Ktt och milj

Din guide till hllbara mltider

Dina val pverkar!

Det r ltt, gott och nyttigt att minska matens klimatpverkan. Genom att ta mindre mngd ktt och vlja ekologiskt s gr du en stor miljnytta. Vi kper allt mer ktt, och i Sverige r vi nu uppe i ca 85 kg per person rligen. Det r en kning med ver 50 procent p 20 r. Nstan hlften av det ktt vi ter r importerat och det mesta av detta serveras p restauranger och storkk. Den stora efterfrgan p ktt driver p mnga av de miljproblem som vi str infr idag; klimatpverkan, froreningar, markfrstrelse och utarmning av den biologiska mngfalden.

Ktt och milj

Att fda upp djur krver mer mark n att odla spannml, grnsaker eller frukt. S mycket som en tredjedel av hushllets klimatpverkan kommer frn maten, och allra mest frn kttkonsumtionen. Det finns exempel p kttproduktion som pverkar miljn i positiv riktning. Ekologisk odling och djur som betar i hagmarker skapar bra livsvillkor fr en mngd vilda arter. Detta gr naturen mindre srbar och bttre rustad fr klimatfrndringar. Nr djurens gdsel terfrs till jorden, cirkulerar nring och jorden fr en bra struktur. P s stt kan djuren fylla en viktig funktion i ett hllbart jordbruk. Men lngt ifrn all kttproduktion fungerar s. Det r inte djuren i sig som r problemet, utan hur och var de fds upp. Istllet fr att fda upp djur p grs eller restprodukter blir 50 procent av den spannml som odlas i Sverige djurfoder. Mycket foder importeras och globalt anvnds ca 70 procent av jordbruksmarken till foderodling. I odlingen anvnds nstan alltid konstgdsel och kemiska bekmpningsmedel som minskar antalet vilda vxter och djur. Den biologiska mngfalden minskar och naturens srbarhet kar.

Gris och kyckling

Produktionen av kyckling och gris r idag inte hllbar trots att klimatbelastningen r lgre n fr nt och lamm. Fodret bestr av vete, korn, soja, rter, vitaminer och mineraler. Soja odlas inte i Sverige, utan importeras frn lnder dr odlingen ofta innebr stora sociala problem och hg miljbelastning.

Nt och lamm
Kor och fr slpper ut stora mngder vxthusgaser. Trots det r djuren en del av ett hllbart jordbruk om de ter grsfoder och betar i hagmarker. Grs omvandlas till ktt och mjlk, och ett betat och ppet landskap gynnar en mngfald av vxter, fglar och insekter som hjlper till med pollinering. Men lngt ifrn allt ntktt produceras idag p ett hllbart stt. Kor och lamm fds ofta upp p en stor del spannml, importerad soja och palmkrnmjl.

Betande djur behvs fr ett hllbart jordbruk

KRAV-mrkt och ekologiskt
Ekologiska djur har fri tillgng till grsfoder och fodret r alltid ekologiskt. Djuren har strre mjligheter att f utlopp fr sina naturliga beteenden. I ekologisk produktion anvnds inte kemiska bekmpningsmedel. I och omkring ett ekologiskt jordbruk finns cirka 30 procent fler vxter, fglar och insekter n vid konventionell odling. Globalt kan ekologisk odling bidra till strre skrdar och ett mer hllbart jordbruk. Kravmrkta produkter bidrar ocks till utvecklingen av ett mer klimatanpassat jordbruk eftersom de har regler fr minskad klimatpverkan.

Vegetarisk mat
Varje gng du vljer en vegetarisk rtt istllet fr en kttrtt mer n halverar du mltidens klimatpverkan. Kikrter bidrar till cirka 5 procent av utslppen frn motsvarande mngd ntktt. Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag ter en halv deciliter kokta rter, bnor eller linser och minskar konsumtionen av ktt och charkprodukter.

Milj- och klimatsmarta kttval

Idag ter vi svenskar fr mycket ktt. Konsumtionen r varken hlsosam eller miljmssigt hllbar. Genom att ta mer vegetarisk mat bidrar vi till en bttre milj. Lt huvuddelen av kosten vara vegetarisk. Nr du vljer ktt vlj Kravmrkt, ekologiskt och/eller svenskt naturbetesktt. Om du ter p restaurang eller i offentliga miljer efterfrga miljmrkt och svenskt ktt.

Genom vra val kan vi bidra till att pverka jordbruket i riktning mot kad hllbarhet, svl nationellt som internationellt. Naturskyddsfreningen arbetar politiskt fr ett hllbart jordbruk. Men konsumentmakt r ett bra komplement till politik, och ofta saknas bra konsumentinformation. Drfr arbetar Naturskyddsfreningen p olika stt med att erbjuda lttillgnglig konsumentvgledning och tips p hur var och en kan bidra till ett mer miljvnligt jordbruk. Ls mer om mat och milj p www.naturskyddsforeningen.se
Konsumentrd fr hllbara mltider t mer vegetariskt. Grvre grnsaker som mortter och vitkl r smarta val och baljvxter som rter, bnor och linser r bra proteinkllor. t mer ekologiskt och Fairtrade-mrkt. Nr du ter ktt vlj ekologiskt och svenskt naturbetesktt som lamm och nt s gynnas vilda vxer och djur, den biologiska mngfalden och det ppna landskapet. Vlj i frsta hand fisk miljmrkt med KRAV eller MSC och undvik fisk frn Naturskyddsfreningens avst frn-lista. Ta till vara slng mindre mat.

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se

Varunummer 9917