allt vsentligt mste den beskrivas som en tvngslag. Mjligen ska man pminna sig den krisknsla som skert prglade landet och politiken. Sverige satt nnu i skruvstdet mellan Hitlers Tyskland och Stalins Sovjet, utan ngon ljusning i sikte. Men det riskerar ocks att bli en bortfrklaring: det var inte de sinnessla som hotade landet. Men hr ns ocks en kulmen. r 1943 motionerar tv riksdagsmn om en skrpning av gllande lag, dr tvngsbestmmelserna enligt dem r fr otydliga: Sterilisering r enligt gllande lag helt frivillig, samhllet har i det vervgande antalet fall praktiskt taget ingen mjlighet att framtvinga tgrden. Svrigheterna att hrvidlag stadkomma ndring f ej underskattas. Motionrerna talar om det stora eugeniskt-sociala sammanhang som gr ingreppet nskvrt och att det r ndvndigt att upprtta ett register liknande det som Harry Laughlin tagit fram vid Cold Spring Harbor Laboratory: Man kan d rimligen frga sig, om ej samhllet har ngot organ som redan nu, utan skande, har mjlighet att registrera de steriliseringslmpliga individerna. Ett sdant organ finnes i sjlva verket, nmligen skolorna. 38 Skolan ska allts betygstta sina elever nr det gller sinnesslhet och drmed lmplighet fr sterilisering. Men frslaget rstas ned. 39 FAKTARUTA: Sverige p 1930-talet Vid 1930-talets brjan hade Sveriges befolkning stigit till sex miljoner mnniskor. Nu brjade svenska staten satsa stora resurser p sjukvrd. 1937 bestmde riksdagen att landstingen,
Tydn, s. 55-57 Motion av Eilif Sylwan (H), James Dickson, (H), Nils Holmstrm (H) och ke Wiberg (H). 39 Motion om nskeml om metoder att framtvinga sterilisering, tergng till tvlkarbeslut samt registrering av steriliseringslmpliga individer, Eilif Sylwan (H) och Nils Holmstrm (H).
38 37

50

med hjlp av staten, skulle infra srskild hlsovrd fr barn. Barnaddligheten minskade i landet. 1940 hade den sjunkit till fem procent. Men nnu dog 10 000 svenskar om ret i tuberkulos (tbc). Tidens stora medicinska upptckt var penicillinet, som kom 1928. Men det drjde till 1940talet innan det kunde brja anvndas. Skillnaderna mellan fattiga och rika var fortfarande stora. Men reallnerna i industrin steg. Nstan alla svenskar fick det lite bttre under 1930-talet. andra sidan vxte lneklyftorna mellan industriarbetare och jordbruksarbetare. Efter brskraschen 1929 i USA gick vrlden in i global depression. ven Sverige drabbades, vilket ledde till massarbetslshet och oroligheter. r 1931 ppnade svensk militr eld mot demonstranter, som protesterade mot strejkbryteri vid Graningekoncernen i dalen, ngermanland. Fem personer ddades. Men jmfrt med mnga andra europeiska lnder klarade sig Sverige lindrigt undan krisen. Arbetslsheten steg brant 1930-1935, men hade 1940 sjunkit till tidigare niv.

Hur mnga? Vilka drabbades? Den sifferexercis vi nu mste gna oss t r till viss del motbjudande. r det vrre att ha steriliserat 60 000 mnniskor mot deras vilja n om det rr sig om 30 000? Naturligtvis, i den meningen att fler mnniskor frnedrats, eller vilket ord man nu ska vlja fr den hr sortens vergrepp. Men blir de inblandades ansvar mindre om antalet vergrepp ligger nrmare 30 000 n 60 000? Hur mter man sdana krnkningar kvantitativt? I den stora debatten om de svenska steriliseringslagarna som brt ut efter Maciej Zarembas artiklar i DN 1997 och Maija Runcis avhandling Steriliseringar i folkhemmet ret efter var det en siffra som bet sig fast, inte minst i internationell press: 63 000. Den dyker fortfarande upp som ett mtt p de svenska tvngssteriliseringarna, ven i utlndsk vetenskaplig litteratur. 40 63 000 r i sjlva verket totalsumman av alla steriliseringar utfrda under perioden ver huvud taget, inklusive de som verkligen gjordes av fritt val, nda fram till 1960- och 1970-talet. (Cirka 70 000 anskningar finns bevarade, men alla beviljades allts inte). Att experter som Nils Roll-Hansen, Gunnar Broberg och Mattias Tydn frskt visa p det svra i att f fram korrekta berkningar har inte slagit igenom i debatten. Det tycks mig heller inte som om Runcis krnfrga har debatterats, nmligen att 90-93 procent av steriliseringarna utfrdes p kvinnor. Detta skedde trots att den operationen r betydligt svrare och farligare p kvinnor n den motsvarande p en man. Forskningen p omrdet r idag omfattande. Det r inte ett mne som r outforskat. Men vad som gr det hela svrberknat r just hur man ska kalkylera graden av

Frmodligen beror det p en olycklig formulering i den engelsksprkiga sammanfattningen av Runcis avhandling; mot nazisternas 400 000 stlls de svenska 63 000. (Runcis s. 355)

40

51

tvng eftersom de svenska lagarna i teorin inte tillt tvng, men i praktiken nd prglades av flera olika slags tvng, frn vertalning, lgn och hot till insprrande p obestmd tid. Det mest ambitisa frsket att rkna ut hur mnga mnniskor som faktiskt steriliserades under den period lagarna var i kraft 1934-1975 och p vilka villkor, gjordes av den statliga utredning (SOU 2000:20) som tillsattes efter 1997 rs debatt. Som ett led i utredningen gjorde verlkare Monika Bukowska Jacobsson ett statistiskt urval, dr sammanlagt cirka 2 000 akter granskades, med sdana intervall att de skulle kunna ge en representativ bild. Mlen var dels att f fram knsfrdelningen, dels att frska beskriva graden av tvng. I brjan av perioden var proportionerna mellan mn och kvinnor ungefr 30-70 procent. Men ser man till samtliga som steriliserades under perioden stiger kvinnornas andel till 90 procent. Bukowska Jacobsson skriver: Mn blev freml fr steriliseringstgrd frmst under de frsta tv decennierna efter lagarnas tillkomst. Majoriteten var unga, placerade p institution under diagnos sinnesslhet och/eller psykopati, ofta med fattig, "smkriminell" bakgrund. De steriliserades enligt eugenisk eller eugenisk/social indikation. Med frndrad tidsanda blev Medicinal/Socialstyrelsen alltmer restriktiv vad gller tillstnd till sterilisering av mn. Den allmnna debatten om jmlikhet mellan knen och mannens rtt till sterilisering avspeglades i slutet av steriliseringslagarnas tillmpning d mn anskte om operation istllet fr sina hustrur. Dessa anskningar mste avsls, d lagstiftningen ej tillt sterilisering av mn av medicinska skl. Kvinnodominansen bland dem som steriliserades enligt 1934 och 1941 rs lagstiftning har i tidigare forskning hnfrts till sociala skillnader mellan knen som kvinnans svagare stllning i samhllet, manlig dominans bland beslutsfattare etc. (s. 252) Med ndrad tidsanda br man vl frst den eugeniska eller rasbiologiska indikationens avtagande som argument. Hon hittar ocks en intressant brytpunkt vid 1950-talets mitt: 1950- talet frefaller vara en brytningstid i tillmpningen av steriliseringslagstiftningen. Frn att frn brjan ha stiftats som rashygienisk tgrd och redskap fr social kontroll dr individens behov underordnades samhllets, tenderade lagen att tillmpas alltmer fr individens prevention. (s. 262) Det r dr, i mitten av 1950-talet, som tvnget tycks minska. Man kan inte sga att det upphr, inte med ett ryck. Fasas ut r en mer korrekt beskrivning, s som Mattias Tydn tolkar samma fenomen i sin avhandling Frn politik till praktik. Men den frga som ekar r fortfarande: hur mnga tvingades? Det fr vi aldrig veta, skriver Bukowska Jacobsson. Men i hennes urval, liksom i de berkningar som i samma utredning, SOU 2000:20, gjordes av etnologerna Mikael

52

Eivegrd och Lars-Eric Jnsson framtrder andra siffror, som ocks naturligtvis mste anvndas med frsiktighet. P ett ungefr kommer Eivegrd/Jnsson fram till att under hela perioden 1941-1975 br cirka hlften av anskningarna ha handlat om verklig frivillighet. Allts runt 30 000. Mattias Tydn rknar i sin avhandling Frn politik till praktik fram ett minimum av steriliseringar som skett under uppenbart tvng (allts i strid med lagens bokstav) till runt 15 000. 41 Var lmnar det oss? 30 000-33 000 steriliseringar utfrdes allts p mnniskor under ngon form av vertalning eller tvng. Minst 15 000 av dessa verkar dessutom ha varit i direkt strid med lagen, som vjde undan fr orden fysiskt tvng. Den hr sortens utrkningar r som sagt av det motbjudande slaget. Vem blev lurad, vem blev tvingad, vem gav upp? Vem ska rknas? Fr att pminna mig verkligheten bakom siffrorna tnker jag p Irma i dokumentrfilmen Walborgs ungar (2009), som Andja Arnebck gjorde om sin mormor och hennes syskon. Hon som i likhet med sina tre brder skulle steriliseras, men som skrek och brkade s hemskt att det inte gick att hlla p fiktionen av att det hela skedde under ngon form av frivillighet. Dr ngonstans blir det hela verkligt.

Familjen Johansson frn Glmminge I sin bok Till Gertrud (2009) berttar frfattaren och regissren Kjell Sundstedt om sin mors familj p tio syskon, alla fdda i en statarstuga p land. Anni och Carl-August Johansson hann f tio barn, innan Anni dog i cancer 1938. D de var fattiga och hade mnga barn fick de hjlp av fattigvrdsnmnden. Men snart brjade deras barn betraktas som efterblivna nr Anni blev sjuk gick det inte s bra fr de yngre i skolan. Nr hon dog brjade smsyskonen skickas ivg frst till samhllsvrd, sedan till s kallade sinnesslanstalter. Fem av de yngsta barnen blir under 1930- och 1940-talet omhndertagna av barnavrdsnmnden, satta p sinnesslanstalter och tre av dem steriliseras mot sin vilja. I avsnittet om Agne skriver Sundstedt: Anstaltslkaren p Hall antecknar att Agne r foglig och att han verkar fullt normal och resonerar frstndigt. Anstaltens rdgivande psykiater Alfred Petrn diagnosticerar dremot Agne som hggradigt imbecill och anser att Agne p grund av sin hggradiga imbecillitet och sitt hotfulla upptrdande fre intagningen inte lmpar sig fr ett vanligt arbetshem fr sinnessla utan istllet br flyttas till Salbohed. Salbohed utanfr Sala var ett av de sinnesslhem dr man knappast blev utskriven med mindre n att man frst steriliserats vilket Agne ocks rkar ut fr 1941. I efterhand r det
41

Tydn, s. 69. Delar av avhandlingen kom till som en del av den ovan nmnda utredningen.

53

mycket svrt att se att Agne skulle ha lidit av ngot av det som idag kallas funktionsnedsttning eller utvecklingsstrning. Han och hans syskon levde lngst ned i det svenska samhllet. Nr deras mor dog gick det allt smre fr dem i skolan och i vardagen. Det rckte fr att de skulle betraktas som sinnessla. Historien om statarfamiljens de r en bild av hur tvngssteriliseringarna slog mot de fattigaste i samhllet. Av tio barn blev sex omhndertagna. Tre av dem steriliserades mot sin vilja Agne, Maj-Britt och Arne. ret efter att hans mamma dtt fr Agne sluta skolan, i fjrde klass. Han fr arbete hos en bonde, men kommer i brk och snds till en uppfostringsanstalt i Vstmanland, Salbohed. I papperen beskriver man Agne som imbecill med en intelligenskvot 62 Han kallas nsvis och ofrskmd, hotfull i sitt upptrdande, trotsig och sgs ha pyromana tendenser. (Det sista kan bero p ngot s enkelt som att han en gng somnat ifrn en fotogenlampa.) P Salbohed bestms allts att Agne ska steriliseras. I den anskan som skickas in till Socialstyrelsen str det utan grund att han och hans syskon samtliga ro mer eller mindre kroppsligt eller sjlsligt defekta. Agne steriliseras mot sin vilja p Sala lasarett i juli 1942, och skrivs sedan ut. Han lever sedan ensam hela livet. Maj-Britt tas om hand av barnavrdsnmnden i november 1937, d frhllandena i hemmet menligt inverkar p hennes utveckling. Hon skickas till Nannylunds sinnesslanstalt, dr hennes bror Arne redan finns. D r hon tta r. Till en brjan beskrivs hon bara som lite efter i skolan. Snart blir hennes tillstnd vrre. Hon brjar f vredesutbrott och beskrivs som egensinnig. r 1945 sgs hon kasta lsa freml efter personalen och bitas. Hon skickas till mentalsjukhuset i Vstervik. I november 1945 steriliseras hon, sexton r gammal. Maj-Britt blir kvar p mentalsjukhuset hela sitt liv, fastn hennes syster Gertrud arbetar fr att f ut henne. Nr Gertrud besker henne 1968 blir hon chockad: Maj-Britt har ftt bgge brsten bortopererade och har nstan inga tnder kvar. r 1935, nr han r tio r gammal, tas Arne in p Nannylunds sinnesslanstalt i Eksj, dit hans syster Maj-Britt kommer tv r senare. Arne r snll och tyst, vilket kan frklara varfr skollraren och barnavrdsnmnden betraktar honom som sinnessl. Vid den underskning som gjordes p honom som nioring ville han inte svara p alla frgor. Var han blyg, rdd eller lite trotsig? Resultatet blev att han fick diagnosen sinnessl. Arne steriliseras 1942 och fr sedan tervnda hem. Han arbetar lnge vid en fabrik i Oskarshamn och blir ocks en ganska framgngsrik tvlingssimmare. Ocks han lever hela sitt liv ensam. Han dr 35 r gammal av en hjrntumr.

Romer och tattare

54

Den vervldigande majoriteten av steriliseringar utfrdes p kvinnor. Detta trots att lagen inte gjorde ngon egentlig tskillnad mellan mn och kvinnor. Nils von Hofsten skriver ocks, att det r synd att man inte i hgre grad ingripit mot vagabonderande mn, allts luffare. Grupper som i det tidiga nittonhundratalets rasbiologiska litteratur utpekades som icke nskvrda eller mindervrdiga (bl.a. av Nils von Hofsten). var till exempel romer och tattare Det r ocks belagt att romer och tattare utsattes fr sterilisering. Men hur vanligt var det? Som Tydn och Bukowska Jacobsson bedmer saken var det faktiskt inte srskilt frekvent.42 Bukowska Jacobsson finner i sitt urval tre samer och tre romer. Svrigheten r frsts att veta nr de som steriliserades verkligen klassificerades efter etnisk tillhrighet p det sttet. Som Mattias Tydn skriver: Betydligt fler men fortfarande en liten minoritet av det totala antalet (en procent) beskrevs i anskningarna som tattare eller av tattar-bakgrund. Bukowska Jacobsson ptrffade 22 sdana akter varav 20 beviljades av Medicinalstyrelsen och 16 slutligen ledde till operation samtliga frn perioden 1941-1952. Det r problematiskt att berkna vad det skulle motsvara bland totalantalet anskningar eftersom slumpen spelar en roll vid s lga tal. Men denna viktiga reservation skulle nd kunna peka p fljande storleksordningar: Mellan 600 och 700 personer skulle i steriliseringsanskningarna ha kategoriserats som tattare eller psttts ha anhriga som varit tattare. Mellan 450 och 500 av dessa skulle ocks ha steriliserats. 43 De var en mlgrupp, men ingen krngrupp. S kan man beskriva det i kyligare termer. En sida av 1941 rs steriliseringslag var att den innebar en utvidgning av vilka som kunde komma i frga fr steriliseringar. Rastnkandet kan tyckas minska men de mnniskor som hamnade i fokus var nu de som levde mest utsatt, starkt kriminella och ofrbtterliga lsdrivare.. ven om det bland anskningarna om steriliseringar hos Socialstyrelsen sllan str tattare eller zigenare r det inte sllan de som ansgs leva mest oordnat och asocialt.

Historien om Ingrid Post Ingrid Post, fdd 1937, kom ur en gammal resandeslkt och flyttade som barn runt i hela Sverige. I 20-rsldern trffade hon den tysk-judiske sjmannen Andreas, som hon fick tv barn med.

42

43

Se t.ex. Tydn, s. 62 Tydn, s. 62. Som Tydn ppekar br man i det hr sammanhanget hlla isr begreppen tattare och resande resande var en sjlvbenmning av medvetna medlemmar ur gruppen, tattare var myndigheternas uppifrn-begrepp.

55

Nr hon 1959 var gravid med parets tredje barn skte hon upp kvinnokliniken p Sahlgrenska i Gteborg. Det besked hon fick var att graviditeten mste avslutas och att hon sjlv skulle steriliseras. Hon stlldes infr ett ultimatum: om hon inte gick med p det skulle hennes tv andra barn tvngsomhndertas. Ngon frklaring fick hon inte annat n att hennes familj inte fick bli strre. Ingrid Post r en av dem som tillerknts ett skadestnd fr det medicinska vergrepp som drabbade henne. Men det hon utsattes fr har prglat hela hennes liv.

Vem var sinnessl? Mattias Tydn gr ett frsk att bryta ned gruppen steriliserade dels i kategorier, dels hur dessa kategorier frndras ver tid. Den strsta gruppen r utan tvekan de sinnessla. 10 200 kvinnor och 3 400 mn kategoriseras p det sttet. Toppren fr sterilisering av sinnessla infaller under 1944-1954. Av dem var 2 500 epileptiker och 3 900 sinnessjuka, de flesta kvinnor. Men vad menas d med sinnessl? Begreppet r redan frn brjan en gummidiagnos, tillyxad efter Binet-Simons intelligenstests niv fr omognad (test som brjade tillmpas en bit in p 1900-talet): "En sinnessl person r sdan, som p grund av medftt eller i spd lder frvrvat sjlsligt lyte r ofrmgen a) att st sig i konkurrensen med sina normala likar eller b) att skta sig sjlv och sina angelgenheter med vanlig omtanke." 44 Nr man sedan brjar mta i IQ (1940-tal) lggs grnsen fr under 65 till en intelligenslder p tio r. Att en del mognar mycket sent och kan n helt andra resultat lngre fram i livet var inget den tidens vetenskap tog med i berkningarna. Den frmenta vetenskapligheten i definitionerna klingar dock av nr man tar del av de karaktrsomdmen som de olika anskningarna r pepprade med. Tydn skriver: De skande beskrevs i vad vi nu skulle kalla moraliserande och starkt nedvrderande termer: undermlig vilket ocks kunde vara en arvsbiologisk beskrivning slapp, oplitlig etc. Srskilt betrffande kvinnorna och d inte minst de kvinnor som beskrevs som sinnessla fokuserades intygen p sexualiteten. Maija Runcis fann att asocialitet och sexuell vidlyftighet var vanligt frekommande argument i det tidigare 1940-talets anskningar, frmst bland kvinnor. Drefter blev de mindre vanliga och var sllsynta under 1960-talet. Bukowska Jacobsson fann bland dem som vistades p institution att lika mnga kvinnor som mn

44

SOU 2000:20, s. 262

56

betecknats som sexuellt oplitliga (40 procent) vilket i absoluta tal innebar fler kvinnor n mn. 45 Allt tyder p att diagnosen sinnesslhet har sin rot i det tidiga nittonhundratalets definitioner av vrdefulla och mindervrdiga individer dr de mindervrdiga i Galtons och Lundborgs efterfljd helt enkelt automatiskt sgs som de lngst ned i samhllspyramiden. Fattiga, statare, arbetslsa, alkoholister eller bara de som p grund av fr mnga barn levde p existensminimum. Hur ltt var det fr ett barn eller en tonring som inte gtt srskilt mycket i skolan, som inte fick ta sig mtt och kanske inte heller fick en hel natts smn, att vertyga mn i vita rockar om att man inte var sinnessl? Hur mnga blev inskrivna p anstalt p grund av tunghfta, rdsla och blygsel? Karl Grunewald, pionjren fr kampen fr de utvecklingsstrdas rttigheter i samhllet, beskriver i sin bok Frn idiot till medborgare det mrkliga som hnder under nittonhundratalet att de sinnessla som grupp helt enkelt upphr att existera: Ingen har kunnat visa att antalet sinnessla barn skulle ha minskat som en fljd av vare sig ktenskapsfrbud, internering eller sterilisering. Det stora flertalet fddes helt enkelt av andra personer n de som var freml fr rashygieniska tgrder. Och hur samhllsfretrdare n kmpade, lyckades de bara fnga in en mindre del av alla sinnessla. Det var helt andra skl som lg till grund fr den dramatiska minskning av antalet sinnessla som intrffade under 1930-60-talen, nmligen fattigdomens frsvinnande i kombination med bttre hlso- och sjukvrd. Det genetiska arvet frblev lika, men det dliga sociala arvet brts. 46 Von Hofsten fr sin del verkar i det lngsta vilja tro att en puckel steriliserats bort men han insg till och med sjlv att det inte var mjligt. 47 Alla berkningar, redan tidigt p nittonhundratalet, visade nmligen (inte minst drfr att man trodde att sinnesslhet var ett recessivt anlag) att man varje generation skulle kunna bli av med ngra promille. Fort skulle det inte g det insg till och med steriliseringslagarnas varmaste anhngare. Skiftet frn eugenisk till social indikation i anskningarna visar ocks att frst internering p anstalt och sedan sterilisering som krav p utskrivning var ett stt fr myndighetspersoner (fattigvrdsnmnder, barnavrdsnmnder etc.) att upplsa vad man uppfattade som skadliga miljer. Nr man inte lngre trodde p sinnesslheten som ett genetiskt arv trodde man sig i alla fall veta hur fattigdomskulturen fortplantades. Men frn denna period finns inte lngre ngon ppen forskning att citera, inga politiska debatter dr man ppet argumenterar fr sterilisering som ett stt att gra sig av med ett socialt arv. Under den period som statistiskt sett r steriliseringarnas hgkonjunktur skts verksamheten i tysthet.

45 46

Tydn, s. 65 Grunewald 2009, s. 85 47 Maria Bjrkmans avhandling.

57

Det rr sig inte heller om ngon tystnadens konspiration det r ingen som uppfattar det som upprrande eller som ett vergrepp, utom de utsatta. Idag vet vi att det knappt freligger ngot sammanhang alls mellan steriliseringar och antalet utvecklingsstrda som fds inte minst d t.ex. kromosomskador kan vara frvrvade och inte rftliga och att mnga andra utvecklingsstrningar beror p frlossningsskador. Men gruppen sinnessla har i stort frsvunnit. Grunewalds frklaring r bde enkel och talande: det tillstnd av underutveckling som beskrevs som sinnesslhet var just det: underutveckling, beroende p undernring, upprepade infektioner, brist p stimulans under tidiga r. Kopplingen till genetiska anlag var helt enkelt svag. Brottet var hunger som Erik Blomberg skriver i sin dikt.

Vlfrdsstatens fel? Diskussionen kring steriliseringspolitiken har, inte minst genom kopplingen till Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrgan och det faktum att en centralgestalt som Alfred Petrn var aktiv socialdemokrat, kommit att kretsa kring frgan om inte steriliseringarna var en del av nittonhundratalets vlfrdsstatsbygge? S kan det lta i den politiska debatten. Svaret beror, som Mattias Tydn skriver, p vad man menar med vlfrdsstaten. Som flera frfattare (bland dem Gunnar Broberg) ppekat delade hger och vnster en problemformulering dr frfall och degenerering var ett hot som uppkommit i det moderna industrisamhllet. Men som Tydn visar i sin avhandling Frn politik till praktik gr hanteringen och stigmatiseringen av de fattigaste som mindervrdiga tillbaka p en ldre tids fattigvrd. Eugeniken r inte heller kopplad till en srskild samhllssyn tvrtom slss olika samhllsriktningar om att f fylla den med ett eget innehll. En renodlat socialliberal sammanslutning som Centralfrbundet fr socialt arbete (CSA) kan under tidigt nittonhundratal ocks tala i sdana termer. Som Tydn skriver: Det finns inga generella samband s att t ex vlfrdsstaten som sdan och dess ideologi enkelt skulle kunna frklara svensk steriliseringspolitik. Vlfrdsstaten r ver huvud taget en alltfr vergripande freteelse fr att vi ska kunna anvnda den som frklaring.
48

Vad man menar med vlfrdsstaten kan ocks vara mycket olika saker. Tydn provar en intressant frklaring till den stora nedgngen i ptvingade steriliseringar som tycks ga rum

48

Tydn, s. 138

58

under 1950-talets mitt. Han ppekar att den i stort sammanfaller med just genomslaget fr ngra av de reformer vi frknippar med vlfrdsstaten i dess svenska/nordiska tappning. 49 S ger de stora kommunsammanslagningarna rum under de ren (1952 och framt), vilket gr att fattigvrden (eller som den kom att heta, socialvrden) gick upp i mycket strre enheter. Pltsligt var den sociala kontrollen p den lilla orten, i den lilla kommunen, s mycket svagare, och den utgift som en barnrik familj med sociala problem kunde utgra fr en liten kommun ngot som frsvann in i en strre budget och ett mer anonymt system. Likas infrs de allmnna och generella barnbidragen med brjan 1948 och erstter ett system med stigmatiserande, behovsprvad mdrapenning, som betalades ut efter srskild granskning i ett system som pekade ut somliga familjer som trande. Det generella i bidragsformen hade en utjmnande och om man s vill anonymiserande inverkan. Det r tv av de reformer Tydn prvar, som man vanligtvis frknippar med vlfrdsstaten och som med stor sannolikhet hade sin del i att upplsa den stigmatiserade gruppen sinnessla. Men medan gruppen utvecklingsstrda (mnniskor med t.ex. kromosomrubbningar som Downs syndrom eller hjrnskador uppkomna i samband med frlossning) r en relativt konstant grupp till sin storlek och inte verkar g upp eller ned beroende p steriliseringar eller preventivmedlens legalisering s r de sinnessla helt enkelt inte lngre bland oss.

Vem brydde sig? JO:s kritik. Lagen ifrgastts.

Nr man gr igenom riksdagsdebatter och tidningsartiklar om insprrandet av sinnessla och om infrandet av steriliseringslagar r det tydligt att nstan ingen i samtiden ser det som viktiga frgor. Ingen reser sig upp och protesterar mot att mnniskor ska steriliseras mot sin vilja; ingen verkar tycka att det r konstigt att utvecklingsstrda barn ska skickas bort frn sina frldrar. I riksdagen r det en enda ledamot som har kritiska synpunkter p frslaget till steriliseringslag 1922 och en 1932. r 1922 r det vnstermannan Carl Lindhagen, 1934 hgermannen Hjalmar Hammarskjld. Men ingen, inte heller de, ifrgastter egentligen att en sdan lag behvs. De sinnessla hade ingen rst som talade fr deras sak. r 1944 fick justitieombudsmannen ett ovanligt fall. Det var den trettiofemrige Lars Svensson som skulle frsksutskrivas frn Salberga sjukhus. Han hade diagnosen imbecill psykopat och villkor fr utskrivningen var att Svensson skulle steriliseras. Familjen och deras jurist, Olof Moberger, vnde sig till JO fr att hra om en sterilisering verkligen var
I likhet med Bo Rothstein ser Tydn tv olika tendenser i 1930-talets vlfrdsstatsbygge: Myrdals sociala ingenjrskonst och Gustav Mllers generella vlfrdspolitik-linje, dr den senare skulle f det verkliga inflytandet ver samhllsutvecklingen.
49

59

laglig. Efter mnga turer kom JO 1947 fram till att den inte var det. Att krva sterilisering fr att ngon skulle skrivas ut var inte i enlighet med lagen. Det mrkliga r att ingenting alls hnde. JO:s skrivelse blev helt enkelt liggande p Justitiedepartementet. Ingen verkar ha frskt att f steriliseringslagen ndrad eller upplyst sjukhusen om att de brt mot lagen. Frst 1960 ser man spr av ett nytt stt att tnka i riksdagen. D inkommer en motion frn tv unga politiker Olof Palme och Elisabet Sjvall, bda socialdemokrater. Motionen begr en versyn av steriliseringslagen, inte minst frn jmlikhetssynpunkt. Palme gr s lngt som att tala om lagen som utpressning. I en riksdagsdebatt 1963 fllde Elisabet Sjvall fljande ord: Har inte en sinnessl kvinna rtt till tminstone ett barn, ven om detta blir sinnessltt? Det r nog frsta gngen en svensk politiker talat om sinnesslas rtt att f barn. Det drjde nnu flera r innan steriliseringslagarna skrevs om p allvar, vilket skedde 1976. Men motionen frn 1960 visar att ngot har frndrats i grunden.

60

Bcker som anvnts till detta avsnitt: Gunnar Broberg och Mattias Tydn: Onskade i folkhemmet. (Gidlunds 1991) Karl Grunewald: Frn Idiot till medborgare. (Gothia 2009) Gunnar Broberg och Nils Roll-Hansen (red) Eugenics and the Welfare State Norway, Sweden, Denmark and Finland (Michigan State University Press 1995) Maija Runcis: Steriliseringar i folkhemmet. (Ordfront 1998) Mattias Tydn: Frn politik till praktik. (Almqvist & Wiksell 2002) SOU 2000:20: Steriliseringsfrgan i Sverige 1935-1975: slutbetnkande av 1997 rs steriliseringsutredning Maria Bjrkmans avhandling

61

Kapitel 5 De utvecklingsstrdas historia

Funktionsnedsttning eller utvecklingsstrning har naturligtvis alltid funnits. Men det r i samband med industrialismens framvxt och den allmnna folkskolans infrande vid 1800talets mitt som det str klart att en del faller utanfr och har svrare att lra sig lsa, skriva och rkna. Det blir ocks klart att samhllet fr ett srskilt ansvar fr denna grupp, och under artonhundratalets slut utfrs ett stark ideellt arbete fr de utvecklingsstrdas sak. Nr den rasbiologiska skolan fr genomslag inom vetenskap och politik vnder man p frgan: samhllet ska nu skyddas frn de utvecklingsstrdas anlag och deras upplsande inverkan p till exempel sexualmoral. Efter 1925 brjar man bygga sinnesslanstalter, dr de interneras, inte sllan under fngelseliknande former. Villkoret fr att skrivas ut r nstan alltid sterilisering. Den strsta av dessa anstalter blev Vipeholm i Lund, dr det under andra vrldskriget fanns s mnga som 1 000 intagna. Sjukhuset blev ocks hrt kritiserat fr att man bedrev kariesfrsk p de intagnas tnder utan att dessa ens visste att de deltog i experiment. Det r ocks oklart vem som r sinnessl. Lkarvetenskapen hade lnge mycket trubbiga instrument till sitt frfogande fr att mta mognad eller funktionsnedsttning. Vid 1950-talets mitt ifrgastts anstaltsvrden alltmer, inte minst i pressen. De utvecklingsstrda fr en egen intressefrening, FUB, och allt fler arbetar fr att de ska integreras i samhllet. Samtidigt verkar gruppen av de som kallades sinnessla ha minskat i antal p ett anmrkningsvrt vis.

Frhistorien 1800-talet Historien om de utvecklingsstrda r samtidigt varken mer eller mindre n historien om det moderna samhllet. 50 Eller, annorlunda formulerat: hur den gruppen behandlas ger en tydlig bild av samhllet i stort. r 1992 gav frfattaren PC Jersild och fotografen Bjrn Abelin ut en fotobok, I afton dans om de kvllar fr utvecklingsstrda som anordnades p Mnchenbryggeriet. Det r en bitvis mycket gripande bok. Och Gran Greider tog fasta just p ett civilisationsperspektiv nr han recenserade den: Handikappade har idag ervrat en sorts sociala rttigheter, som gr att de kan krva ett fullvrdigt liv, och de flesta medborgare har, i sina hjrtan skrivit under p dessa rttigheter. (1986 stiftades till exempel speciella rttighetslagar fr landets utvecklingsstrda.) Ibland brukar jag, nstan som i yrsel, tnka att vi nu, i ett sent stadium av vlfrdssamhllet, snuddar

50

Framstllningen i detta avsnitt bygger i hg grad p uppgifter frn Karl Grunewalds bcker. Det finns kllkritiska problem med att gra s, d Grunewald sjlv r en aktr under den period som skildras. Men litteraturen p omrdet r mycket tunn s r Grunewalds bcker de enda utfrliga som finns i mnet de utvecklingsstrdas historia.

62

vid en helt annan historisk epok: Tiden fre den stora insprrningen, som Michel Foucault har skrivit om i sin bok om vansinnet. 51 Greider gr rtt som drar in Michel Foucault i sammanhanget. Historien om de utvecklingsstrda r historien om ett instngande, utestngande och ett utslppande, som sammanfaller med de rasbiologiska idernas infrande och avklingande i Sverige. Historien om de utvecklingsstrda r ocks en historia om klassificeringar. Hur delar man in mnniskor i denna grupp utifrn det faktum att de inte r som alla andra? Som Karl Grunewald berttar i sin Frn idiot till medborgare skrivs den frsta avhandlingen om utvecklingsstrning i Sverige av lkaren och folkbildaren Anton Nystrm, Om cretinism och idioti 1868. Nystrm menade att det var skillnad mellan olika sinnessla (det r ocks hr ordet brjar anvndas) de bildbara och de obildbara. S kallade kretiner var obildbara, idioter mottagliga fr viss skolning. Lkaren Ernst Salomon fyllde ret efter p med en annan klassifikation: nu delades gruppen in i sinnestrga (mindre vetande), sinnessla (halvidioter) och fnar (helidioter). Trots ett sprkbruk som i vra ron lter hnfullt menade ocks Salomon att man skulle sknka utbildning t dem som kunde tillgodogra sig den. En del av kategoriseringen av en grupp som fll utanfr samhllet har naturligtvis att gra med folkskolans infrande. D alla skulle lra sig lsa, skriva och rkna visade det sig att vissa inte kunde det i alla fall inte p samma villkor, vilket gjorde att gruppen sinnessla med stor skerhet kom att omfatta ven mnga som led av vanlig dyslexi. Smningom utvecklas en praxis dr de sinnessla i allt hgre grad tas om hand av landstingen, i alla fall ekonomiskt, genom att olika mer eller mindre ideella freningar fr bidrag eller lokaler till sitt frfogande. I Sverige, under inflytande frn Frankrike, brjar ett omhndertagande och ansvarstagande fr de utvecklingsstrda frn samhllets sida under det sena artonhundratalet: det r ett ansvarstagande som hela tiden r ifrgasatt. Ska staten ha ngot med saken att gra eller ska det vara en frga fr vlgrenhet. Enda mjligheten att tas om hand om frldrarna inte klarade sktseln av det egna, utvecklingsstrda barnet var tidigare fattigstugan eller i vrsta fall hospitalet (sinnessjukhuset): ett ftal statliga sdana fanns i Sverige sedan sjuttonhundratalets mitt. Det frsta hemmet fr idioter bildades p kristlig grund av Emanuela Carlbeck (1829-1901) i Gteborg 1866 och flyttade sedan till Mariestad, dr det 1883 vertogs av det nybildade landstinget. Andra pionjrer p omrdet var Ebba Ramsay (1828-1922) som grundade hemmet Minnet utanfr Jnkping och startade den frening som skapade Eugeniahemmet i Stockholm. Hon startade ocks freningen Rdda Sveriges elndigaste barn. Elisabeth Anrep-Nordin (18571947) grundade det frsta hemmet fr dvstumblinda barn i Skara, och tog smningom emot barn med andra multipla handikapp. Bengta Hansson (1851-1924) var till skillnad frn de
51

Bonniers Litterra Magasin nr 4 1992

63

andra kvinnorna av arbetarfamilj, men kom att arbeta hos Emanuela Carlbeck och grundade 1895 ett hem fr vuxna, sinnessla kvinnor i Gteborg, ett hem som senare vidgades till att rymma ocks mn och barn under namnet Betaniahemmet. Thorborg Rappe (1832-1901) blev 1877 lrare vid Sinnesslskolan i Stockholm, som hon fick fart p. Hon skrev ocks den frsta lroboken fr dem som skulle arbeta som sinnessllrare, Ngra rd och anvisningar vid sinnessla barns (idioters) vrd, uppfostran och undervisning, som utkom 1903, efter frfattarens dd). Alla dessa pionjrer, utom Bengta Hansson, hade frankring i verklassen och i filantropiska kretsar. r 1868 hade ocks freningen Fr sinnessla barns vrd bildats, till viss mn i protest mot att staten inte ville ta ansvar fr gruppen utan hnvisade till privat vlgrenhet.

Den rasbiologiska vndningen Det kan se ut som om de sinnessla hller p att integreras i det moderna samhllet, genom olika stiftelser och freningar som brjar frsvara deras intressen. Men med rasbiologin tar saken en ny vndning. Problemet r de sinnesslas vanartighet och sexualitet. Som ett utltande p Alfred Petrns frsta motion om en steriliseringslag 1922 skriver andra lagutskottet (om de bildbara sinnessla): De begagna grna varje tillflle till sexuellt umgnge, som bjuder sig, varfr fljden av att leva i frihet utan noggrann tillsyn, ssom erfarenheten visar, ofta blir den, att de stta det ena barnet efter det andra till vrlden. 52 Samtidigt slr tanken igenom att sinnesslhet ligger bakom mnga sorters avvikelser, som alkoholism, prostitution och lsaktighet, kriminalitet och asocialitet och att detta i sin tur r rent rftliga egenskaper. Som Karl Grunewald skriver vxer tanken fram att det r samhllet som mste skyddas mot de sinnessla, inte tvrtom. Framfr allt mste man skyddas mot deras sexualitet och reproduktionsfrmga. Ngonstans ifrn kommer frestllningen att de sinnessla skaffar fler barn n friska mjligen brjade man frst nu frst hur mnga personer det rr sig om. Nr man sedan brjar anvnda Binet-Simons intelligenstest mngdubblades de som fick etiketten sinnessla 53 Det r vrt att lgga mrke till att Alfred Petrn ocks r mycket bekymrad ver de sinnesslas inverkan p den allmnna sexualmoralen. Man brjar diskutera internering av sinnessla kvinnor, som i stor utstrckning utnyttjas i osedligt syfte och drigenom snka den moraliska nivn hos sin omgivning. r 1920 tas de frsta besluten om att starta speciella skolhem fr de mest vanartiga av de sinnessla, som allts ska avlgsnas till srskilda hem.

52 53

Citerat efter Karl Grunewald: Frn idiot till medborgare, s. 64 Karl Grunewald i filmversionen av Frn idiot till medborgare

64

I filmen Frn idiot till medborgare lser Karl Grunewald upp ett brev frn en kvinna som fdde ett barn med Downs syndrom 1926, ngra r in i den rasbiologiska eran. S hr lyder hennes berttelse: Tv dagar efter Karins fdelse fick vi veta att hon var sinnessl. Det fanns en professor p sjukhuset som sjlv hade ett utvecklingsstrt barn. Kanske var det drfr som man s snabbt sg att hon var mongoloid. Nn vidare information om vad det innebar fick vi inte, bara rdet att lmna bort henne. Men att lmna bort henne, det kunde vi inte tnka oss. S brjade vandringen frn lkare till lkare. Det enda rd jag kan ge er, sa en bermd professor hr i staden, r att sl er ihop med ngon som har det p samma stt och flytta ut p landet. Aldrig var det ngon som sade att det var bra att vi hade Karin hemma. Det var bara bort, bort. Vad som vxte fram var ett lapptcke av privata och statliga/kommunala lsningar. Dock borde de inspekteras av ngon, och staten utsg ett antal verinspektrer. En av de frsta var Alfred Petrn. verinspektrerna hll efter moralen och ekonomin. Under dessa r utvecklar sig livet p de olika anstalterna till ett tillstnd av frvaring och disciplinering. Inte rakt av, inte enhetligt, men skildringarna frn olika sinnesslanstalter som Vipeholm i Lund, Nannylund i Eksj och Vstra Mark i rebro under ren 1920-1950 uppvisar rent fngelseliknande frhllanden. De sinnessla ska i frsta hand kontrolleras. Nr de kom hit blev de frntagna allt eget privat. Klder, smycken, fotografier allt togs ifrn dem. De fick inte ha ngot privat, av ngon anledning jag inte knner till. Och s fick de ta p sig sjukhusets mundering. Sen blev de inlsta. Alla drrar var lsta. Hela omrdet var omgrdat med ett hgt staket, tv meter, skert. Och lsta grindar. Det var som att komma till ett fngelse, utan mjlighet till permission. 54 Nstan alla skildringar inifrn denna vrld och de r inte srskilt mnga fre 1960-talet andas kontroll, kontroll, kontroll. Att vara sinnessl r att vara ett hot. Men mot vad? Under 1920-talet tycks det som om man till och med, p sina hll, vervgde tanken p ngon form av ddshjlp. Sdana tongngar anas hos Arthur Engberg i riksdagen 1921.55 Men inte bara hos honom. S hr uttalade sig verlkaren p Vipeholmsanstalten utanfr Lund, Hugo Frderberg: Drest ett euthanasifrfarande vore tilltet, skulle det sannolikt kunna genomfras utan strre motstnd frn ngot hll. De ro dock s ftaliga, att ett sdant sannolikt icke skulle spela

54

Astrid Bergqvist, vrdare 1952-1972 p Vstra Marks sjukhus fr kvinnliga imbecillai filmen Frn idiot till medborgare 55 Se fotnoten ovan s. 35

65

ngon praktisk roll i ett samhlle som redan r utrustat med anstalter fr deras omhndertagande. 56 Som Karl Grunewald beskriver 1930-talets politik gentemot de bildningsbara sinnessla: Tvngsisolering och tvngssterilisering kom att ske i en utstrckning som i dag ter sig som ren frfljelse. Frn att ha varit en del av den folkliga kulturen i jordbrukssamhllet blev de sinnessla nu diagnosticerade och stmplade som potentiellt farliga och asociala. Allmnhetens instllning ndrades, frn medlidande och beklagande till rdsla och avstndstagande. 57 Eller med Nils von Hofstens ord frn 1933: Mot sinnesslas fortplantning har internering en starkare pverkan, och det har ansetts att de sinnesslas relativa antal har gtt ned i vrt land under de senaste rtiondena tack vare kad internering. Effekten r dock alldeles fr liten redan av det sklet att en stor mngd sinnessla inte kan och inte behver interneras. 58 Det fanns dock rster som hjdes mot denna bestraffning av efterblivenhet, som i dessa ord av den kvinnliga psykiatern Alfhild Tamm: Vad vanarten betrffar befanns den vara ett ytterst suddigt begrepp, srskilt olmpligt att anvnda om barn. Den moraliska vrdering som den innehller, suggererar nmligen ltt att frbise orsakerna och att ge en behandling, som har fr mycket av straffkaraktr och fr litet av uppfostran. 59 Efterblivenheten var en sjukdom som skulle ringas in och kontrolleras och hindras frn att sprida sig i nationens genpool. ven sedan de rasbiologiska iderna klingat av mot mitten av 1930-talet satt de kvar i organisationsformerna och systemen. Man ska pminna sig att mnga ingen kommer ngonsin att kunna sga hur mnga av dem som satt internerade p anstalter av det hr slaget idag inte skulle klassas som utvecklingsstrda utan kunde lida av dyslexi och/eller fel klassbakgrund. Eller av vad vi idag kallar Aspergers syndrom eller ADHD. Man kunde mogna sent eller lida av bristsjukdomar, s som tycks ha varit fallet med Kjell Sundstedts slktingar. 60

56 57

Grunewald 2009, s. 81 Grunewald 2009, s. 83 58 Steriliseringsfrgan ur rasbiologisk synpunkt, i Svenska freningen fr psykologisk hlsovrd nr 5 1933 59 Grunewald 2009, s. 85 60 Se avsnittet om sinnesslhetens avklingande i avsnittet ovan.

66

Det ligger nra till hands att fundera ver en annan av Foucaults ider. I sin stora bok om Vansinnets historia under den klassiska epoken (1961) menar han att utsndrandet av de sinnessjuka ur det franska samhllet hade en frklaring i att p sjuttonhundratalet ett stort antal asyler fr pestsmittade stod tomma efter det att sjukdomen rasat ut och att det fanns ett institutionellt krav p ngon att internera. Det blev de psykiskt sjuka som tidigare, bortsett frn de allra svraste fallen, levt mitt ibland de friska. Det r en hndelse som ser ut som en tanke att man i Sverige upprttar anstalter fr de sinnessla just i de militrkaserner som str tomma efter de drastiska nedskrningarna i 1925 rs frsvarsbeslut. Samtidigt r det som om ngot av disciplinen fljde med sjlva lokalerna.

Vipeholm och anstaltsvsendet En av de anstalter som skapades under 1930-talet var Vipeholm utanfr Lund. Den var tnkt som sin tids mnsteranstalt och byggdes efter militr frebild, med jrnvgsspr nda in p sjukhusomrdet. Frst var den bara ppen fr mn, sedan ven fr kvinnor och barn. r 1945 hade antalet patienter stigit till 900 och 1957 till 1 000. Vipeholm var ocks lnge synonymt med just det nrmast militra draget inom svensk anstaltsvrd. Man delade in sina patienter i sju olika grupper, dr grupp 0 beskrevs p fljande vis: Gruppen 0 omfattar sdana som verhuvudtaget inte visar ngra tecken till psykiskt liv, som eljest utmrker homo sapiens. De nrmar sig rena monstra. P Vipeholm utformades ocks den srskilda sjukhusvsten, som knts p ryggen fr att hlla armarna lsta. Enligt Karl Grunewald var ddligheten hg p Vipeholm under 1930-talet och en bit in p fljande decennium, med en ddlighetstopp p 10 procent av de intagna under 1942. De dda begravdes lnge i en gemensam grav p Norra kyrkogrden i Lund. Dr vilar 560 personer i med Grunewalds ord Sveriges strsta massgrav i modern tid. Det som har gjort Vipeholm till ett begrepp ven i modern tid r de vetenskapliga frsk som bedrevs p de intagna under 1940- och 1950-talet. 61 Det ska tillggas att den typen av medicinska experiment p ovetande frskspersoner inte var ngot unikt fr Vipeholm: i mnga lnder har sdant uppdagats och debatterats i efterhand, med The Tuskagee syphilis experiment 62 I USA frn 1930- och 1940-talet som skrckexempel. Frn 1945 experimenterades med 660 av de 900 Vipeholmintagnas kost. Frst genom tillskott av vitaminer och kalcium, vilket endast resulterade i bttre hlsa. Sedan inleddes frsk fr att f bevis fr att det verkligen var sockerhalten i konfekt och mat som ledde till folksjukdomen karies, vilket man egentligen visste men saknade verkliga kliniska bevis fr. En grupp gavs speciellt utformad, kladdig kola. Frsket avbrts 1951,sedan bevisen lg
61 62

Elin Bommenel: Sockerfrsket: kariesexperimenten 1943-1960 p Vipeholms sjukhus fr sinnessla. 400 svarta mn undanhlls 1932-1972 behandling mot syfilis (och kunskap om sin sjukdoms natur) fr att man skulle kunna klarlgga sjukdomens effekter under lng tid.

67

klara: sockret var vad som orsakade karies i tnderna. Den etiskt grundade kritiken har i efterhand varit hrd och skjutit in sig p det faktum att frskskaninerna inte informerades om eller ens kunde frst fljderna, att de som intagna och mer eller mindre insprrade p sjukhuset inte hade ngon egentlig mjlighet att vgra och att de inte heller erbjds ngon verklig tandvrd nr frsket var ver, annat n tandutdragning. Kritiken mot Vipeholmsexperimenten som bevisligen ledde till en bttre tandvrd i Sverige sammanfll med en vxande kritik mot anstaltsvrden i allmnhet och Vipeholm i synnerhet.

1950-talets omsvngning Vi r nu framme vid mitten av 1950-talet, d en mrklig attitydomsvngning i synen p sinnessla tycks ga rum, som vi redan sett. Det r sommaren 1953 som en stark debatt bryter ut efter det att den unge lkarstuderanden Lennart Berggren en sommar vikarierat p Vipeholm som sktare och sedan, upprrd av vad han sett, kontaktar pressen. Frmst den syndikalistiska Arbetaren, som slr upp reportaget under rubriken Skrckvlde p Vipeholm patienterna r vrnlsa mot terror frn vrdare. 63 Berggren skrder inte orden, srskilt inte om hur barnen behandlas p anstalten: [] fr att fostras bland de imbecilla vuxna patienterna, som kanske inte frstr bttre n att utnyttja dem som sexuella objekt, fr att inte tala om det slags intresse som vrdarna grna visar dem: rfilar fr att hlla dem underdniga. Berggrens vidare kommentarer pekar framt: Huvuddelen av patienterna r dmda till fullstndig sysslolshet. Vad som skulle behvas r specialutbildade lrare och terapeuter. Det borde tminstone finnas ngon form av skola fr barnen. Vipeholm var inte en isolerad av skrckregemente i den tidens Vrdsverige. D det rrde sig om landets strsta anstalt fr sinnessla kan man nog rkna med att frhllandena hr var ngot bttre n p mindre anstalter men att anonymiteten samtidigt var strre, vilket naturligtvis ppnar fr godtycke. I Karl Grunewalds Frn idiot till medborgare gs frhllandena igenom p flera av de strre anstalterna. Det r i lnga stycken en deprimerande berttelse om spnnblten, inlsning, medveten avskurenhet frn anhriga som uppmanas att inte komma p besk och lngvarig understimulans som frvrrar de intagnas symtom. Bilden r i stort sett entydig: de sinnessla hlls inte p anstalt fr sin egen skull utan fr att hllas undan frn storsamhllet. Karl Grunewald beskte sjlv Vipeholm 1964 som Medicinalstyrelsens verinspektr (allts samma tjnst som en gng innehafts av Alfred Petrn) och konstaterar:
63

Arbetaren 4 augusti 1953

68

Vid inspektion p Vipeholm 1964 noterade jag att 100 patienter faktiskt aldrig kom ur sngarna. De hade frvridna, magra kroppar, var vresiga och autistiska. Hopkrupna lg de som skrynkliga pplen under tckena. Det tillhrde min rutin att lyfta p tcket hos alla fr att f ngon slags kontakt och fnga atmosfren i deras liv. Ngon sktare kunde varna i frvg: akta dig, han slr till. 64

En ny mnniskosyn En av de rster som kraftfullt protesterade mot Vipeholmsexperimenten 1953 var den relativt nybildade freningen FUB, Freningen fr utvecklingsstrda barn. FUB hade vuxit fram ur en stockholmsbaserad frening fr frldrar till barn med olika slags utvecklingsstrningar, med familjen Fredriksson bland pionjrerna. Karl Grunewald skriver: Frldrar till utvecklingsstrda barn hade en svr situation nnu p 50-talet. Man blev isolerad frn slkt och vnner. I bsta fall kunde man f in sitt barn i en externatklass. Fru Fredriksson var en av pionjrerna i FUB. I familjens trappuppgng bodde en annan tandlkarfamilj, som ven de hade ett utvecklingsstrt barn. Frst nr familjerna trffades p ett frldramte frstod de att de var i samma situation och blev drefter bsta vnner. 65 Ocks detta var ett uttryck fr den mrkliga mentalitetsomsvngning som tar sin brjan vid 1950-talets mitt, och vilken vi frmodligen sjlva nnu lever i dyningarna av. Behandlingen av patienterna p Vipeholm framstr idag som grotesk. Hur ska denna omsvngning egentligen frsts? Det finns inga svar. Berodde det kanske p en allt starkare demokratisk mnniskosyn? Avsmaken infr det nazistiska folkmordet som avsljades efter kriget? Helt enkelt tilltagande ekonomiska resurser i det moderna Sverige? Eller alltihop sammantaget? Och hur ska man frst att en av de senaste rens stora publikdragare till TV4 var dokumentrserien om fyra utvecklingsstrda i ett gruppboende, I en annan del av Kping. r det ett genomslag fr en demokratisk mnniskosyn vi ser? Men det r sknt att bo i ett land dr ingen lngre flyttar sig p bussen nr en passagerare med Downs syndrom stter sig p stet bredvid. Vgen dit var lng, i en serie sm steg av lagstiftningsarbete och lngsam frskjutning av ingrodda positioner. Men Vipeholmsanstalten blev ocks, innan den stngdes 1982, ett centrum fr den utveckling av gruppboende i mindre enheter som idag prglar omsorgen om de utvecklingsstrda. Utvecklingen har fljt den linje som Karl Grunewald, som sjlv ledde mycket av arbetet, beskriver i titeln p sin bok om de utvecklingsstrdas historia: Frn idiot till medborgare.
64 65

Grunewald 2009, s. 440 Ur Grunewald/Olsson: Utan talan 1997, s. 64

69

Vart tog de sinnessla vgen? Ingen frnekar att mnniskor med utvecklingsstrning eller srskilda behov alltid kommer att finnas, vilket alltid kommer att stlla srskilda krav p deras anhriga och p samhllet som sdant. Men kasta en blick p diagrammet hr nedan, sammanstllt av Karl Grunewald:

Om Grunewald har rtt minskar antalet utvecklingsstrda brant efter andra vrldskriget fr att plana ut p en relativt lg niv p cirka 40 000 individer.66 Vi har att gra med samma svrigheter att ta fram rttvis statistik som i vrigt, men Grunewalds bild r klar. Han tror p sin frklaring att problemet var sjlva fattigdomen. Och som han sjlv menar: den kategori av patienter som han mtte i sovsalarna p Vipeholm 1964 har minskat i antal till en mycket mindre grupp av mnniskor. Vi lever inte i den framtid som avskaffat alla svra sjukdomar och beteendestrningar men verkligheten har visat sig se ut p rakt motsatt stt frn den som Herman Lundborg beskrev i Degenerationsfaran fr nittio r sedan: Den falska humanitet, som nu fr tiden besjlar mngen, pskyndar otvivelaktigt den fr utvecklingen s ogynnsamma process, som ftt namn av kontraselektion (urval i dlig riktning). Godhjrtade mn och kvinnor hjlpa icke sllan urskillningslst fram fysiskt och psykiskt svagt utrustade personer, som sedan fortplanta sig och ge sina mindervrdiga anlag i arv t nya slkten, vilka i sin tur falla samhllet till last.

Bcker som anvnts till detta avsnitt: Elin Bommenel: Sockerfrsket: kariesexperimenten 1943-1960 p Vipeholms sjukhus fr sinnessla. Arkiv 2006 Karl Grunewald: Frn idiot till medborgare. De utvecklingsstrdas historia. Gothia 2009 Karl Grunewald & Thomas Olsson: Utan talan. Historia i bild frn omsorgerna om utvecklingsstrda. Liber 1997
66

Grunewald 2009, s. 259

70

Film: Frn idiot till medborgare. Regi Hanna Boglind. Klarsyn 2007

71

Kapitel 6 Samtiden
Nr man sysselsatt sig med rasbiologin och rashygienen under en lngre tid brjar perspektiven till sist frskjutas en aning och man stller sig nya frgor. S undrar jag inte lngre lika mycket ver hur man kunde omfatta den sorts ider som rasbiologin representerar jag undrar mer ver hur de tog slut. Idag har de flesta en rttsuppfattning som sger att utvecklingsstrda har samma rttigheter som andra medborgare. Ingen skulle kunna vinna ngra som helst politiska ponger p att ifrgastta LSS, lagen om std och service till funktionshindrade, som antogs 1993. nd str den fr raka motsatsen till de rashygieniska ider som hade lika starkt och sjlvklart std under 1920- och 1930-talen om att somliga ska lyftas ut ur samhllet fr det allmnna bstas skull. Den intressanta frgan r naturligtvis vad som har hnt dremellan vad som i grunden frndrats i vr mnniskosyn. Man kan inte bara tala om tidens gng. Det r inte ngon sjlvklarhet att individer och hela samhllen utvecklas mot strre inlevelsefrmga och jmlikhet hur behaglig en sdan tanke n kan vara. nd r det vad som har hnt under de senaste femtio ren ven om lngtifrn alla frdomar mot mnniskor med funktionshinder r borta. En del kanske skulle vilja frklara utvecklingen mot strre humanism och tolerans med efterkrigstidens utveckling mot strre ekonomisk trygghet och rentav verfld. Det lter sig sgas, det lter troligt men analysen rymmer ett obehagligt motargument. r toleransen, accepterandet och omsorgen om de annorlunda d villkorad av ekonomiska hgkonjunkturer? Leder knappare tider automatiskt till en ny utsttning av mnniskor med funktionshinder? Sitter moralen trots allt bara i plnboken och ingen annanstans? Naturligtvis finns det inga frdiga och fina svar. Dremot kan man stlla sig frgan om hur genomtnkta och frankrade dagens frhllningsstt r och hur lngt under ytan de rasbiologiska tankemnstren egentligen ligger. Svarar alla idag ja p Elisabet Sjvalls radikala frga i riksdagen 1960: Har inte en sinnessl kvinna rtt till tminstone ett barn, ven om detta blir sinnessltt? 67 Hur mnga genomsnittsvenskar kan svara p frgan om utvecklingsstrning r rftlig eller ej? Och r eugeniken verkligen helt borta? Den s kallade sociobiologin har sedan 1970-talet blivit en ganska inflytelserik del av utvecklings- eller evolutionsbiologin. Mnga av dess anhngare vrjer sig nr eugeniken och rasbiologin kommer p tal och menar att det r orttvist att jmfra modern forskning med frdomsfull halvvetenskap ur det frflutna. Men det finns ocks likheter. Sociobiologin har samma ansprk som en gng eugeniken, att inom ramen fr evolutionsforskning svlja en rad andra humanvetenskaper, som historia, kulturhistoria och psykologi eftersom alla mnskliga aktiviteter ytterst gr att frklara med det naturliga
67

Ovan s.53

72

urvalet. Den som gtt lngst i detta avseende r den knde biologen Richard Dawkins, som ocks yttrat sig positivt just om forna tiders eugenik fr vilket han i sin tur kritiserats hrt av en annan knd evolutionsbiolog, Stephen Jay Gould. 68 Och vad betyder det att en amerikansk thinktank som tankesmedjan American Enterprise kan finansiera och lansera en bok som Charles Murrays och Richard Herrnsteins The Bell Curve, med resonemang som detta: The technically precise description of America's fertility policy is that it subsidizes births among poor women, who are also disproportionately at the low end of the intelligence distribution. We urge generally that these policies, represented by the extensive network of cash and services for low-income women who have babies, be ended. (Den vetenskapligt exakta beskrivningen av USA:s befolkningspolitik r att den bidrar till att det fds fler barn av fattiga kvinnor, som till en oproportionerligt stor del placerar sig i den nedre delen av intelligensskalan. Vi krver att dessa principer, som erbjuder bidrag i form av pengar och understd till kvinnor med lga inkomster som skaffar barn, upphvs nu.) Det r ord som i detalj avspeglar Herman Lundborgs eller Francis Galtons tankar. Men The Bell Curve gavs ut s sent som 1993 och blev en bestseller. Dess nnu levande frfattare Charles Murray har efter bokens utgivning varit gstfrelsare p Lunds universitet och hos den svenska hger-tnktanken Timbro. Hur nra ytan ligger egentligen vrderingar av det hr slaget? Som vi har sett kan de dyka upp i mycket olika politiska sammanhang. Vad ska till fr att de ska dyka upp igen? Om du lst s hr lngt tror jag att du har verktygen till hands fr att brja svara p sdana frgor. Men frdiga svar finns det inga.

68

http://www.stephenjaygould.org/reviews/consilience.html

73