Hotade Hav - Att Välja Fisk Och Skaldjur

Rapport Hotade hav
att vlja fisk och skaldjur

Uppdaterad 2012
HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR
Innehll
Fiske
verfiske Tjuvfiske Bifngst och utkast Fngstmetoder fr- och nackdelar 4 4 4 4 8 8 9 9
Fiskepolitik
Europas gemensamma fiskeripolitik Kvoter och frvaltningsplaner Svensk fiskepolitik Partnerskapsavtal
Fiskets klimatpverkan Miljgifter i fisk Global konsumtion av fisk Miljmrkning av fisk

Marine Stewardship Council (MSC) KRAV Aquaculture Stewardship Council (ASC) Inte miljmrken WWF:s fiskguider Naturskyddsfreningens fisklista Mobilapplikationer Grossister Butiker och deras fiskpolicy Restauranger
10 11 12
13 13 14 14 14 15
13
15 16
16 16 17
AKTRER P DEN SVENSKA FISKMARKNADEN
FISKODLING / VATTENBRUK
Produktion i siffror Negativa effekter av fiskodling
18 18
18
MATFISKAR OCH SKALDJUR

Lax Torsk Tonfisk och tonfiskslktingar Pangasius/hajmal l Hajar och rockor Djuphavsfiskar Blckfiskar Tilapia Tropiska rkor odlade Tropiska rkor vildfngade
20 20 21 21 22 23 23 24 24 25 28
20
Text: Ellen Bruno, Kajsa Garpe, My Sellberg och Markus Holmquist Omslagsfoto: Istockphoto.com Layout: Ingela Espmark Varunummer: 7 9663 ISBN: 978-91-558-0063-5 Naturskyddsfreningen juni 2012 Producerad med ekonomiskt std frn Sida. Sida har ej medverkat i utformningen av publikationen och tar ej stllning till de sikter som framfrs. 2
Frord
Varje r i vecka 40 genomfr Naturskyddsfreningen Miljvnliga Veckan. D r vra medlemmar ute i affrer och p gator och torg fr att hjlpa konsumenter att gra mer miljvnliga val. Under kampanjveckan 2011 och 2012 lyfts rtt val av fisk och skaldjur fram. Vra hav befinner sig i djup kris. ver 80 procent av vrldens kommersiella fiskbestnd r fullt eller delvis verexploaterade. Allra smst r det i europeiska vatten dr mnga rs dlig fiskepolitik lett till massivt verfiske, dlig lnsamhet fr fiskarna och frstrda marina ekosystem. Denna rapport beskriver situationen fr vrldens fisk och skaldjur just nu och fungerar bland annat som faktamaterial infr Miljvnliga Veckan. I rapporten beskrivs konsumtionen, politiken, problemen och vilka arter som r hotade eller ohllbart fiskade och odlade, och olika lsningar och mjligheter att stoppa ohllbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur. ven om Sverige r ett litet land och belyses vr fiskoch skaldjurskonsumtion i ett globalt perspektiv r begrnsad gr vra enskilda val vid fiskoch frysdisken stor skillnad.
Genom att visa att vi som konsumenter och vljare bryr oss om frgorna ger vi mandat till politiker att ta de ibland tuffa beslut som krvs fr att begrnsa fisket. Ett tydligt exempel p nr sdan konsumentmakt fungerat r stersjtorsken. Nr det inhemska trycket blev starkt pressades svenska politiker till en ambitis hllning p EU-niv, vilket pverkade hur den nya planen fr torskfisket utvecklades. Genom att kpa produkter med miljmrkningarna Krav eller MSC (Marine Stewardship Council) skapas ocks ocks strre efterfrgan p sdana produkter, vilket pverkar utbudet i butikerna. Min frhoppning r att rapporten ska vara ett std till vra medlemmar och andra med ett intresse av vad som hnder under ytan. Det behvs verkligen vckarklockor som visar hur mycket bttre vi kan vrda och utnyttja haven, en av vrldens mest vrdefulla resurser.
Mikael Karlsson Ordfrande Naturskyddsfreningen
Fiske
verfiske
Vrldens fiskbestnd r under fortsatt hrd press frn mnsklig aktivitet. 57 procent av alla bestnd r maximalt fiskade och 30 procent r verfiskade.11 Ur havet dras cirka 80 miljoner ton fisk upp,, av vilka cirka tv tredjedelar anvnds fr mnsklig konsumtion och omkring en tredjedel anvnds som djurfoder, framfrallt som fiskmjl och fiskolja till fiskodling.2 Havets resurser har visat sig vara lngt ifrn ondliga. Den totala marina fngsten har minskat med nstan 10 procent sedan dess topp 1996, trots att fisket sker med allt effektivare metoder. Fngsterna hlls uppe genom att kommersiellt fiske sker allt djupare och p allt mer otillgngliga platser som t.ex. runt polerna. Numera fiskas ocks p arter lngre ner i nringskedjan som frut inte vrderades. Nu finns det inte lngre ngra nya fiskevatten eller brddjup kvar dit fisket kan expandera.3 Med fortsatt verfiske d.v.s. nr vi fiskar mer n haven kan producera kommer fiskeflottorna tar upp mer n successivt att minska. Med dagens exploateringsniv kommer alla stora matfiskar att vara utfiskade 2048.4
drgligt liv. Om fisket i vrlden vore hllbart skulle 20 miljoner mnniskor i fattiga lnder kunna slippa undernring. Lget r srskilt allvarligt i Afrika; forskare bedmer att upp till hlften av Afrikas potential fr fiske gr frlorad p grund av verfiske.7
Tjuvfiske
Tjuvfiske, eller illegalt, oreglerat eller orapporterat fiske (IUU) omstter mellan 10 och 23,5 miljarder dollar varje r. Inte sllan exporteras tjuvfiskad fisk till EU, dr den serveras eller sljs till intet ont anande konsumenter.8 Den blfenade tonfisken, som kan betinga ett pris p en miljon kronor fr en enda fisk, r av naturliga skl srskilt utsatt fr tjuvfiske. Tjuvfisket kan bekmpas genom att ka sprbarheten i fisket, genom att ka kontrollen och skrpa straffen samt genom att tppa till de kryphl som finns t.ex. i form av piratstater dr fiskebtar kan registrera sig utan krav p fngstrapporteringar etc. Det finns sedan ngra r en speciell frordning p EU-niv fr att uppn just detta men det behvs en strre internationell insats fr att lyckas, samt att vi som konsumenter bryr oss mer om frgan. En viktig del av miljmrkningen p fisk handlar om just sprbarheten; att man som konsument vet att den miljmrkta fisken kommer frn lagligt fiske.
Social aspekt
Fisk utgr primr proteinklla fr cirka en miljard mnniskor.5 Runt om i vrlden arbetar minst 30 miljoner mnniskor med att fiska. Rknar man in alla som p ngot stt arbetar med fiske uppgr antalet till tminstone en miljon.6 De allra flesta av dessa mnniskor lever i fattiga lnder. Hlften av dem r kvinnor. Fiskearbetarnas inkomster bidrar till ytterligare miljoner mnniskors hlsa och utbildning, inte minst barns. verfisket i vrlden, som drivs av de rika lndernas konsumtion, minskar mjligheterna fr mnga fattiga mnniskor att frsrja sig, vara friska, utbilda sig och leva ett
1 FAO, 2011. Review of the state of world marine fishery resources 2011. 2 FAO, 2010. The State of World Fisheries and Aquaculture 2010. 3 Swartz, W., 2010. The spatial expansion and ecological footprint of fisheries (1950 to Present). PLoS One 5: 1-6. 4 Worm et al., 2006. Impacts of Biodiversity Loss on Ocean Ecosystem Services. Science 314(5800): 787-790. 5 Millennium Ecosystem Assessment, 2003. Ecosystems and Human Well-being: A Framework for Assessment. Chapter 2: Ecosystems and Their Services. 6 FAO, 2009. The State of World Fisheries and Aquaculture 2008.
Bifngst och utkast

Bifngst kallas det nr man vid redskapsfiske fngar en annan art n den man egentligen r ute efter och vill ha i fngsten. Bifngst kan vara andra fiskarter, unga fiskar, fglar, skldpaddor, koraller eller marina dggdjur. Det kan ocks vara rtt fisk av rtt storlek fr vilken yrkesfiskaren saknar kvot, och drfr inte kan ta i land. Man kan minimera bifngster genom att anvnda selektiva redskap som sorterar bort onskad fisk redan i havet, till exempel genom att ha stora maskstorlekar eller speciella flyktvgar dr smfisk eller fisk med annat flyktbeteende kan simma ut. Man kan ocks undvika omrden och ssonger dr man sanno7 Srinivasan et al., 2010. Food security implications of global marine catch losses due to overfishing. J Bioecon 12: 183200. 8 Environmental Justice Foundation (EJF), 2009. Dirty Fish.
likt kommer att fnga fiskungar eller dr risken fr bifngst av marina dggdjur och fglar r stor. Fr att uppmuntra fiskarna att minska bifngst kan man som frvaltare krva att bifngster tas med till hamnen men att man inte fr betalt fr dem. D tar bifngsten upp lagringsutrymme i bten och yrkesfiskaren kommer att anstrnga sig fr att inte fnga den alls. Det systemet finns t.ex. i Norge. Frvaltare kan ocks besluta om redskapsregler fr att minska bifngst, som t.ex. anvndningen av akustiska sndare fr att minska bifngst av valar och delfiner i fasta nt. I de lnder dr det r tilltet, t.ex. inom EU, gr sig fiskarna av med bifngst genom att kasta tillbaka den i havet, s.k. utkast. En del av denna fngst, t.ex. hajar och sjstjrnor verlever ofta medan de flesta djur dr av behandlingen. Kritiken mot utkast inom EU r massiv, bde frn miljorganisationer och frn fiskare som anser att de tvingas till att slnga fisk p grund av EU:s fiskeregler. I sjlva verket finns det mnga anledningar till att man kastar fisk: Yrkesfiskaren saknar kvoter fr fisken i frga Vinstmaximering. Genom att kasta den del av fngsten som berknas ge minst vinst, fyller fiskarna sin kvot med fisk som ger hgre pris. Detta kallas high grading eller uppgradering, och r frbjudet sedan bara ngra r inom EU. Fisken fr inte tas i land, antingen fr att den r fr liten eller tillhr en art som inte fr fngas Det r stor variation mellan bifngstniverna inom olika fisken. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar att internationellt sett kastas mer n sju miljoner ton bifngst tillbaka i havet av yrkesfiskare varje r men det kan vara s mycket som 20 miljoner ton, d.v.s. 25 procent av den globala fngsten frn marina fisken. Inom EU, bde bland miljorganisationer och bland medlemslnder, finns det sedan lnge en nskan att eliminera utkast. Norge, som sjlvt har ett nationellt frbud mot utkast, driver ocks p fr att EU ska infra samma regel. Inom den pgende reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik r drfr ett generellt frbud mot utkast en av de frgor som behandlas.
Fngstmetoder fr- och nackdelar

Ett flertal metoder anvnds vid kommersiellt fiske varav alla har sina fr- respektive nackdelar ur ett miljperspektiv. Hr nedan redovisas schematiska bilder p hur redskapen ser ut och anvnds samt deras miljpverkan. Om det finns effektiva stt att motverka deras negativa miljpverkan nmns det ocks.
Fasta nt/ garn Fasta nt/garn fngar fisken i glarna (p engelska gillnet). De r frankrade i botten och anvnds drfr i grundare vatten. De anvnds fr att fnga mnga sorters fiskar till exempel torsk och plattfisk och ofta kustnra. Garn som inte sitter fast i botten kallas drivgarn och dessa r globalt frbjudna. + r selektiv mot mindre fiskar eftersom de r fr sm fr att fastna i ntet men oselektiv i artsammansttning av fisk + r skonsam mot botten Kan ha stor bifngst av sjfglar, valar, tumlare, slar och skldpaddor Tappas ltt bort och bildar d s kallade spknt som kan fiska helt sjlvstndigt i mnga r.
Miljpverkan kan minskas genom val av material (vissa material ses lttare av strre djur men pverkar inte fiskeeffektiviteten), plats, tid och djup (sjfgel fngas frmst p
5
vissa specifika platser, under vissa mnader och ver vissa djup) samt genom att frse nten med akustiska varningssndare (som varnar tumlare fr nten).
Krok / Lngrev Lngrevar bestr av linor som r runt 100-200 meter lnga. P linan sitter krokar som agnas med 1-3 meters mellanrum. Om man binder ihop flera linor kan en lngrev bli flera kilometer lng. Lngrevar anvnds framfrallt fr att fnga stora fiskar som simmar i de fria vattenmassorna som tonfisk, haj, svrdfisk med mera. I stersjn anvnds lngrev framfrallt fr lax men ocks torsk. Januari 2013 kommer svenskt lgrevsfiske efter lax frbjudas i stersjn. + Pverkar inte botten + Kan vara selektiv mot mindre fiskar Oselektiv i artsammansttning av fisk Kan ha stor bifngst av sjfglar som lockas dit av betet.
Trlar Det finns mnga sorters trlar. Bottentrlar dras lngs med botten dr tunga snken eller kttingar skrmmer upp fisken i nten. Bottentrlar anvnds fr att fnga de flesta bottenlevande fiskar inklusive kolja, torsk, rkor och plattfisk. Flyttrlar dremot vidrr aldrig botten utan dras efter en eller tv btar och anvnds fr att fnga sill och skarpsill i de fria vattenmassorna. Det finns varianter av trlar, t.ex. snurrevad, dr ntet fsts vid en boj och bten ker runt ett fiskstim. + Kan vara selektiv mot mindre fiskar frutsatt att de har flyktppningar eller stora maskor. Bottentrl har stor negativ pverkan p botten. Frstr djur och vxter som lever p botten och uppvxtmiljer fr bl.a. fisk. Oselektiv i artsammansttning av fisk och skaldjur Bottentrlar har stor bifngst av bottenlevande organismer till exempel sjstjrnor, krabbor, sjborrar Gr t mycket brnsle fr att dra en tung trl, srsklit bottentrl, med mycket utslpp av vxthusgaser som fljd
Miljpverkan kan minskas genom att vlja strre krokar som inte fngar smfisk. Det finns en lng rad metoder som kan anvndas vid sttning av lngrevar fr att minimera bifngst av sjfgel som t.ex. att agna i mrkret, anvnda skrmsellinor mm.
Snrpvad /Ringnot Snrpvad r ofta vldigt stora nt (ver 1000 m lnga) som anvnds fr att fnga mindre fisk ssom sill, skarpsill och makrill. De kan ocks anvndas fr att fnga stim av tonfisk. Nr ett fiskstim lokaliseras lgger bten ut snrpvadet i en cirkel runt stimmet och vajern i bottennden dras t s att ntet sluts som en pse runt stimmet och fngsten kan landas p bten. + Pverkar inte botten + Kan vara selektiv om rtt stim lokaliseras. Kan ha hg bifngst av delfiner som traditionellt anvnds som indikatorer p att det finns ett stim i nrheten.
FAD Fish Aggregating Device r en flytande anordning som lockar till sig frisimmande arter ssom marlin, tonfisk och guldmakrillar. They usually consist of buoys or floats tethered to the ocean floor with concrete blocks. De s.k. FAD bestr vanligtvis av flytande bojar eller sm flottor fastsatta med betongblock p botten. Yrkesfiskarna vittjar anordningarna genom att med trl eller snrpvad fiska runt och under flottorna. ver 1/3 av vrldens tonfisk fngas med hjlp av FAD. Har hg bifngst av bde fisk, skldpaddor och valar. Oselektiv i artsammansttning av fisk
Flla/bur Fllor och burar anvnds i allt hgre grad i Sverige, fr att fnga bde lax och torsk i det kustnra fisket. Det finns srskilda slskra fllor som skyddar fngsten frn slangrepp. + Begrnsad skada p annan fisk eftersom bifngad fisk ofta kan slppas fri + Om slsker, begrnsad bifngst av sl och strre djur
+ Pverkar inte botten
Fiskepolitik
Europas gemensamma fiskeripolitik

Inom Europeiska Unionen delar varje land sin ekonomiska zon (200 nautiska mil = 36 mil) med vriga EU-lnder. Fisk anses vara en gemensam resurs som bst frvaltas p en unionsniv. Kustnra fiske och inlandsfiske tcks inte av EU:s frvaltning. EU:s fiskefrvaltning eller som den ocks kallas, den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) bestr av hundratals frordningar som r direktverkande som lag i medlemslnderna. Frordningarna reglerar uttag av fisk i form av kvoter och frvaltningsplaner, marknadsregler, bidragsregler, kontrollregler mm. Basfrordningen, den viktigaste av dem alla, anger prioriteringar och metoder. Den grs om vart tionde r och 2012 r det dags igen. Varje reform sedan 1986 har gjort GFP lite bttre. Den hr gngen, d medvetenheten om hur illa det str till med vra hav r hgre n ngonsin, finns det hga frvntningar frn miljorganisationer m.fl. om att stora frbttringar kan komma till stnd. Mnga stora medlemslnder som t ex Tyskland, Frankrike och Spanien har dock redan sagt att de inte vill ha ngon genomgripande reform. Sverige andra sidan r bland de mest progressiva lnderna. Naturskyddsfreningen driver flera av de tunga reformfrgorna i samarbete med paraplyorganisationen Ocean 2012. Ocean 2012 har mer n 120 ideella organisationer bakom sig, miljorganisationer svl som intresseorganisationer fr smskaliga fiskare, konsumentorganisationer och uppkpare. De frgor som Naturskyddsfreningen framfr allt driver r att EU:s nya fiskeripolitik ska inbegripa: Ekologiskt uthlligt fiske som en grundlggande princip fr socialt och ekonomiskt uthlligt fiske Att storleken p kommersiella fiskebestnd ska vara p en niv som tillter maximalt uthlligt uttag (MSY) redan 2015 i enlighet med internationella konventioner. Att beslut fattas p rtt niv och i ett ppet frfarande med bred uppslutning av sakgare, ocks kallat regionalisering
En balanserad flotta som inte tar mer fisk n vad som finns att fiska Att fiskelicenser ges till de fiskare som kan visa att de tar fiskar med bsta tillgngliga teknik, d.v.s. utan bifngst och skador p havsbotten Kraftigt minskade bidrag till fiskeflottan Inget utkast
Naturskyddsfreningen driver ocks frgan om rttvisa fiskeavtal med fattiga lnder i t.ex. Afrika (s kallade partnerskapsavtal, se nedan), samt att fiskets basfrordning mste ge effektiva metoder fr medlemslnderna att snabbt kunna skydda omrden fr fiske i sin ekonomiska zon fr att kunna leva upp till sina internationella taganden inom miljomrdet.
Kvoter och frvaltningsplaner

Nr den gemensamma fiskeripolitiken reformerades 2002 tillkom regler om att alla kommersiellt fiskade bestnd skulle omfattas av terhmtnings- eller frvaltningsplaner. Erfarenheten har visat att om ett bestnd omfattas av en frvaltningsplan, dr fiskeministrarna redan p frhand har bestmt hur hg fiskeriddligheten ska tilltas vara, hamnar de rliga kvoterna nrmare forskarnas rekommendationer fr ett hllbart fiske. Arbetet med att ta fram planer gr dock alltfr lngsamt och det saknas fortfarande planer fr de allra flesta bestnd. I stersjn finns idag en plan fr torsken medan planerna fr sill och skarpsill samt fr lax r kraftigt frsenade men hller p att tas fram. De rliga fngsterna bestms av fiskeministrarna under tv mten under hsten, ett fr stersjn och Svarta havet och ett fr Atlanten. Underlaget fr kvotsttningen i norra Europas fiskevatten kommer frn internationella havsforskningsrdet (ICES) dr biologer frn alla kuststater runt stersjn, Nordsjn och Nordostatlanten sitter med i arbetsgrupper. Rden baseras p bestndsuppskattningar som grs med hjlp av provfisken, fngstsiffror och olika typer av modeller. Fr de allra flesta bestnd som frvaltas genom EU finns dock inga bestndsuppskattningar. Sedan ngra r tillbaka har frvaltarna fr avsikt att ba-
sera kvoterna fr fisk p era arter i ekosystemet n enbart p de direkt och indirekt nyttjade bestnden. Detta kallas ekosystembaserad frvaltning eller ekosystemansatsen. Ekosystemansatsen inkluderar inte bara fiske utan alla mnskliga aktiviteter som kan pverka havens ekosystem. Frvaltningen skall grundas p kunskap om ekosystemen och dess dynamik, och syfta till ett hllbart nyttjande av ekosystemets varor och tjnster samtidigt som ekosystemens struktur och funktion bevaras. nnu s lnge saknas bde kunskap om ekosystemens funktion och tillrckligt bra modeller fr att tillmpa ansatsen fullt ut.
Svensk fiskepolitik
Det nns mnga fiskar och skaldjur som inte regleras med EU-gemensamma regler. Mnga av dessa arter r viktiga fr svl det yrkesmssiga kust- och insjfisket som fritidssket, till exempel sik, siklja, ring, l, gdda, abborre, gs, piggvar, skrubbskdda, hummer och krabba. Fr dessa arter r det Havs- och vattenmyndigheten som tar fram de biologiska rden fr frvaltning och som ocks stter fngstregler. Den svenska fiskelagen hller p att reformeras.9,10 Ansatsen r att den ska bli en fiskevrdslag med strre fokus p bevarande och mindre p nyttjande n den gamla lagen. Med anledning av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och omorganisationen av den svenska fiskefrvaltningen frmodas lagfrslaget skrivas om med en ny remissrunda.
lnder sger att de europeiska fiskebtarna mer eller mindre delgger deras fiske. Partnerskapsavtalen motverkar drmed EU:s utvecklingspolitik och FN:s millenieml om att minska fattigdomen. Eftersom EU:s ersttning fr att f fiska i vissa fall uppgr till en tredjedel av avtalslndernas stadsbudget finns det dessutom anledning att misstnka att regeringarna i avtalslnderna hellre lyssnar p vad EU efterfrgar n vad fattiga kustfiskare behver. Kritiken mot dessa avtal har dock tilltagit varefter vidden av de sociala och ekologiska konsekvenserna i avtalslnderna har kommit fram. Ett av de mest kritiserade avtalen var det med Marocko. EU kpte 2006 rtten att fiska i det av Marocko ockuperade Vstsahara. Enligt folkrtten kan inte Marocko slja fiskerttigheter till ett land som de ockuperar om inte befolkningen r med p noterna och tjnar p avtalet. Befolkningen i Vstsahara vill inte alls att Marocko ska slja deras fiskevatten, som r bland de rikaste i vrlden (vilket bidrar till att Marocko vill ha tillgng till dem) och de fick ingen del av de 320 miljoner kronor som EU betalade fr avtalet varje r. Mer om detta kan man lsa i Naturskyddsfreningens rapport Ett skepp kommer lastat11. I juli 2011 rstade EU:s ministerrd fr en frlngning av Marocko-avtalet, men i sista stund stoppades frlngningen av en omrstning i EU-parlamentet i januari 2012.12 Sverige har hela tiden rstat emot avtalet.
Partnerskapsavtal
Partnerskapsavtal ger den europeiska fiskeflottan mjlighet att fiska i icke EU-lnders ekonomiska zon mot betalning. Idag har EU fler n tjugo avtal fr vilka EUs skattebetalare betalar nstan 1,5 miljarder kronor varje r. Europeiska btar som utnyttjar partnerskapsavtal fr ofta fiska hur mycket de vill utan att redovisa hur mycket de fngat. Studier och smskaliga fiskearbetare i flertalet afrikanska
9 Naturskyddsfreningen, 2011. Jordbruksdepartementets remiss om ny fiskevrdslag Naturskyddsfreningens remissvar. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ Foreningsdokument/Remissvar/kusthav/20110210-ny-fiskevardslag.pdf 10 SOU 2010:42. Med fiskevrd i focus en ny fiskevrdslag. http://www.regeringen.se/content/1/ c6/14/85/38/55896022.pdf 11 Naturskyddsfreningen, 2009. Ett skepp kommer lastat. http://www.naturskyddsforeningen.se/ upload/Foreningsdokument/Rapporter/hav/Ett_skepp%20kommer%20lastat_lowresk.pdf 12 EU-upplysningen, 2012. EU-parlamentet stoppar fiskeavtal. http://www.eu-upplysningen.se/EU-iVarlden/eu-i-varlden-I-fokus/EU-parlamentet-stoppar-fiskeavtal/
Fiskets klimatpverkan
Brnslefrbrukningen vid sjlva fisket str fr den strsta delen av fiskets klimatpverkan, oavsett om det handlar om vildfngad fisk, eller odlad fisk som r beroende av vildfngad fisk som foder13. Vilken fiskemetod som anvnds r av central betydelse. Att dra en bottentrl r en mycket brnslekrvande fiskemetod. De trlbord som anvnds fr att hlla trlen ppen kan vga ett antal ton och dras ver bottnen i flera timmars tid. Krokfiske och fiske med fasta garn r betydligt mer energieffektiva. Berkningar fr stersjn visar att 1 kg bottentrlfngad torsk ger upphov till utslpp av ett kg koldioxid medan motsvarande siffra fr ntfiskad torsk r 0,9 kg.14 Plattfiskar fngas i stort sett med samma metoder som torsk och ven hr finns stora utslppsvinster med att g ver frn bottentrlning till nt. En annan pverkansfaktor fr hur stor klimatpverkan blir r hur tta bestnd av fisk det finns i havet. Finns det gott om fisk behver man inte fiska lika lnge eller ver lika stora omrden. Forskning visar drfr att energieffektiviteten har sjunkit i mnga fisken runt om i vrlden under de senaste decennierna, trots de tekniska framsteg som har gjorts under samma period.15 Att odlad fisk r brnsleslukande beror p att odlad fisk krver foder som till stor del r av marint ursprung. Enligt studier hrrr cirka 85 procent av klimatutslppen fr odlad lax frn foderproduktionen.16 Hur fisken bereds r ytterligare en klimataspekt. Det r inte sjlvklart att fisk som fileteras i Skandinavien ger en mindre klimatpverkan n fisk som skickas till exempelvis Kina fr beredning. Vid filetering fr hand i kinesisk industri tas mer av fisken tillvara n vid maskinell beredning i Skandinavien. I det frra fallet kan man f ut 10 till 20 procent mer fisk till konsumenten vilket betyder att man behver mindre rvara totalt. Om vi effektiviserade vr beredning av fiskrvaran p hemmaplan skulle vi kunna minska utslppen frn fiskindustrin betydligt.15
13 SIK-Rapport Nr 776, 2008. Mat och klimat En sammanfattning om matens klimatpverkan i ett livscykelperspektiv. 14 Ziegler, F. & Hansson, P.-A., 2003. Emissions from fuel combustion in Swedish cod fishery. Journal of cleaner production 11: 303-314. 15 Ziegler, F., 2008. Minskad klimatpverkan vid produktion och fiske av fisk och skaldjur. http://www. klimatmarkningen.se/wp-content/uploads/2009/11/klimatpaverkan-vid-produktion-och-fiske-av-fiskoch-skaldjur1.pdf 16 Formas Fokuserar, 2008. Klimatfrgan p bordet.
Vad gller transporter kan man ven sga att inhemsk fisk fraktad p isflak i lastbil r energislukande. Flygfraktad exotisk fisk r sammantaget det allra smsta fiskalternativet ur klimatsynpunkt. Transporter med containerfartyg innebr mycket lga utslpp i jmfrelse. Generellt sett gr det inte att sga att fisk r bttre n ktt ur klimatsynpunkt, eftersom spannet r stort, bde mellan olika fiskars och mellan olika djurslags klimatpverkan. Strst utslpp har ntktt (1527 kg CO2 ekv./kg ktt), medan kyckling orsakar minst utslpp av de landlevande djuren (ca 2 kg CO2 ekv./kg ktt).17 Odlad norsk lax orsakar ca 5 kg CO2 ekv./kg ktt, vilket allts r mer n kyckling, medan vildfngad sill frn Danmark endast leder till ca 1 kg CO2 ekv./kg ktt.13 Enligt Institutet fr livsmedel och bioteknik r fljande fiskar och skaldjur bra val om man vill tnka p klimatet: odlade musslor, sill, makrill, sej och Alaska pollock.16
17 SIK-Rapport Nr 794, 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1990 and 2005.
10
Miljgifter i fisk
Fisk r inte enbart ett nyttigt livsmedel. Eftersom de flesta miljgifter till slut hamnar i havet s har fiskar ofta markant hgre miljgiftsniver n djur p land. Vrst r det fr rovfiskar ssom gdda, lax och tonfisk eftersom dessa ackumulerar mycket gift, som koncentrerats i nringskedjorna, frn sina bytesdjur. I fet fisk anrikas bland annat fettlsliga organiska freningar ssom PCB:er och dioxin. I t.ex. lax och stor strmming frn stersjn r halterna av dioxin ver EU:s grnsvrden. Det tioriga svenska undantaget fr grnsvrdena omprvades under vren 2011. Trots rekommendationer frn Livsmedelsverket och ljudliga protester frn Naturskyddsfreningen om att inte frlnga undantaget har den svenska regeringen bestmt att bevarandet av ett ftal lokala yrkesfiskare lngs med norrlandskusten r viktigare n risken att utstta mnga tusen barn fr frhjda halter av dioxin. Dioxiner tillhr vrldens giftigaste mnen och exponering kan bl.a. leda till frsmrad inlrningsfrmga, minskad reproduktionsfrmga och frhjd risk fr bl.a. cancer, diabetes och benskrhet. Barn r srskilt knsliga och berkningar frn Livsmedelsverkets visar att ett barn som ter vildfngad lax mer n en tre gnger per r verskrider det dagliga tolerabla intaget. Dioxin bildas vid ofullstndig frbrnning av kolvten och kommer till Sverige bland annat frn Tyskland, Polen och Ryssland. Halterna i stersjfisk har inte minskat srskilt mycket sedan 80-talet. Fortfarande r ocks mnga svenska sjar svartlistade p grund av de hga kvicksilverhalterna i fisk. Kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet och foster och sm barn r srskilt knsliga. Trots insatserna fr att begrnsa anvndning och utslpp av kvicksilver r nedfallet fortfarande stort vilket beror p lngvga lufttransporter frn vriga Europa, men ven frn andra delar av vrlden. Naturvrdsverket bedmer att nedfallet av kvicksilver behver minska med 80 procent fr att vi p sikt ska n halter i fisk som inte verskrider vrldshlsoorganisationens grnsvrde p maximalt 0,5 mg kvicksilver per kilo fisk. Idag rder Livsmedelsverket kvinnor som planerar att skaffa barn, som r gravida eller som ammar att inte ta abborre, gdda och gs frn insjar, eller strmming, ring
och vildfngad lax frn stersjn mer n 2-3 gnger per r fr att undvika negativa effekter p foster och nyfdda. Tyvrr r det inte bara fisk frn stersjn och vra insjar som innehller miljgifter. I Naturskyddsfreningens stickprovsunderskning av olika matfiskar som gavs ut hsten 2011 visade det sig att norsk odlad lax och sill frn Nordsjn innehll hga halter av bromerade flamskyddsmedel.18 Halterna i dessa matfiskar verskred markant det freslagna grnsvrdet inom EU:s ramdirektiv fr vatten. Bromerade flamskyddsmedel (PBDE:er) r en kemikaliegrupp som r mycket svrnedbrytbar i naturen och flera av dem kan, eller misstnks kunna, stra djurs och mnniskors hormonsystem och drmed, bland annat, pverka fertilitet och orsaka cancer.
18 Naturskyddsfreningen, 2011. Den flamskra fisken som kan pverka mnniskans fertilitet. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/hav/ denflamsakrafisken_korrigerad.pdf
11
Global konsumtion av fisk
Utfiskningen i vrlden beror bland annat p den stora efterfrgan p fisk frn oss i rika lnder. Till exempel t EUmedborgaren under 2007 i snitt 22 kg fisk och skaldjur under ett r, vilket r 32 procent mer n det globala medelvrdet.19 Konsumtionen kar dessutom stndigt. I Sverige t man 29 kg fisk per capita vilket placerade oss p 7:e plats i unionen. Men Sverige r ocks ett av bara fyra lnder i unionen som producerar mer fisk n vi frbrukar. Mycket av den fisk vi sjlva producerar gr dock p export som djurfoder medan mycket av den fisk vi konsumerar r importerad. EU-lnderna kompenserar den kade efterfrgan p fisk och den sjunkande tillgngen p fisk i EU:s havsomrden med att fiska allt mer utanfr unionens grnser och kpa kvoter av lnder i Syd. Den stora efterfrgan p fisk i kombination med minskade fngster inom EU borde ppna en lukrativ marknad fr de lnder som kan frse Europa med fisk. Forskare berknar att fisk skulle kunna ge mer exportinkomster till lnder i Syd n kaffe, te och kakao. Men endast f utvecklingslnder tjnar p vr kade fiskkonsumtion idag. Detta beror inte minst p orttvisa fiskeavtal. Fr mer info om EU:s fiskeavtal, se ovan.
19 FAOSTATs hemsida: http://faostat.fao.org/site/610/default.aspx#ancor
12
Miljmrkning av fisk
Miljmrkning av fisk har kat under de senaste ren som ett svar p konsumenternas nskan att veta att de kper uthlligt fiskade och miljvnligt odlade fiskar och skaldjur. En miljmrkning knnetecknas av: Relevanta miljkrav Krav som stts oberoende av den enskilde producenten Oberoende kontroll av att kraven efterlevs Kraven har ett livscykelperspektiv Kraven skrps successivt Det finns tv miljmrkningar p fisk som svenska konsumenter ltt kan hitta i affrer, Marine Stewardship Council (MSC) och KRAV. Genom att mrka vissa fisken och drmed stlla krav p att fisken som fngas kommer frn livskraftiga bestnd och fiskas uthlligt, och genom att betala lite extra s ger konsumenterna yrkesfiskarna signaler om att de r beredda att betala lite mer fr uthlligt fiskade och miljvnligt odlade fiskar och skaldjur. En successiv hjning av kraven r inbyggd i miljmrkningssystemen. Miljcertifierarorganisationerna har en expertpanel med forskare och en referensgrupp med representanter fr forskning, fiskenring och miljorganisationer som r med vid framtagandet av kriterier fr hllbart fiske och vid revideringen av dessa. Det r dock bra att vara medveten om att varken MSC eller KRAV betyder att den fisk som r mrkt r fiskad eller odlad helt utan ngra miljmssiga problem men att de nd r bst i klassen.
Alla fisken mste visa att de uppfyller tre huvudprinciper: Fiskbestndets tillstnd mste ligga p en niv som r hllbar. Certifierade fisken mste drivas s att fiske kan pg i all evighet och s att resurserna inte verexploateras. Fiskets inverkan p den marina miljn ska bedrivas s att man bibehller strukturen, produktiviteten, funktionen och mngfalden p de ekosystem som fisket grundar sig p. Fisket mste uppfylla alla gllande lokala, nationella och internationella lagar och anvnda ett frvaltningssystem som kan anpassas till frndrade frutsttningar och upprtthlla hllbarhet.
MSC-certifieringen vxer snabbt, inte minst i Europa. I maj 2012 fanns 154 MSC-certifierade fisken runt om i vrlden och 122 fisken som genomgick granskning. 2010 fngade MSCs certifierade fisken tillsammans mer n 7 miljoner ton fisk, vilket motsvarar ca 12 procent av den globala fngsten av vild fisk fr mnsklig konsumtion. Nyligen har MSC ppnat ett regionalt kontor fr stersjn i Stockholm.
KRAV
KRAV, den svenska miljcertifieringen fr ekologisk odling, har sedan ett antal r ocks kriterier fr odlade och vildfngade fisk och skaldjur. Kriterierna fr odlad fisk stller bland annat krav p att redskap och fngstmetoder sorterar ut fiskar av fel storlek och minimerar fngst av andra fiskar och djur n de man vill fnga. KRAV kontrollerar ocks att fartygen bara fiskar p livskraftiga bestnd som tl fisket. Det ska ocks g att spra var fisken fngats. I reglerna fr odlad fisk ingr frbud mot bekmpningsmedel, terhllsamhet med medicin, god placering av odlingen samt krav p att foderfisken kommer frn hllbart fiskade bestnd.
13
Marine Stewardship Council (MSC)

MSC Marine Stewardship Council r en internationell mrkning initierad av WWF 1996. MSC r en fristende, icke-vinstdrivande organisation som arbetar fr ett uthlligt havsfiske som bedrivs p ett stt som bevarar mngfalden, produktiviteten och de ekologiska processerna i havet.
Om du vill veta mer kan du g in p KRAVs hemsida 20 och ladda ner deras regelbok.
Aquaculture Stewardship Council (ASC)

D MSC inte certifierar odlad fisk, har istllet WWF och IDH (Dutch Sustainable Trade Initiative) initierat uppbyggnaden av ASC Aquaculture Stewardship Council. ASC grundades 2009 och hittills har standarderna fr odlad tilapia, pangasius, laxfiskar, musslor och ostron lanserats. Dessutom har kriterier fr tropiska jtterkor tagits fram, men nnu ej lanserats. 21 Eftersom var och en av dessa artgrupper fr egna specifika standarder mste deras tillfrlitlighet utvrderas separat. Den freslagna standarden fr jtterkor har kritiserats av Naturskyddsfreningen eftersom den varken stller krav p att de tropiska rkornas foder kommer frn hllbart fiske, eller hindrar anvndningen av bekmpningsmedel i odlingarna.22 nnu finns inga ASCmrkta produkter p den svenska marknaden, men de frvntas bli tillgngliga fr konsumenterna redan hsten 2012 eller senast 2013.
Domstein miljgaranti r ingen miljmrkning utan en egen mrkning frn den norska fiskproducenten Domstein. Mrket innebr bland annat att frpackningar ska vara mrkta med fngstomrde och metod. Rvarorna garanteras ocks komma frn norska brkraftiga bestnd. De har ocks regler fr fiskemetoder samt utslpp frn btarna.
Domstein mrker vissa produkter med MSC och KRAV utver sin egen miljgaranti. Nrfiskat innebr enbart att fisken r lagligt fngad eller odlad av svenska fiskare eller odlare i Nordsjn, Kattegatt, Skagerrak, stersjn eller i en insj. Mrkningen innebr inga regler kring hllbart fiske eller miljvnlig odling och inte heller att fisken r av bttre kvalitet.
WWF:s fiskguider
WWF har i flera r gjort bde internationella och nationella fiskguider ver de fiskar som man normalt kan hitta i butiker. Arbetet r omfattande och mste hela tiden uppdateras eftersom utfiskningen av en art kan ske snabbt och eftersom de utpekade yrkesfiskarna ocks anpassar sig efter listan. Yrkesfiskare som fiskat p verfiskade bestnd kan ha arbetat aktivt med att f kontroll p verfisket och nskar givetvis att resultatet av deras arbete ska terspeglas i guiden. Ett exempel p det r stersjtorsk som har gtt frn verfiskad till vlfrvaltad p bara ngra r. I WWFs guide finns grn, gul och rd kategori, varav vissa arter kan vara bde grna, gula och rda, beroende p var de fiskats och med vilka redskap. Nyligen har WWF introducerat en frgls extra kategori dr arter som eventuellt r p vg att
Inte miljmrken
Fish for Life r ingen miljmrkning, utan Findus eget mrke. Fish for Life-mrkningen str fr att fisken inte har fngats illegalt och att fisket fljer relevanta nationella och internationella lagar, inte tar utrotningshotade arter, inte inbegriper genetiskt modifierade arter och inte anvnder destruktiva fngstmetoder.
20 KRAVs hemsida: http://www.krav.se 21 ASCs hemsida: http://www.asc-aqua.org/index.cfm?act=tekst.item&iid=3&lng=1 22 Naturskyddsfreningen, 2012. Miljcertifiering ett steg tillbaka. www.naturskyddsforeningen.se/ natur-och-miljo/aktuellt/?month=5&year=2012&news=23629
14
bli certifierade kan lggas in. Just nu ligger hajmal/pangasius odlad i Vietnam, med svra miljskador som fljd, i denna kategori. Naturskyddsfreningen har ppet kritiserat den frglsa kategorin eftersom den ventyrar guidens trovrdighet. En art som r ohllbart fiskad eller miljvidrigt odlad kan nu smita ur den rda kategorin genom att mnniskor med ekonomiska intressen i fisket eller odlingarna uppger att de avser att frbttra sig istllet fr att faktiskt visa resultat.
freningens Avst frn-lista verensstmmer idag i stort sett med WWFs rda lista men inkluderar t.ex. ven den miljskadliga produktionen av hajmal/pangasius. Sedan 2012 har arter med knda frhjda miljgiftsvrden tagits bort frn t grna-listan, trots att dessa kan vara uthlligt fiskade. Fisk och skaldjur mrkta med KRAV eller MSC r alltid OK att ta.
Mobilapplikationer
Naturskyddsfreningen lanserade i brjan av 2010 en Iphone-applikation med en frkortad version av fiskguiden som finns p ntet 23. Applikationen blev en omedelbar succ med topplaceringar i listorna ver mest populra applikationer fr Iphone. I oktober 2010 lanserades ocks en android-applikation som fick ett vldigt positivt mottagande24. 2011 blev ven WWFs fiskguide tillgnglig p mobilen. Den ingr i android-applikationen Shopgun. Nr man skannar en matvaras streckkod ger Shopgun konsumentrd inom omrdena milj, hlsa, etik och visste du att.25
Naturskyddsfreningens fisklista
Naturskyddsfreningen har inte prioriterat att gra en liknande lista som WWF utan har istllet valt att i mjligaste mn underltta fr konsumenter att gra bra val genom att belysa de arter som man grna kan ta, respektive arter som freningen menar att man helt br avst frn att ta. I Avst frn-listan finns fiskarter som r verfiskade eller till och med utrotningshotade. Avst frn kan ocks baseras p att fngstmetoderna skadar havsbottnen och den marina miljn, eller att odlingarna skadar miljn och skapar sociala problem (som fallet r med jtterkor). Naturskydds-
23 Apples hemsida: http://itunes.apple.com/se/app/id350342977?mt=8 24 AppBrains hemsida: http://www.appbrain.com/app/se.naturskyddsforeningen.gronguide 25 Google plays hemsida https://play.google.com/store/apps/details?id=consumentor.shopgun. aidroid.view
15
Aktrer p den svenska fiskmarknaden
Grossister
Det finns ett stort antal importrer och grossister av fisk p den svenska marknaden, varav vissa r vldigt stora med ett brett utbud (t.ex. Findus) och andra r helt specialiserade p en art och frn till exempel en sj och frn en odling. Naturskyddsfreningen gjorde 2009 en enktunderskning fr att ta reda p hur ngra av dessa aktrer stllde sig till fiskarter p rda listan och miljmrkning. Vi fann att ett flertal hade hga ambitioner att ka sitt utbud av miljmrkt fisk men att situationen verlag var otillfredsstllande. Resultatet var dock s spretigt att ngon egentlig slutsats inte kunde ns. Under 2011 frdjupades arbetet med att pverka grossister och deras fiskpolicy. Flertalat grossister uppgav att de bara sljer sdant som deras kunder vill ha och att de drfr inte kan avst populra produkter. Ett ftal grossiter bestmde sig dock fr att avst frn att slja vissa arter efter att de ftt information om de negativa effekterna som odlingarna medfr.
trovrdighet eftersom reglerna i mnga fall inte efterlevs. Konsekvenserna inkluderar att rkodlingar bedrivs p illegalt avverkad mark och upprepade krnkningar av mnskliga rttigheter frekommer.28 ICA har precis som Axfood och City Gross en policy att inte slja fisk och skaldjur som str p WWFs rda fisklista. ICA lovade 2009 Naturskyddsfreningen, som en gva p freningens hundrarsdag, att inte tillhandahlla tropiska rkor frn sitt centrallager. I centrallagersortimentet finns framfr allt fryst fisk. ICA-handlaren kan dock kpa in tropiska rkor frn annat hll och drfr hittar man tropiska rkor i mnga ICA-butiker.
Naturskyddsfreningens fiskdiskunderskning 2010

Naturskyddsfreningen gjorde i november 2010 en butiksunderskning fr att titta p dagligvaruhandelns fiskoch skaldjursutbud.29 Resultatet visade p en avsevrd frbttring gentemot underskningen r 2009, eftersom 65 procent av butikerna 2010 inte slde fisk eller skaldjur som kommer frn icke hllbara bestnd, eller som fngats eller odlats med metoder som medfrt mycket negativ miljpverkan. 2009 sldes sdan fisk eller skaldjur i samtliga underskta butiker. Bst p att undvika fisk och skaldjur p WWFs rda lista var Willys som inte slde ngon sdan i ngon av de underskta butikerna. Om man tittar p hela kedjor ligger Axfood bst till 93 procent av deras underskta butiker var fria frn fisk och skaldjur frn WWFs rda lista. Drefter kommer City Gross och Lidl med ca 85 procent, Coop med 60 procent och ICA med 48 procent. Alla butiker slde Krav- eller MSC-mrkt fisk. Bst var Coop och Axfood (Willys, Hemkp) dr 92 procent respektive 91 procent av butikerna hade fler n 8 produkter. Den rdlistade art som fanns i flest butiker var tropiska rkor. Framfrallt var det i Netto-butikerna, dr hela 86 procent slde tropiska rkor, men ven 42 procent av Coops och ICAs och 14 procent av Lidls butiker slde tropiska rkor.
Butiker och deras fiskpolicy

Axfoods (bland annat Willys, Hemkp och PrisXtra) och City Gross butiker har en uttalad policy att inte slja fiskar p WWFs rda fisklista, inklusive jtterkor. Coop har en egen lista p fiskar och skaldjur som de undviker att slja. Listan r en sammanvgning av fiskguider frn WWF, Miljstyrningsrdet, Marine Conservation Society26och Incofish27. Coops fisklista bygger enligt dem sjlva p principerna att fisket ska vara sprbart, fiskat med rtt redskap, p rtt bestnd samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godknda. Coop sljer inte heller fisk trlad med en viss sorts bottentrl. Efter ptryckningar frn Naturskyddsfreningen har Coop efter mnga r slutat slja s kallade ekologiska jtterkor som certifierats av den tyska miljmrkningen Naturland. Naturskyddsfreningen kunde i sin rapport I grumliga vatten 2011 visa att Naturlands regler fr jtterkor r ambitisa med saknar
26 En brittisk marin miljorganisation: http://www.mcsuk.org/ 27 En samling fretag vars syfte r att bedriva tillmpad forskning fr att uppn mlen satta I Johannesburgdeklarationen: http://www.incofish.org
28 Naturskyddsfreningen, 2011. I grumliga vatten. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ Foreningsdokument/Rapporter/j%c3%a4tter%c3%a4kor/jatterakor_igrumligavatten.pdf 29 Fiskdiskunderskning 2010.
16
Restauranger
Under 2010 gjorde Naturskyddsfreningen en underskning av fiskutbud p restauranger. 30 procent av de beskta restaurangerna angav inte vilka fiskoch skaldjursarter som serverades. 34 procent serverade ngon art p WWFs rda lista.30 Ngra positiva exempel bland restaurangerna r Scandic som inte serverade ngra tropiska rkor och R Epok i Lund som r en sushirestaurang utan fisk frn rda listan. Alla stora svenska hamburgerkedjor har en fiskpolicy. Bde Max, McDonalds och Burger King anvnder MCSmrkt fisk i sina fiskburgare. I Naturskyddsfreningens underskning av sushirestauranger som genomfrdes 2011 visade det sig dremot att samtliga av de 43 underskta restaurangerna serverade ohllbart fiskade och odlade fisk och skaldjur.31 Alla restauranger serverade tropiska rkor, de allra flesta serverade frsk tonfisk och 20 procent av restaurangerna serverade l.
30 Naturskyddsfreningen, 2010. Gr det att ta miljsmart p restaurang? http://www. naturskyddsforeningen.se/upload/foreningsdokument/rapporter/rapport_gronagaffeln_ restaurangundersokning.pdf 31 Naturskyddsfreningen, 2011. Rtt fisk p sushin. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ Foreningsdokument/Rapporter/hav/sushirapport.pdf
17
Fiskodling/vattenbruk
Odling av marina fiskar, skaldjur och alger kallas vattenbruk. Fiskar och skaldjur odlas i kassar eller burar i havet, p rep eller i dammar lngs med kusten dr ett naturligt utbyte av havsvatten kan ske, eller p land dr motordrivna pumpar skter tillfrseln av havsvatten. Fiskodling sker ocks i stvatten och i helt slutna system, som inte har direktkontakt med sin nrmilj (men likvl ofta anvnder resurser frn den). Nstan alla arter som odlas mste f foder men ett viktigt undantag r musslor och ostron. Dessa odlingar renar tvrtom vattnet eftersom djuren tar upp den nring de behver genom att filtrera vattnet. Odlade musslor och ostron r drfr ett bra val med tanke p milj och klimat.
Produktion i siffror
Fiskodling r vrldens snabbast vxande livsmedelssektor. 2009 producerades 55 miljoner ton odlad fisk i vrlden.2 Vrdet p den odlade fisken och skaldjuren var 2008 nstan 100 miljarder dollar.32 Strst p vattenbruk r Asien som producerar nstan 90 procent av den odlade fisken och skaldjuren. Kina r den strsta producenten (62 procent). I Sverige r regnbge och rding de viktigaste arterna som odlas.33
Negativa effekter av fiskodling Det osynliga foderfisket

Fiskodling presenteras ofta som lsningen p verfisket, men s lnge odlad fisk utfordras med vild fisk bidrar odlingen snarare till problemet. De mest eftertraktade arterna inom vattenbruket r rovfiskar, vilket betyder att de lever av fisk, som de fr i form av fiskmjl och fiskolja. Dessa arter konsumerar betydligt mer fiskprotein n de producerar, upp till fem gnger mer enligt vissa studier.34 Det r dock viktigt att komma ihg att ven vilda rovfiskar ter annan fisk och branschorganisationen Norsk fisk menar att vilda laxar behver ta ca 10 kg fisk fr att vxa ett kg. vriga odlade fiskar och skaldjur, de som r vxt- eller
32 Bostock et al., 2010. Aquaculture: global status and trends. Phil Trans R Soc 365:2897-2912. 33 European Commission, 2012. Facts and figures on the Common Fisheries Policy, http://ec.europa. eu/fisheries/documentation/publications/pcp_en.pdf 34 FAO, 2009. Fish as feed inputs to aquaculture Practices, sustainability and implications. http:// www.fao.org/docrep/012/i1140e/i1140e.pdf
alltare och filtrerare, producerar mycket mer fiskprotein n de konsumerar. Denna typ av vattenbruk har en potential att bidra till minskad utfiskning av haven. Den fisk som odlas mest idag r karp, vilken str fr ca 40 procent av den totala vattenbruksproduktionen i vrlden.2 Karpfiskarna r framfrallt vxttare och kan leva p en helt vegetarisk diet. Trots det matas vxttande fiskar, som karp och tilapia, ocks med stora mngder fiskmjl nr de odlas fr att de ska vxa snabbare, vilket gr odlingen mer lukrativ. I brjan av 2012 publicerade Naturskyddsfreningen en rapport tillsammans med Swedwatch som granskar fisket bakom produktionen av fiskfoder i Peru och Thailand.35 Frutom att det hrda fisketrycket mot sm fiskar, ssom ansjovetas, rubbar balansen i den marina nringskedjan, r det illegala fisket utbrett och fiskarnas arbetsfrhllanden mycket undermliga. Foderfisken frn Thailand och Peru blir till mat fr odlade jtterkor och norsk odlad lax, vilka r de odlade fiskoch skaldjursprodukter som importeras mest till Sverige. Fr att minska vattenbrukets beroende av foderfisk, erstts fiskmjl till viss del med vegetabilier i fiskfodret. Initiativet r ett steg i rtt riktning. Dessvrre anvnder man oftast soja som ersttning, vilken vanligtvis kommer frn Sydamerika och r odlad p mark dr regnskogen har skvlats. Fr att soja ska vara ett bra alternativ till vildfngad fisk i fiskfodret behver man stlla hrda krav p dess ursprung och odling.
Odlingarnas lokala miljproblem

Fiskodlingar kan ocks orsaka stora lokala miljproblem. I intensiva lax- och rkodlingar anvnds i vissa fall bde antibiotika och bekmpningsmedel, vilket sedanlcker ut isjar och hav. Fisk- och rkodlingar kan ocks leda tillspridning av parasiter och sjukdomer, bde till nrliggande odlingar och till vilda fiskslktingar, vilket exempelvis r fallet med den fruktade laxlusen i norska fjordar. Odlad fisk som rymmer frn odlingarna kan orsaka genetiska populationsfr35 Naturskyddsfreningen & Swedwatch, 2012. Vet du vad din middag t till frukost? http:// www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/j%c3%a4tter%c3%a4kor/ Vetduvaddinmiddagattillfrukost_fiskmjol.pdf
18
ndringar p vilda bestnd av samma art. I kustomrden kan den hga nringsbelastningen frn odlingar orsaka vergdning och dda bottnar. Dessutom krver ofta odling av fisk och skaldjur stora ytor i kustomrden i Sydlnder och kan drfr leda till svra konsekvenser fr de mnniskor som lever i och r beroende av kustnra naturresurser. Ett av de vrsta exemplen r jtterkorna.
19
Matfiskar och skaldjur
Lax
I princip alla vilda laxbestnd r verfiskade och mnga bestnd r ocks hotade p grund av att deras naturliga vandringsvgar och uppvxtmiljer r frstrda av vattenkraft och andra vattenverksamheter och p grund av verfiske. I stersjn hrjade sjukdomen M74 p 80- talet och fortfarande r den naturliga ddligheten fr vilda laxar orimligt stor. Konsumtionen av odlad lax kar stndigt och str i Sverige fr ver 90 procent av all lax vi ter. Frn att ha varit baserad frmst i Norge, Sverige och Skottland odlas lax idag p flera hll i vrlden och Chile har nu blivit vrldens nst strsta producent av odlad lax efter Norge.
befolkningen.35 I KRAV-mrkta norska laxodlingar anvnds ofta fiskrens frn atlantfisk i fodret.
Chilensk odlad lax

Den chilenska laxindustrin har vxt rekordartat vilket bland annat lett till kat fiske efter fisk till fiskmjl och etableringen av fiskmjlsfabriker. Fr de lokala kustfiskarna betyder detta att deras levebrd frsvinner. I Chile fr man odla lax i svl naturreservat som i andra naturskyddsomrden. P grund av odlingarna har Chiles strsta ursprungsbefolkning, mapucheindianerna, blivit undantrngda eller utkpta frn marker och sjlandskap dr det trdda stvattnet r idealiskt fr laxodling. Sm byar har svrt att gra sig hrda nr myndigheter gett laxodlingar grnt ljus. Idag r de chilenska fjordarna inte lngre ofrstrda. I Patagonien r laxodlingarna ddsbringande fr vattnet: syrebrist uppstr p grund av vergdningen och en ddlig virussjukdom, infektis laxanemi, har brjat spridas. I odlingarna frekommer ocks kemikalier som r frbjudna inom EU. I Chile har laxodlingen ftt tusentals fiskare att ge upp sitt eget fiske och brja arbeta i laxodlingarna fr att sedan frlora jobben nr laxvirus ftt utlndska laxfretag (frmst norska) att snabbt lgga ner verksamheten och flytta sderut, dit viruset nnu inte ntt. Kvar str Patagonien med en frstrd kustmilj, arbetslshet, fiskvirus och minskad turism.38,39
Norsk odlad lax

Nstan all lax vi ter i Sverige kommer ifrn Norge. Mnga norska miljorganisationer r djupt kritiska till den inhemska produktionen av lax och hur industrin tilltits expandera trots forskarnas varningar om att den slr ut inhemska bestnd av lax och ring. Frn odlingar sprids ocks parasiten laxlusen som kan dda vilda laxungar p vg ut frn fjorden. Om odlingarna ligger fr ttt eller r dligt placerade kan nrmiljn skadas av hg nringsbelastning, medicinrester och bekmpningsmedel frn odlingen. Lax, precis som alla rovfiskar, matas med foderfisk. Fr att producera ett kg odlad lax krvs mellan tvtre kg foderfisk, om hlften av laxens foder har marint ursprung, vilket motsvarar upp till fem kg foderfisk per kg laxfil.36 De norska odlingarna importerar sitt fiskmjl frn framfrallt Island, Peru och Danmark.37 De vanligast frekommanda arterna i fodret r ansjoveta, blvitling och sill, men ven tobis och sillrens anvnds. Ansjovetan fiskas framfrallt utanfr Perus kust, men fisketrycket r hgt och en del av de viktigaste bestnden r verexploaterade. Dessutom orsakar froreningar frn fiskemjlsfabrikerna lokala problem, ssom vergdning och luftvgsproblem hos lokal36 Det finns olika uppgifter om hur mycket fiskfoder som gr t. Den lgre siffran redovisas av branschorganisationen Norsk fisk, Vad ter laxen?, den hgre i SIK-Rapport Nr 776, 2008, Mat och klimat. 37 Deutsch et al., 2007. Feeding aquaculture growth through globalization: Exploitation of marine ecosystems for fishmeal.
Torsk
Just nu vxer det stra bestndet av torsk i stersjn med flera starka rsklasser. Det mindre vstra bestndet hller ocks p att terhmta sig men det gr lngsammare. Historiskt sett har torsken lekt p tre knda djuphavsomrden: Bornholm-, Gotlands- och Gdanskdjupet, men forskning visar nu att i princip all reproduktion sker i Bornholmsdjupet.40 Reproduktionen av torsk i stersjn r
38 Science Daily, 2010. Impacts of Chilean Salmon Farms on Coastal Ecosystem Discovered Accidentally. http://www.sciencedaily.com/releases/2010/06/100622112558.htm 39 Oceana, 2012. Aquaculture: Our Work in Chile. http://na.oceana.org/en/our-work/stop-oceanpollution/aquaculture/learn-act/our-work-in-chile 40 Cardinale, M. & Svedng, H., 2011. The beauty of simplicity in science: Baltic cod stock improves rapidly in a cod hostile ecosystem state. Marine Ecology Progress Series 425: 297301.
20
beroende av att det finns syrerikt, kallt och salt vatten. Detta gr att torsken i stersjn r srbar mot variationer i klimatet. En srbarhet som frvrras av att ett kontinuerligt hgt fisketryck har frndrat ldersfrdelningen p bestnden De riktigt stora torskarna, som ocks r de bsta mammorna, r numera sllsynta. Sedan 2007 finns det en frvaltningsplan fr torskbestnden i stersjn och sedan dess har EU:s fiskeministrar fljt forskarnas rd och antagit kvoter i enlighet med planen. Kontrollen har frbttrats i flera lnder, bland annat Sverige, och det illegala fisket p torsk har minskat. Forskarnas bedmning r att hela stersjns torskbestnd kommer att terf en mer naturlig ldersfrdelning om planen fortstter att fljas. 2010 lanserades den frsta KRAV och MSCcertifierade stersjtorsken. Alla torskbestnd i Nordsjn, Skagerrak och Kattegatt r kraftigt verfiskade och ligger p fr lga niver fr att uttaget ska kunna anses ekologiskt hllbart. Bestnden kan delas in i mnga mindre bestnd men de frvaltas som ett bestnd p EU-niv och omfattas av en frvaltningsplan sedan 2008. Situationen r allra vrst fr bestnden som leker kustnra i Kattegatt och Skagerrak. Dr r mngden bde lekmogen och ung fisk p historiskt lga niver och forskarna har rekommenderat totalt fiskestopp fr Kattegatt vilket fiskeministrarna inte valde att flja i kvotfrhandlingarna fr 2011 eller fr 2012. Mycket av torsken vi kper i Sverige kommer frn Barents hav. Hr anses bestnden vara uthlligt fiskade. Allra bst r de som fiskas med garn och krok och som r KRAV- eller MSC-mrkta. En del av torsken som lever i Barents hav tillhr den norsk-arktiska torskpopulationen. Den vandrar till Nordnorges kust fr att leka varje r och nr de fiskas i Norge kallas den skrei. Det finns dock, precis som p den svenska vstkusten, ocks stationr norsk kusttorsk som minskat och som hotas av det intensiva fisket efter skrei i fjordarna.
och storgd tonfisk fiskas idag ohllbart. Den enda tonfisk som fiskas under hllbara frhllanden i atlanten r arten albacore. Tonfisk p burk kan komma frn ett uthlligt fiske p tonfiskarten albacore samt skipjack, men arten r sllan angiven p burken. Underskningar har ocks visat att olika arter ofta blandas i konserverad tonfisk.41 Det frekommer mycket bifngst vid tonfiskfiske bland annat delfiner och skldpaddor. Att burkar mrks med delfinskert fiske och liknande sger enbart att man inte har bifngst av just delfiner. Fisket kan nd vara ohllbart fr bestnden och ha hg bifngst av andra arter. Den tonfisk p burk som sljs i Sverige kommer nstan uteslutande ifrn Thailand som str fr ungefr 30 procent av vrldsproduktionen. Den tonfisk som inte tas tillvara p konservfabrikerna blir ofta till kattmat.
Pangasius/hajmal
I butik sljs hajmal, eller pangasius som den ocks kallas, vanligtvis som frysta filer. P restaurang r det ofta pangasius som lggs p tallriken nr du bestller en rtt med vitfisk. Den pangasius som sljs i Sverige kommer frn odlingar i Mekongdeltat i Vietnam. Dr har produktionen frdubblats p bara ngra r till fljd av en kad efterfrgan frn bland annat Europa.42 Pangasius har lnge odlats fr lokal konsumtion och d kan odlingarna vara resurseffektiva eftersom fisken traditionellt matats med hushllsavfall. Men precis som med all odling som blir fr intensiv r odlingarna i dagslget inte ekologiskt hllbara. Detta beror inte minst p de kemikalier och mediciner som mste anvndas fr att undvika sjukdomar och parasiter, d fiskar hlls vldigt ttt. Resterna av dessa mnen gr sedan direkt ut i naturen och orsakar miljproblem i nrmiljn. Precis som fr mnga odlade fiskar som matas med fisk r ett annat problem med pangasius ursprunget p det fiskmjl som fisken matas med. I Naturskyddsfreningens rapport om fiskmjl framkommer att fisket efter foderfisk i dessa om41 Greenpeace, 2010. Tinned Tuna and Fish Aggregation Devices. http://www.greenpeace.org/ international/en/publications/reports/Tinned-Tuna--Fish-Aggregation-Devices/ 42 FAO, 2012. Pangasius hypophthalmus. http://www.fao.org/fishery/culturedspecies/Pangasius_hypophthalmus/en
Tonfisk och tonfiskslktingar

Nstan alla bestnd av tonfisk eller tonfisklika slktingar som svrdfisk och marlin r verfiskade. Mnga av dem, som blfenad tonfisk, r akut hotade. ven arterna gulfenad
21
Figur. lens passiva vandring frn Sargasso till Europa med golfstrmmen.
rden r lngt frn hllbart.35 Fr att producera ett kilo pangasius anvnds upp till fyra kilo foderfisk. Fr att pangasiusodling ska kunna vara ekologisk och socialt uthllig krvs att den foderfisk man anvnder kommer frn uthlligt fiskade bestnd och inte tr p begrnsade matresurser fr lnderna i Syd. Sdan pangasius kan g att producera men fr tillfllet finns ingen i vra frysdiskar.
l
Den europeiska len r p historiskt lga niver. Forskare uppskattar att det nu kommer mindre n en procent av 1950-talets niver av lyngel simmande till europeiska vatten frn Sargassohavet utanfr Mexico. Idag befarar man att antalet knsmogna individer r s lgt att larna har problem att mta andra individer och frka sig. l r klassad som akut utrotningshotad p Artdatabankens Rdlista.43 len har en komplicerad livscykel som brjar med att knsmogna lar fortplantar sig i Sargassohavet. Nr rommen klckts sprider sig larverna med havsstrmmar till Afrika, medelhavsregionen och Europa. Nr de nr Europas strnder efter ett till tv r som s kallade glaslar, fiskas de upp framfrallt i Frankrike men ocks i Spanien och
43 Grdenfors, U. (red.), 2010. Rdlistade arter i Sverige 2010. Uppsala: ArtDatabanken, SLU.
England. Dr anses glasl vara en delikatess. Mnga glaslar anvnds ocks fr utsttningar i andra EU-lnder fr att frstrka stammen, bland annat i stersjn. Det finns dock f vetenskapliga bevis fr att de lar som stts ut hittar tillbaka till Sargasso, men ny forskning tyder p att i alla fall utsatta lar p Sveriges vstkust hittar hem. Ddligheten i glaslsfisket r dock hg och ICES bedmer att det i dagslget inte finns ett verskott av glasl dr de fiskas. Sedan 2010 r export av europeisk l utanfr EU frbjudet enligt CITES (Convention on International Trade in Endangered Species), men det r troligt att illegal export av glasl till Asien kommer att fortstta.44 Glaslar frsker ta sig upp i floder dr de vanligtvis lever som gullar i mellan 10 och 20 r. Det finns dock lar som kan bli betydligt ldre, eventuellt ver 150 r! I stersjn stannar merparten av gullarna kvar i havet. En dag, ingen kan frutsga nr, ndrar de utseende igen och brjar sin lnga vandring tillbaka till Sargassohavet. Dessa knsmogna individer kallas fr vandringsl, silverl eller blankl. I Sargasso parar de sig innan de till sist dr. Mnga delar av lens livscykel r nnu dolda i dunkel, t.ex. vet man inte vad larverna som klcks p flera tusen meters djup i Sargassohavet lever av. Drfr finns det heller ingen odlad
44 Crook, V., 2010. Trade in Anguilla species, with a focus on recent trade in European A. Anguilla. http://www.traffic.org/species-reports/traffic_species_fish38.pdf
22
l utan de lar som mrks som odlade r fngade som vilda glaslar och uppfdda i fngenskap. 2007 antogs en terhmtningsplan fr l p Europaniv efter mnga rs hrda frhandlingar. Planen blev kraftigt urholkad och kommer, ven om den fljs, inte rcka fr att rdda len. I Sverige har man valt att implementera planen genom att frbjuda fritidsfiske p l, och stta ut glaslar i oreglerade vattendrag. Men nnu tillts ett riktat fiske efter vandringsl i Sverige. Fr att minska detta fiske har Naturskyddsfreningen sedan sommaren 2011 en insamling fr len. Pengarna gr till att kpa upp lfiskedispenser frn lfiskare som kan tnka sig att sluta fiska l om de fr ersttning. Hittills har freningens givare p detta stt rddat ver 9000 lar frn fiskedden.
Rockor Rockor r nra slkt med hajarna och har precis som de broskskelett. De r ocks mycket knsliga fr verfiske. Bestnden skadas av bottentrlning, d rockorna r stora fiskar som ltt fastnar i nten, ven vid ung lder. Rockor var relativt vanliga i brjan av 1900-talet, men bestnden brjade minska kraftigt redan p 1930-talet.47 Knaggrockan minskade med ca 90 procent mellan 1915 och 1977 och sltrocka bedms idag som utdd i svenska vatten d inga reproduktiva individer har fngats p lnge. Den vanligast frekommande rockan i svenska vatten r klorockan, vilken r den enda rocka som fortfarande har livskraftiga bestnd. Hajfensfiske Fiske efter hajfenor, frmst till den asiatiska marknaden, r ett srskilt problem fr hajar. ver 100 miljoner hajar ddas varje r fr fenornas skull. Ofta slngs hajarna levande tillbaka till havet dr en lngsam och plgsam dd vntar. Trots att hajfensfiske r frbjudet inom EU r EUs medlemslnder bland de strsta exportrerna av hajfenor till Asien. Det pgr drfr ett arbete inom EU som ska tcka igen kryphlen i lagstiftningen.
Hajar och rockor

Hajar De flesta hajar vxer lngsamt, reproducerar sig sent och fr f ungar. De r drfr mycket knsliga fr verfiske och terhmtar sig dligt. Idag bedmer forskare att de flesta hajarter har minskat med 70 till 80 procent. Ungefr 30 procent r hotade och uppsatta p IUCN rdlista ver hotade arter. Fr ytterligare ca 50 procent saknar forskarna kunskap fr att gra en bedmning.45 Enligt FAOs statistik r Spanien, Frankrike, Portugal och Storbritannien bland de lnder som fngar mest hajar och rockor i vrlden. Spanska och portugisiska fiskefartyg fiskar efter haj lngt ute I Atlanten och Indiska Oceanen, ofta tillsammans med tonfisk i Atlanten och svrdfisk. I Sverige har antalet och mngden hajar, precis som i vriga vrlden, minskat drastiskt. Fortfarande syns ibland pigghaj och smflckig rdhaj men fngsterna av pigghaj har minskat mycket kraftigt och arten omfattas sedan 2010 av fiskefrbud. ven sillhajen (hbrand) r klassad som akut hotad .46
Djuphavsfiskar
Djuphavsfiskar r de fiskar som kan leva p stora djup, ner till flera tusen meter. Mnga djuphavsfiskar lever mycket lnge och blir sent knsmogna. Reproduktionen r dessutom ojmn och lg vilket gr dem knsliga fr verfiske. Forskare har ocks dlig kunskap om djuphavsfiskars bestnd. nd har djuphavsfisket kat dramatiskt de senaste 25 ren.48 40 procent av vrldens trlningsomrden r nu i djupa vatten djupare n kontinentalsocklarna. Havskatt och marulk Bde marulk och havskatt sljs ofta fldda och styckade som kotlettfisk. Direkt fiske frekommer sparsamt, det mesta
47 Stenberg, C., 2005. Artfaktablad: Raja clavata, knaggrocka. Artdatabanken SLU. http://www. artfakta.se/Artfaktablad/Raja_Clavata_102133.pdf 48 Managing risk and uncertainty in deep-sea fisheries: lessons from Orange Roughy M. Lack K. Short A. Willock
45 Sharks in trouble, 2011. http://www.pewtrusts.org/uploadedFiles/wwwpewtrustsorg/Reports/ Protecting_ocean_life/Sharks_In_Trouble.pdf 46 Stenberg, C., 2005. Artfaktablad: Squalus acanthias, pigghaj. Artdatabanken SLU. http://www.artfakta.se/Artfaktablad/Squalus_Acanthias_206266.pdf
23
tas som bifngst vilket gr dem extra svra att skydda. Allteftersom mnga djupvattenarter har minskat har dock ett mer riktat fiske efter marulk etablerats. Marulk r speciellt utsatt fr verfiske p grund av sin kroppsform och sitt stora huvud som gr att nnu icke knsmogna individer ltt fastnar i nt. Det finns dligt med bestndsuppskattningar men forskare bedmer att de sannolikt har minskat p senare r och att fngsterna inte br tilltas ka. Landningarna av havskatt har minskat frn ca 2500 ton till bara ngra hundra ton sedan 80-talet. Det finns inga direkta bestndsuppskattningar eller kvoter p arten men Havs- och vattenmyndigheten anser att den r verexploaterad. Hlleflundra Hlleflundran r starkt verfiskad i svenska vatten och antalet knsmogna individer anses nu understiga 2500 stycken.49 Den r listad som starkt hotad av Artdatabanken. P grund av sin sena knsmognad fiskas den oftast innan den hunnit bli knsmogen. Lter man den vxa till sig kan hlleflundror bli 50 r gamla och n storlekar p 4 m och 300 kg. Arten liten hlleflundra kallas ocks fr hllefisk. Den r ocks verfiskad. Det finns MSC-mrkt hlleflundra som r hllbart fiskad. Kungsfisk/Uer Kungsfisk kallas ven uer eller rdfisk och det finns tre olika arter som frekommer i Nordostatlanten (Sebastes norvegicus, S. mentella och S. viviparus). Alla tre arterna r ltta att knna igen p deras rda frg och stora gon. Det r endast mindre kungsfisk (S. viviparus) som finns i svenska vatten, men den r sllsynt och klassad som nra hotad enligt Artdatabanken. Den mindre kungsfisken fngas mest som bifngst vid rktrlning och fiskas inte regelbundet i svenska vatten, men i Norge har fisket av kungsfisk strre ekonomisk betydelse.
Rdtunga Rdtunga r en ganska vanlig plattfisk i svenska fiskdiskar, men ven den lever p djupare vatten och r knslig fr ett hrt fisketryck. Den salufrs ibland ven som sjtunga. I svenska vatten frekommer den framfrallt i Skagerack och Kattegatt. Rdtungan fiskas med bottentrl, vilket har en stor negativ pverkan p havsbottnen, men den fngas ven som bifngst vid trlning efter olika skaldjur. Idag finns bristfllig kunskap om rdtungans bestnd och den r inte utvrderad i IUCN:s rdlista. I stersjn r rdtungan sllsynt och bestnden antas minska i framtiden.
Blckfiskar
Mycket av blckfisken som kommer till Europa fiskas utanfr Vstafrika av framfr allt spanska btar. EU har s kalllade fiskepartnerskapsavtal med bland andra Mauretanien, vilket gr att alla lnder i EU har mjlighet att fiska exempelvis blckfisk i deras vatten. Dessvrre r det svrt att veta om detta fiske r uthlligt eftersom det finns f tillfrlitliga bestndsuppskattningar. Vstafrikas vatten r ocks hrt drabbade av tjuvfiske. Fngsten frn tjuvfisket hamnar ofta i Europa. Drfr r det ocks svrt att veta om blckfisken man kper r lagligt fiskad eller stulen.
Tilapia
Tilapia r en grupp afrikanska fiskar av familjen ciklider (Orechromis niloticus, O. mossambicus, O. aureus). Olika arter av tilapia har odlats i mer n 3 000 r och fisken kallas ibland fr Sankt Pers fisk d man refererar till bibeln dr fisken blev fda t tusentals mnniskor. De senaste fem ren har tilapia funnits p den svenska marknaden. Tilapia krver mindre fiskmjl n andra odlade fiskar. Detta fr att fisken egentligen r vegetarian och bara ges protein fr att vxa fortare. Idag odlas tilapia i stora delar av vrlden. Kina, fljt av Egypten och Thailand odlar mest tilapia i vlden. Odlingarna r oftast inte hllbara, inte minst anvnds mycket kemikalier som gr direkt frn odlingarna ut i naturen.
49 Fiskeriverket, 2011. Fiskbestnd och milj i hav och stvatten. http://www.havochvatten.se/download/18.472732f513318aaf1af800075/ROM+2011.pdf
24
Tropiska rkor odlade

Mangroveekosystemet Odlingar av tropiska rkor har i huvudsak anlagts i mangroveskog och p saltngar, som bgge omfattas av mangroveekosystemet, ett av jordens mest produktiva ekosystem med en imponerande mngfald. Mangroven fyller en viktig funktion som barnkammare t allehanda fiskar. Ekosystemet r intimt sammankopplat med andra ekosystem i havet, till exempel nrliggande korallrev och sjgrsngar. Forskningen och fiskare i alla rkproducerande lnder vittnar om att fngster i det kustnra fisket som minskat till en brkdel efter att rkodlingar som har anlagts. Frutom de miljarder mnniskor som r beroende av fisk och skaldjur frn vrldens kustomrden r ven miljontals mnniskor direkt beroende av mangroven fr sin frsrjning. Frn mangroven fr lokalbefolkningen fisk, krabbor, snckor, byggmaterial, ved, vxter och medicin. Mnniskorna har sllan andra inkomster och drabbas drmed hrt nr mangroven brukas ohllbart, skadas eller skvlas. Mangrovetrdens rtter stabiliserar marken och en intakt mangroveskog kan ge skydd mot stormar och tsunami. Efter den svra tsunamin 2004 var konsekvenserna uppenbart svrare i de omrden dr mangroven huggits ner. Mangroveskogen, med dess sediment, r ocks jordens kanske mest lngvariga kolsnka och drmed nstan ovrderlig fr klimatreglering, ngot som inte uppmrksammats frrn helt nyligen.50 Vrdet av de ekosystemtjnster, det vill sga de varor, tjnster och vrden som mangroven frser mnniskor med, r mycket hgre n vrdet av en jtterksodling.5, 51, 52 nd skvlas mangroveskog fr att anlgga tusentals bassnger fr jtterkor i till exempel Bangladesh, Indonesien, Indien, Kina, Malaysia, Ecuador, Nicaragua, Honduras och Brasilien. Det berknas att mellan 38 och 50 procent av jordens mangroveskogar har skvlats i syfte att anlgga rk50 UNEP & GRID-Arendal, 2010. Blue Carbon. 51 Hanley, N. & Barbier, E. B., 2009. Pricing Nature: Cost-Benefit Analysis and Environmental Policy. Edward Elgar, London. 52 Balmford et al., 2002. Economic reasons for conserving wild nature. Science 297: 950-953.
odlingar. I Ecuador har 70 procent av mangroveskogen huggits ner, till strsta delen fr att kunna odla rkor som exporteras till USA och Europa. Antibiotika och bekmpningsmedel En bidragande orsak till att s mycket mark behvs fr odling av tropiska rkor r att rkdammarna ofta blir uttjnta efter ett ftal r. Orsaken r att man fder upp s mnga rkor p liten yta att sjukdomar ltt fr fste. I frebyggande syfte ger man rkorna antibiotika, exempelvis nitrofurin och kloramfenikol, som r frbjudna inom EU. Dammarna blir fort obrukbara, antingen p grund av virus eller av gifter. Den vanligaste frekommande rksjukdomen r vitaflcksjukan. Man har nnu inte hittat ett botemedel eller vaccin mot denna sjukdom som drabbar mnga odlingar. Men vitaflcksjukan hotar inte bara rkodlingarna. Den kan ven hota inhemska svenska skaldjur. Ser rkodlarna tecken p sjukdom (trots antibiotika) skrdar de ofta rkorna direkt. Det betyder att rkorna som sljs i vra butiker kan ha varit sjuka nr de skrdades. Om en sjuk rka som inte tillagats skulle slngas i svenska vatten en sommardag, eller anvndas som bete vid sportfiske, skulle skaldjuren i Sverige kunna drabbas. Viruset kan verleva i vatten med temperaturer ner till 13 grader C och i Sverige finns gott om djur som kan bra viruset tills det hittar ett lmpligt skaldjur att angripa. Inte bara vra stora krftdjur, ssom krabba, hummer och havskrfta, skulle kunna drabbas, utan ven sm hinn- och hoppkrftor skulle kunna bli offer fr vitaflcksjukan. Detta skulle kunna f frdande konsekvenser fr hela den marina nringskedjan. Utver antibiotika anvnds ofta mnga giftiga kemikalier i rkodlingen och under beredningen av rkor fr export. En del anvnds fr att dda fiskar och andra djur i rkdammarna, andra fr att begrnsa vxtligheten vid dammarna. Klorin hlls till exempel ibland rtt ut i dammarna och kan anvndas fr att doppa rkorna i, innan de packas och skickas till Europa. Dessutom ges rkorna ofta tillvxthormon. Eftersom lagstiftning saknas, r mycket svag eller tillmpas dligt i de flesta lnder dr rkor odlas,
25
kan nstan vilka kemikalier som helst anvndas i odlingarna. Mnga av kemikalierna som anvnds r frbjudna inom EU. I Naturskyddsfreningens rapport I grumliga vatten beskrivs till exempel hur rkodlare i Bangladesh anvnder det akut giftiga insektsmedlet endosulfan. Bekmpningsmedlet r olagligt i mer n 150 lnder vrlden ver, men smugglas nd in i landet.28 De kemikalier som anvnds i odlingarna hamnar sedan i vattendrag, i havet, i grundvattnet och i jordbruksmarken. Mnniskor som lever i nrheten av odlingar vittnar om fysiska kommor som utslag och klda eller magproblem till fljd av vattenfrgiftning.53 Mngfalden av djur i dessa omrden har minskat och massdd av fisk frekommer. Den massiva anvndningen av antibiotika ger ocks hg risk fr utveckling av resistenta bakterier, vilket kan f allvarliga effekter fr sjukvrden. EU och USA har lagstiftning som frhindrar import av varor som innehller kemikalier som klassats som miljfarliga eller hlsovdliga. Det frekommer att import stoppas till fljd av frhjda halter av otilltna kemikalier i rkorna. Cocktaileffekter, det vill sga eventuella effekter av att kombinera flera olika kemikalier inom tilltna grnsvrden, tar varken EU eller USA hnsyn till. Uppfdningen av rkyngel Uppfdningen av rkyngel fr utsttning i dammarna r lngt ifrn hllbar. Den bygger p icke-selektivt trlfiske efter honor och hg antibiotikaanvndning. Dessutom petar man oftast ut gonen p honorna fr att de ska lgga sina gg. I vissa lnder, som Bangladesh, hrrr fortfarande den strsta delen av de odlade rkorna frn vildfngade rkyngel. Arbetet utfrs ofta av kvinnor och barn med lga lner och svra arbetsfrhllanden. Dessutom r bifngsten enorm. Fr varje hundratal yngel som fngas berknas ca 5000 andra organismer, ssom fiskyngel och zooplankton, stryka med.28 Den hr metoden att fnga rkyngel minskar den biologiska mngfalden och medfr allvarliga fljdeffekter fr flodekosystemen.
53 Environmental Justice Foundation (EJF), 2003. Smash and Grab - Conflict, Corruption and Human Rights Abuses in the Shrimp Farming Industry. http://www.ejfoundation.org/pdf/smash_and_grab.pdf
Odling p jordbruksmark All rkodling sker inte i mangrove eller ens vid kusten. Bde stvattens- och saltvattensrkor (som tl brackvatten) kan ocks odlas p jordbruksmark, fretrdesvis p risflt. r det saltvattensrkor leder man in vatten i lnga kanaler frn havet. Den hr odlingen r inte heller hllbar och den gynnar sllan lokalbefolkningen. Risodling ger tio gnger fler arbetstillfllen n rkodling. I Bangladesh har 17 procent av jordbruksmarken lagts under vatten och omvandlats till rkodlingar. I vissa omrden r det s mycket som 77 procent. Detta i ett land dr det bor 147 miljoner mnniskor p en tredjedel av Sveriges yta. Lnder som frr var sjlvfrsrjande p ris odlar nu rkor fr export till EU, Japan och USA. Samtidigt importerar de ris dyrt till sin befolkning. De miljontals mnniskorna som lever i omrdena dr rkorna odlas har inte sllan blivit landets fattigaste. Vattentgng Intensiv rkodling, det vill sga rkodling dr rkorna odlas ttt och mnas fr export, krver mycket vatten, foder och energi. Upp till 40 procent av vattnet i dammarna byts ut dagligen. Nr man odlar saltvattensrkor lngre frn havet, frsaltas ofta marken och grundvattnet. I rkdistriktet Khulna i Bangladesh har rkproducenterna dessutom frsvagat flodvallarna, vilket kar risken fr versvmningar och saltvattenintrngning p den omkringliggande jordbruksmarken.28 Stora arealer omliggande jordbruksmark riskerar att g frlorad vid ett kraftigt ovder. Rkorna ter inte heller upp allt foder som anvnds vid odlingarna. Resterna skljs ut nr rkorna skrdas och bassngerna tms. Dessa rester tillsammans med de kemikalier som finns i vattnet bidrar till att omgivande vattendrag, kuster och korallrev frgiftas och frstrs. Vad gller klimatpverkan r tropiska rkor stor klimatbov p grund av energianvndningen nr motordrivna pumpar vatten till och frn odlingarna.54 Lgg dessutom till frlusten av mangrovetrsken som r viktiga kolsnkor. Det finns ocks odlingar dr rkorna inte odlas s ttt.
54 Troell et al., 2004. Aquaculture - energy use. In: Cleveland, C. (ed.): Encyclopedia of Energy. Elsevier Inc. pp. 97-108.
26
Det kallas fr extensiv odling. I extensiva odlingar anvnds inte lika mycket energi och foder, kanske inget alls. Men odlingarna pverkar likvl den omgivande miljn och dess mnniskor och drmed varierar nyttan och hllbarheten frn fall till fall. De krver stora ytor som annars kunde utnyttjas av lokalbefolkningen till jordbruk och fiske och de leder fortfarande ofta till att grundvattnet frstrs. Social pverkan Rkodlingarna ger upphov till upprepade konflikter mellan odlare (ofta rika personer, inte sllan med goda kontakter bland beslutsfattare) eller deras vakter (kommer oftast utifrn, inte sllan kriminella) och lokalbefolkning.53 Rapporter om mord, mordfrsk, hot och vldtkter r vanligt frekommande. Naturskyddsfreningens rapport I grumliga vatten beskriver hur bnder i Bangladesh, vars marker har blivit tvngsvertagna fr odling av rkor, blir utsatta fr vergrepp mot mnskliga rttigheter om de gr motstnd. Nr rkorna skrdats, rensas och packas de i fabriker. Arbetet inkluderar kemikaliehantering, ofta utan skyddsutrustning. Hudproblem och andra mer allvarliga kommor r vanligt frekommande. Barnarbete frekommer i bland andra Thailand, Sri Lanka, Ecuador, Indien och Bangladesh.55 Konsumtion av tropiska rkor Tropiska rkor har mnga namn. Jtterkor, scampi, gambas, tigerrkor r ngra exempel. De mest vanligt frekommande arterna r Penaeus monodon (black tiger shrimp p engelska) och Litopenaeus vannamei (hette tidigare Penaeus vannamei, whiteleg shrimp p engelska).
Ur en opinionsunderskning bland 1200 svenskar som Naturskyddsfreningen ltit utfra anger drygt sju av tio att de aldrig kper jtterkor. Bland dem som kper jtterkor anger 62 procent att de skulle vlja ngot annat om jtterkor inte fanns i butiken. Nstan hlften av de som kper jtterkorna sger sig inte knna till att det finns problem med odlingarna. Kan man miljmrka odlade tropiska rkor? Nej, Naturskyddsfreningen anser att det idag inte finns frutsttningar fr hllbar produktion av tropiska rkor fr export. Freningens granskning av rkodlingar certifierade av Naturland visar tydligt att de etablerade certifieringsorganisationerna inte klarar av att vervaka rkproduktionen. Ekologiska odlingar frekom till exempel i olagligt ockuperade mangrovetrsk, terbeskogningen av den frstrda skogen var ineffektiv och vissa odlingar anvnde bevpnade vakter fr att skrmma ivg lokala fiskare frn vattendrag i nrheten av odlingarna. Nu lanseras ven en ny standard fr ansvarsfullt odlade jtterkor av Aquaculture Stewardship Council (ASC). ven om de mrkta jtterksodlingarna kan bli ngot bttre n de konventionella, bedms de fortfarande vara socialt och miljmssigt ofrsvarbara. (Se avsnittet om Aquaculture Stewardship Council). Istllet fr att arbeta fr miljmrkning av jtterkor prioriterar Naturskyddsfreningen och dess samarbetsorganisationer frbttrad lagstiftning i producentlnderna samt minskad konsumtionen av rkor i Europa och USA. KRAV miljmrker inte heller tropiska rkor.
55 The Solidarity Center, 2008. The True Cost of Shrimp. http://www.solidaritycenter.org/files/pubs_True_Cost_of_Shrimp.pdf
27
15 korta argument fr varfr man inte ska ta tropiska rkor

1. Odlingen r ineffektivt landutnyttjandet, eftersom vrdet pintakta mangroveekosystem r strre n vrdet p odlingarna* Leder till skvling av mangrove eller frstrelse av mangroveekosystemet Leder till minskat skydd mot stormar och tsunamis Det lokala fisket minskar eller omjliggrs Stor energibelastning i intensiva odlingar* Stor klimatpverkan eftersom mangrovesediment r en stor kolsnka Kemikalier och saltintrngning frstr stora omrden Antibiotikaanvndningen kan bidra till kad antibiotikaresistens Viruset vitaflcksjukan hotar att sl ut svenska skaldjur* Orttvisor, tvngsfrflyttningar, vld, vldtkter och andra vergrepp p lokalbefolkningen Barnarbete p odlingar och i fabriker Eventuell lagstiftning och certifiering motverkas ofta av omfattande korruption Fiskmjls- och fiskoljeproduktionen fr att mata rkorna r ohllbar* Fiske av rkhonor fr rkgg r ohllbar. Den bygger p icke-selektivt trlfiske efter honor och stor antibiotikaanvndning. Dessutom petar man ut gonen p honorna fr att de ska lgga sina gg* Att gynna rkodlingar motverkar fattigdomsbekmpning d mnniskor i regel blir fattigare i omrden dr rkor odlas
Tropiska rkor vildfngade

Vildlevande rkor fiskas ofta med fotbollplansstora trlar som dras efter havsbotten. Fr varje kilo rka som fngas i trlen slngs s mycket som 20 kg fisk och annan bifngst verbord. Rkfisket utgr 2 procent av vrldens fiske men r ansvarigt fr mer n en tredjedel av den totala bifngsten. Rkor fiskas ofta i lnder dr fiskekontrollen r svag eller icke existerande och den fisk som slngs tillbaka borde istllet ha ftt bli mat t den ofta fattiga kustbefolkningen. Kan man miljmrka vildfngade tropiska rkor? Vren 2011 miljcertifierade MSC ett trlfiske efter kungsrka (Melicertus latisulcatus) utanfr Australiens kust. Naturskyddsfreningen har frtroende fr MSC och dess certifieringssystem och stdjer beslutet. Rkorna fiskas med bottentrl vilket tyvrr r tilltet bde inom Krav- och MSC-certifieringarna men med krav p var fisket ska ske och ocks p mngd tillten bifngst. Friends of the Sea miljcertifierar ocks vildfngade tropiska rkor. Bde WWF och Greenpeace har utvrderat Friends of the Seas certifiering och anser att den brister framfrallt gllande transparens och inkluderande av intressentgrupper och lokalbefolkning. Dremot har deras nya standarder frn 2009 hrdare miljmssiga krav p de certifierade fiskena.56,
57
2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
11. 12. 13. 14.
15.
*Dessa argument gller vanligtvis ven s kallade ekologiska tropiska rkor, och andra tropiska rkor vars odling hvdas vara hllbar.
56 WWF, 2010. Assessment of On-Pack, Wild-Capture Seafood Sustainability Certification Programmes and Seafood Ecolabels. http://awsassets.panda.org/downloads/full_report_wwf_ecolabel_study_lowres.pdf 57 Greenpeace, 2009. Assessment of the Friend of the Sea Fisheries and Aquaculture Certification Programme. www.greenpeace.org/international/Global/international/planet-2/report/2009/6/friend-of-the-sea.pdf
28
29
Vra hav befinner sig i djup kris. ver 80 procent av vrldens kommersiella fiskbestnd r fullt eller delvis verexploaterade. Allra smst r det i europeiska vatten dr mnga rs dlig fiskepolitik lett till massivt verfiske, dlig lnsamhet fr fiskarna och frstrda marina ekosystem. Rapporten beskriver situationen fr vrldens fisk och skaldjur just nu. Vi kartlgger konsumtionen, politiken, problemen och vilka arter som r hotade eller ohllbart odlade. Vi belyser ocks olika lsningar och mjligheter att stoppa ohllbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur. Vr frhoppning r att rapporten ska vara ett std till alla med ett intresse av vad som hnder under ytan. Det behvs vckarklockor som visar hur vi bttre kan vrda och utnyttja haven, en av vrldens mest vrdefulla resurser.
Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har cirka 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se

Hotade Hav - Att Välja Fisk Och Skaldjur

Cargado por

Información del documento

Título original

Derechos de autor

Formatos disponibles

Compartir este documento

Compartir o incrustar documentos

Opciones para compartir

¿Le pareció útil este documento?

¿Este contenido es inapropiado?

Copyright:

Formatos disponibles

Hotade Hav - Att Välja Fisk Och Skaldjur

Cargado por

Copyright:

Formatos disponibles

Rapport Hotade hav

att vlja fisk och skaldjur

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Europas gemensamma fiskeripolitik Kvoter och frvaltningsplaner Svensk fiskepolitik Partnerskapsavtal

Fiskets klimatpverkan Miljgifter i fisk Global konsumtion av fisk Miljmrkning av fisk

AKTRER P DEN SVENSKA FISKMARKNADEN

MATFISKAR OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Mikael Karlsson Ordfrande Naturskyddsfreningen

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Bifngst och utkast

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Fngstmetoder fr- och nackdelar

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

+ Pverkar inte botten

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Europas gemensamma fiskeripolitik

Kvoter och frvaltningsplaner

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Global konsumtion av fisk

19 FAOSTATs hemsida: http://faostat.fao.org/site/610/default.aspx#ancor

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Marine Stewardship Council (MSC)

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Aquaculture Stewardship Council (ASC)

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Aktrer p den svenska fiskmarknaden

Naturskyddsfreningens fiskdiskunderskning 2010

Butiker och deras fiskpolicy

28 Naturskyddsfreningen, 2011. I grumliga vatten. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ Foreningsdokument/Rapporter/j%c3%a4tter%c3%a4kor/jatterakor_igrumligavatten.pdf 29 Fiskdiskunderskning 2010.

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Negativa effekter av fiskodling Det osynliga foderfisket

Odlingarnas lokala miljproblem

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Matfiskar och skaldjur

Chilensk odlad lax

Norsk odlad lax

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Tonfisk och tonfiskslktingar

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Hajar och rockor

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

49 Fiskeriverket, 2011. Fiskbestnd och milj i hav och stvatten. http://www.havochvatten.se/download/18.472732f513318aaf1af800075/ROM+2011.pdf

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

Tropiska rkor odlade

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

55 The Solidarity Center, 2008. The True Cost of Shrimp. http://www.solidaritycenter.org/files/pubs_True_Cost_of_Shrimp.pdf

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

15 korta argument fr varfr man inte ska ta tropiska rkor

Tropiska rkor vildfngade

11. 12. 13. 14.

HOTADE HAV ATT VLJA FISK OCH SKALDJUR

También podría gustarte