Lunds universitets magasin | nr 9 | 2012

Klimatmtning p hg niv Brnslecell driver framtidens bil Mer makt t akademiska ledare!

Arabisk hst
demokrater driLLas i oPinionsBiLdning

LUM nr 9 | 2012

Nano p tvrs engagerar

Ska vi ta ngot om artificiell fotosyntes att kunna efterlikna naturen vore ju fantastiskt, men det kanske r fr bra fr att vara sant? Eller satsa p nanotrdar som kan minska energifrbrukningen i olika elektriska apparater, eller vlja ngot p hlsoomrdet?
Studenterna talar engagerat, gestikule rar och ritar p sina bldderblockspapper. Denna tvrvetenskapliga workshop handlar om att slla fram en eller flera nanobasera de ider till Stora nanodagen, ett samar rangemang mellan kommunen och univer sitetet. r det ngon som rstar fr vattenfr slaget? Det skulle vara till stort vrde i torra lnder att kunna omvandla luftens fuktighet till vatten. Genom att kl uppsamlings apparaten med rtt sorts nanomaterial skulle man kunna f en mycket strre yta, sger na nostudenten Jenny Wickham entusiastiskt. ngon annan ppekar att man skert fr lgga fram mer n en id. ngot med hlsa, tycker en tredje, och entreprenrsstudenten raffaello Hendrickx nappar tag i en penna. Frslaget om labonachip var vl hftigt: att tillverka sm diagnostiska test system p papper, som folk kan anvnda hemma. Vi kan rita upp det s hr fr att presentera det fr marknaden... sger han och brjar skissa.
nanoteknoLoger frn LtH och entre

Det var fullt s i den tvrvetenskapliga diskussionen. T.v. entreprenrsstudenterna Jol Wealer och Raffaello Hendrickx, t.h. nanostudenten Jenny Wickham. I bakgrunden lektor Hkan Rodhe frn Internationella miljinstitutet.
LUM nr 9 | 2012

prenrsmasterstudenter frn Ekonomi hgskolan utgjorde tv av vningens tre studentgrupper. Den tredje gruppen var masterstudenter i hllbarhet frn Interna tionella miljinstitutet. Varje grupp frvn tades bidra med sina speciella kunskaper:
3

entreprenrsstudenterna med ider om vad som kan g hem p marknaden, nanostu denterna med sina kunskaper om vad som r tekniskt mjligt, och hllbarhetsstuden terna med synpunkter p behovet av att spara resurser och energi. Vrd fr workshopen var Hkan rodhe p Internationella miljinstitutet. Han tror mycket p den pedagogiska betydelsen av tvrvetenskapliga studentmten. Jag har tidigare ltit mina studenter agera miljkonsulter i entreprenrsprojekt p Ekonomihgskolan. Vid ett annat tillflle fick en annan studentgrupp ge miljaspek ter p nanostudenters projekt. nu har vi tus sat ihop alla tre grupperna, och att dma av den livliga diskussionen har det ju fallit vl ut, sger han.
fr nanostudenterna r det ovana men

intressanta frgor de ftt mta frn entre prenrsstudenterna. nr vi talar om ngon teknisk mjlig het, s frgar de vad den skulle tillfra fr kunden och hur kostnadseffektiv tillverk ningen skulle kunna bli. Det r ju frgor som vi annars inte stter p, eftersom vr utbild ning ligger nrmare forskningen n produk tionen, sger nanostudenterna Olivia Mark bo och Karin Lovn. Hllbarhetsfrgor har de mtt p ett ge nerellt plan, men inte mer i detalj. Vi knner frsts till behovet av en hll bar utveckling. Men miljstudenterna har kommit med mycket mer problemfokusera de frgor n vi r vana vid, s det har ocks varit intressant. Och fr oss r det ju roligt att f bertta om vrt omrde, och knna oss lite som missionrer! Den tvrvetenskapliga studentdagen brjade med en frelsning om nanoveten skap p LTH, fortsatte med workshopen p Internationella miljinstitutet och av slutades p Teknopol hos entreprenrsstu denterna. Dagen efter fljde Stora nano dagen med bl.a. en frukostdiskussion fr nringslivet, fredrag om hur den offentliga sektorn mter entreprenrssamhllet, och ett panelsamtal om framtidens nanoteknis ka mjligheter.
text: ingeL a BJrCk foto: kennet ruona

Fr att frklara saker r det bra att kunna ta till bde penna, papper och gester. verst hllbarhetsstudenten Julija Menise och nanostudenten Jenny Wickham. Nederst skriver Raffaello Hendrickx. LUM nr 9 | 2012

redaktion
Maria Lindh redaktr och ansvarig utgivare 046222 95 24, Maria.Lindh@rektor.lu.se Jonas Andersson journalist 046222 70 17 Jonas.Andersson@rektor.lu.se Lena Bjrk Blixt journalist naturvetenskap 046222 71 86, Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.se Ingela Bjrck forskningsjournalist 046222 76 46, Ingela.Bjorck@rektor.lu.se Britta Collberg journalist 046222 31 58, Britta.Collberg@rektor.lu.se Petra Francke journalist och layout 046222 03 16, Petra.Francke@rektor.lu.se Mats nygren journalist teknik 046222 70 86, Mats.nygren@kansli.lth.se Ulrika Oredsson journalist 046222 70 28, Ulrika.Oredsson@rektor.lu.se Caroline runus kommunikationschef 046222 70 41, Caroline.runeus@rektor.lu.se adress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 22100 Lund internpost: Hs 31 e-post: LUM@rektor.lu.se Lum p ntet: www.lu.se/lum annonser: tomat annonsbyr, www.tomat. se tel 04613 74 00/02, epost PC: info@ tomat.se epost Mac: material@tomat.se Prenumerationer: Anstllda vid LU fr LUM gratis. Enskilda abonnenter 190 kr/9 nr. Fr prenumeration kontakta Eva Andersson: 046 222 70 10, Eva.Andersson@rektor.lu.se adressndring: Anstllda anmler ndringar till katalogansvariga vid institutionen (motsv). vriga skickar ndringsuppgifter till LUM, gamla adressrutan bifogas. tryck: Lenanders Grafiska i Kalmar nsta Lum: Manusstopp 15 januari. Utkom mer 1 februari. issn: 16532295 omslag: Unga opinionsbildare frn Mellan stern. Foto: Kennet ruona LUM nr 9 | 2012

Lunds universitets magasin

Lunds universitets magasin Lum utkom frsta gngen 1968. det nr i dag samtliga anstllda och nstan lika mnga utanfr universitetet. Lum har en upplaga p 14.000 exemplar och utkommer med 9 nummer per r.

smakprov.
6 Akademiska ledare br f bestmma mer
Svensk forskning har tappat mark i den globala konkurrensen. regeringens excellensutredning presenterade i dagarna sitt frslag till hur man ska terupprtta forskningens stllning, bl.a. genom akademiskt trovrdiga ledare, tydliga karrir vgar och strre basanslag till universiteten.

12 Brnslecell fr framtidsbil framt

Brnsleceller r ett miljvnligt stt att driva framtidens bilar, som den interna tionella bilindustrin investerar mycket i nu. Patric Jannasch p LTH tillhr de f forska re i Sverige som gnar sig t tekniken, och han r orolig fr att Sverige tappar kom petens p omrdet och missar tget.

14 Med webben som demokrativapen

Femton handplockade studenter frn Mellanstern gr just nu en utbildning fr opinionsbildare som Lunds universitet driver ihop med Svenska institutet. Dr fr de lra sig det senaste inom den digitala utvecklingen och mnskliga rttigheter.

16 Kristina drottning som stndigt intresserar

1600talsdrottningen Kristina r stndigt p tapeten. nyligen gav professor Svante nordin ut en bok om Kristinas brevvxling och mte med filosofen Descartes. Och Eva nylander, frste bibliotekarie p UB, har disputerat p Kristinas handskriftssamling som finns p Vatikanbiblioteket i rom.

20 Svindlande forskning inget fr den hjdrdde

nyligen invigdes den svenska delen av en omfattande forskningssatsning p klimatmtningar, som ska kartlgga vxthusgaser ver hela Europa. Projektledaren Anders Lindroth drar sig inte fr de mer udda utmaningarna och klttrar grna upp i hundra meter hga master nr mtutrustning behver justeras.
5

aktuellt.
S ska svensk forskning st sig i konkurrensen

Ge de akademiska ledarna strre ansvar fr forskningen

forskning. terupprtta den aka-

demiska republiken och kvaliteten genom akademiskt trovrdiga ledare, tydliga karrirvgar och strre basanslag till universiteten! det r ngra tgrdsfrslag i den s.k. excellensutredningen som presenterades p nobeldagen den 10 december. svenska forskare tvingas i dag jaga pengar till sin egen ln genom trendiga projekt. de behver friheten att gra ngot intressant, sger mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och huvudsekreterare i utredningen.
Bakgrunden till Excellensutredningen r att svensk forskning tappar mark. redan 2009 visade en rapport frn Vetenskapsrdet att svenska forskare inte citeras i lika hg grad som tidigare i internationella publikationer. En ny frdjupad studie konstaterar att tren den hller i sig. Inte minst de yngre forskar na, fdda p 60, 70 och 80talen, har ftt smre internationellt genomslag. Samtidigt citeras forskare i ngra europeiska lnder allt mer, de i Schweiz, Holland och Danmark.

Professor Mats Benner r huvudsekreterare i Excellensutredningen.

Utredarna Gunnar qvist, KVA, och Mats Benner, Lunds universitet, har beskt univer sitet i de framgngsrika lnderna, samt i Fin land, som har samma nedtkurva som Sve rige. De analyserar vad som skiljer lnderna p uppgng frn Sverige och Finland. Sverige hade en storhetstid p 80ta let, d delar av vr forskning var mest cite rad i vrlden efter USA och Storbritannien. Sverige r fortfarande en bra spelare, men den riktigt eggande frnyelsen ger inte rum hr. Det gr oss mindre intressanta fr internationella forskare, sger Mats Benner.
var finns d skiLLnaderna? Ja, det

exCeLLensutredningen
Fostering break through research: A comparative study r det formella namnet p den s.k. Excellensutredningen. Bakom str Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, vars huvudsakliga uppgift annars r att utse nobelpristagare i kemi, fysik och ekonomi. Excellensutredningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

handlar inte om pengar dr r Sverige vl frsrjt utan mer om kultur, organisation, arbetsro och det frtroende som visas fors karna, menar Mats Benner. Svensk forskning finansieras huvudsakli gen av skattemedel. Pengarna frdelas dock ofta i konkurrens. Hlften av all forskning fi nansieras genom anslag som forskarna sjl va skt och ftt. regeringen har velat freda

vissa forskningsomrden frn den stndiga jakten p medel genom t.ex. Linnstd och strategiska forskningsanslag. Dessa garan terar anslag under flera r till ett antal stora och starka miljer, inte minst i Lund. nd r det fortfarande marknadslogiken som prglar svensk forskningsfinansiering, me nar utredarna. Inte ens i de strategiska miljerna r det skert att det verkligen sker en frnyelse; kanske blir det bara mer av samma. Dess utom verkar detta att ha ervrat ett stort anslag leda till fortsatt fokus p att skaffa nnu mer pengar, ofta med stor framgng, sger Mats Benner. Alla r allts inte frlorare i det hr mark nadsinriktade frdelningssystemet, fortst ter han. Men att vara duktig p att f forsk ningsanslag r inte detsamma som att ha verkligt goda ider. Det handlar i dag mer om att f loss pengar n att gra bra saker, mer om att lra sig att tnka taktiskt och lobba i maktens korridorer, n att tnka fritt
LUM nr 9 | 2012

och djrvt. Det r allvarligt fr ett samhlle dr universiteten egentligen r den enda in stitutionen fr frnyelse. Hur frhller sig universiteten? Ja, de har anpassat sig. De agerar forskningshotell och verlter i stort bde rekrytering och att vl ja forskningsinriktning p dem som drar in de externa pengarna, dvs. ofta seniora fors kare. Men drmed blir ocks universiteten rdvilla: Vilken roll ska de spela med vil ka pengar och vilket mandat? Universite tets ledare p alla niver har abdikerat frn sitt akademiska uppdrag att aktivt pverka forskningsinriktningen och frmja och skra dess kvalitet, summerar excellensutredarna.
Hr skiLJer sig sverige frn Schweiz, Hol

gller rekryteringar och forskningsinrikt ning. En annan trend r nmligen att de framgngsrika universiteten r profilerade. De har starkt fokus p kvalitet och former fr att utveckla omrden de vill profilera sig inom.
i sverige Har den lngt gngna decentrali

tre snabba frgor

r excellent forskning och nobelpris verkligen s viktigt fr sverige? r det inte mer angelget att se till att forskning kommer till nytta i innovationer som kan frbttra samhllet och svensk konkurrenskraft? Visst r ocks detta viktigt men det som glmts r villkoren fr den nydanande forskningen. Den har s att sga frsvunnit i vr nyttoorienterade tid. kan du sjlv som vicedekan p eHL utva det slags ledarskap som utredningen frordar? Delvis. Jag kan framfr allt prata med verksamheten och frska vara nrvarande som fretrdare fr fakulteten som helhet. Men mycket ansvar ligger p den enskilde, dr resurser och finansieringsmjligheter finns. Min uppgift r stdjande och uppmuntrande. r det verkligen bra fr kreativiteten om makt flyttas frn enskilda forskare och forskargrupper till de akademiska ledarna? Det handlar inte om det utan om att skapa en produktiv balans mellan starka forskare och ledare som har frutsttningar att stdja framgngsrik forskning via rekryteringar, stdresurser etc. Rekryteringar r nyckeluppgiften fr de akademiska ledarna i andra lnder, och att driva p, inte peta i vad folk hller p med.

land och Danmark. I dessa tre lnder har de akademiska ledarna ett strre ansvar fr vad det ska forskas om och fr att kvaliteten r hg. De r mycket aktiva och internationell rekrytering str hgt upp p deras agenda. Ocks i Sverige gr utvecklingen mot kad sjlvstndighet fr lrostena och kat ansvar fr att utveckla den egna forskning en och skra dess kvalitet. Det r rimligt, menar utredarna, men frutstter strre di rekta basanslag och relativt mindre andel externa anslag. I de lnder som lyckas bst str basan slagen fr minst 60 procent av forsknings budgeten i ngot fall hela 85 procent. Man anvnder pengarna medvetet fr att frmja och strka god forskning. Men fr att kunna vara s aktiva och sty rande som de akademiska ledarna i Schweiz, Holland och Danmark, s krvs akademisk legitimitet, fortstter Mats Benner. Ledningskulturen p de hr universi teten r kollegial. Ledarna visar stort enga gemang. De r kunniga och nyfikna, sjlva goda forskare men har dessutom en ver blick och id om vad de vill med verksam heten. Dessa drivande ledare r ofta internatio nellt rekryterade. P exempelvis det mycket framgngsrika EPFL i Lausanne som ryckt fram i rankingsammanhang och ligger p niv med Yale, kommer tre av sju dekaner frn USA. Dessa ledare r betrodda av sina kol leger att gra de allt viktigare valen nr det
LUM nr 9 | 2012

seringen lett till fragmentering, menar Mats Benner. Det har hindrat unga forskare att tnka nytt. resurserna gr ofta till seniora forskare. Unga svenskar fr betydligt senare i karriren chans att prva egna ider, jm frt med i Schweiz, Holland och Danmark. I Holland och Danmark har nationella karri rsystem spelat stor roll fr forskningsfram gngen med tydliga ingngar och frvnt ningar p de unga forskarna. I de tre framgngsrika lnderna har yngre forskare fem r p sig att sjlvstn digt visa vad de vill de har ett eget mandat. De behver inte bli kompis med ngon stark och vlfinansierad ldre kollega, de behver inte spela lika skert. Fr att hitta tillbaka till 80talets toppo sition behver Sverige allts terskapa den akademiska samflligheten, menar utredar na. Idag har den frfallit till enskilda projekt. Vi behver universitet som hlls sam man av visionra, djrva och kvalitetsmed vetna ledare, som inte bara tar ansvar fr hur mycket pengar som dras in utan ocks fr vad som grs, sger Mats Benner.
text & foto: Brit ta CoLLBerg

excellensutredningens rekommendationer till universitet som vill lyckas:

Satsa p trovrdiga akademiska ledare med tydligt mandat att rekrytera, inte minst internationellt. Se till att forskare rr p sig (mobilitet). Erbjud fakultetsfinansierade forskartjnster inom omrden dr universiteten vill vara ledande. Rekrytera ppet och transparent ingen svgerpolitik. Mer basanslag och max 40 procent externfinansiering. Karrirsystem med resurser som signalerar tydliga frvntningar till unga forskare. Avst frn att externfinansiera fasta tjnster. Kvalitetsskra forskningen och gr det grna sjlv! Ny syn p hur ett universitet ska styras (mer ledning, mindre management). Satsa mer p individer med nya ider som komplement till strre program.

aktuellt.

Statssekreterare Peter Honeth (t. v.) drog stor publik till Medicon Village och debatten om life science. Professor Kristian Pietras (t.h.) uppmanade Peter Honeth att satsa mer p yngre forskare. Sjlv r han ett exempel p en yngre rrlig forskare nyss hitkommen frn Karolinska Institutet i Stockholm. foto: annika persson

Debatt p Medicon Village med statssekreterare Peter Honeth

Vilka satsningar gynnar life science i Skne?

Life science. i november var det samling p medicon village kring frgan hur regeringens satsningar p life science p bsta stt ska n skne. statssekreterare Peter Honeth stod i centrum och han uppmanade till samverkan.

representanter frn universitetet, sjukvr den, nringslivet, regionpolitiken och ESS fanns p plats i det som mnga vill se som hgborgen fr livsvetenskaperna Medicon Village. Utgngspunkten var den senaste forsknings och innovationspropositionen i vilken man gtt ett steg lngre mot kom mersialisering av forskningen genom att rikta satsningar mot samverkan, att mjlig gra fr bttre samarbete mellan exempel vis forskningen och sjukvrden. En av de strsta och viktigaste tradi
8

tionella industrigrenar finns inom life sci enceomrdet, menade Peter Honeth. Och ven om viss lkemedelsindustri tenderar att minska s kar bioteknikomrdet. Men utan en hg volym kliniska prvningar blir det ingen life science, sa han. Peter Honeth menade att akademien behver vara med lite lngre inom lkeme delsutvecklingen och drfr har man bland annat satsat p SciLifeLab, ett nationellt forskningsinstitut fr biomedicinsk forsk ning. Denna satsning har frlagts till Upp sala/Stockholm och baseras p lokaler och utrustning som Astra Zeneca lmnar efter sig i Sdertlje.
men skne d? Peter Honeth betonade att SciLifeLab r en nationell satsning liksom MAX IV och ESS som ju ocks fr mycket pengar i forsknings och innovationspropo

sitionen. Just nu r dock varken forskning en inom synkrotronljus (MAX) eller neutron omrdet (ESS) srskilt inriktat p life science. Medicinska fakultetens vicedekanus Karl Obrant efterlyste en satsning p ett medi cinskt strlrr vid MAX IVlaboratoriet ett s.k. MedMAX. ESS representant Sindra Pe tersson rskld var ppen fr life science och bollade ver det till forskarna runt om kring henne. Vi behver veta nu vad ni vill forska kring om tio r. Vi kan inte bara bygga vrl dens hftigaste apparat vi mste bygga rtt sak, sa hon. Bland andra mjliga satsningar som kun de f fart p utvecklingen inom life science nmndes bttre villkor fr yngre forskare. Peter Honeth frsvarade detta med att man satsat p ett antal s.k. meriteringstjns ter fr yngre forskare en typ av forskar
LUM nr 9 | 2012

assistenttjnster. Kristian Pietras, som r ett exempel p en yngre forskare, och som ny ligen kommit frn Karolinska Institutet till Lund, menade att dessa tjnster inte rcker. Alla hgg p meriteringstjnsterna och nu r den kvoten uppfylld. Den stora bristen finns snppet ver vi behver fr strkning p nsta niv! Kristian Pietras menade ocks att det r fr lg niv p rrligheten bland srskilt de yngre forskarna. Svl bland universi teten inom landet som fr svenska unga forskare utomlands.
det fanns oCks ett stort intresse fr de

Nytt center ska frmja sociala innovationer

sociaLa innovationer. Hur tar

s.k. strategiska innovationsomrdena som tas upp i proppen. Hur ska de se ut och var ska de lokaliseras? Vice VD:n p Medi con Village, Ursula Hultkvist Bengtsson f reslog Peter Honeth att Skne skulle bli ett sdant omrden inom triple helix (samver kan mellan privat och offentlig verksam het). Peter Honeth rekommenderade att man skulle g vidare med det till Vinnova som ska administrera dessa omrden. Fr vrigt var samtliga deltagare i de batten mycket njda med regeringens satsning p forskning och innovation. Det r en djrv och kraftfull satsning, sa Sindra Petersson rskld. Det r inte bara det att MAX IV och ESS kommer att generera ny forskning med dessa tv flaggskepp blir det ocks mycket lttare att rekrytera internationella toppforskare.
maria LindH

universitetet tillvara p innovationer som inte ger klirr i kassan? som framfr allt inriktar sig p att mta sociala behov? det diskuterades i mitten av november d det nystartade centret fr sociala innovationer LusiC hll en workshop fr forskare och experter p omrdet.
Andr Bogsj, som frn och med rsskiftet kommer att vara anstlld p LUSIC, var ti digare affrsutvecklare inom universitetets reguljra innovationsverksamhet. Det var inom mitt frra arbete som det blev tydligt fr mig att det behvs andra former n de som finns idag fr att hantera sociala innovationer, sger han. Medan forskare som tar fram fysiska innovationer behver hjlp med patentering och affrsplaner s kan en nydanande soci al forskare kanske framfr allt behva hjlp med att dra i de rtta trdarna fr att de ras ider ska f gehr i samhllet. Forskaren mste kopplas samman med rtt personer.
tiLL worksHoPen hade man bjudit in ett

Lars-Olof Olofsson och Andr Bogsj har startat LUSIC, Lund University Social Innovation Center.

forsknings- oCH innovationsProPositionen

De satsningar som beskrivs i propositionen innebr en nivkning av resurser till forskning och innovation p 4 miljarder kronor till 2016. Tillsammans med den nivkning p 5 miljarder kronor som presenterades i den fregende forsknings- och innovationspropositionen, r 2008, innebr det en kning med cirka 9 miljarder kronor p tta r. Ls mer p www.regeringen.se/ sb/d/16064

50tal experter p sociala innovationer frn nringslivet, frivilligorganisationer och uni versitet. Det blev bra samtal med mnniskor med mycket erfarenhet frn omrdet, sger LarsErik Olofsson, som r med och driver det sociala projektet Women for Sustaina ble Growth (W4SG) vid Centrum fr Mellan sternstudier. Med den egna erfarenheten i bagaget r han aktiv i uppbyggandet av det nya centret.
svL Lars-erik oLofsson som Andr

mer man att prva sig fram fr att bygga upp en effektiv verksamhet. Mycket forskning pekar p att socia la innovationer r ett mste fr att mta de stora utmaningar som vi str infr, det nmns bland annat i EUs ml fr 2020, sger Andr Bogsj. nu gller det att hitta medel fr att sttta de hr mnniskorna vars pri mra motiv r att frbttra planeten eller mnniskors liv.
frn oCH med rsskiftet flyttar LUSIC in i nya lokaler p Ideon. Dr kommer en handfull anstllda att verka inom ramen fr Ideon och LU Open, som r en ny arena dr projekt och ntverk av olika slag kan mtas och utvecklas.
text & foto: uLrik a oredsson

Bogsj pongterar vikten av att centret mste ta vara p den kompetens som re dan idag finns p omrdet. Workshopen var startskottet, och det frsta ret kom

LUM nr 9 | 2012

aktuellt.
Frsta studentboendet som universitetet fr hyra ut

Kina-byggda modulhus inflyttningsklara till vren

studentbostder. universitetets ar-

bete fr rtten att f vidareuthyra bostder till svenska studenter och studenter frn andra eu-lnder har betalat sig. i slutet p november invigdes det frsta av fem hus p ole rmers vg. totalt blir det 200 nya bostder.
Jag r vldigt glad fr detta. Detta r ett bra frsta steg p vgen till fler studentbos tder i Lund och en fin julklapp till alla stu denter, sger rektor Per Eriksson, som va rit drivande fr att f till en frndring av reglerna. Det r frsta gngen som temporra stu dentbostder byggs i Lund, ngot som har srskilt blivit mjligt tack vare ett undantag fr vissa

stadsbolag bara varit eniga om en sak: att det r ngon annans fel. Vi bestmde oss fr att ndra instll ning och sga att det r Lunds universitets ansvar att se till att det finns boende fr vra studenter. Vi fick regeringen att genomfra en regelndring och vi har ett mycket gott samarbete med Lunds kommun, sger Per Eriksson.
Rummen har ordentlig kk. foto: modular living

universitet och hgskolor att blockfrhyra bostder. Den nuvarande lsningen har bli vit mjlig genom att Akademiska Hus arren derar mark till Prime Living AB, som i sin tur hyr ut bostderna till universitetet.
att det r Brist p studentbostder i

Lund r ett gammalt problem. Per Er iksson berttar att tidigare har olika aktrer universitetet, kommunen, studentor ganisationer och bo

sedan ett tiLLfLLigt ByggLov beviljats (max 5+5 r) har allting gtt fort. Bostder na byggs p plats av Modular Living och be str av moduler som Prime Living lter byg gas helt klara i Kanton i Kina. Monteringen p plats i Lund tar 26 dagar per hus. Un der vren berknas alla de 200 bostderna vara frdiga fr inflyttning. I frsta hand rik tar man sig till internationella studenter och gstforskare, men ven svenska studenter kommer att kunna f hyra. Det r ett nytt koncept fr byggande med flera parter inblandade. Det har gtt hisnande fort, men sammantaget har det blivit mycket bra, sger Sara van Lunteren p LU Bostder. ett ProBLem r att det tidsbegrnsade ar

rendeavtalet mellan Prime Living och Aka demiska Hus p tio r gr att kostnaderna kar, vilket i sin tur pverkar hyran. Mlet r nu att f tillgng till mer mark att bygga p inte bara genom att arrendera utan fr hoppningsvis ocks genom ytterligare re gelndringar som gr det lttare att kom ma t mark.
Jonas andersson

Det frsta huset av fem str nu klart p Ole Rmers vg. foto: jonas andersson

10

LUM nr 9 | 2012

nybygge frsls fr vrdvetare

LokaLer. ett nytt Health science Centre skulle kunna byggas p slvegatan, i anslutning till entrn till BmC. tanken framfrs i en rapport av professor ingemar Carlstedt som lmnats ver till medicinska fakultetens ledning. Det nuvarande Health Science Centre, tidigare kallat Vrdvetenskapens hus, ligger p Baravgen. Men dess ytor r inte srskilt vldisponerade bland annat bestr nstan 30 procent av korridorer. Hyresavtalet lper ut 2017, s om ett nybygge ska bli ett alternativ r det brttom med planeringen. En frdel med ett nytt hus framfr BMC r, enligt Ingemar Carlstedt, att man skulle f mjligheter att samordna lkarutbildningen och de vriga vrdutbildningarna. Detta kunde ge bde en pedagogisk vinst och en effektivare anvndning av gemensamma lokaler. Med en placering vid BMC kan ocks vrdforskningen integreras mer med annan forskning. Det skulle bli lttare att ta ett samlat grepp hela vgen frn experimentell laboratorieforskning via klinisk forskning till vrdforskning om t.ex. de stora folksjukdomarna. Ingemar Carlstedts rapport om fakultetens framtida lokalbehov innehller ocks bl.a. ett frslag om att bygga p kontorsdelen av CRC i Malm med tv vningar. Denna del mittdelen av CRC-komplexet r redan frberedd fr en sdan utbyggnad.
ingeL a BJrCk

Sksystemen vid Lunds universitets bibliotek har avlst varandra under de senaste ren, men nu har man hittat en lngsiktig lsning. foto: lasse strandberg

Lngsiktig lsning klar fr bibliotekssk

LUBsearch erstter Summon
bibLiotek. summons tid som sksys-

tem vid Lunds universitets bibliotek (LuB) blev kort. vid rsskiftet infrs ett nytt system. det blir det tredje bytet p tv r, men med ett avtal p tminstone fyra r hoppas projektledaren att en hllbar lsning uppntts.
Det var fr ett r sedan som upphandling en av nytt sksystem strandade p grund av orena anbud och man fick brja om frn brjan. Under tiden direktupphandlades Summon. Det r klart att det vore enklast att be hlla Summon, men nu lmnade Ebsco med sitt sksystem Ebsco Discovery Service ,EDS, det anbud som svarade bst mot vra krav, sger Henrik slund, bibliotekssamordna re och projektledare fr den nya upphand lingen. Han r vertygad om att EDS som i ver sionen p Lunds universitet kommer att kall las fr LUBsearch, frutom att vara bttre, ocks innebr en mer lngsiktig lsning. I det nya systemet kommer det ter igen att bli mjligt att spara sina skningar och referenser. EDS har ocks en mer om
LUM nr 9 | 2012

fattande metadata, det vill sga de hmtar in data frn flera kllor, tidskrifter, databaser och dylikt. Universitetet har sedan tidigare mnga databaser frn Ebsco, vilket betyder att det inte r ngra strre problem att in tegrera dessa i LUBsearch. Implementering av det nya systemet r i full gng, och under december kommer bibliotekarier inom LUB att f utbildning i det nya systemet. rent anvndarmssigt kommer det inte att bli s stor skillnad. Eftersom man inte har kunnat spara ner skningar och referenser i Summon, s innebr det hr bytet inget ex tra arbete med att fra ver data. Det nya avtalet med Ebsco gller i fyra r, med mjlighet till frlngning om ett r i taget i ytterligare tre r. Det r lng tid i sdana hr samman hang. Tekniken utvecklas vldigt snabbt och drfr r det svrt att svara p idag vilka be hov vi har om bara ett par r, sger Henrik slund, som nu hoppas f arbetsro fr att kunna ta itu med andra saker: Sksystemet fr bibliotekens fysiska, tryckta medier, LOVISA behver till exempel ocks uppdateras.
Linda viBerg

Brevdonation till uB
donation. Universitetsbiblioteket i Lund har nyligen ftt ta emot en donation p drygt 200 brev frn Erik Olson som var med och bildade konstnrskollektivet Halmstadgruppen. Breven r skrivna ren 19231952 till konstknnaren och mecenaten Egon stlund i Halmstad. Breven kommer att vara tillgngliga fr studenter och forskare i universitetsbibliotekets speciallsesal. 11

Patric Jannasch tror p brnslecellsbilar.

Brnsleceller finns inte bara i elbilar utan kan ocks anvndas i datorer och andra elektriska apparater,

Brnsleceller
Efter elbilarna och laddhybriderna kommer brnslecellerna. Det tror Patric Jannasch, professor i polymerteknologi. Tekniken som var hajpad i slutet av 90-talet, men sedan gtt p sparlga, nrmar sig nu kommersialisering. Fast inte i Sverige. Han r orolig fr att Sverige tappar kompetens och missar tget.

fr fart p framtidens bilar

Den internationella bilindustrin investerar stort i brnsleceller just nu. Det hade inte skett om de inte trodde p tekniken, sger Patric Jannasch som deltagit i flera stora EUprojekt om brnsleceller. Mycket av den forskning som bedrivs i Sverige ger rum i dels den egna forskargruppen p sju perso ner p LTH, dels i en grupp p KTH.
PatriC JannasCHs doktorand Shogo

Takamuku har i flera r jobbat som brns lecellsutvecklare p bilfretaget nissan i Japan. Han kom till Lund fr knappt fyra r sedan fr att ta del av Kemicentrums framgngsrika forskning om polymer membraner, ett slags plastfilm vilken har en nyckelroll i brnslecellen. Han beskriver brnslecellerna som en vidareutveckling av elbilstekniken. I och med elbilarna lr sig bilfretagen att hantera elektricitet. D blir det lttare
LUM nr 9 | 2012

12

Alla motordelar hittar man inte under framluckan. Elmotorerna (ej med p bilden) sitter i hjulen!

Ett helt nytt plastmembran frvntas gra brnslecellen bttre. Den beskrivs i en ny avhandling av Shogo Takamuku.

att sedan ta steget till brnslecellstekniken, sger Shogo Takamuku. Ocks en brnslecellsbil drivs av elmoto rer. Men istllet fr att f energi av ett ladd ningsbart batteri tankas bilen med vtgas. Ur avgasrret kommer vanligt vatten! Vt gasen hamnar frst i brnslecellen som ser ut som en strimmig metallda i storlek av en resvska. Dr separeras elektronerna fram fr att sedan skickas vidare fr att stta fart p motorn. Protonerna tar polymermem branet hand om. Det r plastfilmen som jmte katalysatorskikt och gasfldesplattor ger brnslecellen dess skiktade utseende. nu har Shogo Takamuku tillsammans med Patric Jannasch hittat ett nytt stt att tillverka billigare, effektivare och miljvn ligare plastfilmer. Det r en vlkommen nyhet, eftersom framstllningskostnaden lnge varit den strsta invndningen mot brnslecellstekniken.
med Lundaforskarnas uPPfinning

trera bort salt frn havsvatten. Den speciella molekylsammansttningen hller p att pa tenteras internationellt, och beskrivs ven i den avhandling som Shogo Takamuku fr svarade hr om veckan. Just nu fr vi diskussioner med ett in ternationellt membranfretag som vill kpa vr uppfinning, berttar Patric Jannasch och frklarar att bilfretagen sjlva inte tillverkar plastfilmen utan kper in frn leverantrer.
Han terkommer tiLL att Sverige borde

I Lund fortstter forskningen i ett pg ende EUprojekt och i ett helt nytt projekt som startar i februari. Shogo Takamukus forskning om brnsleceller har helt finan sierats av Styrelsen for Forskning og Inno vation i Danmark.
text: kristina Lindgrde foto: kennet ruona

BrnsLeCeLLer
Brnsleceller kan beskrivas som ett batteri som tankas med brnsle, vanligtvis vtgas. De kan anvndas fr att driva bilars elmotorer, ge elektricitet och vrme till hus och erstta vanliga batterier i hrapparater eller till mobilladdare. Man kan nnu inte kpa en brnslecellsbil privat, men flera lnder har testat tekniken p brnslecellsbussar. Prestandan p dagens fordon ligger p 170180 km/h med en rckvidd p ca 60 mil.

kan membranets rmaterial ersttas med ett billigare, samtidigt som tillverkningsste gen minskar frn tolv till fyra. Dessutom tl plastfilmen hgre temperaturer, vilket gr hela brnslecellssystemet effektivare och billigare. Det forskarna gjort, r att molekylrt de signa ett slags sjlvorganiserade polymerer som gr plasten mer robust. Membranet kan ocks anvndas fr att exempelvis fil
LUM nr 9 | 2012

utveckla en nationell plan och satsa p tek nologin. Viktiga komponenter i brnsleceller grs av metall och det finns det mngder av hr. Och i framtidens smarta elnt kan brnslecellen kras baklnges fr att om vandla verskottsenergi frn exempelvis vindkraft till vtgas som sedan kan anvn das vid behov, sger han. Dremot tar han inte fr givet att det r frmst i Sverige som man i framtiden kom mer att kra runt i brnslecellsbilar. Hr finns mycket skog s vi kan kra p biogas eller biodiesel, kanske. Men i Ja pan, Tyskland och i andra lnder med min dre tillgng p biomassa behvs brnsle cellstekniken. I mars far Shogo Takamuku vidare till Max Planckinstitutet i Mainz. Dr finns en spjutspetsgrupp som jobbar nra brnsle cellsgruppen i Lund.

men var ska man tanka?

Ska tekniken sl igenom krvs ett helt nytt system fr vtgasdistribution. En sdan infrastruktur hnger mycket p politisk vilja. Flera lnder har en nationell plan. Lngt framskridna planer finns p att testa ett strk mellan Oslo och Berlin.

13

Webbdemokrater

fortbildas inom social innovation

Rafaa fyller ett onlinebibliotek med vittnesml om brott mot mnskliga rttigheter i Syrien. Ibrahim bygger en debattsajt dr Yemens framtidsfrgor ska kunna diskuteras och f spridning. Aymen utvecklar tekniska plattformar fr direktdemokrati i Tunisien. Alla tre gr en utbildning fr opinionsbildare frn Mellanstern som Lunds universitet driver tillsammans med Svenska institutet.

Aymen Amri, Ibrahim Mothana och Rafa Almasri. I bakgrunden Stefan Larsson, frestndare Lunds universitets internetinstitut (LUii) foto: kennet ruona

14

LUM nr 9 | 2012

edan oktober mnad befinner sig 15 handplockade studenter frn Mel lanstern och nordafrika i ett hst ruggigt Landskrona. I universitetets lokaler p Citadellet ska de drillas i mnsk liga rttigheter samtidigt som de lr sig det senaste inom den digitala utvecklingen. Ut bildningen riktar sig till unga mnniskor som drivs av en vilja att stadkomma frndring i sina hemlnder, framfr allt nr det gl ler social rttvisa och mnskliga rttigheter.
rafaa aLmasri r en av fem syrier som gr

kursen. Hon r bloggare och journalist och arbetar fr en TVkanal frn Dubai samt fr en tidning som ges ut av den syriska oppo sitionen. Sedan revolten inleddes har hon tagit tjnst som tolk t utlndska ackredite rade journalister fr att f mjlighet att resa runt i landet och bedriva sitt journalistiska ar bete. Vid tv tillfllen har hon arresterats. S nr en belgisk journalist berttade fr henne om kursen i Lund insg hon att sex mna der i Sverige skulle ge henne ro, mjlighet och verktyg att utveckla det projekt som hon brinner fr ett onlinebibliotek med vitt nesml om brott mot mnskliga rttigheter. Det finns en enorm okunskap i Syrien om vad mnskliga rttigheter r, sger hon. Genom att lta mnniskor bertta om brott som begtts mot dem och stta fing ret p vilka rttigheter som krnkts vill hon ka medvetenheten. Hon hyser ocks en frhoppning om att onlinebiblioteket ska tjna som dokumentation den dag d in brdeskriget r ver och rttvisa ska skipas. rafaa Almasri berttar om Syriens med borgarjournalister, dvs. de vanliga mnn iskor som bloggar och lgger upp vittnes ml p Youtube. De r otroligt modiga och riskerar sina liv fr att bertta vad som hnder i Syrien, sger hon. Dessutom har syrier idag blivit experter p hur man anvnder sig av proxy servrar och annat fr att anonymt kunna lgga upp saker p ntet.
aymen amri frn Tunisien ingr i nt aktivistklustret Telecomix som grundades av bland andra Marcin de Kaminski, rtts sociolog frn Lund och programansvarig fr utbildningen. Telecomix arbetar fr ett
LUM nr 9 | 2012

fritt och ppet internet och har bland annat gjort aktioner mot den syriska regimen nr den har frskt censurera delar av internet. Det var genom ntverket som Aymen Amri fick information om utbildningen. Aymen Amri har ondligt mnga ider om hur internet kan anvndas i demokratins namn. ngra av dem utvecklar han just nu i form av projektarbeten. Det handlar bl.a. om en webbplattform Party 2.0 fr direkt demokrati dr tunisier ska kunna gra sina rster hrda och pverka politiker. Demokratin i Tunisien r mycket brck lig, sger han. Folket kommer dligt till tals, men med hjlp av en webbplattform kan de diskutera, organisera sig och framfra sina krav till sittande politiker.
i ett annat ProJekt utvecklar han ett verk

Marcin de Kaminski r ansvarig fr programmet.

tyg fr att betygstta de politiska ledarna. rate my governor kallar han det. Frhopp ningen r att plattformen ska ge opinionen s stort genomslag att varje politiker med sjlvbevarelsedrift tvingas ta hnsyn till den. Ett tredje projekt syftar ocks till att gra folkets rst hrd. Genom ytterligare en webbplattform ska man kunna lgga fram frslag till politiker. Frslagen kan f politisk tyngd om tillrckligt mnga stdjer dem. Aymen Amri r grundare av det frsta tunisiska s kallade hackerspace, dr mnn iskor samlas fr att lsa olika datorbaserade problem. Bl.a. annat ger man hjlp t hack tivister (av hackare och aktivist) som tar sig in p datorer av politiska skl, bland annat fr att hjlpa journalister i deras grvande. Hacktivisternas ml r att komma t hemlighetsmakeri och korruption i det poli tiska systemet, sger han.
iBraHim moHtana, politisk aktivist och

him Mohtanas projekt gr ut p att enga gera yemeniterna i att ta fram en vision fr hur landet ska se ut r 2020. Visionen ska tas fram genom crowdsourcing. Programansvarige Marcin de Kamin ski, doktorand p rttssociologen, r sjlv ntaktivist. Han r engagerad i nttan kesmedjan Juliagruppen och arbetar med bland annat Sida och UD i frgor om ntfri het och digital demokratisering. Han hop pas att kursen ska bidra till en lngsiktig po sitiv utveckling i regionen. Det r en stor tillgng att alla har oli ka bakgrund och att det finns expertis frn mnga olika omrden, sger Marcin de Ka minski. Alla r engagerade och har som ml sttning att gra bra saker tillsammans. Det r en lrprocess ven fr oss lrare. Samtliga kursdeltagare har blivit antagna till kursen p grundval av de projekt som de vill genomfra. Efter sex mnader i Sverige ska de tillbaka till sina hemlnder och med std frn kursens lrare fortstta med sina projekt. Vid nsta rskifte avslutas kursen med en uppfljningskonferens i Lund.
uLrik a oredsson

soCiaL innovation in a digitaL Context

Kursen Social innovation in a digital context ges i samarbete mellan Svenska institutet, Lunds universitets internetinstitut (LUii) och Lund University Commissioned Education (LUCE). Merparten av lrarna kommer frn LU. Ett axplock frn schemat: Mnskliga rttigheter, anvndning av ny media i sociala rrelser, medborgar- eller grsrotsjournalistik, videoaktivism, skerhet och etik, sociala medier och politiska konsekvenser.

den enda kursdeltagaren frn Yemen, har bland annat dragit igng ett webbaserat de battforum dr vanligt folk ska kunna kom ma till tals i aktuella och viktiga frgor. Hur politisk islam frhller sig till de mnskli ga rttigheterna och konsekvenser av ut lndskt bistnd r ngra mnen som tagits upp i debatterna, som r utformade enligt brittisk parlamentsmodell. Debatterna har ftt stort genomslag och citerats i inflytel serik vsterlndsk media. Ett annat av Ibra

15

Drottning Kristina
fortstter att fascinera
Drottning Kristina r alltid aktuell! Det fastslr Eva Nylander, frste bibliotekarie p UB som disputerat p Kristinas handskriftssamling som finns p Vatikanbiblioteket i Rom. En senare bok som intresserade den vetgiriga drottningen r Sjlens passioner som hon fick av Ren Descartes som tjnstgjorde vid hennes hov i Stockholm under ngra kalla vintermnader. Detta mte mellan den moderna filosofins grundare och den mest sjlvstndiga och fascinerande person som ngonsin suttit p Sveriges tron r en sagoskimrande episod, sger professor Svante Nordin, som just kommit ut med boken Drottningen och filosofen som handlar om detta mte.

16

LUM nr 9 | 2012

Hur var d mtet hur blev deras kontakt och vad betydde han fr henne? Svante nordin berttar att de inte var sr skilt uppriktiga mot varandra. Kristina sam lade p filosofer och kunde prisa honom i ena gonblicket och baktala honom i an dra. Inte heller Descartes svalde den svens ka drottningen med hull och hr. Han ogil lade hennes intresse fr den humanistiska filosofin med Platon och Sokrates som f rebilder. Descartes frskte pverka henne mot sin egen modernare till naturvetenska pen knutna filosofiska riktning men n gon srskilt trogen lrjunge till honom blev hon nog aldrig.
Hon fiCk i aLLa faLL ett par bcker av ho

foto: gunnar menander

Svante Nordin har nyligen kommit ut med en bok om den franske filosofen Ren Descartes brevvxling och mte med den svenska drottningen Kristina (p bilden kldd i mandrkt).

Filosofisk brevvxling
vilket kan f vrst konsekvenser missriktad krlek eller missriktat hat? det var en av alla de frgor som drottning kristina stllde till filosofen descartes i en omfattande brevvxling som nu blivit en bok tack vare svante nordin, professor i id- och lrdomshistoria.
Det var den franske ambassadren Pierre Chanut som frmedlade kontakten mellan den vetgiriga drottningen och den fran ske filosofen, som vid deras inledande kon takt bodde i Holland. Efter ngra mnaders brevvxling kallade drottningen honom till sig. Men hans tjnstgring vid det svens
LUM nr 9 | 2012

nom och en av dem Sjlens passioner stu derade hon. Kristina var intresserad av star ka knslor, menar Svante nordin, och som svar p frgan om konsekvenser av missrik tad krlek berttade Descartes om det tro janska kriget. Hur Paris rvar bort den skna Helena som r gift med kungen av Sparta. Paris fr henne till Troja och grekerna drar i strid mot Troja. Den olovliga krleken orsa kar ett lngvarigt och frdande krig. Andra frgor som intresserade Kristina handlade om rymden. Var det mjligt att det fanns liv dr och r universum ond ligt?
...

ka hovet blev inte lng. Han dog efter bara ngra mnader. Han fick influensa, sger Svante nordin och avfrdar drmed ryktet om att Descar tes skulle blivit frgiftad eller p annat stt bragt om livet. Svante nordins bok Drottningen och filosofen har undertiteln Mtet mellan Christina och Descartes, och ett mte mel lan tv sdana srprglade personligheter var ngot som frfattaren inte kunde mot st att skildra. Det r en sagoskimrande episod, sger han. 1600talets strsta filosof, den moder na filosofins grundare och s den svenska unga drottningen som verkligen bde stack ut och stack av.

svante nordin tror att Descartes blev

smickrad av att kallas till det svenska riket som just blivit stormakt. Sjlv var han inte srskilt populr just d och han hoppades att drottningens glans skulle spilla ver p hans teorier. Han var 54 r d han kom till Stockholm under hsten 1649, och nr han dog i februari 1650 hade han nog inte hun nit med s mnga lektioner med sin lrjunge som fredrog tidiga lektioner grna vid femtiden p morgnarna. nej, troligen blev det inte s mnga fy siska mten mellan dem, sger Svante nord in som har baserat sin bok p brevvxling en som fregick Descartes vistelse i Sverige.
maria LindH

17

Kristinas bibliotek en statusmarkr

att drottning kristina i unga r hade dlig hlsa med symptom p utbrndhet var en liten verraskning fr eva nylander. n strre var frvningen ver lkarens ordination; vila, dricka mycket vatten, motionera, ta regelbundet men ingen stekt mat. samma ordination som dagens lkare ger och det har nd gtt 400 r, ler hon.
Eva nylanders intresse fr drottning Kristi na ligger dock inte s mycket p henne som person som p hennes bibliotek. Fr inte s lnge sedan disputerade hon inom mnet bokhistoria p avhandlingen Ordningens milda tristess. Titeln syftar p bibliotekari ernas mdor att bringa ordning i stor bok samling. Samlingen i frga r drottningens handskrifter som idag finns p Vatikanbib lioteket i rom, och som Eva nylander ka talogiserade under den tid d hon bodde i rom och arbetade i biblioteket. I Vatikan staten fick hon ocks sin bibliotekarieut bildning, som s smningom ledde henne till den tjnst hon har idag, som kulturarvs chef p UB.
raPPorten om kristinas HLsa r ett av

Sjlv var hon aldrig utanfr Sveriges grnser frrn hon abdikerade frn tronen, berttar Eva nylander. Fokus i Eva nylanders avhandling r hur ordningen i biblioteket avspeglar 1600ta lets kunskapssyn och vrldsbild. D var det till exempel biblar som stod hgst i rang och sdana hade Kristina mnga av. Eva nylander kan annars se intressanta paralleller mellan 1600talet och vr tid. D liksom nu befann man sig i en bryt ningstid. D mellan handskrifter och tryck ta bcker och nu mellan tryckta och digi tala bcker. Boktryckarkonsten slog igenom i mitten p 1450talet och successivt fick man en annan syn p den handskrivna boken som plockades bort frn bokhyllorna och istllet samlades tillsammans med mynt, medaljer och andra konstfreml.
sedan eva nyLander tervnde frn

Eva Nylander katalogiserade Kristinas handskriftssamling under den tid d hon arbetade i Vatikanbiblioteket. Hr str hon framfr Kristinas residens i Rom. foto: marie mauzy

f privata dokument som Eva nylander hit tat i drottningens rika samling i Vatikanen. Biblioteket sger egentligen vldigt lite om Kristinas smak och intressen. Det r mer att se som ett politiskt instrument, s ger hon. P Kristinas tid var Sverige ny som stor makt och den svenska drottningen gjorde som alla andra regenter, furstar och adels folk i 1600talets Europa; hon byggde upp ett barockhov och vid ett sdant skulle det finnas ett bibliotek. Hon hade anstllda bib liotekarier som reste runt i vrlden och kpte den litteratur som de ansg passade.

rom till Sverige 1997 har hon varit knuten till mnet bokhistoria. Lunds universitet r det enda i norden med den inriktningen. Inom mnet finns det ocks plats fr modern historia, sger Eva nylander och be rttar att en av doktoranderna arbetar med en avhandling om Bo Cavefors bokfrlag. Eva nylanders avhandling har blivit vl mottagen och hon menar att hon delvis ftt sola sig i drottningens glans. Kristina r stndigt aktuell. I vr invigs en stor utstllning om henne p Livrustkammaren. Eva nylander har skri vit ett kapitel i katalogen till den utstllning en, och ker snart till Stockholm fr att ta emot ett pris p 20.000 kronor som hon har ftt av Livrustkammarens vnner. I Stockholm hoppas jag ocks kunna se Sara Stridsbergs pjs p Dramaten, Disse kering av ett snfall, som handlar om Kris tina, sger hon.
maria LindH

18

LUM nr 9 | 2012 vann den frsta finalen av Forskar Grand Prix

listan.
Marie Dacke, sinnesbiolog och Lunds universitets till synes oslagbara segrare i Science Slam senast vinnare av den frsta nationella finalen av Forskar Grand Prix listar hr sina bsta frelsningstips.
undersk din mLgruPP och anpassa innehllet p ditt fredrag efter deras frvntningar och frkunskaper. Detta gller allt frn vilken niv du lgger fredraget p till referenser till knda hndelser eller personer. Att referera till Top Gun utan att dina hrare sett filmen blir lika verkningslst som att presentera nya fakta utan relevant bakgrundsinformation. samLa information om frutsttningarna under vilka du ska presentera och skerstll att samtliga hrare kan se och hra ditt fredrag. r du osker p hur stor lokalen r fr du ta till i verkant nr du bestmmer hur stor rekvisita eller hur stort typsnitt du ska anvnda dig av. Det r sllan man som hrare hnger upp sig p att texten r fr stor, eller att talaren hrs fr bra.

var tydLig men inte fr detaLJerad, s underlttar du fr dina hrare att minnas och reflektera ver huvudbudskapet i din presentation. En versikt av fredragets innehll i brjan av fredraget ger i de flesta fall lyssnaren ondig detaljerad information de direkt glmmer bort igen. Fundera p vad du vill frmedla och vlj ut de data eller de exempel som r mest talande eller mest kritiska. Upprepningar av experimenten, vgen dit eller samtliga kontroller behver inte alltid presenteras. I mnga fall kan du utg frn att dina hrare antingen vljer att lita p dig, lser dina artiklar eller frgar direkt om de tycker att de saknar ngot moment. ndra temPo i ditt fredrag fr att stimulerar hrarna i att flja med i det du presenterar. Detta kan du gra p en mngd olika vis. Du kan ndra presentationsteknik genom att sl p (eller av) elektroniska hjlpmedel en bit in i presentationen, visa en filmsnutt eller introducera en lngskt och grna underhllande koppling till ett knt fenomen. Eller varfr inte sjunga fram en del av ditt fredrag? dra inte ver tiden fr d riskerar du att g miste om mnga intressanta frgor frn dina hrare. Drar du ver tiden kommer dessutom hrarnas fokus under finalen av ditt fredrag att delas mellan fredraget, armbandsklockorna och de av dina hrare som mste smyga ut mot slutet av ditt fredrag.

Den stndiga Science Slam-vinnaren Marie Dacke listar sina bsta frelsningstips. foto: markus marcetic

LUM nr 9 | 2012

19

En omfattande forskningssatsning p klimatmtningar, ICOS, ska kartlgga vxthusgaser ver hela Europa. Nyligen invigdes den svenska delen av projektet. Projektledaren Anders Lindroth, professor i naturgeografi, drar sig inte fr de mer udda utmaningarna och klttrar grna hundra meter rakt upp i hga master nr mtutrustning behver justeras.

Forskning p hg niv

Ingen svindel hr inte! Anders Lindroth har inget emot att klttra upp i en hundra meter hg mast fr att justera mtutrustning. foto: thomas hrnlund

20

LUM nr 9 | 2012

Efter ungefr tjugo till trettio meters klttring brukar jag bli lite trtt, s d fr man hmta andan.

en gammal gran och tallskog norr om Uppsala strvar den drygt hundra me ter hga norundamasten mot skyn. I mastens topp sitter en nyinstallerad at mosfrstation som ska hlla koll p koncen trationen av vxthusgaser i luften. Betydligt lngre ner p masten p 35 meters hjd, sitter en annan mtutrustning, en s kallad ekosystemstation som ska samla in data p ett mer lokalt plan.
nere vid mastens Bas samsas de hund

rariga trdstammarna om utrymmet med stora stenblock som ligger utspridda p marken. verallt vxer det mossa. Det r sedan tidigare knt att skog och annan na tur kan fungera som kolsnkor, det vill sga att vxter och mark kan ta upp och lagra ko let som finns i vxthusgaserna i luften. Men naturen kan ven fungera som kolklla, allt s slppa ut kol till luften. Med hjlp av mt utrustningen i ICOSprojektet vill forskarna p en detaljerad niv studera detta kolfl de mellan naturen och den omgivande luf ten, bde upptag och utslpp. Det r sdana data som ekosystemstationen p 35 meters hjd ska samla in. Det r viktigt att veta hur stor variation som finns i ekosystemens kolbalans bde mellan olika platser och mellan olika r, s ger Anders Lindroth.
mtningarna i atmosfrstationen p hundra meters hjd har dremot en an nan funktion; de ska kartlgga vxthusga sernas storlek p regional niv. P s hg hjd speglar koncentrationen av vxthusga ser inte de lokala frhllandena utan ger en sammantagen bild av ett cirka 40 mil stort omrde. Dessa mtningar kan anvndas fr att vervaka hur mycket vxthusgaser som finns i luften totalt sett, det vill sga bde mnskliga utslpp och naturens eget utby te.
LUM nr 9 | 2012

I det praktiska arbetet med mtutrust ningen r det en klar frdel att inte lida av hjdskrck. Anders Lindroth tycks lmpligt nog vara immun mot denna komma. Han konstaterar smtt frtjust att han sjlvklart har varit uppe och klttrat i masten mnga gnger. Givetvis har man klttersele och s kerhetslina inkopplad, ppekar han. Efter ungefr tjugo till trettio meters klttring brukar jag bli lite trtt, s d fr man hmta andan, sger Anders Lindroth glatt, men tillgger att klttrandet har av tagit med ldern och att det numera r de yngre kollegorna som fr gra grovjobbet. I Sverige bestr ICOS av sex mtplatser utspridda ver hela landet, frn Perstorp i Skne till Abisko i norr. De sex platserna representerar olika typer av milj: gammal barrskog, ung och hgproduktiv barrskog, jordbruksmark, vtmark. Samtliga sex plat ser ska frses med ekosystemstationer, och p tre av platserna ska det dessutom finnas hga master med atmosfrstationer. Mas ten utanfr Perstorp r dock inte p plats n.
de svenska mtPLatserna ingr i sin tur i ett europeiskt ntverk dr just nu sjutton lnder deltar i dagslget. En huvudpong med hela satsningen r att mtningarna i alla lnder och p alla platser sker enligt samma standard s att resultaten ska kunna jmfras och ven sammanfogas likt pussel bitar till en gemensam bild. P s stt gr det att gra kartor ver Europa dr man kan se kolbalansen i olika omrden. Kartorna kan d visa vilka regioner som totalt sett funge rar som kolsnkor eller kolkllor, det vill sga vilka regioner som minskar respektive kar koncentrationen av vxthusgaser i luften. Mlet fr ICOS r att producera en veckobaserad kartlggning av kolsnkor och kolkllor i en skala ner till tio kilometer, allts mycket bttre n vad som r mjligt fr nrvarande, sger Anders Lindroth.

I Norundamastens topp sitter en nyinstallerad atmosfrstation som ska hlla koll p koncentrationen av vxthusgaser i luften.

Mtresultaten kommer att vara fritt till gngliga fr svl forskarvrlden som det omgivande samhllet via en internetpor tal. Analyser och slutsatserna ska kunna anvndas av politiker, myndigheter, intres seorganisationer, nringsliv och allmnhe ten. Mtstationerna kan ven fungera som vrdar fr andra avgrnsade forskningspro jekt inom exempelvis meteorologi, biologisk mngfald, mark och jordstudier, kvvened fall och hydrologi.
Lena BJrk BLixt

integrated CarBon oBservation system

ICOS r en frkortning fr Integrated Carbon Observation System. Projektet r en europeisk forskningssatsning som bestr av ett stort antal mtstationer vars vergripande syfte r att kartlgga vxthusgaserna i luften. Svenska ICOS r ett samarbete mellan Lunds universitet, Gteborgs universitet, SLU, Abisko naturvetenskapliga station (under ledning av Polarforskningssekretariatet) och Stockholms universitet.

21

forskning.
Tips frn veteraner:

S lyckas man med tvrvetenskap

tvrvetenskap. Hur fr man till bra

tvrvetenskapliga samarbeten i ett universitet organiserat i fakulteter och starka vletablerade mnen? det gller att kunna kommunicera vl och tycka det r roligt! det mste ocks finnas ngot att vinna fr alla ingen fr ha tolkningsfretrde och att ta ihop r vlgrande fr samarbetet.
Det hr framkom vid ett seminarium om tvrvetenskap arrangerat av Sveriges unga akademi, som bildades fr ett r sedan. Det pratas mycket om tvrvetenskap, men hur gr man? Vad kan vi lra oss om sjlva processen, undrade Emma Sparr, le damot av Sveriges unga akademi och pro fessor i fysikalisk kemi. Svaret gavs av tv veteraner: Boel Ber ner, sociologiprofessor vid Tema Teknik och Social frndring vid Linkpings universitet, och Sture Forsn, professor och f.d. fre stndare fr tvrvetenskapliga Pufendorfin stitutet dr seminariet hlls. Boel Berner har arbetat nra inte minst teknikforskare. Det finns mycket att vinna p tvrvetenskap, men det mste vara roligt

och knslomssigt givande, annars funkar det inte, menade hon. Tvrvetenskapliga projekt mste ocks vara frenliga med etablerade vetenskapli ga normer inom respektive flt. Det ska fin nas en frnuftig balans mellan perspekti ven, samtidigt som man aldrig kan uppn millimeterrttvisa. Effektiviteten bestr i att n uppsatta men olika ml, som tillfredsstller alla. En bra process frutstter god kommu nikation och en milj prglad av tillit, ny fikenhet och tolerans fr olikhet. Det be hvs mtesplatser, mellanhnder, eldsjlar och ledare.
oCH Hur ser d konJunkturen ut fr

Slarva in te med fo rmerna tnk p gruppdy n amiken Ko m m u n icera vl! Alla ska ha ngot att vinna Flera oli ka m l r ok Ingen ha r tolk nin gsfretr de Eldsjlar behvs Lgg k ru t p utv rderinge n Det ska v ara kul!

Kom ihg -lista fr lycka d tvrvete nsk

ap

sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi grundades vren 2011 p initiativ av KVA. Akademin vill vara en mtesplats ver disciplingrnser genom att samla Sveriges bsta unga forskare frn alla vetenskapsomrden. Akademin bestr av 28 ledamter, varav fyra frn Lund: Marie Dacke, sinnesbiologi; Jonas Larsson, molekylrmedicin; Helena Sandberg, medie- och kommunikationsvetenskap samt Emma Sparr, fysikalisk kemi.

tvrvetenskap? Den gr uppt, menade Boel Berner, tminstone om man ser till re toriken. I verkligheten r dock finansirer som t.ex. forskningsrden organiserade ef ter mnen och discipliner. Sker man an slag till ett tvrvetenskapligt projekt r det drfr stor risk att bedmarna inte knner igen upplgget och upplever det som ngot konstigt annat, sa Boel Berner. Inte desto mindre visar statistiken att det r ungefr lika svrt att f anslag till tvrvetenskap som till mnesbunden forskning. Sture Forsn r seniorprofessor p Pu fendorfinstitutet och verkar fr att tvrve tenskapliga arbetsgrupper fr en chans att utvecklas. Traditionen och bristen p inci tament inom universiteten hindrar tvrve tenskap i dag, menade Forsn. Men svrast r hur man ska utvrdera tvrvetenskaplig forskning. P Pufendorfinstitutet lgger vi mycket kraft p att hitta bra utvrderare. Det kan bli upp till sju reviewers fr att tcka in ett tema. Tvrvetenskap kan dock underlttas ge nom exempelvis interna utbytesprogram

mellan mnen och fakulteter eller joint appointments som finns i USA. Det inne br att man kan ha en professur i tv m nen samtidigt. En sdan person kan bli en viktig brygga. Sture Forsn efterlyste ocks obligatoriska grundkurser i idhistoria, ve tenskapsteori och metod fr alla studenter. Det behvs fler verkliga och virtuella stt att sprida kunskap och knyta kontak ter, t.ex. science speed dating som man testat i Berkeley. Man fr inte slarva med det mnskliga, hur man skter om och ger sin tvrveten skapliga grupp bra frutsttningar. Det be hvs en gruppledare, en sekreterare som tar anteckningar och en neutral mtesplats ibland i form av en retreat p annan ort dr man verkligen fr en chans att bde mtas och reflektera i lugn och ro. Ledaren mste frst hur man skapar en kreativ och positiv atmosfr i gruppen fr spnningar finns alltid. Att ta lunch el ler middag ihop r ett bra stt att ltta upp stmningen.
Brit ta CoLLBerg

22

LUM nr 9 | 2012

tta hjrnor frn olika mnen, har chans att vara tta gnger smartare.

Id- och lrdomshistorikern David Dunr (t.v.) och astronomen Dainis Dravins samarbetade p tvrs inom ett projekt om astrobiologi. foto: gunnar menander

Helena Sandberg. foto: mikael risedal

Varfr tvrvetenskap?
tvrvetenskap. fr gldjen och

fr kreativiteten, sger Helena sandberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap. fr att det r enda sttet om vi ska lsa komplexa problem, sger david dunr, docent i id- och lrdomshistoria.
Helena Sandberg har lnge jobbat tvrve tenskapligt bde som utbildare och forska re. Just nu forskar hon kring barns upplevel ser av reklam p internet, tillsammans med kognitionsvetare p Humanistlaboratoriet. Samtidigt som hon tycker tvrvetenskap r gldjerikt och inspirerande ser hon vilka motsgelsefulla signaler som skickas ut t.ex. till doktorander. Ska man som ung forskarstuderande verkligen vga satsa p tvrvetenskap istl let fr att specialisera sig inom ett mne? Det r verkligen frgan. Fr det kan straffa sig. Det finns inte tjnster och karrirvgar som matchar en tvrvetenskaplig forskar profil. risken r att man inte anses vara stark inom ngot omrde alls och inte passa in. Tvrvetenskap tar dessutom tid och frgan r om doktoranderna har den?

Samtidigt som det r s roligt, s befin ner sig den som vljer tvrvetenskap i ngon sorts limbo, menar allts Helena Sandberg. Drfr r det s viktigt att universiteten och finansirerna frmjar tvrvetenskap inte bara i ord utan ocks i handling.
david dunr, docent i id och lrdoms

historia, har nstan bara gott att sga om tvrvetenskap. Han har lett en tvrveten skaplig grupp p Pufendorfinstitutet kring det som kallas astrobiologi dvs om det kan finnas liv i universum. Arbetet har resulte rat i ett nummer av tidskriften Astrobiology. Och nsta r kommer gruppen med en bok. Vi har fortfarande lite anslag och kan fortstta trffas och samarbeta vilket knns vldigt vrdefullt, sger David Dunr. Absolut grundlggande fr att f till det i en tvrvetenskaplig grupp r att medlem marna har en nyfikenhet p varandras m nen och skaffar sig inblick i sina forskarkol legers kompetens. Det r ndvndigt fr att skapa den tillit och dmjukhet som behvs. Man fr heller inte ha frutfattade meningar om forskare frn andra mnen. Sjlvklart finns utmaningar och svrig

heter men ocks stora frdelar, fortstter David Dunr. Fr det frsta har vi inte en chans att gripa oss an komplexa problem om vi inte samarbetar vetenskapen r s komplex i dag att ingen kan omfatta alla perspektiv. tta hjrnor frn olika mnen, som vi r i vr grupp, har chans att vara tta gnger smartare. Fr det andra konkurrerar vi inte inte som man gr med forskare inom sitt eget mne.
sedan finns Ju aLLtid sociala faktorer

som man inte rder ver utan fr hantera efterhand, fortstter David Dunr som inte hade ngon erfarenhet av att leda sdana hr grupper nr han axlade uppdraget fr Astrobiologigruppen. Det gller att skapa en jmlik struktur s att alla fr en viktig roll och kommer upp p banan. Den tvrvetenskapliga erfarenheten har gett mersmak. I dag ingr David Dunr ocks i en tvrvetenskaplig milj i kognitiv semiotik. Sjlv kommer jag nog alltid att arbeta p det hr sttet jag gillar verkligen den tvrvetenskapliga miljn.
Brit ta CoLLBerg

LUM nr 9 | 2012

23

forskning.

Forskare samlar sig i nytt ntverk fr hllbar stadsutveckling

tvrvetenskap. urban arena. med

det namnet som fungerar bde p svenska och engelska har lundaforskare som arbetar med hllbar stadsutveckling gtt samman i ett nytt ntverk. mlet r att knyta kontakter bde inom och utanfr universitetet.
Lund r, enligt Urban arena, det universitet som har Sveriges bredaste och mest flerve tenskapliga forskning om hllbar stadsut veckling. Det nya ntverket vill arbeta fr att samla, strka och fra ut denna forskning. Vi vill ordna ett par arrangemang varje r riktade mot kommuner, landsting, fre tag och andra intressenter. Det r ju viktigt att lyssna av samhllets behov fr att den forskning vi bedriver ska kunna komma till nytta, sger professor Lena neij p Interna tionella Miljinstitutet. Hon r koordinator

fr det nya ntverket, som blir en motsva righet till redan existerande tvrvetenskap liga ntverk som Havsportalen och Klima tiniativet.
att f imPuLser till nya forskningsprojekt

r allts en viktig uppgift fr Urban arena. Att fra samman forskare med olika kom petens men gemensamma intressen r en annan, och att bli en anvndbar ingng fr utomstende r en tredje, menar Lena neij. Lunds universitet r stort, och mnga avdelningar presenterar sig bara med texter som framfr allt vnder sig till andra forska re. Fr mnniskor utanfr akademin r uni versitetet en labyrint dr man kan behva hjlp fr att hitta rtt. Urban arena har ftt ett trerigt anslag frn universitetsledningen fr att bygga upp sitt arbete. Man startade i september med ett mte bara fr LUforskare, fljt av en id

verkstad dr vrens verksamhet planerades. I november var det dags fr ett heldagsmte fr bde LUforskare och externa deltagare. Arkitekturlektorn Catharina Sternudd r med i styrgruppen fr Urban arena. Hon fr klarade vid mtet hur hon tror att forskare kan bidra till utvecklingen av hllbara stder. Att ta fram mer kunskap om att ngot be hver gras r nog inte det primra, enligt hennes sikt. Forskningen kan dremot bidra med att ge argument och frklara hur betydelse fullt och brttom det r med olika tgrder. Att gra scenarier, visa fram exempel och ta aktiv del i den allmnna debatten r ocks viktiga uppgifter fr forskarna, sa hon.
merParten av vrldens befolkning bor idag

i stder, allt frn smstder till jttelika me gastder som Tokyo och Mexico City. Att gra stderna mer miljvnliga r drfr av grande fr att kunna minska klimathotet och andra miljrisker. Intresset fr forskning om hllbara stder har kat vldigt starkt p senare r. Och hr finns verkligen en mjlighet fr oss forskare att gra skillnad, understryker Lena neij. Hon tycker ocks att Skne och hela resundsregionen r vl framme p omr det. Jag har arbetat mycket bde interna tionellt och nationellt. Men det r frst hr p det lokala planet som jag mtt den verk ligt starka drivkraften och entusiasmen, s ger hon.
ingeL a BJrCk

Mer info: www.urban.lu.se.

Lena Neij r koordinator fr det nya ntverket fr hllbar stadsutveckling, ett forskningsflt som verkligen ger forskarna mjlighet att gra skillnad, menar hon. foto: kennet ruona

24

LUM nr 9 | 2012

en uppslukad publik strs inte av prassel

Varfr r vissa kalla om nosen?

bioLogi. ronald krger, profes-

Djurs olika nostemperaturer ska utforskas. foto: robin williams /shutterstock

kvaLitetsforskning. Bristande ventilation, prasslande godispsar och hostningar bland publiken frsmrar upplevelsen av en klassisk konsert. Men nr dirigenten och orkestern visar stor skicklighet kan publiken bli helt uppslukad av musiken. Det visar kvalitetsforskaren Su Mi Dahlgaard-Park, professor vid Institutionen fr Service Management, som under vren har fljt Helsingfors Symfoniorkesterns konserter.

sor vid Biologiska institutionen, har initierat ett projekt som gr ut p att underska varfr djur har olika temperatur p sina nosar.
Man har kunnat konstatera att rovdjur i regel har svala nosar medan vxttare

har varma. Tv biologistudenter arbetar just nu med temperaturmtningar p ngra av invnarna i Ystads djurpark. Hypotesen r att rovdjur anvnder sina nosar fr att underska om spr r varma eller kalla, och d r en kall nos en frdel. Eftersom vxttare inte har sam ma behov behver de heller inte lgga energi p att kyla ner sina luktorgan.

nu transplanteras hjrnceller i Lund

medicin. Inom ramen fr Europastudien TRANS URO, som leds av Lunds E universitet, kommer fem Parkinsonsjuka patienter att genomg transplantationer av hjrnceller p Sknes universitetssjukhus i Lund i brjan p 2013. Det r de frsta operationerna av sitt slag i Europa p ver tio r.

Nytt sksystem p Lunds universitets bibliotek 1 januari 2013

LUBsearch erstter Summon

Upptck LUBsearch!
www.lub.lu.se/soeka/lubsearch
LUM nr 9 | 2012

25

P Internet finns ondligt mycket kunskaper att hmta, men ocks ondligt mycket skrp. Hur ska vi kunna veta om det som skmaskinerna fngar upp och stter verst verkligen r av vrde? Och vad hnder nr vi allt mer litar p att kunskaperna finns p webben, snarare n i vra egna huvuden?
Professorerna Olof Sundin och Erik J. Olsson har ftt ett av Vetenskapsrdets eftertraktade rambidrag.

Vad hnder med kunskapen i en digital vrld?

Frgorna ovan har dykt upp d och d i de batten under de senaste rtiondena. nu har tv forskargrupper vid Lunds universitet ftt ett anslag p ver 18 miljoner kronor fr att gna sig t dem i fyra rs tid. Pengarna gr i huvudsak till lner fr alla deltagare. Den ena gruppen utgrs av teoretiska filosofer som ska titta p kunskap, sanning och tillit p Internet ur ett filosofiskt perspektiv, medan den andra gruppen r biblioteks och infor mationsvetare som ska underska mnnis kors frhllningsstt och beteenden kring In ternet ur ett kulturvetenskapligt perspektiv. Det r gldjande att ett rent humanis tiskt projekt kan f ett s hr stort projekt bidrag. De brukar ju annars mest g till tek nik och medicin, sger professorn i teoretisk filosofi Erik J. Olsson. Hans samarbete med Olof Sundin, pro fessor i biblioteks och informationsveten skap, r av ganska nytt datum. Det var nr Vetenskapsrdet i vintras utlyste rambidrag p temat Det digitaliserade samhllet som idn till ett samarbete dk upp en id som visade sig mycket lyckosam. Erik J. Olssons egen samvaro med Inter net tar sig huvudsakligen formen av sk ningar p Google. Google r ju vldigt anvndbart. Men samtidigt r det mrkligt att vi verlmnar
26

till detta kommersiella fretag att definiera vad som r relevant fr oss, sger han. Olof Sundin r mer aktiv p ntet, och anvnder Twitter och Facebook ven i ar betet. Mnga av de artiklar jag lser har jag ftt tips om via dessa sociala ntverk. Det r en sorts omvrldsbevakning som r viktig fr mnga forskare idag. Men ven dr r vi ju p gott och ont beroende av bedm ningar som andra gjort t oss.
eftersom forskarna ganska nyligen ftt

sitt stora anslag, och projektet officiellt inte ska dra i gng frrn nsta r, s har paret OlssonSundin nnu inga resultat att bert ta om. Men de resonerar grna om de fr gor som ska tas upp i projektet. En av dessa handlar om hur Google och andra skma skiner sorterar och presenterar sitt material. Googles system bygger p att sidor som mnga har lnkat till hamnar hgt upp p trffsidan. Det r ju i grunden samma system som inom forskningen: forskare som r mycket citerade fr en hgre stllning, sger Olof Sundin. Skillnaden, och det som kan gra den na typ av popularitetsomrstning till ett problem p Google, r att forskares texter

kan antas hlla en viss miniminiv nr det gller kvalitet och plitlighet. Fr andra texter finns ingen sdan minimigrns. Drfr kan mrkliga saker intrf fa, t.ex. att den som sker p mnlandningar kan f upp en hgt placerad lnk till en blogg som hvdar att Apol loprojektet var en gigan tisk bluff. r konspirationsteoreti kerna verkligen s mnga de som ser dolda avsik ter och skumma manipule ringar i allt frn rymdpro jekt till klimathot och de vita strimmorna ef ter flygplan? Kanske inte, men om de r aktiva och flitiga p ntet, s rcker det ganska lngt. Bloggar hamnar ofta hgt upp hos Google. Och om en blogg tillhr ett nt verk dr man vet hur man ska skoptimera sina sidor s att de blir maximalt synliga, s kan den komma extra hgt upp, frklarar Olof Sundin.
LUM nr 9 | 2012

Det var p stt och vis enklare frr, nr dagstidningarna var den frmsta informa tionskllan, menar bda forskarna. Dr visste man att Aftonbladet var (s) och att Svenska Dagbladet var (m), och att tyckan den stod p ledarplats, medan nyheterna tminstone i teorin skulle vara opolitiska. Den moderna digitala informationen r an norlunda varudeklarerad. Det gller inte bara p webben, utan ocks fr de appar vi har i vra mobiler. Jag har till exempel en app som ska hjlpa mig att bli en bttre konsument, genom att ge mig information om varorna i livsmedels affren. Samtidigt med informationen fr medlar den normer om milj, hlsa och etik, sger Olof Sundin. En annan frga som ska tas upp inom projektet r vad som hnder nr vi frlgger mer och mer kunskap till omvrlden. Ing en kommer kanske att sakna minnes ramsorna

An, auf, hinter, in, neben, ber, unter, vor, zwischen eller laga ni, ta vi, men riskerar vi inte att utarma oss sjlva om vi frlitar oss alltfr mycket p externa skningar? Det finns en filosofisk teori som sger att alla metoder som ger tillfrlitliga kunska per r bra. En annan teori hvdar dremot att frstelsen uppstr frst i ditt eget hu vud, och att du mste ha ganska mycket kunskaper i huvudet fr att kunna tolka det nya du tar in, sger Erik J. Olsson. Till det kommer, ppekar Olof Sundin, att man inte kan lita p att det som finns p Internet alltid kommer att finnas tillgngligt. Information kan stngas in av kommersi ella aktrer, sociala media kan i vissa lnder blockeras av censuren, och Wikipedia skulle kunna f lggas ner av ekonomiska skl. Har man d vant sig vid att enbart frlita sig p dessa media riskerar man att pltsligt st utan kunskapsleverantrer.
dessa frgor r srskilt angelgna inom skolan, dr olika lrare redan idag gr oli ka vgval nr det gller elevernas frlitan p ntet. Hr planerar biblioteks och in formationsvetarna bl.a. att intervjua lrare och skolledare. De terstende tv frgorna hand lar om kontrollen respektive tilliten p ntet. Internet ger en enorm frihet, vilket ju gynnat t.ex. de oppositionel la i Kina och deltagarna i den ara biska vren. Samtidigt kan friheten missbrukas av nthatare som spyr ut sin galla i kommentarsflten p tidningar och bloggar. Hr kommer forskarna att studera hur normer vxer fram och hur olika stllningstaganden

kunskaP i en digitaL vrLd

Projektet Kunskap i en digital vrld ska pg mellan 2013 och 2017 och omfatta 10 personer plus gstforskare. Projektets fyra delar handlar om skmaskiner, outsourcing av kunskaper, filtrering och kontroll p ntet, och tillit versus misstroende. Resultatet ska redovisas fr forskningsvrlden i form av artiklar, bcker och internationella workshops, och fr allmnheten via bloggar, Twitter, nyhetsbrev och ppna aktiviteter.

kan motiveras med filosofiska argument. nr det gller tilliten, slutligen, ska filo soferna bl.a. anvnda spelteori och dator simuleringar fr att studera riskerna respek tive vinsterna med att bluffa, och vad dessa betyder fr mnniskors tillit till olika nt sajter. Biblioteks och informationsvetarna sin sida ska titta p hur forskare anvnder sig av sociala media, inte minst hur de vl jer att presentera sig sjlva fr sina kontak ter p webben. Eftersom de 18 miljonerna har formen av ett rambidrag kommer de bda forskar grupperna att kunna lgga till nya forsk ningsspr och studieider framver. Vi r inte bundna till en handlingsplan som beskriver exakt vad vi ska gra i fyra rs tid. Det r ovanligt och hrligt att ha hand lingsutrymme, och viktigt inte minst p det hr omrdet dr det hnder s mycket hela tiden, sger Olof Sundin.
ingeL a BJrCk

filosofisk jackpot
Erik J. Olsson har haft stora framgngar i rets anslagsomgngar. Frutom rambidrag fr det Internetprojekt som beskrivs i huvudartikeln har han ocks ftt enskilda forskningsmedel fr ett projekt om beslut i grupper. Dess huvudfrga r om det finns en kollektiv kompetens, s att besluten blir bttre fr att mnga deltar, eller om det snarare uppstr ett grupptryck som fr alla att flja den mest tongivande? Kerstin Hesselgrens gstprofessur fr framstende kvinnliga forskare gick ocks, genom en anskan frn Erik J Olsson, till Avdelningen fr teoretisk filosofi. Avdelningen kommer drmed att f besk av professor Ulrike Hahn frn London i ett halvr. Det knns som en osannolik jackpot att f alla tre anskningarna beviljade! sger Erik J. Olsson.

ill

: sh
ut te

LUM nr 9 | 2012

27

rs to ck

Knn vrlden och handla i den det r Charles Leadbeaters rd till organisationer som vill bli mer innovativa. Det gller ocks att lgga upp arbetet s att det bde innefattar samarbete, testande och konkret handling.

Det viktiga r att frst varfr, inte hur, mnniskor blir innovativa
Det hjlper att vara lite galen, sger innovationstnkaren Charles Leadbeater, aprop vad som triggar innovation hos mnniskan. Lite av samma vara, plus effektivitet och gstfrihet, behvs ocks p ett universitet som vill inspirera till innovation. Vrlden ver byggs knowledge hubs och smart cities. Vill Lund sticka ut borde ni fundera mer p hur man fr mnniskor att knna sig hemma och trivas.
Charles Leadbeater r expert p omrdet kreativitet och innovationsmiljer.

Senast Charles Leadbeater var i Lund var p konferensen Innovation in Mind fr ett r sedan. nu r det Akademiska hus som tar runt Leadbeater p en liten frelsningstur n till ngra utvalda universitet, tillsammans med Per Frankelius, docent frn Linkping. Det handlar om hur man fr till inno vation. Den lilla specialinbjudna publiken hgst upp i Biomedicinskt centrum, BMC, bestr bland annat av arkitekter, konsulter och tjnstemn, engagerade i att frndra och utveckla det campus som brer ut sig i novemberdimman utanfr.
28

Per Frankelius betonar vikten av kom mersiell tillmpning en uppfinning blir en innovation frst nr den slr igenom p marknaden vilket ofta glms bort. Charles Leadbeater rr sig p ett litet annat plan. Han pratar om vad som fr mnniskor att knna sig vlkomna. Om trygghet som lg ger grunden fr ppenhet och tolerans. Och om att den som r i frd med att komma p ngot radikalt nytt, ofta r omedveten om det driven av nyfikenhet och en djupare knsla av mening. Det viktiga r att frst varfr, inte hur,

mnniskor blir innovativa, sger han. Silicon Valley r ofta paradexemplet i de hr sammanhangen. Men Leadbeater talar hellre om frra sekelskiftets Wien, dr revo lutionerande ider var i svang dr psyko analysen, ny musik och ny arkitektur fddes i samtal p kaferna. Han talar om Kpen hamn eller helst Barcelona. Dr finns en magisk blandning av ordning och frihet en effektiv, fungerande storstad med en mngkulturell, kreativ puls. F.C. Barcelona, stadens bermda fotbollsklubb, r ett slags modell fr hur det demokratiska, kreativa
LUM nr 9 | 2012

Man frstr betydelsen av att passa bollen. Det handlar om samarbete. Har du ingen att passa till r du inte med i spelet.
samspelet fungerar nr det r som bst, me nar Charles Leadbeater. Man frstr betydelsen av att passa bollen. Det handlar om samarbete. Har du ingen att passa till r du inte med i spelet.
universitet Lever av mnniskors nyfiken

CHarLes LeadBeater
Brittisk medborgare, fdd 1959. Efterfrgad frelsare, frfattare och konsult inom omrdet kreativitet och innovationsmiljer och har varit rdgivare till bl.a. Tony Blair. Skrev den frsta brittiska rapporten om det sociala entreprenrskapets uppkomst. Redaktr och chef p Financial Times under tio r.

het sjlva grunden fr innovation. De bor de vara den optimala miljn fr nytnkande. Men ett hot r disciplinerna mnesorgani sationen som lser in mnniskor intellektu ellt, menar Leadbeater. Det som ocks hm mar utvecklingen p universiteten och i stora delar av samhllet r trga system. Leadbeater har myntat begreppet system pati som frenar bra och effektiva system med empati och mnsklighet som gynnar samarbete ver grnser. Detta behvs fr att vi ska lsa de globala problemen, sger han. I Vst gller att klara vlfrden trots en ldrande befolkning. I utvecklingslnderna, inte minst i de snabbt vxande megastder na, handlar det om att se till att mnniskor fr vatten, bostder, transporter men ock s utbildning och sjukvrd etc. Det r hr

de stora behoven och den stora marknaden fr innovationer finns. Det mste ge avtryck i hur vi arbetar. Vi behver ha koll p vad som hnder i vrlden, men ocks verka i denna vrld och bygga relationer till dem som berrs. The more you share, the more you generate ju mer du delar med dig, desto mer fr du ut.
universitetet kan underLtta genom

CHarLes LeadBeater om...

microsoft
Ett besk p deras kontor pminde mig om gamla Sovjet. Alla var fokuserade p planer. I ett hrn hade man inrett ett litet bs en slags kreativ lekstuga. Jag tror inte p den typen av pbjuden lekfullhet.

att ge mer utrymme inte bara fr att tnka utan ocks fr att gra, dvs. prva saker konkret: testa, misslyckas och testa igen. Och frsts erbjuda tillfllen dr mnniskor med olika bakgrund och behov kan trffas. Det krvs ocks acceptans fr de lite galna, de som rr sig i den vetenskapliga margina len forskare som beter sig mer som pirater med en halvvild besttning, n som duktiga lrare med disciplinerade klasser. Pirater kan behva skydd ibland det br universitetet kunna erbjuda, menar Charles Leadbeater.
text & foto: Brit ta CoLLBerg

utbildning
Kombinationen utbildning och ny teknologi r en stor klla till hopp. Men det behvs en global vg av socialt entreprenrskap fr att skapa hgmotiverande stt att lra i stor skala i utvecklingslnder.

att simma
Du mste i vattnet fr att lra dig det.

intryck av Charles Leadbeater

Per Helander, arkitekt och lokalplanerare p Lunds universitets byggnadsavdelning:
Leadbeater visar att innovation handlar om mer n den fysiska miljn, det handlar om kultur. Ju mer du delar med dig, desto mer utvecklas du det r ngot att ta till sig. Sedan gller att utforma lokaler och platser s de matchar behoven hos mnniskor som vill mtas. Istllet mste vi erbjuda miljer dr man knner sig trygg och kreativ och inom verksamheten bereda plats fr innovation. Han r en duktig talare, men samtidigt saknade jag konkreta frslag och ider p hur man gr, vilket tyvrr gr det lite lst i kanterna. utsttningar och perspektiv som behver vgas in.

ingemar Carlstedt, professor och ordfrande i styrelsen fr Biomedicinskt centrum, BmC:

Ett utmrkt fredrag, men synd att det inte fanns ngon forskare p plats. Nu blev det lite som att diskutera hur man bygger en teater utan att ha med regissrer eller skdespelare. Om inbjudaren Akademiska hus avslutat med en paneldebatt och tagit med ngra av vra skarpaste forskare hade man kanske gtt drifrn med mer att tnka p.

annette stambolovski, expert i fastighetsrelaterade frgor, sektion ledningsstd:

Otroligt inspirerande av en mycket bra frelsare. Jag fick en aha-knsla nr det gller hur vi br tnka kring innovation och rum fr innovation liksom vilka fr-

Linus wiebe, chef fr Luis, Lunds universitets innovationssystem:

Leadbeater understryker att vi inte kan tvinga mnniskor att vara innovativa.

LUM nr 9 | 2012

29

portrttet.

Departementsproffset
som tervnde till Lund
Tim Ekberg r religionspsykologen som upptckte att hgskolepolitik var roligare n att forska. Efter tolv r i Stockholm r han tillbaka i Lund, nu i rollen som universitetets planeringschef. Tim Ekberg kan spelet inifrn och kontakterna p departementet lr komma vl till pass. Samtidigt r han en person med egna sikter och bde bloggar och twittrar om hgskolefrgor.
Som planeringschef ska Tim Ekberg ha an svar fr universitetets ekonomi, arbeta med budgetunderlag och rsredovisning. Men det var inte som siffernisse utan som en andlig skare han frst kom till Lund fr cirka tjugofem r sedan. Uppvuxen i ett frireligi st hem hade Tim Ekberg svepts med av en religis vckelse under tonren. Han hoppa de av gymnasiet och blev ungdomspastor som kte runt och bad fr de sjuka. nr han kom till Lund var den epoken ver men kvar fanns driften att frst. Han blev doktorand i religionspsykologi med meditationens psy kologiska effekter som avhandlingsmne. Lund var fantastiskt. Jag gick p kon serter, fredrag och debatter. Drack rdvin och satt och pratade lngt in p ntterna. Efterhand brjade jag engagera mig i stu dentpolitiken, blev krfackligt aktiv och satt i massor av nmnder. Jag frskte doktore ra under tiden, men politiken var roligare! Tim Ekberg var studentrepresentant p alla niver i den svenska utbildningshierar kin under ett par r. I Lund satt han i teo logiska institutionsstyrelsen, HTs fakul
LUM nr 9 | 2012

Tim Ekberg r ny planeringschef vid Lunds universitet.

30

tetsnmnd och Universitetsstyrelsen. Och samtidigt p riksplanet i Hgskoleverkets styrelse och i Forskningsberedningen ut bildningsministern egen diskussionsklubb. Jag fick god inblick i akademisk psyko logi. Mycket r sig likt oavsett niv. Alla km par fr att f ihop det utifrn sina ramar. Och alla har en tendens att skylla ifrn sig uppt. Det skulle vara enklare om fler lyfte blick en och sg helheten ja, till exempel s att man i en institutionsstyrelse kunde se att det finns en vrld utanfr det egna mnet, fort stter han. D kar chansen att klara fram tidens utmaningar. Och de r mnga i det frndrade hgskolelandskapet.
gLoBaLiseringen och kad konkurrens om

anslag, studenter (inte minst de internatio nella som kan betala fr sig) och forskare r ngot som alla lrosten mste frhlla sig till, menar Tim Ekberg. Mnga profilerar sig, kraftsamlar. Detta i sig leder till att lro stena blir mer centralstyrda. Vittfrgrena de, decentraliserade akademier, r nmligen inte s snabbfotade som en tuff internatio nell marknad krver, enligt den frhrskande analysen. Myndighetsformen i sig r ocks begrnsande, men samtidigt som politikerna p senare r pratat mycket om att ge lros tena mer frihet kar den indirekta styrning en. regeringen stter press p lrostena att prioritera hrdare och att leverera. Det gr inte att komma undan kraven p frndring, men det finns saker att se upp med, menar Tim Ekberg. Om universitetet blir nnu mer av ett forskarhotell med vissa ekonomiskt starka forskargrupper som be talar sin overhead men fr vrigt lever sina egna liv ja, d hotas universitetet som en sammanhllen enhet. Det finns exempel i Sverige dr mak ten koncentrerats i s hg grad till ett ftal forskargrupper att sjlva lrostet hller p att falla ihop inifrn. Lund r inte dr n. Om universitetet andra sidan strker sitt grepp om pengarna och makten fr mycket hotas den kollegiala styrningen och idn om universitetet och forskningens frihet. Det gller att hitta en balans, samman fattar den nye planeringschefen. Och den stora utmaningen fr Lunds universitet blir att hlla ihop och sl vakt om mngfalden.
LUM nr 9 | 2012

Mngfalden r universitetets strsta tillgng, men den mste vrdas och den har ett pris. Den krver att man tar hnsyn, lite som i en familj eller ett fotbollslag dr alla behvs fr att laget ska fungera. Vissa mste ibland vara beredda att st tillbaka fr andra. Samtidigt gller, precis som med se riefiguren Bamse, att den som r stark ms te vara extra snll. Ett stt att hlla ihop universitetet r fr sts att fler samarbetar ver mnesgrnser. Men dr mste initiativen komma frn akademikerna sjlva. De nya konkurrensvillkoren frutstter ocks att lrostena ppnar sig mer utt. Lunds universitet r p god vg och agerar liksom Karolinska Institutet inte primrt som en myndighet i Sverige, utan rekryterar lika vl globalt som lokalt, menar den nye pla neringschefen. Men allt r inte internatio nellt och frgan r om ett universitet med Lunds ambitioner kan ha mnen dr man aldrig publicerar sig p engelska? Tim Ek berg r tveksam.
Lunds starka forskningsProfiL blir

tim ekBerg
48 r. Ny planeringschef vid Lunds universitet. Gift, tv barn. Veckopendlar till Stockholm men vill grna flytta permanent till Lund. Gillar: Musik, komplexa organisationer, strategisk styrning, psykologi, Lund Lic-examen i religionspsykologi. Karrir: Tio r p Utbildningsdepartementet bl.a. som enhetschef fr Universitets- och hgskoleenheten. Var huvudsekreterare i Befattningsutredningen. Har senast arbetat som administrativ direktr och bitrdande frvaltningschef vid Sdertrns hgskola, samt haft olika utredningsuppdrag.

tim ekBerg om
... breddad rekrytering och bildningsuppdraget.
Det r frgor som r politiskt dda i dag, ingen driver dem. Allt handlar om nytta.

nnu mer ptaglig nr MAX IV och ESS str klara. Vad hnder med grundutbildningen nr landets frmsta forskningsflaggskepp stvar vidare ut i vrlden? Det ligger nra till hands att vi kon centrerar oss p avancerad utbildning. Men Sverige r fr litet fr ett tudelat system med f elitinstitutioner medan andra fr ta hand om massutbildningen, anser Tim Ekberg. Hur man lgger kursen handlar i grunden om vad man vill ha universitetet till Universitetet r till fr samhllets och medborgarnas bsta. Men i dag handlar allt om nytta. Uppdraget r bredare n s. De mindre hgskolorna har svrare att st emot de nya trenderna, men kan rdda sig genom att g samman med ett strre lroste en utveckling som redan r igng och som Tim Ekberg tror p. Vid universiteten finns en bildningstra dition och en historia som gr dem rusta de att hantera statens nyttokrav. Vi beh ver universiteten som intellektuell motkraft i samhllet. Utan sjlvstndiga forskare som spejar framt lever vi farligt.
text & foto: Brit ta CoLLBerg

... smhgskolorna.
De behvs. Om jag var utbildningsminister skulle jag i morgon ansl 200 miljoner till forskning vid de mindre hgskolorna.

... Lunds universitet.

Hgre i tak n p mnga andra stllen. Man frvntas sga sin sikt och mts med respekt.

... huruvida han kan blogga och twittra som planeringschef :

Kanske inte som nr jag var fri konsult. Alla roller har sina begrnsningar. Men jag mr inte bra om jag inte kan vara rlig med var jag str.

... universitetens samverkan med omvrlden:

Kunde vara mer omfattande. Politikerna vill grna se mer samverkan, men har inget riktigt bra stimulansverktyg.

... gud:
Jag kan inte sga att jag tror p Gud. Jag tror p livet. 31

utbildning.

Hela gnget med studenter frn Lunds universitet och Zhejiang University i Hangzhou.

Innovativt utbyte med Kina

studentutbyte. ett kuddfordral, en naptop som lter dig sova p din laptop, en talande nalle fr de minsta, en talande fotoram fr de ldsta och en stol fr den som vntar p bussen. kreativiteten var stor nr lundastudenter vade innovation och produktframtagning under en nyligen avslutad kurs i kina.

grupp hade inslag av alla kategorierna. Te mat var Helping every day life. Det gllde att hitta behov, skapa id er om lsning av dessa, implementera dem och skapa en affrsplan, berttar Charlotta Johnsson. Hur man ska ta sin id till utveck ling, marknad och frsljning.
gruPPerna arBetade fram en produkt

Det var 37 lundastudenter som samman strlade med 32 kinesiska studenter frn Zhejiang University i Hangzhou. De svenska studenterna lser p Technology Manage ment, TM, ett tvrigt masterprogram dr hlften av studenterna r teknologer och hlften ekonomer. Det r TMs programledare Charlotta Johnsson vid LTH och CarlHenric nilsson vid Ekonomihgskolan som startat och ut vecklat den tvrvetenskapliga och interna tionella kursen och de var ocks p plats i Kina tillsammans med ett par andra lrare frn Lund.
kursen gr ut P att studenterna ska lra sig innovation, produktframtagning, mark nadsfrsljning och att gra en affrsplan. De arbetade i blandade grupper dr varje

prototyp och skrev en affrsplan fr denna. De gjorde ocks sm filmer om sina arbeten. Prototyperna som utvecklades var en filt, en solcellslampa till elvespor, sitsar fr ld re i busskurer, en nallebjrn som kan tala till ett barn som vaknat, uppblsbara skal

till en laptop, kallad naptop. En annan pro duktid var ett ls till datorn som larmar om ngon rr den. En grupp tog fasta p de tysta elvespor som trafikerar stadens ga tor ofta med slckta lampor, s de varken hrs eller syns. En soldriven belysning som tnds automatiskt nr det r mrkt kan lsa problemet. Kursen slutredovisades i Kina, d alla grupper fick gra en muntlig presentation av sitt arbete, visa filmen som de skapat och demonstrera sin prototyp. Den lokala tidningen Quinjiang Evening Post var ock s dr. Hangzhou r en stad med cirka sex miljoner invnare.

internationaL market driven engineering

Den nya 7-pongskursen heter International Market Driven Engineering och gavs inom ramen fr det tvrvetenskapliga programmet Technology Management, TM, som r en avslutande inriktning p civilingenjrsutbildningarna vid LTH. Grundidn till kursen kom frn Per Warfvinge, LTH:s vicerektor, som tipsade TM-ledarna Charlotta Johnsson och Carl-Henric Nilsson om det ramavtal som LU har med universitetet i Hangzhou och de sommarkurser som studenter i ekosystemteknik gr i Kina. Kursen nu i hstas var ett pilotprojekt, tnkt att upprepas varje r. Resa och uppehlle fr studenterna betala sjlva medan undervisningen finansieras av de tv deltagande universiteten. Std har man ven ftt av STINT och Joint Centre for Innovation and Entrepreneurship JCIE .

32

LUM nr 9 | 2012

Andreas Larsson som undervisar i inno vation vid LTH var imponerad ver att grup perna inte bara klckt ett koncept, utan ven hunnit gra prototyper, om n olika lngt komna. Frutom lrare frn Lund del tog ocks flera kinesiska lrare vilket upp skattades av svenskarna. Det har varit mycket roligt och lrorikt att arbeta s hr integrerat med de kinesis ka lrarna, sger Charlotta Johnsson, som ocks passade p att forska tillsammans med sina kinesiska reglerteknikkollegor i Hangzhou.
de svenska studenterna gjorde ocks

Bytte semestern mot undervisning i Korea

Lrarutbyte. statsvetarprofes-

en senare redovisning av kursen i Lund. De talade d om stora kulturskillnader och skill nader i sprkkunskaper. Lundastudenterna trodde att de hade strre erfarenheter av projektarbete, men var imponerade ver de kinesiska studenternas expertkunskaper. ngra av studenterna sa att deras frdo mar hade kommit p skam. Kineserna kn des lika dem sjlva nr man vl lrt knna dem, de var kreativa och deras annorlunda kunskapsmodell visade sig ofta mycket an vndbar. En del av de kinesiska studenter na ville ocks g vidare och ska patent fr sina ider. Det blev en lng startstrcka i grup perna eftersom det tog tid att lra knna varandra. Men det var definitivt vrt det. Vi har lrt oss vldigt mycket, sa flera lun dastudenter.
mats nygren

sorn anders uhlin tog chansen att undervisa p korea universitets sommarskola. en stark och alltigenom bra upplevelse, trots att han bytte sex veckors semester mot ett ganska krvande lraruppdrag. nu kan andra intresserade Lu-anstllda anmla sig som lrare till nsta rs sommarskola.
Korea University i huvudstaden Seoul r partner till Lunds universitet inom det glo bala ntverket Universitas 21. Korea Univer sity satsar mycket p sin sommarskola som funnits drygt tio r. Sommarskolan omfattar de flesta mnen, lockar studenter frn hela Asien och ett 60tal lrare frn hela vrlden, huvudsakligen USA. Anders Uhlin har en dotter som r fdd i Korea och han har varit i landet flera gnger tidigare. Han sg lrarjobbet som ett tillflle fr hela familjen att f en lng betald vistel se i dotterns fdelseland. Och han ngrar sig allts inte, och knner sig faktiskt heller inte sliten, ven om sommarjobbet krvde mycket extrainsatser av honom. Ja, eftersom Korea fljer det amerikan ska systemet och har betydligt mer under visning n vad vi har inom statsvetenskap hrhemma. normalt ger man en kurs per termin vilket betyder ett lektionspass i veck an. I sommarskolan komprimeras termins kurserna till sex veckor. Jag gav dessutom tv kurser, vilket innebar att jag undervisa de hela frmiddagarna fyra dagar i veckan.
trots att anders uHLin undervisat i tju

Utbytet med Korea gav mycket, tycker Anders Uhlin. foto: kennet
ruona

denterna. Merparten kom frn Asien men jag hade ocks studenter frn bde Europa och USA. Mnga var vldigt duktiga och ambitisa. Sedan var det tillfredstllande att vara ensamlrare med helhetsansvar p en s lng kurs. Hr hemma jobbar vi ju ofta i lag om tre lrare. Det r bra p mnga stt, men man lr ju inte knna studenterna p samma stt som jag gjorde nu. Koreavistelsen innebar ocks nya kon takter, dels med lrarkolleger p sommar skolan, dels med statsvetare i Seoul. Dess utom togs Anders Uhlin och hans familj om hand mycket vl, de bodde bekvmt p campus och universitetet stod fr bde resa och boende.
Brit ta CoLLBerg

LrarutByte med korea

Korea universitets sommarskola i Seoul har ett brett kursutbud inom allt frn ekonomi, samhllsvetenskap och Cultural studies, till internationella relationer, humaniora, naturvetenskap, konst och design mm. Lrarlnen fr en kurs r 610.000 dollar. Info fr lrare om programmet: http://isc.korea.ac.kr/v4/src/program/professor.php Lrare kan anmla sitt intresse till Korea University.

Det tog tid fr de svenska och kinesiska studenterna att lra knna varandra. Men det var mdan vrt.
LUM nr 9 | 2012

go r hrhemma hade han inte frdiga lek tionskoncept fr s mnga lektionstimmar som det blev i Korea. En hel del tid gick till att stta ihop nya lektioner, framfr allt mot slutet av sommarskolan. Men det var vrt besvret. Ja, det har varit en fin upplevelse. Det var vldigt stimulerande att arbeta med stu

33

utbildning.
Stipendiater njda med Birgit rausing Language Programme

Utlandsvistelse gav kontakter fr livet

sprkstipendium. det r det bsta

jag gjort. Jag skapade viktiga kontakter och fick se vad man kan gra som fonetiker. det gjorde att mitt eget intresse befstes och jag blev nnu mer mlinriktad.
Det sger Malin Svensson som fick ett mas terstipendium i lingvistik frn Birgit rausing Language Programme vid den frsta utdel ningsomgngen r 2007. Fr stipendiet kte hon till universitetet i Utrecht i Holland under tre mnader. Dr gick hon tv kurser p masterniv och p brjade den masteruppsats i fonetik som hon nu hller p att avsluta, vid sidan av jobbet som administratr t prorektor Eva Wiberg, som tillika r ordfrande fr Birgit rausing Language Programme.
sammanLagt donerade Birgit rausing

ska om konferensmedel frn programmet. De fyra stipendiater som LUM trffar brinner alla fr sitt mne. De pratar om sti pendiets betydelse fr att komma ut i vrl den och bygga kontaktnt. Det r vldigt vrdefullt att bo i landet. Det r en helt annan sak att till exempel kun na ta en spontan lunch tillsammans n att bara ha kontakt via epost, sger Anita Tho mas, forskare och lrare i franska vid Sprk och litteraturcentrum. Hon fick ett postdokstipendium 2011. Fr detta spenderade hon ett halvr i Qu bec vid det fransksprkiga universitetet UQAM i Montreal. Hon var dessutom aktiv i ett forskarseminarium vid Concordia Uni versity. Hennes forskning handlar framfr allt om olika faktorer som pverkar inlr ningen av franska som andrasprk.
JoHan BrandtLer fick ett postdoksti

Han reste till University of California, San ta Cruz, USA under frsta halvan av 2012. Dr fick han mjlighet att trffa vrldsle dande forskare inom sitt omrde polaritets element, det vill sga satser som inte ett rtt re eller jag har aldrig ngonsin: Sdana satser frekommer i de flesta sprk och r intressanta eftersom de bara kan anvndas nekande. Hur det kommer sig kan bertta ngot mer om hur mnskligt sprk fungerar, sger Johan Brandtler. Stipendiet fick honom att gra det mest meningsfulla han har gjort. Det r viktigt att utmana sig sjlv och andra. Att byta milj r ocks en vinst i sig.
fr maria mrnerud var det konstintres

15 miljoner kronor fr utdelning av stipen dier i tio rs tid, med start 2007, vilket inne br att det r halvtid nu. Det handlar om fem strre och ngra mindre stipendier r ligen till studenter och forskare inom ling vistik/sprkvetenskap och ki nesiska. Stipendierna r avsedda fr utlands vistelser. Forskare kan ocks an

pendium i lingvistik 2010. Hans stipendium gjordes om till ett resestipendium, eftersom han samtidigt hade ftt en postdoktjnst vid Sprk och litteraturcentrum, finansierad av riksbankens Jubileumsfond.
Maria Mrnerud (t.v.) fick genom stipendiet mjlighet att studera i Kina.

set som vckte hennes nyfikenhet p kine siska. De vackra tecknen sporrade henne att lra sig sprket, s till den grad att hon nu lst in en masterexamen i kinesiska. Fr sitt masterstipendium frn rausingprogram met reste hon till Beijing sommaren 2012. Dr gick hon en kurs fr lrare i kinesiska. Jag hade aldrig kunnat g den kursen utan stipendiet. De flesta kursdeltagarna var asiater och majoriteten hade kinesiska som modersml. P s vis fick jag mycket vrdefull terkoppling.
kursen gav Henne ett certifikat att un

dervisa i kinesiska i Kina. Hon arbetar redan som gymnasielrare i kinesiska i Sverige och nu terstr att se vilka delar av kursen som kan appliceras i hennes undervisning med hnsyn till Skolverkets kriterier. Det var fr vrigt inte frsta gngen som Maria Mrne rud bodde en period i Kina. Hon har ven jobbat som folkhgskolelrare i kinesiska och i samband med detta spenderat ett r i taget vid tre tillfllen i Kina. nsta utlysning av stipendierna sker i vr, i april och maj, med utdelning redan i juni .
Linda viBerg

34

LUM nr 9 | 2012

folk.
Engelsklektorn Birgitta Berglund har nda sedan tonren varit intresserad av Jane Austen och andra engelska 1800-talsfrfattare. Lika lnge har hon varit frtjust i vackra gamla klder. Dessa tv intressen har hon kunnat kombinera p ett stt som ven varit till gldje fr hennes studenter.

Birgitta Berglund har i sitt jobb lyckats kombinera tv av sina frmsta intressen: vintage-klder och engelsk litteratur.

Hon vurmar fr vintage

Ibland tar jag med mig ngon antik kln ning till en frelsning, eller br den p mig. Det ger en naturlig anledning att tala om hur begrnsade kvinnorna var frr, inte bara so cialt utan ocks rent praktiskt, sger hon. Korsetterna r ett av de vrsta exemplen. De som hade rd bar handgjorda korsetter med skenor av valben, som var ngot mju kare n de industritillverkade stlskenorna. Men vilken typ av korsett man n hade, s skulle den snras in s att kvinnans kropp fick den rtta timglasformen. Helst skulle midjemttet minskas med en hel decimeter. Jag har sjlv frskt, men trots att jag fick hjlp med insnrningen minskade inte midjemttet med mer n fem centimeter. Och korsetten skavde hemskt p bde hft ben och revben, berttar Birgitta Berglund.
Likt de Bundna ftterna hos kvinnor
Korsetten en effektiv deformerare av kvinnokroppen.

skar av syretillfrseln till hjrnan, och d svimmar man ju, frklarar Birgitta Berglund. Hon har varit intresserad av vackra, vl sydda klder nda sedan tonren. Vid den tiden bestod modet av mjukisdressar i ve lour och strumpbyxor, vilket hon tyckte var frfrligt. Jag ville ha strumpor, och fick d g antingen till porrbutiker eller till tantaffrer med laxrosa charmeuseunderklder... be rttar hon. Med klnningar var det lite ltt are, fr gamla, fina damklder var p den tiden billiga i second handaffrerna.
tiLL fest klr sig Birgitta Berglund grna i

utomlands? frgade ngon, och en annan sa att min drkt sg ut som i en Hitchcock film frn 50talet. Hon blev frvnad nr jag sa att den faktiskt var frn 50talet! Frutom att Birgitta Berglund klr sig i gamla klder och anvnder dem i undervis ningen, s forskar hon numera ocks om dem nrmare bestmt om hur klderna anvnds fr att knneteckna olika romanfi gurer i systrarna Bronts bcker. Att vara alltfr intresserad av utseende och klder r inte bra, d r man en frivol och lttsinnig kvinna. Att missa en detalj i knppningen r andra sidan inte heller bra, d r man en slarva. Kvinnorna skulle vara precis lagom noga med sin kldsel, frkla rar hon.
ingeL a BJrCk

na i Kina sgs de getingsmala midjorna hos kvinnorna i Europa som sexiga. De utgjor de ocks p samma stt en deformation av kroppen, som startade redan i flickren och i vrsta fall skadade kvinnans inre organ. nr vi idag lser om 1800talsdamer som ideligen dnar och mste upplivas med luktsalt, s kan vi tro att de var ver knsliga vp. I sjlva verket hade deras lung or s ont om plats att minsta anstrngning
LUM nr 9 | 2012

Birgitta BergLund
arbete: lektor i engelsk litteraturvetenskap Har undervisat p: Lrarhgskolan i Malm, Hgskolan Kristianstad, University of Cambridge, Ningbo University i Kina, University of B ritish Columbia i Canada intressen: sprk och litteratur, kultur- och modehistoria, trdgrd

ngon av sina spets och prlbesatta lng klnningar frn frra sekelskiftet. Till var dags brukar det bli klnning och skor frn 40 eller 50talet, en tid d massproduktio nen nnu inte dragit ner kvaliteten p sm naden. Alla frstr inte att det verkligen r gamla plagg jag br. Kper du dina klder

35

boken.
REDAKTR: INGEL A BJRCK

Det politiska spelet bakom ESS

OLOF HALLOnSTEn (rED.)

in Pursuit of a Promise
(Arkiv Frlag)
ke Heed, studievgledare p Studentservice Att bygga och driva ESS kommer att kosta miljarder euro. Det finns mnga visioner och lften om vad denna stora neutronforsk ningsanlggning ska kunna stadkomma, men vinsterna r dock n s lnge betydligt mer oskra n utgifterna. Hur kunde d beslutet om att satsa p ESS komma till? Varfr fanns det inte ett strre organiserat motstnd? Det r frgor na i en nyutkommen antologi som beskri ver den politiska process som lg till grun den fr ESS. Bokens redaktr r Olof Hallonsten frn Forskningspolitiska institutet vid LU. Han bi drar med ett kapitel om ESS som ett exem pel p modern Big Science och vad detta betyder i historiska, politiska och sociolo giska termer. Flera av frfattarna r knutna till Forsk ningspolitiska institutet. Mats Benner skri ver om hur det gr att foga in Big Science i ett litet land som Sverige, Emelie Stenborg och Mikael Klintman redogr fr det lokala motstndet frn miljhll, och Wilhelm Ag rell skriver om behandlingen av visioner och risker i marknadsfringen av ESS. Antologin avslutas av id och lrdomshistorikern Tho mas Kaiserfeld som diskuterar den oskra framtiden, eller med rubrikens ord the con tinuing story of an openended case.

Varfr ville du ge ut en diktsamling?

Jag har deltagit i skrivarcirklar och skrivarinternat i rtt mnga r, s jag hade en hel del material. Det kndes som om det var tid att slla fram och presentera ett lmpligt urval. Att delta i skrivarcirklar, och inte bara sitta i sin ensamhet, tror jag r bra fr den som tycker om att skriva. Man lr sig att ta kritik och ge kritik p ett konstruktivt stt. Nr jag skriver dikter handlar det frst om att f en id utifrn ngon naturupplevelse, ngot jag sett under dagen eller ngon samhllsfreteelse jag mtt i media. Sedan gller det att kl tankar och knslor i ord som har rtt nyanser och inte knns slitna. Efter det fr dikten ligga ett tag. Nr jag sedan ser p den igen med nya gon skriver jag ibland om den ytterligare ngot varv s det r en lng process.

EVA STErBErG (rED.)

dygdernas renssans
(Atlantis)
I denna antologi skriver elva frfattare om lika mnga dygder, bland annat antikens dygder klokhet, mildhet och mod, och de kristna dygderna dmjukhet, lydnad, kyskhet och tlamod. Hur giltiga r dessa dygder idag har de blivit omoderna, eller gller de fortfarande som rttesnren om n kanske under andra namn? Sex av de elva skribenterna kommer frn LU.

AnDrEAS BErGH, THErESE nILSSOn OCH DAnIEL WALDEnSTrM

Blir vi sjuka av inkomstskillnader?

(Studentlitteratur)
De tv frsta frfattarna r hemhriga vid Ekonomihgskolan i Lund, medan den tredje kommer frn Uppsala universitet. Tillsam mans diskuterar de olika mtt p mnniskors hlsa och dessas sam band med samhllets levnadsstandard och inkomstfrdelning. Bo ken r tnkt bde fr yrkesverksamma och fr studenter inom bl.a. folkhlsovetenskap, socialt arbete, sociologi och hlsoekonomi.
LUM nr 9 | 2012

KE HEED

nrbilder
(Vulkan.se)

36

gsttyckaren.

Gran Molin tycker till om populistisk forskningsinformation.

Spekulativ populrvetenskap nej tack!

UM skrev i sitt nummer 7 om professor Etzel Cardenas forskning i parapsykologi och om hans ider om tele pati. Denna populrvetenskapliga artikel fick betydan de genomslag. Bland andra rasade Bertil Halle, som r professor i biofysikalisk kemi, och Mattias Collin, som r do cent i experimentell infektionsmedicin, ver telepatin. Bertil Halle ansg att Cardenas forskning skadade Lund universitets anseende och Mattias Collin att telepatiforskningen var ove tenskaplig. Och det kanske de har rtt i. De tycks dock inte ha beaktat att LUM r att betrak ta som en reklamtidning och inte som en vetenskaplig tidskrift. Det senare har LUMs redaktr Maria Lindh understrukit genom att fastsl att LUMs uppgift r att spegla den forskning och utbild ning som pgr, men att det inte r tidningens uppgift att kritiskt granska och ifrgastts forska res metoder och resultat. I mitt huvud s r kritisk granskning en grundbult fr god journalistik, men andra sidan s r detta ju inget som knnetecknar god reklam. Varfr d denna upp rrdhet ver en slagkraftig reklam?
vi forskare uPPmanas stndigt till att bertta populr

Det verkliga problemet och det som kan frtjna att gra oss upprrda r att det i samhllet saknas ett kritiskt, journalistiskt frhllningsstt till vetenskap och forskning.

Skillnaden mellan ena sidan fysik/medicin och andra sidan parapsykologi r att fysiker och lkare har stor trovrdighet och specialkompetens. Men om nu Etzel Cardena har finansiering fr telepatiforskning s mste det vl st honom fritt att bedriva sdan forskning och ocks att gra reklam fr den. Det verkliga problemet och det som kan frtjna att gra oss upprrda r att det i samhllet saknas ett kritiskt, journalistiskt frhllningsstt till vetenskap och forskning. Ett frhllningsstt som rimligtvis universiteten sjlv borde g i br schen fr.
med detta viLL Jag inte sga

att jag r emot folklig forsknings information. Vad jag vnder mig emot r att den verdrivs med vidhngande spekulationer fr att gra den konstlat spnnande. De populrvetenskapliga fram stllningarna frvntas att selektivt lyfta fram positiva aspekter medan frgetecken och kanske till och med negativa mjligheter lyfts bort. Under populrvetenskapens tckmantel har det blivit acceptabelt att ta ut svngarna och gra underhllning av veten skap. Strker verkligen LUMreklamen Lunds universitets varu mrke i ett mer lngsiktigt perspektiv?
P mitt PoJkrum hade jag i en period en affisch med fartyg

vetenskapligt om vr forskning s att folk frstr. Den folkli ga framstllningen br ocks vara spnnande och frenklad. Vi uppmanas allts att gra populistisk reklam fr vr forsk ning. Vad vi inte uppmanas till att gra r att kritiskt granska forskningen s att folk ocks kan frst dess svagheter. Ingen har mig veterligen heller offentligt kritiserat den vetenskapli ga frankringen nr t.ex. fysiker berttar om framtida lkeme del och livsmedel via atomr partikelforskning, typ ESS eller nr laboratorielkare spekulerar om framtida genterapier som skall frlsa sjukvrden. Hur vetenskapligt vlunderbyggda r dessa utsagor?
LUM nr 9 | 2012

frn olika tidsldrar. P affischen stod en sentens p latin som min mamma versatte till att segla r ndvndigt; att leva r inte ndvndigt. Jag antar att antikens romare med detta an spelade p samhllsnyttan av sjfart. Dagens devis fr Lunds universitet frefaller mig ibland vara ngot i stil med att synas r ndvndigt; att veta r inte ndvndigt. I mitt tycke borde det nog vara tvrtom.
gr an moLin PrOFESSOr I LIVSMEDELSHYGIEn, InSTITUTIOnEn Fr LIVSMEDELSTEKnIK VID LTH

37

Har du en id? Vi Hjlper dig att frVerkliga den.

LUIS hjlper forskare vid Lunds universitet att utveckla affrsider baserade p forskningsresultat. Vrt uppdrag r att ka tillvxten och gra forskningen tillgnglig i samhllet. Nyfiken? Ls mer p: www.luis.lu.se

LUIS LUnd UnIverSIty InnovatIon SyStem

THE LINK BETWEEN ACADEMIA AND BUSINESS

38

LUM nr 9 | 2012

plock.
social frndring studeras i nytt centrum
organisation. I november inrttades ett nytt centrum fr studier av arbete, teknologi och social frndring, under namnet Work, Technology and Social Change, WTS, vid Lunds universitet. Det r den tidigare Arbetsmiljhgskolan som nu erstts av det nya centret som Mns Svensson fortstter att vara frestndare fr. Till WTS knyts ocks Lund University Internet Institute, LUii, och Lund University Economic Security Institute, EconSec.

Berndt Ehinger med sitt barnbarn Lovisa Ehinger provar ett av de hrseltester som finns p Livets Museum. Lovisas lillebror Hjalmar tittar p. foto: ingela lindqvist

Certifiering av Hr-arbete fr forskare

personaLfrgor. Lunds universitet har anskt och blivit antagen att delta i EU-kommissionens HRS4R fourth cohort som ska certifiera de personaladministrativa processerna samt utveckla HR-strategiska processer fr forskare. Arbetet berknas bli klart i slutet av 2014.

En resa genom kroppen och tiden p Livets Museum

museum. i november invigdes andra

etappen av det senaste tillskottet p Lunds universitets museihimmel Livets museum! det r skapat i samarbete med region skne och kulturen och drivs med ekonomisk hjlp frn 14 sponsorer.
Museet, som r baserat p de medicinhisto riska samlingarna som tidigare fanns p St Lars, r inrymt i den lokal som band samman det sdra sjukhusomrdet med det norra vid Allhelgona Kyrkogata. Frsta etappen av museet ppnade i april i r. Andra etap pen invigdes nu av Medicinska fakultetens dekanus Gunilla WestergrenThorsson och region Sknes Yngve Petersson. Det r en 130 meter lng och smal korridor som nu r fylld av datorer som ger mjlighet till inter aktivitet. Tillsammans med de ldre medi cinhistoriska fremlen r Livets museum en resa genom bde tiden och kroppen. Svl tillkomsten som driften av museet
LUM nr 9 | 2012

bygger p mycket ideellt arbete. Livets mu seum har 20 guider som p frivillig basis vi sar runt skolklasser och andra grupper. Eld sjlen i sammanhanget r Berndt Ehinger, professor em. och ordfrande i Medicinhis toriska sllskapet. Han har grovt skattat lagt ner 800 timmar under det ett och ett halvt r som det tagit att f museet i ord ning. Eftersom jag bde r intresserad av his toria och medicin s r det ett trevligt upp drag. Framfr allt har jag varit den aggres sive kamreren medan andra har sttt fr de fantastiska planerna, sger han.
det r inredningsarkitekt Lena Isaks

right Livelihoodpristagare i Lund

gstfreLsare. En av rets Right Livelihood-pristagare r en brittisk organisation som arbetat lnge och framgngsrikt fr att bekmpa Storbritanniens frsljning av vapen till auktoritra regimer. Organisationen heter CAAT, Campaign Against Arms Trade. En av dess representanter Henry McLaughlin beskte Lunds universitet i brjan av december och hll fredraget Challenging the Global Arms Trade. Vrd fr besket var LUCSUS som ocks ingr i ntverket CAAT.

son Drake som utformat museet och Kul turens Caroline Owman som byggt sjlva utstllningen. Fastighetsbolaget regionser vice har bjudit p renoveringen och hyran betalas av region Sknes kulturfrvaltning. Livets Museum har ppet tisdag till fredag 10 till 14.
maria LindH

nytt avtal med cancersjukhus i kina

samarbete. Forskningscentrumet Create Health vid LTH har tecknat ett samarbetsavtal med Tianjin Medical University Cancer Institute and Hospital i Kina, som r rankat bland ett av Kinas fem frmsta cancersjukhus. 39

PARKERINGSKONTORET
Under bygget vid Zoofysiologen av LUX hnvisar vi till Parkeringshuset Granathen. P-infarten finns p Tornavgen 20, vid astronomi, 150 st platser finns i kllarplan (ingen bom) p gngavstnd Frsljning av p-dekal infr vrterminen pbrjas: 2013-01-07. Kl.08.00. Besk vr hemsida med www.se.lu.se/parkering fr aktuell parkeringsinformation Ni r alltid vlkomna att kontakta oss p tel: 046-222 70 96

PARKERINGSKONTORET Slvegatan 14, hus I Tel: 046-222 70 96 www.se.lu.se/parkering

LU Service nskar alla en God Jul!

UNIVERSITETSPOSTEN | MEDIA-TRYCK | LOKALSERVICE | LU BOSTDER PARKERINGSKONTORET | AKADEMISKA VERKSTADEN

LU SERVICE Slvegatan 14, hus I & K www.se.lu.se

40

LUM nr 9 | 2012

p gng.
14 december Lunchkonsert. folkmusik i juletid. Musikhgskolans folk/vrldsmusik klass (Lrare: Pr Moberg). Fri entr. Kl 12.15 13.00 i Palaestra et Odeum, Kapellsalen, Lund. Info: www.odeum.lu.se/konserter. 14 december fyra-r-fre-dagen: 350 r av utbildning. utmaningar igr, idag och imorgon. Under en eftermiddag frdas vi genom nrmare 350 r av utbildning vid Lunds universitet. Lunds domkyrka, kl 13.0014.00 samt universitetsaulan, Paradisgatan 2 i Lund kl 14.3017.15. Dagen r kostnadsfri och kr ver ingen franmlan. Fr mer information om programmet, se www.lu.se/350 14 december seminarium Problematising the narrative of coming out: explorations in indian literary texts, Aneeta rajendran, Postdoctoral fellow, Centre for gender studies, Lund University. Kl 17.15 19.00 Centrum fr genusvetenskap, rum 221, Allhelgona Kyrkogata 14 M, Lund. 14 december nobel lectures 2012 medicin and Chemistry. nobel lectures by nobel Laureate in medicin or physiology 2012 Sir John B. Gurdon; The egg and the nucleus: a battle for supremacy, kl 14.0015.00, and nobel Laureate in chemistry 2012 Brian K. Ko bilka: Smart receptors on cell surfaces. Kl 15.15 17.00, aulan, Krhuset, LTH, John Erics sons vg 3, Lund. 14 december nobelfrelsningar i fysik. nobelpristagarna i fysik 2012, Serge Haroche och David J. Wineland, ger nobelf relsningar. Kl 13.3015.00 i Palaestra, univer sitetsplatsen, Lund. 15 december Julkonsert med Lunds akademiska kr och akademiska kapellet. Dirigenter: Patrik Andersson och Cecilia MartinLf. Kl 17.0018.30 i universitetshusets aula, Lund. Frkp biljetter: ticnet.se 19 december frelsning. talks on Pufendorf and Hobbes perspectives on law, right and the emergence of a historical consciousness. Lena Halldenius from Human rights Studies will talk about Thomas Hobbes on law and right and Victoria Hg from the Division of history of Ideas at the Department of cultural sciences will speak of Pufendorfs view on Man and the emergence of a historical consciousness. Kl 15.15 17.00 Pufendorfinstitutet, Biskopsgatan 3, Lund. 27 december 5 januari Jullov i vattenhallen science Center LtH. Under jullo vet kan du se shower, delta i workshops och uppleva spnnande, interaktive experiment i Vattenhallen. Fr mer information, se www. vattenhallen.lth.se

disputationer.
14 december
niclas Lindstrm i etik: Frhllande mel lan praxis och teori inom etiken. Kl 10.15 i sal 118, Centrum fr teologi och religionsveten skap, Allhelgona kyrkogata 8, Lund. Peter k. andersson i historia: Streetlife in Late Victorian London. The Constable and the crowd. Kl 13.15 i sal 3, Historiska institu tionen, Magle stora kyrkogata 12, Lund. mrta wallinius i klinisk medicin med inriktning rttspsykiatri: Aggressive anti social behavior clinical, cognitiv, and beha vioral covariates of its persistence. Kl 13.00 i aulan, CrC, ing 72, Sknes Universitetssjukhus i Malm. tareq salameh i vrmeverfring: An experimental and numerical study of heat transfer and pressure drop on the bend sur face of a uduct. Kl 10.00, sal E:1406, Ole r mers vg 3, Lund. Carina tjrnstrand i vrdvetenskap med inriktning arbetsterapi: Engagement in communitybased day centres for people with psychiatric disabilities. Kl 9.30 i hrsal 01, Health Science Centre, Lund. elisabet apelmo i sociologi: Som vem som helst. Kn, funktionalitet och idrottande kroppar. Kl 13.15 Kulturens auditorium, Teg nrsplatsen, Lund. sofia enhrning i klinisk medicin med inriktning internmedicin: The vasopres
LUM nr 9 | 2012

sin system in diabetes mellitus, obesity and the metabolic syndrome. Kl 9.00 aulan, CrC, ing 72, Sknes universitetssjukhus i Malm. erik Hellstrand i fysikalisk kemi: Pro teinlipid association and aggregation from neurodegenerative disease to nanosafety. Kl 10.15 i Bl hallen, Ekologihuset, Lund. katja Harbst i klinisk medicin med inriktning onkologi: Genomic analysis of pri mary and metastatic malignant melanoma. Kl 9.00 Segerfalksalen, BMC, Lund. elisabet rodby Bousquet i klinisk medicin med inriktning ortopedi: Posture, pos tural and mobility in cerebral palsy. Kl 13.15 Aros Congress Center i Vsters.

Stockholm, Gteborgs och Lunds stifts guds tjnstrum fram till 1900talets slut. Kl 13.15 i sal 118, Centrum fr teologi och religionsve tenskap, Allhelgona kyrkogata 8, Lund.

20 december
gloria del Carmen rodrigo Lira i tillmpad biokemi: Bioactivity of medicinal bolivian an dean plants. Effects on cell proliferation and related processes. Kl 10.15 i sal K:C, Kemicen trum, Getingevgen 60, Lund.

21 december
rikard Liljenfors i psykologi: Altering the point on you perspectives on intersubjecti vity and metacognition. Kl 10.00, Kulturens auditorium, Tegnrsplatsen, Lund. fljande disputationer har gt rum: martin berg i klinisk medicin med inriktning plastikkirurgi: Ear reconstruction. Clinical and physiological evaluations. Cecilia andersson i klinisk medicin med inriktning pediatrik: Aspects of ZnT8 au toimmunity in childhood type 1 diabetes. siri malmgren i biomedicin med inriktning experimentell endokrinologi och genetik: Search for molecular and metabo lic mechanisms contributing to impaired cell function. 41

18 december
toivo Henningsson i reglerteknik: Sto chastic eventbased control and estimation. Kl 10.15 i hrsal M:B, Mhuset, Ole rmers vg 1, LTH, Lund.

19 december
tania Primavera Pozzo mendoza i bioteknik: Thermostable glycosidases and glyco synthases as biocatalysts in green chemistry applications. Kl 13.30 i sal K:C, Kemicentrum, Slvegatan 39, Lund. Hans ahlfors i kyrkohistoria: Julkrub ban i Svenska kyrkan. Julkrubbans reception i

Carl Johan wingren i folkhlsovetenskap med inriktning socialmedicin: The epidemiology of childhood celiac desease: A social epidemiological perspective on perina tal factors. kjerstin stigmar i sjukgymnastik: Work ability health professionals perspecti ves and rehabilitation outcomes. Helle vendel Petersen i klinisk medicin med inriktning onkologi: Mutation carriersperspectives on lynch syndrome, self concept and lived experiences. Johan mrtensson i psykologi: regi mented language training. Changes to brain and behaviour following intensive nonnative language learning. solmaz Hajizadeh i bioteknik: Composite cryogels: stationary phase for separation of complex media. franz Petrik Clarberg i datavetenskap: Hierarchical variance reduction techniques for Monte Carlo rendering. shogo takamuku i polymerteknologi: Durable polysulfones with densely sulfonated segments for highly proton conducting mem branes. weddig runquist i socialt arbete: Legi timering av tvngsvrd. Klienter och deras so cialsekreterare om LVM. deepti sahoo i bioteknik: Separation of biomolecules using an openloop nonisocra tic simulated moving bed (SMB) technology. ellis senanu kojo sampram i kirurgi: Arterial thrombosis in factor V leiden or ac tivated protein C resistance. Clinical and expe rimental studies. songen Zhang i klinisk medicin med inriktning experimentell kirurgi: Signaling mechanisms in streptococcal M1 proteinindu ced inflammation and injury in the lung. goran Basic i sociologi: Samverkan blir kamp. En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvrden. marian Petersin i klinisk medicin med inriktning lungmedicin: The impact of

nocturnal CPAPtreatment on sexuality and closeness in patients with obstructive sleep. monica Plechero i kulturgeografi och ekonomisk geografi: The changing geograp hy of innovation Chinese and Indian regions and the global flows of innovation. tina askanius i medie- och kommunikationsvetenskap: radical online video: YouTube, video activism and social movement media practices. martin gren i informationsteori: On some symmetric lightweigt cryptographic de signs. sophie elssser i mediehistoria: Att skapa en konsument. rd & rn och den stat liga konsumentupplysningen. emma Henriksson i biomedicin med inriktning experimentell diabetesforskning: LKB1 signaling pathways in adipocytes Fo cus on the AMPKrelated kinase SIK2. Laura malinauskiene i klinisk medicin med inriktning yrkes- och miljdermatologi: Contact allergy to textile dyes. Clinical and experimental studies on disperse azo dyes. andrea stuart i klinisk medicin med inriktning obstetrik och gynekologi: Ma ternal diabetes during pregnancy. Obstetrical considerations and long term effects. anette svingstedt i tjnstevetenskap: Servicemtets praktik p en tingsrtt, ett ldreboende och ett hotell. tarek abou Lila i teknisk vattenresurslra: Evaluation of modern irrigation techni ques with brackish water. yan Born i folkhlsovetenskap med inriktning kardiovaskulr epidemiologi: Incidence of hearth failure in an urban popu lation reference to immigrant status, biolo gical, life style and socieconomic risk factors. Per fals i vattenfrsrjnings- och avloppsteknik: Pharmaceutical removal in ac tivated sludge and biofilm systems. daniel stlund i pedagogik: Deltagan dets kontextuella villkor. Fem trningsskole klassers pedagogiska praktik.

fysik- och lasershow frn Lund visas i tv

P nyrsdagen kan universitetets bermda fysik- och lasershow avnjutas i TV, tminstone aptitretande delar av showen. Det r Sydnytt som kommer att snda ett antal inslag frn showen i sin rskrnika.

tjnster.
universtitetslektor i miljvetenskap. ref nr PA 2012/496, ans 20130120. Info 046 2229379, Henrik.Smith@biol.lu.se

Upptck Backagrden!
det kompletta kurs- och konferenscentret mitt i naturskna Skne. Vi har nio moderna konferenssalar, med senaste teknik. Nyrenoverat boende och en restaurang med menyer enligt god sknsk tradition.
Stenskogen 735, 243 91 Hr, tel 0413-746 00, info@backagarden.se

utgivningsplan fr Lum vren 2013

manusstoPP utkommer

LUM 1 LUM 2 LUM 3 LUM 4 LUM 5

15 januari 12 februari 14 mars 15 april 20 maj

1 februari 1 mars 5 april 3 maj 10 juni

42

LUM nr 9 | 2012

hnt.
einar Hansen pris. rets svenska forsk ningspris tilldelas historikern professor ulf Zander som bland annat har frnyat forsk ningen i historia genom att nyttja andra me dier frutom de traditionellt skrivna. De tv svenska hederspriserna fr humanistisk forsk ning tilldelas arkeologen professor Lars Larsson och lingvisten professor Christer Platzack, fr att de byggt upp forskningsmiljer inom sina respektive vetenskapliga omrden minnesansLag. Frn Konsul Thure Carls sons Minne fr karin nilsson och oskar Hallgren, bda vid Institutionen fr kliniska veten skaper, ett anslag vardera p 500.000 kronor. bjrknska priset. Uppsala universitets finas te vetenskapliga belning, Bjrknska priset, tilldelas anders Lindroth, profes sor i naturgeografi vid Lunds universitet och Bengt mannervik, seniorprofessor i biokemi vid Uppsala univer sitet. sderbergsansLag. Fyra lundaforskare fr sam manlagt drygt 8,6 miljo ner kronor frn ragnar S derbergs stiftelse. Dessa r inom ekonomi: ulf elg och erik wengstrm. Inom rttsvetenskap: elsa trolle nnerfors och sanja Bogojevic. tilldelats 400.000 kronor fr inkp av utrust ning. LP3 r en nystartad fakultetsgemensam facilitet fr framstllning av proteiner fr forsk ningsndaml. fysiografiskt guLdregn. Kungliga Fysio grafiska Sll skapet i Lund delar ut cirka 20 miljoner kronor till resestipen dier till yngre Else Lytken och sa forskare inom Wengelin. naturveten skap, medicin och teknik. Av strre anslag erhll fredrik Johansson, BMC 500.000 kronor fr studier om kroppsfrmmande transplantat, Johan Bonde 200.000 kronor fr studier om hur na nopartiklar pverkar vvnaders mnesomstt ning, och Barri thaer, organisk kemi 165 000 kronor fr underskningar om jstceller p ggvitemnen. Anslag p 150.000 kronor fick else Lytken partikelfysik och sa wengelin lingvistik. ny iva-Ledamot. klas eklund, seniorekonom vid SEB, och adjungerad profes sor vid Ekonomihgskolan har valts in som ny ledamot i Kungl. Ingenjrsvetenskaps akademien, IVA. professor i fretagsekonomi, r en av sex fors kare som valts in i det nya rdet. universitetsHistoriskt. Lunds filosoficirkel har tilldelats Lunds Universi tetshistoriska Sllskaps pris fr sitt idrika och ofrtrtt liga utforskande av vrlden, samhllet, livet och mn niskan. Priset r p 25.000 Mats Alvesson. kronor, delas ut vartannat r och r avkastningen p en donation till Sll skapet frn en anonym givare. karrirprogram. Jens Ceder vid Insti tutionen fr kliniska vetenskaper i Malm blir den frste att tas upp i ett nyinstiftat karrir program som inrttats vid European Associa tion of Urology. fem LundafeLLoWs. Karrirprogrammet Wal lenberg Academy Fellows som innebr en lngsiktig finansiering av unga lovan de forskare har utsett fem lundaforskare bland totalt 30. Dessa r astronomen Johan Anders Johansen, fysikern Malmstrm. Kimberley Dick Thelander, immunteknologen Johan Malmstrm, biologen Tobias Uller och medici naren Bjrn nilsson. rektor i kristianstad. Styrelsen fr hgskolan i Kristianstad har freslagit sanimir resic, docent vid st och centraleuropakun skap vid LU, som ny rektor. regeringen fattar det slutgiltiga beslutet.

Anders Lindroth.

Ulf Elg.

Klas Eklund.

proteintiLLskott. Lund Protein Production Platform, LP3, har av Carl Tesdorpfs stiftelse

rdsLedamot. Statskontoret har inrttat ett vetenskapligt rd fr att utveckla samar betet med forskarsamhllet. mats alvesson,

deltagare i universitetets uppdragsutbildning nominerad till rets rektor i sydafrika

en student frn universitetets uppdragutbildning Child rights, Classroom and school management har utsetts till rets rektor i sydafrika.
Det r Amelia Mofokeng, rektor p Tikwe Pri mary School i Virginia i Sydafrika, som har ftt utmrkelsen. Hon fick det fr sitt projekt att utveckla skolans sexualundervisning och att frebygga sexuella vergrepp och trakasserier riktat mot eleverna. Lrare, frldrar och barn har ftt utbildning och barnen har uppmunt rats att bertta om misshandel och vergrepp. Hennes men tor r Bodil ras mussen, lektor vid Socialhgskolan i Lund: Amelia har p kort tid lyckats frndra skolan till en trygg och stimulerande mil j fr barn som le ver under mycket fattiga och ut satta villkor. Hon har visat att det r mjligt att omstta barnkonventionens intentioner i prak tisk handling. Utbildningen ingr i Sidas internationella utbildningsprogram Child rights, Classroom and School Management och har getts av Lunds universitet som uppdragsutbildning se dan 2003. Hittills har totalt ca 500 deltagare i 17 omgngar utbildats. Deltagarna kommer frn ett tjugotal utvecklingslnder. Satsningen bygger p en lngsiktig strategi att kapacitets utveckla organisationer fr att realisera inten tionerna med Fn:s barnkonvention.

Amelia Mofokeng.

LUM nr 9 | 2012

43

Posttidning B
Lunds universitet Box 117 221 00 Lund www.lu.se

Hall Stina Oredsson...

...biolog och cancerforskare som ftt Nordiska forskningspriset av stiftelsen Forska Utan Djurfrsk.

Kan man cancerforska utan djurfrsk?

Till en viss niv kan man absolut det. Djurfrsk kommer alltid att finnas, efter som man vid t.ex. utveckling av ett lke medel aldrig kan hoppa direkt frn Petri sklen till mnniskan men man kan minska antalet djurfrsk mycket kraftigt. Hur skulle det g till? Man kan testa ett mnes allmnna gif tighet dvs. dess biverkningar genom ett helt batteri av frsk med cellkulturer, innan man gr djurfrsk. Om man idag hittar ett mne som ddar cancerceller i cellodlingar, s r det vanliga att man direkt gr vidare till djurfrsk. Dr kanske man finner att mnet inte bara ddar cancercellerna utan ocks har en mngd otrevliga bi verkningar. Dessa biverkningar skulle man i stllet kunna upptcka i special odlingar av hjrtceller, nervceller och s vidare. Hur lngt skulle man kunna n genom cellodlingar? I princip s lngt att man mycket sllan skulle behva utstta djuren fr mnen som skapar lidande, utan bara fr sdana som r botande! det lter ju bra varfr r vi inte dr? Det finns flera skl. Ett r att lagstift ningen bde i Sverige och EU krver att nya lkemedel och kemikalier ska ha tes tats i djurfrsk enligt vissa regler. Ett an dra skl r att det r svrt att f pengar fr att utveckla tester som kan erstta vletablerade djurfrsk. Ett tredje skl, slutligen, r att kunskapen om cellodling inte r tillrcklig. vet man inte hur man odlar celler? nej, cellodling r svrt. Man mste ha or dentliga kunskaper om resultaten ska kun na avspegla det som hnder i kroppen. Det r faktiskt mycket enklare att skta om frsksmss, som mr bra s lnge de fr leva i vlsktta burar med mat och vatten, n att ta hand om en cellodling! du har arbetat mycket med bde utbildning och forskning kring cellodlingar. Hur brjade det hela? I mitt avhandlingsarbete en gng i tiden skulle jag anvnda mss som fick en ls ning med cancerceller injicerad i buk hlan. Mssen svllde upp som ballonger. Jag knde att detta inte var ngot jag ville hlla p med... vad forskar du om numera? Jag forskar om cancerstamceller. Det r idag mnga som tror att cancerstamcel ler som r motstndskraftiga mot bde cellgifter och strlning r orsaken till att somliga patienter fr terfall i sjukdo men, fast man bekmpat den med alla medel. Kemisten Daniel Strand och jag frsker hitta mnen som r verksamma mot dessa celler. gr det bra? Ja, mycket bra! normalt skulle nsta steg ha varit att testa de verksamma m nen vi funnit i frsksdjur. Men mnena kan ju ha svra biverkningar, s det vill jag inte gra. Vi ska i stllet fortstta med fler cellodlingar, just ett sdant batteri av cell kulturer som jag frordar.
text & foto: ingeL a BJrCk