Inlmningsuppgift i Samhllsekonomi

Del 1. Faktafrgor
Vilka r produktionsfaktorerna? Arbetskraft, rvaror, efterfrgan, utbud, kunskap och kapital. Ett fretag behver arbetare som skter maskiner/pappersarbete och annat. Resurser behvs fr att fretaget ska kunna producera eller utfra sina tjnster och arbeten. Efterfrgan behvs fr att kunder ska investera i fretagets aktier, produkter och tjnster, allts utbudet. Kapitalet behvs fr att starta och underhlla ett fretag, fr ln, ln och andra kostnader som till exempel lokal och strm kostnad. Kunskap krvs fr att ngon ska kunna gra det de blir tillsagda att gra. Jag kan inte bara ppna upp ett krnkraftverk p Borneo och sga t ngra bybor att skta kontrollrummet, de mste veta hur de ska gra frst, och jag mste veta var man fr tag i ett krnkraftverk frn frsta brjan. Vad r BNP? Ge exempel p olika anvndningsomrden.

Fakta
Norge har den hgsta HDI I vrlden enligt FN:s rapport som publicerades 2010. USA har den hgsta BNP i vrlden, med 15 miljoner dollar totalt. P andra plats ligger Kina med 6,6 miljoner dollar. Sverige fr nja sig med 539 miljoner vilket ger oss 21 plats.

BNP str fr Brutto National Produkt, och r ett sammanfattat index fr alla tjnster som sljs i och exporteras i ett land. Det r en nations vrde p export minus vrdet p import. Ge minst fem kritiska synpunkter p BNP. BNP visar inte arbete som grs hemma eller som grs svart, allts arbete som inte skattas. BNP kar med invnarna i landet, fr varje ny invnare i landet s kar BNP utan att invnarna alls behver f det bttre, vilket gr BNP till ett dligt stt att spegla hur bra befolkningen mr i en nation. BNP speglar bra vrdet p nationers exportvrde men visar inte frdelning mellan fattiga och rika, utan visar bara hur mycket pengar och resurser en nation har. Det finns andra stt att mta lnders vlmende, som till exempel HDI som mter medellivslngd, utbildningsnivn och BNP tillsammans. Sverige ligger nia i vrlden statistiskt sett med HDI.

Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013

Vad r BNI? BNI str fr Brutto National Inkomst, och r ett sammanfattat index fr alla inkomster i en nation, ssom rntor, skatt och alla inkomster helt enkelt.

Redogr i korta drag hur marknadsekonomi fungerar. Marknadsekonomi r nr fretag och organisationer, allts marknaden styr efterfrgan och utbud. Planekonomi, motsatsen till marknadsekonomi, det r nr staten kontrollerar utbud, efterfrgan och priser. I Sverige s lever vi i en blandekonomi, eftersom staten reglerar vissa utbud och priser genom lagar och skatter, som till exempel lyxskatt p smink och miljskatt p bensin, medans marknaden styr lite sjlva. I USA s lever man i stort sett en marknadsekonomi, eftersom marknaden nstan styr hela landet skulle man kunna tro, eftersom marknaden har s stor pverkan p lagar och beslut i landet. I kommunistiska lnder, som till exempel Kuba, s r det nstan bara planekonomi d staten reglerar och bestmmer sjlva. Ge ngra exempel p privata vlfrdstjnster och icke privata vlfrdstjnster. Det r vldigt enkelt, privata sektorn r det som inte gs av staten, som gs av en privatperson eller ett annat fretag eller organisation. Icke privat, eller offentliga sektorn som man kallar det r det som gs, eller skts av staten, kommunen, landstinget eller ngot europeiskt samarbete som till exempel Tillvxtverket. En offentlig vlfrdstjnst r i stort sett allting som r vlfrd helt enkelt, sjukhus, tg och annan infrastruktur som vgar och gator, polis, rddningstjnst och lite andra saker som till exempel statliga apotek. Privata vlfrdstjnster, allts den privata sektorn, kan till exempel vara privata kliniker, privata apotek, privata polisira enheter som till exempel Securitas vktare, och lnstrafiken. Vad menas med inflation? Inflation r nr penningsvrdet minskar, allts vrdet p vra sedlar och mynt blir mindre. Vra politiker strvar efter att f det perfekta penningsvrdet s att det blir en bra balans i en nations ekonomi helt enkelt. En krona fr inte vara vrd fr mycket, och inte fr lite. Jag frlorar p att inflationen kar i ett land, mina pengar p banken blir fr varje dag vrt mindre och mindre. Men om jag till exempel kper ett hus fr tv miljoner, s tjnar jag mer och mer p att slja det d inflationen kar, s inflation kan vara bra fr investerare.

Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013

Ge ngra exempel p hur din ekonomi pverkas nr landet befinner sig i lgkonjunktur. I lgkonjunktur s reglerar ofta staten inflationen, vldigt ofta en kning. Det leder till att fretag tjnar mindre pengar, kanske gr i frlust och varslar, allts sparkar anstllda, svrt med att f jobb vilket resulterar i mnga arbetslsa. Varje samhlle mste besvara ekonomins huvudfrgo r. Vilka r dessa frgor? Lnders politiker bestmmer vad som ska produceras, importeras och exporteras, hur mycket som ska produceras, och vem som ska producera det. Planekonomi helt enkelt, politikerna bestmmer.

Del 2. Diskutera och analysera

I Sverige finns det nstan en miljon fretag. De flesta r vldigt sm. Endast ett par hundra fretag r riktigt stora. Oavsett fretagens storlek r syftet alltid detsamma: att slja en vara eller en tjnst till oss konsumenter. Det kan till exempel vara s att Mikael sljer tjnsten hrklippning eller att Lina designar och sljer trjor. Fretag kan slja sina varor och tjnster i Sverige men ocks exempelvis till Danmark eller Brasilien. Ungefr hlften av allt som produceras i Sverige exporteras, det vill sga, ungefr 50 procent av vr BNP gr till export. Dessutom importerar vi mycket, till exempel bilar, klder och exotiska frukter. Mest handlar vi med varor eftersom de r enklast att transportera men utrikeshandeln med tjnster kar ocks. Handlar Sverige mycket eller lite med utlndska fretag jmfrt med USA? Vad beror det p?
Sverige exporterar ungefr lika mycket som vi importerar, vi gr +/- 0, plus minus noll, allts vi gr inte s mycket back helt enkelt. USA dremot, de har ett enormt underskott, allts de importerar alldeles fr mycket varor, och exporterar fr lite. Vldigt mnga lnder har ett underskott, allts importerar mer n vad de exporterar, det leder till att de tjnar fr lite pengar och fr ta ln och hamnar i skuld. Sverige har en statsskuld p 1 241 miljarder kronor just nu, allts ungefrligen 40 % av vr BNP. Det beror p att svenska politiker har lnat pengar frn andra lnder och banker. Det r vldigt vanligt att ha statsskulder, oftast s tecknar lnder upp massa ln fr att investera pengar i till exempel fretag eller infrastruktur. Mycket omtalat r USA:s statsskuld som verstiger 100 % av deras BNP, vilket r en fr hg siffra. Vad beror det p? Jo, USA fr helt enkelt inte in tillrckligt med mycket pengar fr att det ska tcka deras budget, s att de blir tvungna att lna pengar. De exporterar helt enkelt alldeles fr lite varor och importerar fr mycket. Mnga pstr att en lsning p USA:s vxande skuld r Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013 3

att spara in rejlt p det amerikanska frsvaret, vilket inte r s populrt enligt mnga amerikaner, vilket r lustigt eftersom man innan andra vrldskriget rstade igenom att man skulle vara neutrala, men idag s r majoriteten av amerikanarna fr krig och vld, vilket man kan se p alla republikanska presidenter de senaste 30 ren. Ett annat land som har en hg statsskuld r Japan har en statsskuld p nstan 200 % av deras BNP. Japan kommer troligen dock att klara sig ur den skulden d de frlitar sig p sina fretag och kan betala av med hg rnta i framtiden, men USA:s president Barack Obama har dremot inga planer alls p hur man ska snka statsskulden. I Sverige s har vi en vldigt stabil ekonomi, vi har ett ganska brett landskap, vi kan odla den mat vi behver, och vi kan tjna pengar p mineraler, kemikalier och fretag som vi tjnar pengar p, med de pengarna s kan vi kpa in saker som vi inte har i Sverige, som till exempel ananas, ris och andra bilmrken n Volvo, SAAB och Koenigsegg. I andra lnder, som varken har naturresurser, stora fretag eller jordbruk och mineraler, s fr man ofta ett underskott i landet Ngra av Sveriges strsta exportrer med pengar, man mste lna pengar, ska investerare med mera. Med en import orienterad marknad s gr det oftast inte bra, man mste exportera s mycket som mjligt fr att tjna pengar, och pengar = vlstnd och vlfrd. Lnder som till exempel Kuwait som varken har vatten, jordbruk eller mineraler borde vara jtte fattigt, men det r det land som har hgst BNP per capita i hela vrlden. Varfr? Jo, de har 10 % av hela vrldens oljereserver och tjnar extremt mycket pengar p det. Kuwait investerar drfr massvis av pengar i teknologibaserade fretag fr att fortstta att tjna pengar nr det inte lngre finns ngon olja, eftersom oljan en dag kommer ta slut. I ett kommunistiskt samhlle, s har man en planekonomi, allts staten skter allting, de vljer vad som ska gras, av vem och hur mycket. Om vi tar Polen som exempel, allts nr det var ett kommunist styre dr, s hade dom ett par skor, en bil, och ngra f kldplagg. Varfr? Jo, fr att utan fretag som H&M och Fjllrven s finns det bara en stat som planerar vad som ska finnas. H&M gr klder fr att tjna pengar, inte fr att de ska servera oss med klder. I kommunistiska Polen s gjordes klder fr att ge folket klder, enklare n s blev det inte. I Sverige dock, s har vi svenska fretag, och utlndska fretag som erbjuder oss variation i vardagen, ngot som knnetecknar liberalism och frihet. Vi har Volvo, och vi har SAAB, men vi kan ocks importera nnu fler varor frn utlandet fr att tjna pengar p dem ocks. Kapitalism i ett ntskal, helt enkelt, gr andra rika genom att kpa grejer, det r s det fungerar. Tvrtom mot vad det r i ett kommunistiskt samhlle allts. Min pong med detta r att kommunistiska samhllen sllan pverkas av andra lnders ekonomi, eftersom ekonomin r totalt frseglad. Endast ett ftal produkter exporteras i ett kommunistiskt samhlle, mjligtvis vapen till andra diktaturer. Vi sljer det vi har mycket av, och kper det vi vill ha, och sparar eller investerar resten av pengarna i infrastruktur eller fretag. Det r s det r helt enkelt i en exportorienterad Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013 4

marknad. I mnga lnder dr de har valt en importorienterad marknad s har det sttt still, det har inte gtt framt och de tjnar inga pengar. Vissa lnder har ingenting. Malawi till exempel, de har knappt ngon jordbruk alls, en alldeles fr hg inflation, korrupt regering och riktigt dlig undervisning, knappt ngon alls. Det r det enda landet i vrlden som r s fattigt, och inte haft ngra krig. Det lter konstigt, men tro mig, det r det inte, det finns nmligen en riktigt logisk anledning till detta, och det r fr att i Malawi s finns det ingenting av vrde. Det finns ingenting dr som r vrt ngonting, det finns lite majs och lite tobak, inget mer. Varfr starta ett krig i ett land som inte har ngonting? Det finns ingenting dr som ngon skulle vilja ha. Flytta bara drifrn och glm bort landet och kalla det fr Sahara 2 eller ngot, vad vet jag, eller infr kommunism, Malawis flagga det r upp till dem. I ett kapitalistiskt samhlle s mste pengar g runt, det r s det fungerar, men utan ngonting, utan pengar s fungerar det inte, om alla r fattiga s kommer de frbli fattiga. Fr att kapitalism ska fungera s krvs det investerare, fretag, pengar, utbildad arbetskraft, och resurser. Inget av det finns i Malawi, s om inte ngon tvingar dom till, varfr skulle de ens ha kapitalism? Vrdelst i mina gon.

Vilka svenska fretag exporterar mest? Och vilka svenska fretag har flest anstllda utomlands?
Det r en svr sak att svara p, d det finns mnga stora Svenska fretag som exporterar massor av varor, men inget av det produceras i Sverige, dock s r fretagen ofta registrerade i Sverige och har mnga anstllda hr. Frgan beror ven p vad som menas med "mest", ifall mest menar pengar, eller ifall mest syftar p flest produkter som totalt blir exporterade, men jag antar att det r ngonstans mellan bda tv. Ericsson r det fretag i Sverige som exporterar fr mest pengar, Ericsson r experter p ntverk och IT, och har introducerat mobiltntverk i stora delar av vrlden. Jag skulle dock vilja pst att det fretag som exporterar flest produkter skulle nog vara H&M eller IKEA. Det svenska fretag som har flest anstllda i utlandet r fretaget Securitas AB som erbjuder tjnster med vktare och larm. Anledningen till detta r att de frmodligen har en hel del vktare, larmoperatrer och andra anstllda i mnga lnder, speciellt i grannlnder och Europa i ren allmnhet.

Utrikeshandeln i vrlden kar, innebr detta att vrlden hller p att blir mer globaliserad?
Jag tror att vrlden blir mer och mer globaliserad, men att utrikeshandeln kar behver inte tyda p det. Att utrikeshandeln kar kan bero p att fler fretag skapas och fler fretag brjar handlar med varandra. Men jag tror att vrlden blir mer och mer globaliserad, verkligen. Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013 5

Varfr jag tror detta r fr att olika delar av vrlden har specialiserat sig p olika saker, till exempel, s har Asien, eller Taiwan, Korea, Japan och Kina fr att vara mer exakt, har specialiserat sig in p elektronik marknaden, oavsett ifall det r utlndska fretag eller inhemska, s befinner sig nstan majoriteten av alla elektroniska fretag i Asien, och nstan alla elektroniska produkter blir tillverkade dr. Detta leder till att vrlden mste hlla goda relationer, och fortstta investera i denna branschen i Asien, men varfr? Jo, fr att dr finns det s extremt billig arbetskraft. Vldigt mnga har det s pass dligt i dessa lnder, s att arbetarna har inga andra val n att g till fretag som Foxconn och arbeta dr. De har fruktansvrda arbetsfrhllanden, men Foxconn och fretagen som fr sina produkter tillverkade dr som till exempel Apple och nstan alla elektronik baserade fretag avvisar ofta detta, eller pstr att de som arbetar p Foxconn har det bttre n vad de hade haft det p en bondgrd, vilket stmmer, men det r s sjukt att utnyttja mnniskor som r s pass frtryckta av regimer (det finns inga fack dr som vi har i Sverige). Arbetarna kan inte sga ifrn, det r till och med s mnga som tar livet av sig p Foxconn fr att man har satt upp skyddsnt runt alla byggnader s att ingen kan hoppa ut genom fnster. Men det fortstter att hnda, fr att det finns ingen i Kina som r mktig nog att se till att de ft betalt nog, men ifall de hade ftt betalt, d hade flerdelen av vra elektroniska produkter varit s mycket dyrare att kpa, men det r en smll jag r beredd att ta. Kolla dig omkring efter Foxconn logotypen p dina elektroniska produkter (ett litet FC), jag kan garantera dig att de flesta elektroniska enheterna du hittar kommer vara gjord p Foxconn, och det oroar mig, eftersom vr vardag aldrig hade vart som den r idag ifall vi inte hade haft sjlvmordsbengna, underbetalade som tillverkar allt frn leksaker till elektronik i Kina. Det r globalisering, det r fretag som stter sig ner och sger, var kan vi fortfarande lagligt tjna pengar p slaveri? Jo, i Kina! Det r s det fungerar idag, och det r likadant i allt frn textilbranschen till elektronik. Jag sg en gng ett videoklipp p webbsidan YouTube dr en Foxconn anstlld fick lna en iPad i ett par minuter, som hon sjlv tillverkat. Hon tillverkar dag ut, dag in, iPads och iPhones fr smpengar, men har aldrig sett en i anvndning, hon var chockad ver vad man kunde gra med den, det var som om en grottmnniska fick se en mnniska tnda en brasa. Varfr ska ett fretag anstlla mig om tre r? Om jag gr till Microsoft, och vill ha jobb, och de krver att jag ska prata Engelska, varfr skulle de d vilja anstlla mig? Det vet inte jag, och det skrmmer mig. Sverige knns lite som ett u-land. Varfr? Jo, om vi tar Indien till exempel, dr finns det hur mnga arbetslsa som helst, som har bttre utbildning n mig, som orkar mer Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013 6

psykiskt och fysiskt n mig, och som tar mindre betalt n mig, varfr skulle d ett enda fretag vilja anstlla mig, och inte en frn Indien istllet? De fr ju fler anstllda och sparar pengar. Det r ett annat exempel p globalisering, utlndska anstllningar. Fretag kollar inte lngre p inhemska anstllningar, de blickar t den globala marknaden, dr de kan utnyttja frtryckta arbetares arbetskraft. De som gr vra trjor, de som gr vra datorer, alla arbetare r frtryckta, ingen kan sga ifrn, d blir de av med jobbet, det lilla de har, inget fack att g till, ingenting, och stora fretag som H&M och Apple utnyttjar det. Det kallas fr outsourcing, att anvnda utlndsk arbetskraft. Hrddiskar, de r bra att ha, annars fungerar varken din telefon eller dator, eller internet heller fr den delen, vi mste lagra information och data ngonstans, p hrddiskarna. Men frra ret, s kom det en Tsunami som drabbade Thailand hrt, och helt pltsligt s gick det inte lngre att f tag i hrddiskar lngre, vad beror det p? Jo, det r fr att stora fretag har satt sig ner och tnkt ungefrligen shr; dr nere ska det gras hrddiskar, dr nere ska det gras chassin, och dr uppe ska det gras batterier. Fretagen planerar systematiskt var och hur saker ska produceras, de stter upp en fabrik dr, och en dr, helt planerat i frvg, s att alla hrddisk fabriker ligger i ett omrde i vrlden, och alla skrmar tillverkas i en del av vrlden, s att nr ngonting hnder i det omrdet, d kommer det inte lngre ngra av de produkterna. Tnk dig vad som kan hnda, strmavbrott, eldsvdor, tsunami, politiska hndelser, vad som helst kan hnda, och nr de gr det, d var det dumt av fretagen att planera globaliseringen av industrierna s dligt. Thailand r fattigare n Sverige, kan vi gra ngot t det? Jo, vi skulle kunna betala alla som gr vra iPods, vra skrmar, vra datorer, vra projektorer, vra GPS:er lite mer pengar, s att deras samhlle kan utvecklas, fr som jag sa innan, ett kapitalistiskt samhlle gr ut p att pengar ska spenderas, och tjnas. Pengarna mste g runt. Om ngon lyckad Thailndare tjnar pengar p att gra mitt tangentbord som jag skriver p just nu, d kommer butiken som han kper sin mat i pverkas positivt, och verallt dr han nu kan spendera pengar s kommer pengarna flda i hela omrdet och det blir bttre fr alla. Det r s det r meningen att fungera, vi kan bara om vi vill, hjlpa Asien att bli rikare, moderniserat och industrialiserat om vi bara vill. Om vi r redo att betala mer pengar fr vra produkter som textil och elektronik s kommer folket p andra sidan jorden tacka dig, fr dr kommer pengarna som du spenderat p till exempel en trja, g till fretaget som designat trjan, s att de kan tjna pengar, och sedan s gr de pengarna till fabriken som producerat trjan s att alla arbetare fr pengar, och d kan deras barn leva bttre, och deras omgivning, alla stllen dr de kan spendera pengar florera av pengar och alla kan ha det bra. Det r vad jag tycker om globalisering, reglera hur vra produkter i Sverige fr tillverkas, bestm en minimum ln p arbetarna som tillverkat en produkt utomlands, annars fr den inte sljas i Sverige, men vi alla mste integrera med detta, annars fr det inget slut.

Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013

Kllor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bruttonationalprodukt http://en.wikipedia.org/wiki/Gross_domestic_product http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)_per_capita http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsskuld http://sv.wikipedia.org/wiki/USA:s_statsskuld http://en.wikipedia.org/wiki/Foxconn http://en.wikipedia.org/wiki/Us_national_debt http://en.wikipedia.org/wiki/National_debt http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Sveriges-storsta-foretag/ http://en.wikipedia.org/wiki/Capitalism http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Antal-anstallda-i-svenskaforetag--i-Sverige-och-utomlands/ http://en.wikipedia.org/wiki/Malawi Alla lnkar r hmtade den 1/3 2013.

Linus Neuman, SUJ12 | Samhllsekonomi, Vrterminen 2013