KULTURELLA OCH KREATIVA NRINGARNA 2012

STATISTIK OCH JMFRELSER

Kulturella och kreativa nringarna 2012: statistik och jmfrelser Joakim Stern Tobias Nielsn
November 2012

Volante r ett kunskapsfretag som vill bidra till en klokare och roligare vrld genom att utveckla och sprida kunskap. Tobias Nielsn r kulturekonom och vd fr Volante. Joakim Stern r analytiker p Volante och redaktr fr analysbrevet Kulturekonomi.se. Adresss Stora Nygatan 7 111 27 Stockholm Telefon 08-702 15 16 E-post info@volante.se Webb www.volante.se www.kulturekonomi.se Creative Commons 2012 Fritt att sprida och anvnda, men ange klla

Innehll
Frord .............................................................................................................4 Siffror i korthet...............................................................................................6 Lshjlp .......................................................................................................... 7 Vilka r de kulturella och kreativa nringarna? ........................................... 8 Anstllda och fretagande ........................................................................... 10 Tillvxt och omfattning ................................................................................ 15 Jmfrelse mellan definitioner .................................................................... 17 Jmfrelse med andra industrier ............................................................... 22 Konsumtion ................................................................................................. 24 Indirekta effekter .........................................................................................25 Avslutande diskussion ................................................................................ 28 Bilaga 1 ........................................................................................................ 29

Frord
Pratet om definitionen r ver. S sa policychefen fr EUkommissionens enhet fr fretagande, Carsten Schierenbeck, i hstas. Det r Johanna Skantze, Generator Sveriges vd, som tergivit citatet frn besket i Bryssel. Han gav drmed uttryck fr en trtthet som jag tror mnga delar. Hur mnga gnger har inte samtal om kulturella och kreativa nringar brjat och slutat i en diskussion om vad som r kreativt och inte? Policychefen Schierenbeck menade att det viktiga r samarbeten ver grnserna, inte vad som fr ing eller inte. Inte desto mindre hnvisade han till den definition som anvnds i rapporterna frn European Cluster Observatory (ECO) som Uppsalaprofessorn Dominic Power i samrd med mig utvecklade hromret. I den hr rapporten anvnder vi denna ECO-definition men ven andra. Fr att definiera r trots allt ingen given sak. Jag minns upprrda rster och drrar som smllts igen i samband med mtdiskussioner, flera gnger och p flera olika platser. Nr en rapport r formgiven och siffrorna str dr tydligt s verkar allt solklart, men dessfrinnan finns en process dr meningsskiljaktigheter ofta finns och dr olika intressen kan yttra sig i frustration och ibland ilska. Fr snart tio r sedan tog jag fram statistik fr KK-stiftelsen om upplevelseindustrin. ven det arbetet fregicks av en process med hgljudda rster och olika sikter. I efterhand ler jag t det eftersom det ocks var uttryck fr engagemang. I grunden ville vi samma sak: stta siffror p sdant som man tidigare inte brukade mta. Sedan dess har vi blivit allt fler som intresserat oss fr detta flt, man talar numera oftast om kulturella och kreativa nringar bde i Sverige och i Europa. Denna utveckling har styrt vrt begreppsval i den hr rapporten. Att man tycker olika kring mtningar r frsteligt, eftersom den perfekta definitionen eller avgrnsningen sllan finns. Men det behver inte hindra oss frn att mta fr att frska frst frndringar och frutsttningar. Jag upplever att det tyvrr blivit s nr det gller statistik fr att ringa in kulturella och kreativa nringar. I stllet fr att presentera siffror har diskussioner om hur vi ska mta krvt resurser och tagit plats. Detta gller srskilt p nationell niv p regional niv har ett flertal mtningar genomfrts, ven om dessa ibland ocks involverat omstndliga definitionsdiskussioner. Sdana kan ha varit bra fr att utveckla frstelsen bland dem som deltagit i diskussionen fr hur branscherna r uppbyggda och hnger samman. Den perfekta mtningen r annars i sig inget sjlvndaml. I stllet r det viktiga

attmta fr att kunna brja vrida och vnda, i syfte att frst och kunna planera bttre framt. I den hr rapporten har vi valt att jmfra olika definitioner med varandra fr att f en tydligare bild ver utvecklingen. Vi har huvudsakligen utgtt frn tv avgrnsningar. Fr det frsta den som anvnds i European Cluster Observatory-rapporterna och som EUkommissionens fretagarenhet allts frordar; fr det andra den nyligen presenterade metod som ESSnet freslagit, vilket r ett samarbete som initierats av Europardets kulturministrar. Vi kompletterar dessa med att jmfra med definitioner frn andra tongivande rapporter, dribland den nmnda om upplevelseindustrin. I vissa fall har vi varit tvungna att gra antaganden kring dessa. Dels fr att statistiska koder har uppdaterats, dels fr att metoden inte alltid r noggrant utskriven (detta gller srskilt rapporten The economy of culture). Rapporten gr inte ansprk p att vara heltckande, utan vi vill snarare fra diskussionen om mtningar vidare och sjlva kunna frst lite bttre. Initiativet r vrt eget och vi agerar inte p ngons uppdrag i det hr fallet. Vi var helt enkelt nyfikna p hur det gr fr de kulturella och kreativa nringarna i Sverige och eftersom ingen annan stllt samman statistik p nationell niv, trots regeringens handlingsplan, gjorde vi det sjlva. Det huvudsakliga arbetet har genomfrts av min medarbetare Joakim Stern, som i mnga fall ocks fljt utvecklingen i sin roll som redaktr fr analysbrevet Kulturekonomi.

Tobias Nielsn Kulturekonom och vd, Volante PS. Rapporten publiceras under creative commons-licens och r drfr fri att anvnda och sprida, men ange grna klla.

Siffror i korthet
ANSTLLDA
Drygt 146 000 personer r anstllda inom de kulturella och kreativa nringarna. Det kan jmfras med fordonsindustrin som anstller cirka 120 000.

FRETAGANDE
117 000 fretag r verksamma inom de kulturella och kreativa nringarna och antalet kade med i genomsnitt 5,4 procent per r mellan 2008 och 2010. Nstan 83 procent av fretagen r enmansfretag och 98 procent har 09 anstllda. Endast 0,1 procent av fretagen har 200 anstllda eller fler.

BIDRAG TILL BNP

De kulturella och kreativa nringarna bidrog 2010 med 3,3 procent av Sveriges BNP.

OMSTTNING
De kulturella och kreativa nringarna slde fr 285 miljarder kronor i Sverige 2010.

TILLVXT
r 2010 var tillvxten inom de kulturella och kreativa nringarna 5,5 procent. Tillvxten har dock skiftat kraftigt under de senaste ren.

Lshjlp
ANTAL ANSTLLDA Antalet anstllda definierar SCB som medeltalet anstllda omrknat till heltidspersoner i enlighet med vad som redovisas i fretagens rsredovisning. Bruttonationalprodukt The economy of culture in Europe, rapport konsultfretaget KEA gjorde p uppdrag av EU-kommissionen 2006. European Cluster Observatory European Statistical System Network Frdlingsvrdet r den sammanlagda vrdekning ett fretag producerar, det vill sga dess bidrag till BNP. SCB definierar frdlingsvrdet som produktionsvrdet minus kostnader fr kpta varor och tjnster som anvnts som insats i produktionen. Hr ingr inte lner, sociala avgifter och inkpskostnaden fr varor som sljs vidare utan bearbetning. Geometriskt medelvrde r ett statistiskt mtt fr att mta procentuella frndringar ver tid. Begreppet hela nringslivet r tyvrr ngot missvisande eftersom SCB:s definition motsvarar icke-finansiella fretag, det vill sga alla fretag i Sverige exklusive finansiella fretag (banker, finansbolag, frskringsbolag, finansiella tjnster etc.) och offentlig sektor. Kulturella och kreativa nringar FN-organ, World Intellectual Property Organization

BNP ECIE

ECO ESSnet FRDLINGSVRDE

GEOMETRISKT MEDELVRDE HELA NRINGSLIVET

KKN WIPO

Vilka r de kulturella och kreativa nringarna?

I den hr rapporten har vi valt att lgga vrt huvudfokus p tv definitioner som beskriver de kulturella och kreativa nringarna. Den frsta r framtagen av European Cluster Observatory (ECO) som samlar information om europeiska kluster, klusterorganisationer och klusterrapporter. Observatoriet drivs av Handelshgskolan i Stockholm genom finansiering av EU:s generaldirektorat fr nringsliv. r 2010 publicerade observatoriet en studie som jmfrde de kulturella och kreativa nringarnas storlek och koncentration i olika europeiska regioner, Priority sector report: creative and cultural industries, som sedan uppdaterades 2011. Den andra definitionen r framtagen p uppdrag av EU:s statistikmyndighet Eurostat inom det tvriga projektet ESSnet-Culture (European Statistical System Network on Culture). Projektgruppen publicerade sin slutrapport i oktober 2012. Lite frenklat kan man se det som att ECO:s definition behandlar de kulturella och kreativa nringarna medan ESSnets definitionen r ngot smalare och behandlar snarare kulturnringar; men notera att det begreppet inte anvnds i ESSnet-rapporten utan r vr tolkning. Figur 1 illustrerar hur definitionerna frhller sig till varandra.

FIGUR 1. FRHLLANDET MELLAN ECO OCH ESSNET.

Utgngspunkten i dessa definitioner r att i frsta hand vara trogen den krna av sektorer som brukar inkluderas nr de kulturella och kreativa nringarna diskuteras. P nsta sida har vi listat vilka sektorer som dessa definitioner inkluderar i de kulturella och kreativa nringarna.

Skillnaden mellan ECO:s och ESSnets definitioner r att den senare bland annat inte inkluderar en del stdfunktioner som tryckerier och tillverkning av musikinstrument och inte heller programvaruproducenter. Se bilaga 1 fr en fullstndig redogrelse ver vilka koder som har inkluderats i respektive definition.

Arkitektur Bibliotek, museum och kulturarv Dataspel och ny media Design Film Fotografi

Konst Konsthantverk Media Musik Reklam Tryckt media

Samtidigt r en andra utgngspunkt att det ska vara mjligt att gra jmfrelser mellan lnder eller regioner. Drfr baseras definitionerna p statistiska standardkoder, s kallade SNI-koder vilka r internationellt jmfrbara med europeiska NACE-koderna. Dessa koder r dock inte framtagna specifikt med de kulturella och kreativa nringarna i tanke. Fr att vara trogen det begrepp som de kulturella och kreativa nringarna utgr utgr vra tv huvuddefinitioner ifrn att hellre fnga fr lite n fr mycket. En stor del av detaljhandeln r exkluderad d det inte r statistiskt mjligt att sortera ut den handel som berr de kulturella och kreativa nringarna. I avsnittet jmfrelser mellan definitioner jmfr vi med ytterligare tre tongivande definitioner som tagits fram under det senaste decenniet. Fokus i denna rapport ligger p att studera de kulturella och kreativa nringarna som en helhet, inte att jmfra mellan de olika sektorerna som inkluderas i dessa nringar.1 Anledningen till detta r att statistiken utgr frn internationellt framtagna standardkoder vilket gr att helhetsbilden har strre precision n detaljerna. Vid specifika sektorsutredningar r det mjligt att trnga djupare ner i komplexiteten fr en specifik bransch vilket krver en annan typ av insamlingsmetoder.

1 Fr

exempel om metod se Musikbranschen i siffror, Tillvxtverket (2012).

Anstllda och fretagande

Enligt figur 2 var antalet anstllda inom de kulturella och kreativa nringarna 146 166 personer 2010 och ser vi enbart till kulturnringarna (det vill sga enligt ESSnet-definitionen) var ungefr hlften s mnga anstllda, 76 672 personer. Det kan jmfras med fordonsindustrin med knappt 120 000 anstllda. I ett senare avsnitt jmfr vi de kulturella och kreativa nringarna med fler industrier. I Tillvxtanalys rapport frn 2009, Kulturnringar i svensk statistik, frsker rapportfrfattarna ven mta antalet personer med kulturyrken inom sektorer utanfr kulturnringarna. D visar resultatet att minst 200 000 personer har kulturyrken.2 Frndringarna r marginella under perioden 20072010, oavsett val av definition. Vi kan se en liten kning frn 2007 till 2008, men drefter en svag minskning. Se figur 2 och figur 3.

FIGUR 2. ANTAL ANSTLLDA, 20072010.

I denna rapport introduceras den s.k. trident-modellen som vi rekommenderar i samband med en strre studie n i den hr rapporten.

10

Figur 3 visar ocks frndringen ver tid jmfrt med hela nringslivet. Mnstret med en nedgng under 2009 r ptagligt, men hela nringslivet verkade hmta sig tidigare med en uppgng under 2010. Tidsserien r fr kort fr att dra lngtgende slutsatser, men tidigare studier visar att flera kulturella och kreativa nringar fljer konjunkturen.

FIGUR 3. TILLVXT I PROCENT, 2008-2010. ANTAL ANSTLLDA INOM KKN JMFRT MED HELA NRINGSLVET.

En stor del av de verksamma inom de kulturella och kreativa nringarna r egenfretagare. I Konstnrsnmndens rapport Konstnrernas inkomster, arbetsmarknad och frsrjningsmnster frn 2011 framgr att nstan varannan konstnr3 har en enskild firma, hos befolkning som helhet dremot r det cirka var tionde person som har det. Av det totala antalet fretag inom de kulturella och kreativa nringarna, 117 126 stycken, har 83 procent inte ngon anstlld, det vill sga r enmansfretag. Tittar vi p den snvare ESSnet-definitionen r andelen enmansfretag nnu hgre, 85 procent av totalt 89 954 fretag. Lgger vi till antalet fretag med en till nio anstllda r siffran 98 procent fr
3

Konstnrsnmnden avgrnsar till omrdena musikal, ord, musik, dans, bild, teater och film.

11

de kulturella och kreativa nringarna och 99 procent fr kulturnringarna. ven om mnstret r liknande fr hela nringslivet r andelen egenfretagare hgre inom de kulturella och kreativa nringarna. Cirka 75 procent av alla fretag i Sverige r enmansfretag och cirka 96 procent har noll till nio anstllda. Se figur 4 och 5 fr att se hur frdelningen ser ut efter fretagens storlek. Figur 6 visar frndringen av det totala antalet fretag inom de kulturella och kreativa nringarna. kningen r tydlig, frn 100 134 fretag 2007 till 117 126 fretag 2010, nrmare 17 procent. Motsvarande siffror fr kulturnringarna r 75 275 fretag 2007 till 89 954 fretag 2010, knappt 20 procent. Ser vi till den rliga frndringen r tillvxten av antalet fretag strre inom de kulturella och kreativa nringarna n inom nringslivet som helhet, vilket figur 7 illustrerar. Den genomsnittliga kningen av antalet fretag mellan 2008 och 2010 var 5,4 procent per r fr de kulturella och kreativa nringarna och 6,1 procent fr kulturnringarna. Antalet fretag inom hela nringslivet kade rligen med i genomsnitt 3,6 procent.

12

FIGUR 4. ANDEL FRETAG EFTER FRETAGENS STORLEK (ANTAL ANSTLLDA), 2011.

FIGUR 5. ANDEL FRETAG EFTER FRETAGENS STORLEK (ANTAL ANSTLLDA), HELA NRINGSLIVET, 2011.

13

FIGUR 6. ANTAL FRETAG, 2007-2010.

FIGUR 7. RLIG TILLVXT AV FRETAG, 2008-2010. KKN JMFRT MED HELA NRINGSLIVET. FRNDRING I PROCENT.

14

Tillvxt och omfattning

Under 2010 stod de kulturella och kreativa nringarna fr 3,3 procent av Sveriges BNP vilket motsvarade 109 miljarder kronor, se figur 8. Enligt den snvare ESSnet-definitionen utgjorde kulturnringarna drygt hlften av denna summa, cirka 56 miljarder kronor eller 1,7 procent av Sveriges BNP. Detta kan jmfras med bland annat fordonsindustrin storlek p 280 miljarder kronor och livsmedelsindustrin p 122 miljarder kronor. Se avsnittet Jmfrelser mellan industrier fr fler jmfrelser.

FIGUR 8 UTVECKLING, 2007-2010. FRDLINGSVRDE I MILJARDER SEK. LPANDE PRISER.

ven om de kulturella och kreativa nringarnas andel av BNP legat stabilt p cirka 3,3 respektive 1,7 procent fr de tv definitionerna mellan 2007 och 2010 har frdlingsvrdet skiftat mellan 103 respektive 52 miljarder r 2009 och 109 respektive 56 miljarder r 2010, enligt figur 8. Figur 9 visar tillvxten inom de kulturella och kreativa nringarna jmfrt med hela nringslivet. Mellan 2008 och 2010 vxer de kulturella och kreativa nringarna med 1,3 procent per r i genomsnitt och kulturnringarna ngot lngsammare med 1,1 procent per r.4 Nringslivet som helhet vxer i genomsnitt med 2,1 procent rligen
4

I denna rapport har ett geometriskt medelvrde anvnts.

15

under samma period. Spridningen av tillvxten var dock stor mellan ren och bde nringslivet som helhet och de kulturella och kreativa nringarna hade en negativ tillvxt r 2009. Nedgngen var dock ngot kraftigare fr de kulturella och kreativa nringarna, minus 4,8 procent respektive minus 5,8 procent, jmfrt med nringslivet som helhet, minus 4,2 procent. Hela nringslivet uppvisar en snabbare kning 2010 jmfrt med de kulturella och kreativa nringarna, men kningen syns verallt. Tillvxten 2010 var 10,2 procent inom hela nringslivet mot 5,5 procent fr de kulturella och kreativa nringarna och 7,1 procent fr kulturnringarna. Jmfr med antal anstllda som minskade ocks under 2010 fr de kulturella och kreativa nringarna.

FIGUR 9 RLIG TILLVXT 2008-2010. KKN JMFRT MED HELA NRINGSLIVET. TILLVXT AV FRDLINGSVRDE I PROCENT. LPANDE PRISER.

16

Jmfrelse mellan definitioner

FIGUR 10. FRHLLANDET MELLAN OLIKA DEFINITIONER.

I detta avsnitt ser vi nrmre p tre ytterligare definitioner som har haft ett stort inflytande i diskussionen om de kulturella och kreativa nringarna. Figur 10 visar frhllandet dem emellan. Den frsta rapporten, Upplevelseindustrin 2003 statistik och jmfrelser, publicerades 2003 av KK-stiftelsen. Denna rapport inriktade sig specifikt p Sverige och fick ett stort genomslag. En stor skillnad mot den definition vi har anvnt i denna rapport, och de vriga definitioner som diskuteras i detta avsnitt, r att besksnringen och mltidssektorn r inkluderad i KK-stiftelsens definition. Tillsammans utgjorde de tv sektorerna ungefr 38 procent av hela upplevelseindustrin. En annan skillnad r att modesektorn ocks r inkluderad i KK-stiftelsens definition till skillnad frn de tv definitioner vi anvnt i denna rapport. Den andra rapporten, Guide on surveying the economic contribution of the copyright-based industries, publicerades 2003 av FN-organet World Intellectual Property Organization (WIPO) som bevakar immaterialrttsfrgor. Den definitionen utgr ifrn de sektorer dr upphovsrtten r central. En viktig sektor som WIPO inkluderar till skillnad frn ECO och ESSnet r telekommunikationssektorn. WIPO inkluderar dock inte museer eller kulturminnesinstitutioner. Den tredje rapporten, The economy of culture in Europe (ECIE), publicerades 2006 och togs fram av konsultfretaget KEA p uppdrag av EU-kommissionens generaldirektorat fr utbildning och kultur. I likhet med KK-stiftelsens definition inkluderar ECIE modesektorn. En skillnad de tv definitionerna emellan r att ECIE inkluderar en strre

17

del av partihandeln inom sektorn men till skillnad frn KK-stiftelsen en vldigt liten del av detaljhandeln. Liksom WIPO inkluderar ECIE ocks telekommunikationssektorn. Under den tid som dessa rapporter har publicerats har de statistiska standardkoderna, SNI-koderna, justerats vid tv tillfllen. Vi har drfr varit tvungna att uppdatera dessa definitioner till SNI 2007. Drfr kan det frekomma vissa avvikelser mot den definition som ursprungligen togs fram i rapporterna. Vi anser dock att de nd ger en uppfattning om hur de olika definitionerna frhller sig till varandra och vad som hnt under de senaste ren. I bilaga 1 har vi sammanstllt samtliga koder som vi har inkluderat enligt de olika definitionerna. Figur 11 visar storleken p de kulturella och kreativa nringarna enligt de olika definitionerna. Spridningen av resultatet r relativt stor dr ESSnet-definitionen r minst med 56 miljarder kronor och ECIE r strst med 200 miljarder kronor. Figur 12 visar de olika definitionernas storlek i frhllande till BNP 2010. Spridningen av resultatet hos de olika definitionerna r relativt stor dr ESSnet-definitionen r minst med 1,7 procent av BNP och ECIE som utgr 6,0 procent av Sveriges BNP r strst. Figur 12 visar tillvxten under de senaste ren. Det r ven fretagen inom ECIE-definitionen som vuxit snabbast mellan 2008 och 2010 med i genomsnitt 4,1 procent per r.

FIGUR 11 KKN:S STORLEK EFTER FRDLINGSVRDET I MILJARDER KRONOR, 2010.

18

FIGUR 12 OLIKA DEFINITIONERS ANDEL AV BNP 2010.

FIGUR 13 RLIG TILLVXT AV FRDLINGSVRDET, 2008-2010.

19

FIGUR 14 ANTAL ANSTLLDA, 2010.

FIGUR 15 ANTAL FRETAG 2010.

20

Figur 16 visar de kulturella och kreativa nringarnas utveckling mellan 1995 och 2010 enligt KK-stiftelsens definition. I KK-stiftelsens rapport stlls frgan om den kraftiga kning, 6,4 procent per r, som skedde under perioden 1995 till 2001 berodde p en tillfllig hgkonjunktur eller var en del av en strre trend. Den tidsserie som vi tagit fram tyder p att kningen har fortsatt. De tv tidsserierna r inflationsjusterade, men ska inte jmfras rakt av d hacket mellan 2003 och 2006 ocks r en brytpunkt fr nr SNI-koderna har reviderats. Under perioden 2007 till 2010 var den rliga tillvxten enligt KK-stiftelsen ungefr hlften s kraftig mot den tidigare perioden. Den period vi har mtt sammanfaller dock ocks med finanskrisen och den konjunkturnedgng det har inneburit mot slutet av 00-talet.

FIGUR 16 UTVECKLING AV FRDLINGSVRDET FRN 1995 TILL 2010 ENLIGT KK-STIFTELSENS DEFINITION AV UPPLEVELSEINDUSTRIN. SIFFRORNA HAR INFLATIONSJUSTERATS (INDEX 2010=100).

21

Jmfrelse med andra industrier

I figur 17 och 18 redovisas jmfrelser mellan de kulturella och kreativa nringarna och ngra utvalda industrier. De kulturella och kreativa nringarna r relativt stora i frhllande till antalet anstllda, men relativt mindre nr det gller frdlingsvrdets storlek. Frdlingsvrdet per anstlld r allts mindre. En tnkbar frklaring r att mnga sektorer inom de kulturella och kreativa nringarna r arbetskraftsintensiva. En annan r att mnga fretag drivs som livsstilsprojekt eller levebrdsfretag, utan intention att vxa. Det ska dock sgas att det finns ett stort antal fretag som har tillvxtambitioner och inte minst tack vare digitala affrsmodeller kan uppn enorm skala snabbt, till exempel musikbolag med en hit. I figur 19 jmfrs den rliga tillvxttakten frn 2008 till 2010. Dr r det utvinning av mineraler som gtt snabbast framt under med en genomsnittlig tillvxt p 16,3 procent per r. Drefter r det ett hopp till datakonsulter med en tillvxt p 10,3 procent per r. De kulturella och kreativa nringarna placerar sig sist bland de industrier som haft en positiv tillvxt. Fordonsindustrin placerar sig lngst ned med en nedgng p 5,9 procent per r i genomsnitt. Dessa siffror r ocks hmtade frn tiden innan SAAB gick i konkurs.

FIGUR 17 ANTAL ANSTLLDA, TUSENTAL, 2010.

22

FIGUR 18 FRDLINGSVRDE I MILJARDER KRONOR, 2010. LPANDE PRISER.

FIGUR 19. RLIG FRNDRING AV FRDLINGSVRDE, 2008-2010.

23

Konsumtion
Figur 20 visar hushllens konsumtion av kultur. Sedan 1985 har hushllens kulturutgifter kat frn 31,2 miljarder kronor till 47,0 miljarder kronor. Det r en kning med nstan 51 procent.

FIGUR 20. HUSHLLENS UTGIFTER FR KULTUR, 19852009, MILJARDER KRONOR. PRISER JUSTERADE TILL 2011 RS PRISER.

Att kulturkonsumtionen kat kraftigt ver lngre tid kan frklaras dels av ett kat vlstnd vilket gr det mjligt att bde spendera mer tid och pengar p kultur och dels av teknologisk utveckling som gr kulturen mer tillgnglig. En kad kulturkonsumtion mrks dock inte lngre bara i vstvrlden. I PWC:s rliga rapport ver utvecklingen i den globala underhllningsoch medieindustrin framgr att flera utvecklingslnder r p frammarsch. Ett flertal lnder i Asien och Latinamerika och Sydafrika och Ryssland sps ha en rlig tillvxt av underhllnings- och mediekonsumtionen p ver 10 procent fram till 2016. I jmfrelse vntas den rliga tillvxten i Japan, Tyskland, Irland, Danmark, Spanien och Grekland ha en rlig tillvxt p under 3 procent per r. Och flera andra europeiska lnder, dribland Storbritannien och Frankrike, sps ha en tillvxt p under 3,5 procent. Frra ret, 2011, gick Kina om Tyskland som vrldens tredje strsta konsumtionsmarknad fr dessa branscher.5

http://www.pwc.com/gx/en/global-entertainment-media-outlook/index.jhtml

24

Indirekta effekter
Vi har i den hr rapporten presenterat data som beskriver hur branscherna i de kulturella och kreativa nringarna har utvecklat sig de senaste ren. Utver dessa ekonomiska effekter i form av bidrag till BNP och antal anstllda s visar bde forskning och pgende policydiskussioner att de stora vrdena frn dessa sektorer snarare handlar om andra typer av vrden. Det frsta man tnker p r kanske kulturella vrden, men det finns ocks indirekta ekonomiska effekter. Den senaste given frn EU-kommissionens enhet fr fretagande handlar just om samarbeten mellan kulturella och kreativa nringar och andra branscher, inte minst kopplingen till innovation. Ny forskning strker bilden av att kulturella och kreativa nringar stdjer innovation generellt. Detta sker bland annat i form av kreativ input, ssom innehll till teknik samt ider fr och utveckling av nya produkter och marknadsfring. De hr branscherna r ocks viktiga pdrivare av ny teknik. Enligt en brittisk studie frn Nesta6 s str business-to-businessfrsljning fr 60 procent av fretagens omsttning i kulturella och kreativa nringar. Detta innebr att dessa branscher r starkt integrerade med vriga nringslivet genom olika leverantrskedjor. Framfr allt verkar det vara tydligt att fretag med starkare kopplingar till kulturella och kreativa nringar i hgre grad str bakom nya produktinnovationer. Det r allts mer troligt att fretag som kper mer kreativa produkter r mer innovativa nr det gller nya produkter. I de fall fretagen dubblerar sina inkp frn kulturella och kreativa nringar, frn det genomsnittliga 3 procent till 6 procent, r det 25 procent troligare att dessa fretag introducerar produktinnovationer som r nya fr antingen fretaget eller marknaden som helhet. Kopplingarna till kulturella och kreativa nringar fr vriga branscher kan finnas p tv stt. Fr det frsta finns en koppling mellan kunskap och inspiration. Denna kunskap och inspiration r inte alltid sdant som kommersialiseras. Snarare r det s att mycket av kunskapsverfringen uppstr till liten eller ingen kostnad fr mottagaren. Rapportfrfattarna menar att sdan kunskapsspridning

Bakhshi, Hasan et al (2008), Creating innovation: do the creative industries support innovation in the wider economy?, Research report, Nesta. Underskningen r baserad p data frn Storbritannien och anvnder den rdande definitionen dr fr creative industries, vilket innebr att bland annat software ingr.

25

som inte kommersialiseras hrstammar relativt mer frn kreativa fretag. Det andra exemplet handlar om direkta inkp. Ett konsekvent investerande i design, exempelvis, r rejlt lnsamt. Skillnaden i lnsamhet mellan fretag som satsat p design respektive de som inte gr det r 50 procent eller mer.7 En majoritet av fretagen i en tidigare underskning med nstan tusen fretagsledare hller med om att det lnar sig att satsa p design. Designstrategiska fretag r exportfretag i hgre grad och har dessutom kat exporten mer n andra fretag. Fretag som arbetar strategiskt eller processorienterat med design r fem gnger s bengna att utveckla nya produkter jmfrt med fretag som inte arbetar medvetet med design.8

En annan aspekt nr det gller indirekta effekter handlar om bidraget fr att skapa attraktiva stder och regioner liksom till turism i form av reseanledningar. Det strsta ekonomiska vrdet av stora konserter brukar inte vara biljettintkterna, utan just turistekonomiska effekter. Kulturella och kreativa nringar fungerar ofta som reseanledningar. Ngot eller ngon lockar. Kultur liksom upplevelser i andra former bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och drmed vriga sektorer framt. De strsta besksmlen i Sverige r frknippade med kultur och upplevelser Liseberg, Folkets park i Malm och Kulturhuset i Stockholm.9 Det totala antalet besk har kat, med ver 50 procent frn 90 miljoner till 140 miljoner mellan ren 1998 och 2008. Strst tillvxt finns inom konserthus, teaterscener och evenemangsarenor samt inom tillflliga evenemang ssom festivaler.10 Strst antal besksml finns visserligen i Stockholm, men spridningen r nd frhllandevis god ver hela landet. Srskilt i ngra kommuner i Norra Svealand och Sdra Norrland r antal besk per invnare hgt, vilket antyder besksmlens betydelse fr den lokala ekonomin.

Analys frn Teknikfretagen (2011), pressmeddelande Fretag som satsar p design r mer lnsamma (2011-12-20). QNB (2008), Svenska fretag om design 2008. Stiftelsen svensk industridesign och Teknikfretagen. Tillvxtverket (2011), Fakta om svensk turism 2010.

10

Tillvxtverket (2011), Besksml i Sverige analys av attraktivitet och regional utveckling under ren 1998 till 2008.

26

Att antalet besksml kar innebr inte automatiskt att turism kar. Turistmarknaden kar visserligen 3,2 procent frn senaste ret och beskrivs som en av Sveriges basnringar; men bttre besksml p en annan plats konkurrerar ocks med andra besksml, s det r inte s att fler besksml per automatik leder till kad turism.

Att locka till platser handlar ven om lngsiktigt fr att ha kvar eller ka antalet invnare, det vill sga i form av attraktivitet. Under senare tid har forskning uppmrksammat att olika mjuka faktorer, s kallade personklimatfaktorer, ftt en kad betydelse fr stders och regioners utveckling. Idag har forskare utvidgat begreppet till att ocks innehlla livsstilsfaktorer som mnniskor vrderar hgt i en god livsmilj, dribland ett rikt utbud av konsumtion och kultur.11 Detta har ftt den effekt att kultur ftt en kad betydelse i stads- och samhllsplaneringen. Mnga stder och regioner inriktar sina utvecklingsstrategier p att driva olika projekt som ska locka mnniskor med bland annat kultur. Ett exempel p detta r Region Skne dr nringslivschefen i en artikel ppekar att kulturella och kreativa nringar dels r viktiga som en ekonomisk aktivitet i sig sjlv men att de ocks har en betydande attraktionskraft.12 Fr att lyckas brjar allt fler betona kulturdriven stadsutveckling. I Storbritannien finns en rad exempel, bland annat i Newcastle och Manchester. I Sverige mrks Ume som blir kulturhuvudstad 2014.

11

Clark et al. (2001), Amenities drive urban growth, Journal of urban affairs, Volume 24, number 5. Henecke, Hans (2008), Attraktion tillvxtens grund KK-bladet. Nummer 1, mars 2008, s. 16.

12

27

Avslutande diskussion
Vi har i den hr rapporten haft tv syften. Fr det frsta har vi varit nyfikna p hur de kulturella och kreativa nringarna utvecklat sig de senaste ren. Fr det andra har vi velat jmfra olika tongivande definitioner med varandra. Det blir tydligt nr vi jmfr definitionerna att slutsatser kring storlek och tillvxt prglas mycket av vad vi inkluderar eller inte. Den snvarare ESSnet-definitionen innebr ungefr en fjrdedel i storlek av den bredare som anvnds i rapporter frn EU-kommissionen respektive FN-organet WIPO. Bidraget till BNP strcker sig frn 1,7 procent till 6,0 procent. Det r viktigt att notera att de tv definitioner som vi huvudsakligen anvnt fr att beskriva kulturella och kreativa nringar tillhr de relativt smala avgrnsningarna. Vi tror att rtt vg framt inte r att vlja den perfekta definitionen, utan snarare att i frdjupade studier utg ifrn olika nedbrytningar och avgrnsningar fr att kunna flja utvecklingen mer i detalj. Bland andra tydliga slutsatser mrks den relativt stora kningen av antal fretag i kulturella och kreativa nringarna, 5,4 procent per r; en kningstakt som inte alls motsvaras nr det gller andra variabler ssom omsttning eller antal anstllda. En trolig frklaring r att fler startar eget fretag och egenfretagen r redan dominanta. Vad gller utvecklingen r det svrt att dra lngtgende slutsatser. Figur 16 och figur 20 ger en bild av en lngre utveckling, medan vra nya tidsserier r korta. Vi ser att kulturella och kreativa nringar verkar flja konjunkturen i stort. Vi ser ocks att tillvxten r blygsam och att det inte utifrn de hr siffrorna gr att sga att kulturella och kreativa nringar vxer snabbare n nringslivet i vrigt. Men rcker detta resonemang fr att fnga in vrden frn kulturella och kreativa nringar? Vi har kompletterat med att beskriva olika typer av indirekta effekter, framfr allt bidrag till innovation, effekter av design, turism och attraktivitet. Det r ocks tydligt att den senaste tidens policyutveckling just betonat dessa olika former av vrden. Inom vissa delar av kulturella och kreativa nringar ser vi stora tillvxtmjligheter, men en del av sektorerna kanske r viktigare fr att bidra till andra vrden; kulturella inte minst.

28

Ta grna kontakt med oss om du har synpunkter E-post: info@volante.se Telefon: 08-702 15 16

29

Bilaga 1
TABELL 1. INKLUDERADE SNI-KODER I OLIKA DEFINITIONER AV KKN, SNI 2007.

Bransch (SNI 2007) 13.10 garnindustri 13.20 vverier 13.30 blekerier, frgerier, textiltryckerier och andra textil-beredningsverk 13.91 trikvverier 13.92 industri fr sydda textilvaror utom bekldnadsvaror 13.93 mattindustri 13.94 tgvirkes- och bindgarnsindustri 13.95+13.96 tillverkning av bondad duk samt andra tekniska textilier och industritextilier 14.11 lderbekldnadsindustri 14.12 industri fr arbets-, skydds- och verdragsklder 14.13 industri fr andra gng- och ytterklder 14.14 industri fr underklder, skjortor och blusar 14.19 industri fr andra bekldnadsvaror och tillbehr 14.20 plsindustri 14.31 strumpindustri 14.39 annan trikvaruindustri 15.11 garvning och annan lderberedning, plsberedning 15.12 industri fr reseffekter, handvskor, sadel- och seldon m.m. 15.20 skoindustri

KKN

ESSnet

ECIE

WIPO

KK-stiftelsen*

30

Bransch (SNI 2007) 18.11 dagstidningstryckerier 18.12 andra tryckerier 18.13 prepress- och premediafretag 18.14 bokbinderier m.m. 18.20 fretag fr reproduktion av inspelningar 23.44+23.49 tillverkning av andra keramiska produkter, inklusive tekniska kemiska produkter 26.11-26.51 tillverkning av elektroniska komponenter, kretskort, datorer, kommunikationsutrustning, hemelektronik samt instrument fr mtning 26.60+26.70 tillverkning av strlningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning samt optiska instrument och fotoutrustning 26.80 industri fr magnetiska och optiska medier 32.110+32.120 prgling av mynt samt tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror 32.20 musikinstrumentindustri 32.400 industri fr spel och leksaker 46.16 provisionshandel med textilier, klder, skodon och ldervaror 46.41 partihandel med textilier 46.42 partihandel med klder och skodon 46.433 partihandel med inspelade band och skivor fr musik och bild 46.49 partihandel med andra hushllsvaror 47.19 andra butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment

KKN

ESSnet

ECIE

WIPO

KK-stiftelsen*

31

Bransch (SNI 2007) 47.410 datorbutiker; data- och tv-spelsbutiker 47.61 bokhandel 47.62 tidnings- och pappershandel 47.63 skiv- och videobutiker 47.65 leksaksaffrer 47.711 affrer fr herr-, dam- och barnklder, blandat 47.712 herrkldesaffrer 47.713 damkldesaffrer 47.714 barnkldesaffrer 47.715 plsaffrer 47.721 skoaffrer 47.722 vskaffrer 47.772 guldsmedsaffrer 47.78 butikshandel med andra nya varor 47.91 postorderhandel och detaljhandel p internet 49.100+49.200 jrnvgstransport, passagerartrafik och godstrafik 49.100 jrnvgsbolag, passagerartrafik 49.311 linjebussfretag 49.319 vriga kollektivtrafikfretag 49.390 charterbussfretag, bussfretag fr fjrrtrafik 50.101 havs- och kustsjfartsrederier, reguljr passagerartrafik 50.102 havs- och kustsjfartsrederier, icke reguljr passagerartrafik

KKN

ESSnet

ECIE

WIPO

KK-stiftelsen*

32

Bransch (SNI 2007) 51.101 flygbolag, reguljr passagerartrafik 51.101+51.102 flygbolag, reguljr passagerartrafik samt charter- och taxiflygbolag 51.102 charter- och taxiflygbolag 55.101 hotell med restaurang 55.102 konferensanlggningar 55.103 hotell utan restaurang 55.201 vandrarhem m.m. 55.202 stugbyar m.m. 55.300 campingplatser m.m. 55.900 andra logier 56.100 restauranger 56.210 cateringfretag fr enskilda evenemang 58.11+58.12 bokutgivning samt publicering av kataloger och sndlistor 58.13 tidningsfrlag 58.14 tidskriftsfrlag 58.19 andra frlag 58.21 utgivare av dataspel 58.29 utgivare av annan programvara 59.11 produktionsbolag fr film, video och tv- program 59.12 bolag fr efterproduktion av film, video och tv-program 59.13 distributionsbolag fr film-, video- och tv-program 59.14 biografer

KKN

ESSnet

ECIE

WIPO

KK-stiftelsen*

33

Bransch (SNI 2007) 59.20 ljudinspelningsstudior och fonogramutgivare 60.10+60.20 planering och sndning av program 61.10-61.90 telekommunikation 62.01 programvaruproducenter 63.11 dataservicebyrer, hostingfretag o.d. 63.12 webbportaler 63.91 nyhets- och bildbyrer 68.20 frvaltare av egna eller arrenderade fastigheter 71.11 arkitektkontor 73.11 reklambyrer o.d. 73.12 mediebyrer o.d. 74.10 specialiserade designfretag 74.20 fotoateljer och fotolaboratorier 74.30 versttnings- och tolkningsbyrer 77.21 uthyrare av fritids- och sportutrustning 77.22 uthyrare av videokassetter och dvd- skivor 77.29 uthyrare av andra hushllsartiklar och varor fr personligt bruk 79.110 resebyrer 79.120 researrangrer 79.900 turistbyrer o.d. 82.300 arrangrer av kongresser och mssor 85.52 musik-, dans- och vriga kulturskolor

KKN

ESSnet

ECIE

WIPO

KK-stiftelsen*

34

Bransch (SNI 2007) 85.594 personalutbildningsinstitut 85.599 diverse vriga utbildningsinstitut 85.600 stdfretag inom utbildningsvsendet 90.01 producenter av konstnrliga, litterra och artistiska verk 90.02 stdfretag till artistisk verksamhet 90.03 enskilda artister, frfattare, journalister m.fl. 90.04 teater- och konserthusfretag o.d. 91.01 bibliotek och arkiv 91.02 museer 91.03 kulturminnesinstitutioner 93.21 njes- och temaparker 96.022 sknhetssalonger 96.09 vriga konsumenttjnstfretag

KKN

ESSnet

ECIE

WIPO

KK-stiftelsen*

*KK-stiftelsen redovisar en del koder p 5-sifferniv till skillnad frn de vriga definitionerna som visar koder p 4-sifferniv.

35