2

Invandring och mrklggning

En saklig rapport frn en frryckt tid

Karl-Olov Arnstberg
&
Gunnar Sandelin

Debattfrlaget
http://www.debattforlaget.se/
E-mail info@debattforlaget.se

Creative Commons Licens: Erknnande, inga bearbetningar

CC BY-ND
Licensen Creative Commons erknnande, inga bearbetningar innebr att upphovsmnnen tillter kopiering och spridning, kommersiell och icke-kommersiell, men tillter inte att verket bearbetas. Den som sprider upphovsmnnens verk under denna licens
skall sprida verket ofrndrat och obearbetat. I samband med
spridning av verket ska upphovsmnnen anges. En restriktion freligger. Endast upphovsmnnen/frlaget ger rtt att ge ut den
tryckta boken i mekaniskt format.

4e upplagan
Karl-Olov Arnstberg & Gunnar Sandelin
ISBN 978-91-980042-7-4
Stockholm 2014

Innehllsfrteckning
Frord till frsta upplagan 11
Frord till andra upplagan 15
Frord till fjrde upplagan 17
Etta i vstvrlden 17
Frn 30 till 60 procents bifall 18
Dom vill till Sverige 20
Utmaning ett modeord 21
Sverige tar emot cirka 76 gnger fler syrier n Finland 22
Vad kostar den syriska invandringen? 24
Invandrare och kriminalitet 26
Oklart med PUT 27

Inledning 29
Folket skall fostras 45
Svenskar, nytotalitrer? 45
En frstklassig svensk moral konstrueras 46
Invandrarpolitik 48
Massmedierna som likriktningens redskap 50
Rasism och vlvilja 55
En godhetsbyrkrati skapas 57
In i sammantrdesrummen 61
Mera spnningar och mera folkfostran 69
Vrldens elnde 71
Och sedan? 76
Journalisters frakt 78
men stort drev 1997 83
Vi och dom 85
Finns det bara likstllda individer? 86
Norge visar vad Sverige dljer 89
Uppfostra i stllet fr att informera 92
Tidningen Journalistens sjlvbild 93
Tystnadens kultur 96

Invandringsstatistik 105
Hur mnga har kommit? 105
Massinvandring ett triggerord 109
Ekonomisk migration frkldd till asylskande 111
Stor och oklar anhriginvandring 113
F passhandlingar mnga PUT 115
Nsta skojarbransch? 116
I en pappersls vrld r alla somalier 118
Vatten ver huvudet 123

Asylbedrgerierna 129
Utan identitetshandlingar 129
Miggorna berttar medierna tiger 130
Cirkulr migration 132
Illegala invandrares utvidgade rttigheter 135
Inte svart eller vitt 136
Blunda och Bevilja 137
Lean, Toyota och Migrationsverket 144
P vg mot ett sammanbrott? 146
Trta och champagne? 148

Asylsmuggling 151
Varfr vill ingen veta? 151
En signalknslig marknad 152
Frontex 153
Amir Heidari 157
F asylsmugglare flls 159
Som charterbranschen 162

Invandrare och kriminalitet 167

Tonrskriminalitet 167
Offer och frvare 177
Livsstilskriminella 178
Frdomar som syns? 180
Olika gruppers kriminalitet 182
Vldtkter 186
Feminism och invandrares brottslighet 190
Tv stder 195
Frklaringsmnster 200
Brottsfrebyggande rdet (BR) 204

Forskarnas svek 207

Grundlggande om forskning 207
Forskargemenskapen 211
Stefan Jonsson 215
Mattias Gardell 222
Masoud Kamali 227
Torbjrn Tnnsj 237
Henrik Arnstad 241

Invandringens kostnader 247

Ett av vrldens rikaste lnder? 247
Ingen prislapp p mnniskor 248
Stnga mig! 249
Frn 30 till 60 miljarder per r 250
Fler analfabeter n hjrnkirurger 252
Sysselsttningsgap och utanfrskap 257
Exit Ekberg 260
Frn 60 till 250 miljarder per r 261
Frn offentliga finanser till hela samhllsekonomin 262
Trefaldiga kostnader? 264
Clash 265
760 procent hgre bidragsberoende 266
Kommunalpolitiker slr larm 268
En klar frsmring 269
En avslutande kommentar 272

Miljpartiets invandringspolitik 273

Grddfil 273
Det strsta partiet 276
Objektiv rapportering? 280
I Sverige r det tvrtom 281
Somalisk terfrening 283
Motion 2012/13:A393 285
Miljpartiets budget, motion 2012/13:MP1001 288
Centerpartiets nya program 291
Lena Andersson och fri invandring 293

Sharia och islamism 297

Fundamentalistisk hotbild? 297
Sharia i Europa 301
Sharia i Sverige? 304
Islamister i Hjllbo 306
Hjllbodebatten 308

Vem trampar i klaveret? 317

Klappturken 317
Politiskt nysprk 323
Skms p dig svensk! 325
En trippelpudel 327
Ett frdande klavertramp 334
Hastiga misstag 337
Ett bra klavertramp? 338
Ordningen terstlld? 342
Ingen censur! 344

Kort om Sjbo, nnu kortare om Vellinge

och lngt om Forserum 347
Sjbo 347
Vad r ett samhlle? 348
Vellinge 349
Journalisternas skruvade rapportering 351
nnu ett mediedrev 353
Fackeltg mot rasism 359
Pissrnnan 360
Muslimer krver en kriskommission 362
Politikerna 365
Slutknorr 367

Ett rasistiskt Danmark? 369

Lyckliga danskar och tysta svenskar 369
Dansk trovrdighet 370
Nazihuliganer? 372
Ett svenskt tabu 375
Hyllningskren 379
Sgningarna 381
En dansk motbok 382
En dansk skalle 385

Dissidenter och utanfrskap 388

Den liljevita eliten 389
Svenska journalister smst 393
Gud bevare Sverige 395

Slutsiffror 397
Lsetips 407
Lsare kommenterar 411

10

Frord till frsta upplagan

Vi som skrivit denna bok, en forskare och en journalist, har inga
som helst bindningar till ngot politiskt parti. Fr jobbet, som pgtt under cirka ett rs tid, har vi inte ftt ngon ln eller annan
ekonomisk ersttning. Nr det gller publiceringen frskte vi intressera ett stort svenskt frlag men det hela rann ut i sanden. Vi
beslt drfr att ge ut boken p det ytterst blygsamma frlag som
en av oss (Karl-Olov Arnstberg) driver. Vi har bekostat layout och
tryckning sjlva och frvntar oss inte ens att f tillbaka pengarna. Vi tror nmligen inte att boken kommer att vcka ngon medial uppmrksamhet. Har vi fel i detta, s r vi vertygade om att
omdmet blir negativt, vilket knappast kommer att gynna bokens
frsljning.
Om vi inte frvntar oss ngra inkomster och heller inte positiva
recensioner, varfr har vi d lagt ner s mycket arbete p att
skriva den hr boken? Svaret p den frgan fr den som lser Invandring och mrklggning. Vi anser oss som det heter vara
ute i ett angelget rende. Vi vill kunna sga till oss sjlva och eftervrlden att vi gjorde tminstone vad vi kunde.
Tv politiska partier sticker ut mer n andra i vr text, Miljpartiet och Sverigedemokraterna. Miljpartiet har till och med ftt ett
alldeles eget kapitel. Sklet r att deras invandringspolitik, om
den genomfrdes, skulle frpassa vlfrdssamhllet till historien.
Att partiet har en grddfil i medierna gr en granskning n mer
angelgen. Vrt intresse fr Sverigedemokraterna hnger naturligtvis samman med att det r det enda parti som gjort invandringspolitiken till en central frga. Jo fr resten, det finns ett skl
till. Sverigedemokraterna r det riksdagsparti som journalister,
forskare och politiker lskar att hata. P s stt fungerar partiet
synliggrande nr det gller centrala vrderingar inom kultur- och
makteliten. En del av dessa skrmmer oss.
Nr det gller kunskap och information som finns p ntet br
srskilt tv kllor nmnas eftersom de fraktas och undviks i

11

massmedierna: Flashback och Avpixlat. Det r denna typ av sajter,

samt de kommentatorsflt som medierna numera inte r srskilt
frikostiga med, som Expressens och DNs frra kulturchef Maria
Schottenius dpt till pissrnnan. Det r en s grov och fraktfull
beteckning att frfattaren Lars Gustavsson vaknade till och skrev:
Maria Schottenius skrev nyligen, med den inbitna kulturchefens indignation
om "pissrnnan" av vulgra och okunniga kommentarer som nu infinner sig
p tidningarnas ntsidor efter varje kontroversiell artikel. Hon har naturligtvis rtt. Men hennes frakt har att gra med ett frlorat privilegium. De dr
vulgra, okunniga, enfaldiga rsterna har funnits dr hela tiden. Tillsammans
med de bildade, kloka och idrika. Det r bara det att en ny teknologi gav
dem rst. Tvrt emot att frminska det kulturella har ntet ofantligt utvidgat
tkomligheten. Detta kommer att i grunden pverka hela idn om kunskaps1
frmedling.
Givetvis har vi vrderat de uppgifter som vi hmtat frn kommentatorsflt och giftstmplade kllor p ntet. Att dremot helt avst
vill vi inte. Det r ofta just dr som huvudkritiken mot reguljra
mediers frljugenhet offentliggrs.
Invandring och mrklggning handlar om svensk invandringspolitik och vr ambition r att stadkomma en frndring. Sledes:
Vi r i hgsta grad politiska i vr framstllning, men vi r inte
partipolitiska. Vi befinner oss inte p vnsterkanten och heller inte
till hger. Vi vill tnda ett ljus i det mediala mrker som vi anser
rder. Vi vill att svenska politiker, journalister och forskare hederligt och sanningsenligt upplyser Sveriges medborgare i den frga
som vi anser r den strsta av alla i dagens Sverige: invandringspolitiken.
Nr det gller vem som skrivit vad, r detta inte helt enkelt att
svara p. Fr det lnga kapitlet Folket skall fostras vet vi inte

http://www.newsmill.se/node/20014

12

vem som ska rknas som huvudfrfattare. Det gller ocks fr

Vem trampar i klaveret? och Slutsiffror. I vrigt, Karl-Olov
Arnstberg har skrivit huvudtexten i fljande avsnitt: Frord, Inledning, Invandrare och kriminalitet, Forskarnas svek, Miljpartiets invandringspolitik, Kort om Sjbo, nnu kortare om Vellinge och lngt om Forserum. Gunnar Sandelin har skrivit fljande: Invandringsstatistik, Asylsmuggling, Asylbedrgerierna, Invandringens kostnader, Sharia och islamism, Ett
rasistiskt Danmark?.
Vi har diskuterat varje kapitel noga och skrivit hrs och tvrs
ver hela manuskriptet under arbetets gng. Slutligen har KarlOlov Arnstberg redigerat hela texten fr att ge den en enhetlig
form. Summan av kardemumman r att detta r ett gemensamt
arbete. Vi delar ansvaret helt lika fr svl frtjnster som brister.
Stockholm den 12 februari 2013
Karl-Olov Arnstberg

Gunnar Sandelin

13

14

Frord till andra upplagan

Vi fick rtt i vr profetia om Invandring och mrklggning att
etablerade medier skulle tiga. Tystnaden har dr varit total, frutom en anmlan i Aftonbladet. Inte frvnande sklldes vi fr
rasister. Texten illustrerades med en bild frn 2007 p marscherande militanta nazister. Inga lgner r fr stora fr Aftonbladet,
det fick vi terigen bekrftat.
Vi hade dremot fel nr vi befarade att frsljningen skulle bli
ytterst blygsam. P ntet och i mail frn lsarna har svl vi som
boken tokhyllats. Ngra smickrande lsaromdmen finns i slutet
av boken. Fr den som undrar hur det frhller sig med surare reflektioner: vi har inte ftt ngra. I brjan p maj lg vi p nionde
plats p Adlibris tio-i-topplista ver de bcker som de slde mest
av. P deras lista ver politik och samhlle lg vi p tredje plats.
Den frsta tryckningen gjordes i tvtusen ex, vilket vi betraktade
som en chansning. Ganska snart tryckte vi till ytterligare tvtusen
ex. och nu, fem mnader senare, nr vi slt nrmare fyratusen ex.
har vi bestmt oss fr en andra upplaga.
Till en ny upplaga hr naturligtvis korrigeringar. Ngra smrre
fel har vi upptckt sjlva, andra har lsare ppekat fr oss. Helt
felfri lr dessvrre en bok som denna aldrig bli. Om det, som i vra
vildaste drmmar, ocks skulle bli en tredje upplaga, s hoppas vi
att lsarna hjlper oss med ytterligare ppekanden.
Till skillnaden frn den svenska kulturelit, som knappast missar
ngot tillflle att vdra sitt folkfrakt genom att kalla kritiker av
svensk invandringspolitik fr rasister, vill vi gra precis tvrtom.
Hatten av fr alla er lsare som genom att kpa boken och maila
ett otal kommentarer visat att saklighet och sunt frnuft fortfarande r vrdefulla dygder.

Stockholm den 10 augusti 2013

Karl-Olov Arnstberg

Gunnar Sandelin

15

16

Frord till fjrde upplagan

Etta i vstvrlden
Frordet till denna fjrde upplaga bestr av en uppdatering av
fakta och statistik s lngt vi har mjlighet att fra den, nmligen
fram till och med utgngen av helret 2013. Dessutom finns sm
korrigeringar hr och var i lpande text. Ngra diagram har ocks
uppdaterats. 2013 blev ett rekordr. Aldrig tidigare har s
mnga asylskande skt sig till Sverige och aldrig har s mnga av
dem ftt stanna.
Migrationsverkets statistik fr de senaste ren visar p en asylhantering som accelererat kraftigt och en myndighet som frlorat
nstan all kontroll. Antalet asylskningar som beviljats under
2013 har kat med ver 200 procent jmfrt med 2011 och med 67
procent jmfrt med 2012. Fr regeringen Reinfeldt r det gasen i
botten, nr det gller att fylla p landet med nya medborgare, ven
om lngt ifrn alla fr permanenta uppehllstillstnd (PUT). Mellan 1980 och 2013 har det totalt beviljats mellan 1.7 och 1.8 miljoner uppehllstillstnd, fr alla kategorier av utrikes medborgare.
Detta inkluderar ven EU-medborgare, gststudenter och adoptivbarn. Av dessa har 1.1 miljoner beviljats under 2000-talet.

2011 biflls 9.088 asylanskningar

2012 biflls 12.576 asylanskningar
Under 2013 hade nstan 29.000 personer beviljats asyl.2
Sedan inbrdeskriget i Syrien brjade fram till och med
2013 har 25.262 syrier ftt permanent uppehllstillstnd
(PUT) i Sverige. Hr ryms ocks anhriga och kvotflyktingar.

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-0102-67-procent-fler-fick-skydd-jamfort-med-2012.html. Hr har Migrationsverket uppenbarligen

rknat in 2.200 kvotflyktingar i sitt pressmeddelande.

17

Huvudsklet till den dramatiska kningen r att i princip alla

asylskande (87 procent) som kommer frn Syrien, och ven frn
Eritrea, fr stanna. Sverige r fr vrigt det enda EU-land som
direkt beviljar syrier PUT. 2013 skte 14.362 syrier asyl i Sverige
och under 2014 berknar Migrationsverket att det kommer ytterligare 22.000 syrier.3
Sverige r ocks den enskilda nation inom den europeiska unionen som har tagit emot flest syrier. Tidigare har vi i hela vstvrlden tagit emot flest asylskande irakier, somalier och s kallade
ensamkommande flyktingbarn.
En fjrdedel av dem som har ftt stanna under 2013 r enligt
FN:s Genvekonvention klassade som flyktingar. Drygt hlften har
ftt asyl, eftersom de bedmts som skyddsbehvande. vriga har
ftt stanna av andra skl, vanligen synnerligen mmande omstndigheter. Alternativt har de ftt tidsbegrnsade uppehllstillstnd.4
Frn 30 till 60 procent bifall
I takt med att asylinvandringen kar dramatiskt r det inte bara
antalet som fr stanna utan ven andelen kar. Om det r en medveten strategi frn regering och migrationsverk, att med frre avslag minska antalet illegala invandrare (s kallade papperslsa),
r en ppen frga. Migrationsverkets statistik visar fljande:

2011 biflls 30 procent av alla asylanskningar.

2012 biflls 34 procent.
2013 hade andelen bifall kat till 49 procent.
Frsta kvartalet 2014 steg andelen bifall till 60 procent.

Verksamhets- och kostnadsprognos frn den 24 oktober 2013

http://www.Migrationsverket.se/download/18.50598a0b1413c3d83462b1a/Migrationsverkets+pr
ognos+5.pdf
4
Fr definition av dessa begrepp, se kapitlet Invandringstatistik samt punkt 5 i kapitlet Slutsiffror.

18

Konsekvensen av att det blir lttare att f stanna i Sverige visar

sig ocks i den kraftigt kade strmmen av asylskande. Nr ett
land har en s extremt liberal flyktingpolitik som Sverige, sprids
ryktet snabbt att det r Sverige som gller, bland svl asylskande som flyktingsmugglare. Sverige blir en asylmagnet. Ju fler
som vi tar emot, desto fler kommer sedan hit.
Observera att detta enbart gller beviljade uppehllstillstnd.
tervndande svenskar, som rr sig fram och ter ver grnser, r
inte medrknade. De finns inte i Migrationsverkets utan i SCB:s
statistik ver folkbokfring och har ingenting med landets demografiska frndring att gra, eftersom PUT r det enda som leder
till ett nytt svenskt medborgarskap.
Nettoinvandringen (=invandring minus utvandring) lg, enligt
SCB:s senaste uppgifter frn 2012, p drygt 51.000 personer. Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak lg i topp. Svenska medborgare lg i srklass sist, med knappt 5.000 fler utvandrare n invandrare. Hlften av all utvandring bestod av svenska medborgare. Av de 20.000 svenska medborgare som terinvandrade hade
hlften tv inrikes fdda frldrar och var fdda i Sverige.
Observera att de siffror vi annars anvnder avser Migrationsverkets statistik, som avser beviljade uppehllstillstnd. Fr asylskande tillkommer verklaganden till Migrationsdomstolen dr
verket rknar med ytterligare cirka sex procents beviljande beslut
i r.
Nr ansvariga politiker, som migrationsminister Tobias Billstrm, i riksdagen pstr att tervndande svenskar r den enskilt
strsta gruppen bland immigranterna r det visserligen korrekt,
men samtidigt ren desinformation, eftersom det inte har ngonting
att gra med vilka nya medborgare som vi fr in i landet. 5 Det vet
ministern om, men ltsas som det regnar.

http://www.youtube.com/watch?v=zR_RpuzmT7Y

19

Dom vill till Sverige

Dom vill EU, dom vill till Sverige, konstaterade Johanna Sj, en
av Billstrms sakkunniga, i Sveriges Radios Studio Ett, nr situationen med de asylskande frn Syrien diskuterades en dag i oktober 2013. I inslaget sa hon att det inte finns ngot tak fr hur
mnga som kan f stanna. Hon tillade ocks att mnniskor inte
bara flyr fr sina liv utan ocks frn ekonomisk misr. 6

2012 anskte 44.000 personer om asyl i Sverige.

Under 2013 har drygt 54.000 nya asylskande kommit hit.
Under 2014 berknas runt 60.000 asylskande komma,
men siffrorna justeras hela tiden uppt och den vre grnsen r i skrivande stund 69.000.
2011 beviljades totalt drygt 93.000 uppehllstillstnd.
2012 var siffran 111.000
2013 beviljades totalt drygt 116.500 personer uppehllstillstnd, vilket r fler n ngonsin. En stor del av dessa
uppe-hllstillstnd r permanenta och medfr svenskt
medborgarskap.

Sedan september 2013 har i genomsnitt cirka 1.800 personer i

veckan skt asyl i Sverige. I slutet av oktober fanns det drygt
52.000 personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem.
Enligt huvudscenariot kommer antalet inskrivna med uppehllstillstnd i Migrationsverkets boenden att ka frn cirka 7.800 i
slutet av 2013 till 15.900 i slutet av 2014, rapporterar verket.
Drutver tillkommer anhriginvandrarna, som r den strsta
gruppen. 2013 beviljades drygt 40.000 anhriga (inklusive adoptivbarn) uppehllstillstnd och sedan 1980 har totalt 715.000 anhriga ftt stanna hr. Mnga kommer ngot r i efterskott, s det

17-timmen
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5684267&playaudio=4739112

20

finns anledning att tro att det blir hga siffror av nrstende som
kommer till Sverige under de nrmaste ren.
Utmaning ett modeord
Migrationsverket generaldirektr Anders Danielsson har inte ngot konkret frslag p hur problemet ska tgrdas, men han tycker
rent allmnt att detta r en stor utmaning. Begreppet utmaning anvnds regelmssigt av olika beslutsfattare, nr situationen r ytterst anstrngd. Anders Danielssons frmsta fokus r inte
direkt de smre lottade svenska medborgarnas vl och ve nr han
fastslr:
Behovet av samverkan r strre n ngonsin. Det fortsatta mottagande av
mnniskor p flykt och vriga som kommer till Sverige fr att bostta sig hr
r en nationell angelgenhet som rr oss alla och som manar till att samtliga
7
aktrer tar ett strre gemensamt ansvar.
Medan generaldirektren talar om aktrer och stora utmaningar
arbetar beslutsfattarna p Migrationsverket under stor press fr
att klara av den syriska anstormningen. S hr kommenterar en
av dem, en s kallad migga, sin arbetssituation p fre detta
asylombudet Merit Wagers blogg:
Hur ska vi ha tid att granska alla bifall? Den tiden kan omjligen finnas,
eller ska vi anstlla lika mnga handlggare och beslutsfattare som redan
jobbar p verket? Jag vet av erfarenhet att det finns handlggare som vljer
att bifalla renden som inte ska bifallas fr att det tar sdan tid att fredra
rendet fr beslutsfattare. Den tiden har man tydligen inte och d r det
8
lttare att bifalla anskan.

http://www.Migrationsverket.se/info/7699.html
http://meritwager.wordpress.com/2013/11/05/en-migga-jo-tjena-snacka-om-snomos-ordbajserieller-kalla-det-vad-du-vill/
8

21

2013 anskte 3.800 s kallade ensamkommande flyktingbarn asyl i

Sverige, en kning med 200 jmfrt med ret innan. Tv tredjedelar fick bifall p sina anskningar. Det pekar p en liten kning
jmfrt med 2012, d 3.600 i denna kategori kom hit.9
Arbetskraftsinvandringen utanfr EU/Efta, som skulle bli ett
framgngsrecept, ifrgastts nu av socialdemokratin sedan LOfackets medlemmar i allt hgre utstrckning brjat sympatisera
med Sverigedemokraterna. Drygt 19.000 arbetskraftsinvandrare
frn utanfr EU/EES fick uppehllstillstnd 2013, tillsammans
med nstan 10.000 anhriga. Generaldirektren fr migrationsverket verkar uppfatta situationen i Sverige som att det rder en
brist p arbetskraft. Det r frvirrande, eftersom av de nrmare
80.000 arbetskraftsinvandrare utanfr EU/Efta som ftt komma
hit fr att arbeta sedan reformen genomfrdes 2009, har endast en
fjrdedel specialistkompetens.10
Sverige tar emot cirka 76 gnger fler syrier n Finland
En intressant jmfrelse kan gras med Finland, som har en liknande utlnningslag som vi och lyder under samma internationella
konventioner. Under 2013 tog Finland emot drygt 3.200 asylskande medan Sverige tog emot drygt 54.000. Sverige tog emot 17
gnger s mnga asylskande som Finland. Vidare, Finland har
2013 beviljat drygt 1.800 positiva asylbeslut medan Sverige har
beviljat drygt 29.000. Det innebr att Sverige lter 16 gnger fler
asylskande stanna.
Sveriges accelererande asylmottagande skiljer sig allts radikalt
frn vra nordiska grannar. Under 2013 beviljade Sverige totalt
tta gnger s mnga uppehllstillstnd till asylskande som
Danmark och nstan fem gnger s mnga som Norge, med sina
3.840 respektive 5.820 positiva beslut.

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-0102-67-procent-fler-fick-skydd-jamfort-med-2012.html
Fr mer information om arbetskraftsinvandring se avsnittet Nsta skojarbransch?

10

22

Medan Sverige 2013 beviljade PUT till drygt 11.000 asylskande

syrier, fick 145 syrier stanna i Finland. Sverige lter allts emot
76 gnger s mnga asylskande syrier stanna, jmfrt med Finland! Under samma r gav Danmark och Norge drygt 1.300 respektive 700 syrier asyl.11
Fr hela tiden sedan inbrdeskriget i Syrien startade i mars 2011
och till och med 2013 har Sverige beviljat permanenta uppehllstillstnd till drygt 15.600 asylskande syrier, medan motsvarande
antal i Danmark, Norge och Finland r cirka 2.200, 900 respektive
300. Totalt har, som tidigare sagts, drygt 25.000 syrier ftt stanna
hr.
Migrationsverket ser uppenbarligen detta som efterstrvansvrt
nr de i en rapport berttar att Sverige har satt ned foten som
inget annat land har gjort. Vidare rapporterar verket i ett nyhetsbrev:
ven i mnga arabisktalande lnder har befolkningen kunnat ta del av reportage direkt frn Sverige och frdjupande nyhetsanalyser p temat migration till Europa. I brjan av oktober rapporterade den syriska TV-kanalen
Orient, med en publik p cirka 17 miljoner i Syrien, Irak, Turkiet, Libanon,
Jordanien, Egypten och Europa, att "Sverige r en primr fristad fr syrier p
flykt". Enligt nyhetskanalen hrde mnga tittare av sig efter programmet
och uttryckte uppskattning ver hur deras landsmn tas emot och bemts i
Sverige.
En av oss, Gunnar Sandelin, skrev en debattartikel fr att belysa
Sveriges extrema asylpolitik, med dessa siffror som senaste exempel. Den refuserades emellertid av vra fyra strsta morgontid-

11

http://www.migri.fi/information_om_verket/statistik/statistik_over_asyl_och_flyktingar
http://www.udi.no/Oversiktsider/Statistikk-og-analyse/Statistikk-/Asyl/Asylvedtak-fordelt-pastatsborgerskap-og-arstall/
http://www.nyidanmark.dk/NR/rdonlyres/E3C50EA0-BD36-4DDD-9C8D7AAF44DE1F12/0/senestetalpaaudlomr.pdf

23

ningar Dagens Nyheter, Gteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och

Sydsvenskan. Man tackade nej till erbjudandet med standardformuleringen att det inte fanns utrymme. ven kvllstidningarna Af-

tonbladet och Expressen samt landsorts-tidningarna Corren och Nya

Wermlands-Tidningen tackade nej. Eftersom liknande refuseringar
intrffat vid flera tidigare tillfllen tidigare skickade han ett mejl
med fljande innehll till de flesta av dessa tidningars redaktioner:
Hej,
Jag tror faktiskt att ni inte vill publicera information om det svenska asylinfldet. Jag har flera gnger skickat in vlunderbyggda debattartiklar till er i
detta mne och blivit refuserad med samma standardformulering.
Det r mycket sorgligt och svekfullt att en debattsida gr motsatsen till det
den utger sig fr, och i stllet undviker att publicera grundlggande information om en sdan avgrande frga fr det svenska samhllets framtid.
Jag vet att mnga fler n jag undrar vad som r agendan med en sdan
mrklggning.
Hlsningar
Gunnar Sandelin
Den enda som svarade var GP:s debattredaktion, som frnekade
att de ratade artiklar av detta slag. De hnvisade till extremt dligt utrymme och att skribenten hade blivit publicerad vid flera
tillfllen tidigare. Slutligen blev artikeln publicerad i MariestadsTidningen, Lysekilsposten och Dagens Samhlle. 12
Vad kostar den syriska invandringen?
En norsk studie rknade p en bredare grupp invandrare och kom
fram till en genomsnittlig totalkostnad p 4.1 miljoner norska kronor per invandrare frn tredje vrlden. Den r utfrd av forskaren
Erland Holmy vid Norges statistiska centralbyr och finns ven

12

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ska-sverige-bli-en-humanitaer-stormakt-7099

24

som en serie artiklar i tidningen Finansavisen. 13

Det finns ingen anledning att tro att den norska kostnaden
skulle vara vsentligt hgre n den svenska. Om vi anvnder den
norska kalkylen s blir kostnaden fr varje invandrare 4.5 miljoner
svenska kronor. Nr detta skrivs i brjan av november 2013 har
cirka 16.000 syrier p flykt ftt asyl i Sverige sedan kriget brjade
2011. Under resten av ret berknar migrationsverket att ytterligare 5.000 syrier kommer att ska asyl. Verkets prognos fr 2014
r att cirka 22.000 syrier kommer hit. Om vi rknar med samma
fortsatta beviljandegrad som tidigare p 87 procent s kommer
ytterligare cirka 4.500 syrier att f stanna i r och uppskattningsvis beviljas cirka 19.600 syriska uppehllstillstnd under 2014.
Det innebr att runt 40.000 syrier, p grund av inbrdeskriget i
hemlandet, fr stanna i Sverige under perioden 2011 2014.
Med en ungefrlig genomsnittskostnad p 4,5 miljoner kronor
per person blir den totala kostnaden fr detta asylmottagande omkring 180 miljarder kronor. Detta under frutsttning att man fljer den norska berkningen p vad en utomeuropeisk invandrare
kostar i genomsnitt under en livstid. Anhriginvandringen brukar
ligga p tminstone en anhrig per asylskande, som ftt stanna.
Om vi gr ett sdant antagande hamnar kostnaderna p det
dubbla, d.v.s. omkring 360 miljarder.
Naturligtvis r detta en osker och grov berkning, eftersom
mnga faktorer spelar in, srskilt nr det rr sig om en s stor
grupp. Med det svenska integrationsmisslyckandet i tanke r vi
emellertid inte alltfr optimistiska. Enligt SCB frvrvsarbetade
2010 55 procent av de syriska invandrarna i arbetsfr lder, att
jmfra med 84 procent bland svenskfdda. Arbetsfrmedlingen
berknar i november 2013 att av 4.200 nyanlnda som har haft en
etableringsplan i tv r och frvntas st p egna ben, har endast

13

http://www.hegnar.no/multimedier/archive/00061/Finansavisen_130413__61041a.pdf

25

4 procent lyckats f ett riktigt arbete.

Invandrare och kriminalitet
I slutet av 2012 presenterades en studie som det varit tyst om i
vanliga medier och som det ven rapporterats sparsamt om p ntet. Studien heter An Exploratory Analysis of Swedish Street
Gangs och r ett samarbete mellan polisen i Stockholm och universiteten i Stockholm och Linkping.
Data fr 239 gngmedlemmar i sju gatugng har analyserats och
resultatet visar att 76 procent av medlemmarna har invandrarbakgrund. Frfattarna Amir Rostami, Fredrik Leinfelt and Stefan
Holgersson skriver:
Consequently, the data show ethnically heterogeneous gang members both
in terms of ethnicities and country of birth. For example, 76% of members
are first- or second generation immigrants from a number of different countries and regions. Our results indicate that the gang situation in Sweden is a
multiethnic phenomenon and, accordingly, not related to a specific country,
ethnicity, region, or culture.
Den strsta gruppen gngmedlemmar, 35 procent, kommer frn
vstra Asien (Mellanstern, arabstaterna), fljt av 11 procent var
fr afrikaner respektive steuroper. Invandrarbefolkningen i Sverige (utrikes fdda plus inrikes fdda med utrikesfdda frldrar)
r cirka 20 procent. Vad gller gngkriminalitet p gatuniv r
verrepresentationen enligt denna studie p 12.7 gnger, om vi
jmfr populationen invandrare med svenskar.
Frfattarna till studien efterlyser en systematiserad kunskap om
gngkriminalitet i Sverige och konstaterar att detta saknas. Varken polisen eller BR gr sdan forskning, varfr det bara finns
tillgnglig information p individniv. Detta r otillrckligt d
gngkriminaliteten r p frammarsch och lnkad till grov vldsbrottslighet. Sammantaget fanns vid studiens genomfrande 95
olika grupperingar av olika typer av kriminella gng i Sverige med

26

cirka 4.000 medlemmar.14

Oklart med PUT
P senare tid har vi varit i tt kontakt med Migrationsverket fr
att s exakt som mjligt frska reda ut vilka nytillkomna invandrare av alla kategorier som kommer till Sverige fr att stanna, tillflligt eller permanent. Det r emellertid lttare sagt n gjort. Migrationsverket statistikfr bara frstagngstillstnd, inte frlngningar. Detta framgr av verkets hemsida:
Samtliga tabeller visar bara statistik ver frstagngsanskningar och beslut.
Personer som haft ett uppehllstillstnd och beviljats en frlngning av
15
detta ingr inte.
Det gr sledes inte att f en klar bild av hur mnga tillstnd som
ver tid blir permanenta, vilket har en avgrande betydelse fr hur
demografin i Sverige frndras. Personer som fr tillflliga uppehllstillstnd (TUT), som senare vergr till permanenta uppehllstillstnd (PUT), redovisas endast som TUT i verkets offentliga
statistik. Enligt Migrationsverkets statistikchef handlar det om 99
procent av de cirka 20.000 nyetableringar av anhrigrelationer per
r av partners, som tas hit frn utlandet. Det gller ocks om arbetstagare utanfr EU/EES (s kallade tredjelands medborgare)
och anhriga till dessa, som p sikt kommer att stanna. I nulget
rr det sig om 10-15 procent av dessa (cirka 5.000 personer 2013),
men med tiden kommer det med strsta sannolikhet att bli betydligt fler, eftersom arbetskrafts-reformen gller frn 2008/2009 och
det tar fyra r innan ett sdant tillstnd permanentas.
Slutligen vill vi understryka att i Migrationsverkets statistik fr
flyktinganhriga redovisas endast de anhriga, som kommit inom
tv r efter att kommunbidrag utgtt fr anknytningspersonen.
vriga frs till den allmnna anhrigstatistiken, vilket ocks gl-

14

http://ccj.sagepub.com/content/28/4/426.abstract
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-frantidigare-ar.html
15

27

ler fr nyetablerade relationer. Oklarheten i Migrationsverkets

statistik p dessa punkter gr exakta siffror omjliga fr bde
permanenta uppehllstillstnd och anhriginvandringen. Vi bedmer det nd som tmligen sannolikt att tminstone hften av alla
uppehllstillstnd frr eller senare permanentas.
Vi lmnar denna reservation eftersom vi vill vara s skra som
mjligt. Migrationsstatistik r ngot av de snrigaste som finns
och vi vill varken trassla in vra lsare eller frenkla p ett stt,
s att det blir osant, vilket medierna regelmssigt gr.

Stockholm den 5 februari 2014

Karl-Olov Arnstberg
Gunnar Sandelin

28

Inledning
Nr Expressen i februari 2012 gjorde sin stora partiledarutfrgning, sa Fredrik Reinfeldt bland annat:
Jag har gjort det vgvalet efter valresultatet 2010 att Sverige ska hedra internationella konventioner och fortstta st ppet fr mnniskor som flyr
frtryck och har valt bort dem som ropar p stngda grnser. Dels fr att jag
tycker vi ska bidra till en bttre vrld, dels fr att jag tror att det r det lngsiktigt riktiga svaret p att Sveriges befolkning kan vxa, att vi kan f fler i
16
arbete.
Reinfeldt talar inte sanning nr han sger att han med sin flyktingpolitik "vill hedra internationella konventioner". De asylskande som enligt internationella konventioner och svensk lagstiftning ftt permanent uppehllstillstnd drfr att de r flyktingar,
utgr under Reinfeldts period som statsminister (fram till rsskiftet 2013) endast 21 procent.17 Vljer vi en lngre period och tar
1980 som utgngspunkt, r motsvarande siffra avsevrt lgre, 10
procent.18
Tv dagar fre julafton 2012 upprepar Fredrik Reinfeldt sin
osanning. Han fr frgan vilket svar han vill ge till dem som tycker att invandringen r fr stor:

16

http://www.expressen.se/nyheter/oppenhet-bygger-ett-starkare-sverige/
Dessutom tar Sverige tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR emot s kallade kvotflyktingar som hmtas frn flyktinglger runt om i vrlden. Sverige r det land i Europa som tar emot
flest kvotflyktingar (knappt 2.000 per r),vilket var cirka 30 procent av den totala kvoten 2011.
18
Se vidare kapitlet Invandringsstatistik
17

29

- Vad r ditt svar till dem?

- Att vi inte kan styra ver detta. Inte med mindre n att vi avskaffar internationella regelverk och stnger vra grnser fr folk som flyr frn Syrien.
19
Men det vore en inhuman politik som jag aldrig kan stdja.
Det som Fredrik Reinfeldt inte berttar r att det enda vi r
bundna till r Genvekonventionen och att det r en minoritet av
de asylskande som fr stanna som r flyktingar. Hans pstende
att vi inte kan styra ver detta r ocks felaktigt. Just det som
Reinfeldt pstr inte gr, gjorde Ingvar Carlsson och hans regering
den 13 december 1989 med det s kallade Luciabeslutet.
Runt den 20 december 1989 kom runt 100 flyktingar om dagen till Sverige, i
den strsta flyktingstrmmen dit sedan andra vrldskriget och lget beskrevs som "permanent kritiskt". Nstan alla var bulgarienturkar, som kom
via Polen och dvarande sttyskland. De kte med bten Winston Churchill
till Malm, och ansg sig vara diskriminerade i Bulgarien men dagen drp
utvisades de och skickades med buss till Trelleborg dr de skickades tillbaka
med bt eftersom Sverige beslutat om nya bestmmelser med en invand20
ringspolitik som inte skilde sig frn vriga Europa och Norden.
Regeringen Carlsson bestmde att Sverige bara skulle ta emot s
kallade FN-flyktingar samt asylskande med srskilt starka
skyddsbehov. Krigsvgran och humanitra skl accepterades
inte. Nr regeringen Bildt tog ver makten 1991 revs beslutet upp.
Det var framfr allt Bengt Westerberg och Birgit Friggebo som
ppnade drren fr en ny vg av invandring. Som en bloggare konstaterar: Och d tog allt frnuft slut.
Vad Reinfeldt inte heller nmner r att mer n nio av tio asylskande under mnga r inte visat upp ngra giltiga pass vid anskningstillfllet. r det en human flyktingpolitik nr Sverige urhol-

19
20

http://www.sydsvenskan.se/sverige/vill-skicka-hem-papperslosa/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Luciabeslutet

30

kar asylrtten fr de verkligt behvande genom att bevilja skydd

och asyl till mnniskor som vi inte med skerhet kan sga vilka de
r? Statsministern tiger och ltsas inte om problemet, alternativt
r okunnig. Bda alternativen r lika illa.
tervnder vi till dagens situation br det noteras att invandringen efter hand ndrat karaktr. Ett brett spektrum av invandrare har ersatts av i huvudsak asylskande frn muslimska lnder
som Syrien, Somalia och Afghanistan. Ocks Sverige har ndrat
karaktr, frn ett land med lnga hgkonjunkturer och framtidstro
till en medlemsstat i den krisande Europeiska Unionen. Det blir
inte bttre av att svenska politiker inte har ngra planer fr dem
som fr stanna utan bara dumpar ner dem i ett trasigt integrationsmaskineri.
Integrationsminister Erik Ullenhag, som inte precis gjort sig
knd som ngon salt granskare av invandringspolitiken, skrev s
hr p DN Debatt den 2 september 2012:
Under lnga perioder var en majoritet av dem som flydde till Sverige vlutbildade, men idag r verkligheten en annan. De flesta som nu fr asyl kommer frn lnder som Somalia och Afghanistan som under lng tid har drabbats av krig och konflikter och dr utbildningssystemet r bristflligt. Arbetsfrmedlingens statistik visar att ver 60 procent av de nyanlnda flyktingarna och deras anhriga hgst har frgymnasial utbildning. Nr fler har kort
utbildningsbakgrund stller det nya krav p integrationspolitiken. Vi mste
21
hela tiden anpassa den frda politiken utifrn de mnniskor som kommer.
Observera det lilla ordet hgst. Det refererar till att mnga asylskande r analfabeter. Det sprkliga undanglidandet kan kopplas
till en diskussion p Aftonbladets kultursida dr Per Brinkemo
protesterade mot en artikel som Martin Aagrd skrivit och dr han
med hnvisning till SCB:s statistik pstod att 85 procent av de

21

http://www.dn.se/debatt/flyktingar-ska-tvingas-flytta-till-erbjudet-arbete

31

somalier som kommer till Sverige har fr- eller eftergymnasial utbildning. Per Brinkemo skrev:
Siffrorna r korrekt tergivna, men siffror ska ocks tolkas och frsts. Aagrd har tyvrr inte frsttt vad statistiken sger. Frgymnasial utbildning
kan innebra allt ifrn att vara analfabet till att ha 1 eller 2 eller 3 eller 9 rs
skolgng. Det kan ocks betyda att man lst enbart koranlra p en madras
(koranskola). Aagrd tolkar tyvrr in svenska frhllanden nr han frsker
22
frst siffrorna.
Aagrd svarade Per Brinkemo utan att ifrgastta hans invndningar. Han visste att Per Brinkemo i flera r arbetat fr somaliernas integration och var vl insatt i deras frhllanden. Aagrd
skrev:
Men en sak har Brinkemo verkligen rtt i: Ibland vill man s vl, men det blir
nd fel. Brinkemo sger sig kmpa fr att utbilda de allt fler somalier som vi
23
br ta emot i Sverige varfr frsvarar han d SD som vill det motsatta?
Denna infama debatteknik upprrde miljpartisten Bassem Nasr,
som arbetar som jobbcoach i Rosengrd. Under rubriken Aftonbladet Kultur borde be Per Brinkemo om urskt kommenterade
han meningsutbytet p Newsmill och skrev bland annat s hr:
Utifrn min flerriga vnskap och professionella relation med Per Brinkemo
blir jag uppriktigt ledsen och upprrd av anklagelserna om att han frsvarar
frmlingsfientliga krafter. Det finns f personer i Sverige som s mycket engagerat sig i somaliers mjlighet att ta sig in i det svenska samhllet som
Per, mnga gnger ideellt dessutom. Han har flera gnger rest till Somalia

22

http://www.aftonbladet.se/kultur/article15769292.ab
Artikeln finns inte kvar p Aftonbladets hemsida. Citatet r drfr hmtat frn den liberale
bloggaren Adam Cwejmans hemsida. Han terger det under rubriken Lgnaren Martin Aagrd.
http://adamcwejman.blogspot.se/2012/11/lognaren-martin-aagard.html
23

32

fr att lra sig mer om kulturen. Aagrds anklagelser r absurda och helt
verklighetsfrmmande. Detta r ett lgvattenmrke fr svensk integrationsdebatt och fr Aftonbladet Kultur. Det enda hederliga r att totalt backa och
24
be Per om urskt.
Lt oss tervnda till statsminister Reinfeldt, efter denna lilla utflykt till de aftonbladska sumpmarker dr lgner kokas samman
och urskter inte frekommer. Att smita undan frgan om vad det
socioekonomiskt innebr med ett mottagande av mnga tusen per
r av lgutbildade och analfabeter frn ickevsterlndska lnder,
r djupt ansvarslst. Av en statsminister krvs rak, tydlig, utfrlig
och sanningsenlig information om den politik som regeringen fr.
Dessutom r det rimligt att skattebetalande svenska medborgares
intressen prioriteras.
N, vilka r det som kommer och, om man fr tro Reinfeldt, genom sina arbetsinsatser ska gra Sverige till ett nnu bttre samhlle? S hr skriver Expressens ledarskribent Anna Dahlberg i en
ledare som skiljer ut sig frn den mesta annan journalistik genom
att redovisa ett djupt problematiskt lge:
Nr FN-organet UNHCR listar vrldens frmsta mottagare av flyktingar hamnar Sverige i topp. De senaste tv ren har vi placerat oss p fjrde respektive femte plats bland vrldens samtliga i-lnder. Bara USA, Tyskland och
Frankrike tar konsekvent emot fler asylskande n Sverige.
Ser man till befolkningsmngd finns det inget annat vstland som kan
mta sig med Sverige. Vi tar ensamt emot 60 procent av alla asylskande i
Norden och Baltikum - tio gnger fler n Finland och tta gnger fler n
Danmark exempelvis.
Nr det gller ensamkommande flyktingbarn skiljer Sverige ut sig n tydligare. Frra ret kom 2.657 sdana barn till Sverige, varav 82 procent beviljades asyl. Inget annat land r i nrheten av dessa siffror. Det nst strsta

24

/www.newsmill.se/artikel/2012/11/14/aftonbladet-kultur-borde-be-per-brinkemo-om-urs-kt

33

mottagarlandet i Europa - Storbritannien - tog emot 1.277 barn.

Sverige r med andra ord ngot av ett unikum i vstvrlden. Gng p gng
har vi ppnat vra portar fr mnniskor p flykt, frn kriget mellan Iran och
Irak p 80-talet, Balkankrigen p 90-talet, Irakkriget p 2000-talet och nu
frn krigen i Afghanistan, Somalia och Syrien.
Sverige tog emot uppemot hlften av alla irakier som flydde till EU under
Irakkrigets blodigaste r och nu r vi det strsta mottagarlandet i hela unionen av syriska flyktingar. Vi r p vg upp i historiskt hga niver med ver
1.000 asylskande i veckan. Mottagarsystemet r pressat till bristningsgrnsen och kommunpolitiker runt om i landet slr larm om en ohllbar situa25
tion.
Under rubriken Illegala flyktingar hotar Europas skerhet ger
Zulmay Afzali, tidigare stabschef vid Ministeriet fr bekmpning
av narkotika i den islamska republiken Afghanistan, nu flykting i
Sverige, ett nnu skarpare svar:
Idag, just nu nr jag skriver detta, korsar tusentals migranter Europas internationella grnser illegalt fr att ska asyl. Dessa illegala migranter r ofta
frn Afghanistan, Pakistan, Somalia, olika arablnder och ven mnga andra.
Min oro kring detta r: Hur mnga av de hr mnniskorna talar sanning?
Med sanning menar jag att de presenterar sanna och korrekta, inte fabricerade, asylhistorier och att de visar kta, inte falska identitetshandlingar
eller p annat stt vilseleder de lnder de kommer till. Om asylskande tar
sig in p bedrgligt vis kan det snart eller p sikt leda till stora problem fr
Europa.
Jag r sjlv flykting, och jag anser att det r en mnsklig rttighet fr varje
mnniska att ska asyl och att ocks beviljas detta baserat p fakta och de
skyddsskl som lagar och konventioner anger. r 2010, nr jag skte asyl i
Sverige, angav jag alla mina skl fr min anskan infr myndigheterna samt

25
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vi-maste-valja-vag-i-flyktingpolitiken/ Det kan
tillggas att nr detta skrivs i november 2012 tar Sverige emot cirka 1 100 asylskande i veckan.

34

bevisade (styrkte) min identitet. Allt detta togs i beaktande av Migrationsverket och efter fem mnader beviljades jag uppehllstillstnd och flyktingstatus. Detta r jag mycket tacksam fr.
Vad som dock bekymrar mig r att mnga mnniskor som kommer till Sverige och sker asyl gr det p falska grunder. Deras asylberttelser r falska,
deras identitetshandlingar likas. nd beviljas de asyl eller uppehllstillstnd hr. En vn berttade fr mig, att en invandrare i Holland erbjuder sig
att stta ihop falska asylhistorier fr 300 euro. Det r en lnsam sidoverksamhet fr honom. Min huvudsakliga oro handlar om vilken pverkan alla
dessa asylfall har - och kommer att f p Sveriges och andra EU-lnders
ekonomi, arbetsmarknad, utbildningssystem och samhllet. Min egen frutsgelse r att det kommer att leda till en katastrof om falska asylskande
inte stoppas.
En annan alarmerande sak r att det bland de asylskande finns mnga
extrema islamistiska jihadist-grupper (Jihad = heligt krig) som tar sig in i
Europa, utnyttjar asylmjligheten och sedan skapar egna samhllen i samhllet dr de sprider sin vldsamma ideologi. Organiserad brottslighet sprider sig ocks och kriminella gngaktiviteter kar i hela Europa. Narkotikaberoende, terrorism och illegala invandrare (inte flyktingar eller asylberttigade) r ngot vi borde vara mer bekymrade ver, de innebr faror fr de
stora asylmottagningslnderna. Om vi inte ser det i tid kanske fr att vi
inte vill se det s kommer vi i alla fall att upptcka det nr farorna blir
26
verklighet.
Fr att tervnda till regeringens invandringspolitik hll Fredrik
Reinfeldt mndagen den 6 november 2012 en gstfrelsning fr
studenter i statsvetenskap p Stockholms Universitet. En stor del
av frelsningen kom att handla om regeringens syn p de snabbvxande Sverigedemokraterna. I Svenska Dagbladet kan man lsa
ett referat. Dr sgs bland annat:

26

http://www.newsmill.se/artikel/2012/05/08/illegala-flyktingar-hotar-europas-s-kerhet

35

- De r brjan p den nedgng vi redan har i andra lnder, drfr ska vi isolera dem frn inflytande, sade statsministern och hvdade att det var just
det han hade gjort nr regeringen slt en verenskommelse kort efter valet
med Miljpartiet om asyl- och migrationspolitiken.
27
- Effekten av SD var att vi fick en politik i motsatt riktning, sade Reinfeldt.
Uppgrelsen med Miljpartiet, som Reinfeldt refererade till, innefattar bland annat gratis sjukvrd till personer som uppehller sig
illegalt i Sverige. Det handlade sledes, enligt statsministern, om
en bestraffning av SD-vljare s att de ska frst att flyktingpolitiken kommer att bli nnu genersare om svenska medborgare rstar p Sverigedemokraterna.
Det r en egendomlig politisk satsning. Gr tankeexperimentet
att Sverigedemokraterna blev Sveriges strsta parti. Skulle de vriga partierna d under statsministerns ledning ppna fr en helt
fri invandring till Sverige, i syfte att hindra nnu fler svenskar att
vlja Sverigedemokraterna?
Med tanke p att antalet anskningar frn asylskande och anhriga under 2012 och 2013 r berknat till bortt 200.000, varav
en mycket stor andel av dem som beviljas permanent uppehllstillstnd frvntas g direkt in i en mycket lngvarig bidragsfrsrjning, r statsministerns agerande chockerande. Detta har bland
annat uppmrksammats av ekonomen Jan Tullberg som i ett ppet
brev den 27 december 2012 skriver till samtliga partiledare i riksdagen, under rubriken Ett nyrslfte efterlyses:
Med hnvisning till att man agerar mot rasism och frmlingsfientlighet har
det offentliga samtalet blivit ensidigt och propagandistiskt. Dliga nyheter
frtigs eller frvanskas och kritisk analys stoppas i tryckta medier genom en
nitisk sjlvcensur. Till detta kommer det partipolitiska projektet att konsekvent och ihrdigt angripa Sverigedemokraterna. Lojalitet till det projektet

27

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-angrep-sd_7646656.svd

36

verordnas allt annat, ven Sveriges vlfrd. Konsekvensen har blivit en

sanningsfientlighet kring invandringsfrgor.
Vill verkligen Sveriges statsminister bestraffa medborgarna fr att
det finns de som inte uppskattar regeringens politik och drfr inte
rstar p hans parti? r detta statsministerns stt att visa en ansvarsfull mbetsutvning? Vi misstnker starkt att det r denna
typ av politiskt agerande som gr att Sverige p Facebook och p
bloggar inte alltfr sllan kallas fr Absurdistan.
En vecka senare bekrftas detta tnkande av Aftonbladet. Journalisterna Eric Tagesson och Pr Karlsson skriver dr att flyktingpolitiken blivit mer geners sedan Sverigedemokraterna valdes
in i riksdagen 2010 och att detta r en medveten politisk strategi
som fr svenska folket ska visa att det r meningslst att rsta p
Sverigedemokraterna. Aftonbladet skriver:
Knappt ett halvr efter valet 2010 knt regeringen en verenskommelse om
migrationspolitiken med Miljpartiet. Det uttalade mlet var enligt de inblandade att stnga ute frmlingsfientliga krafter. Det har bland annat lett
till att papperslsa personer som befinner sig illegalt i Sverige kan f vrd
och att deras barn har rtt att g i skolan. Dessutom har man ppnat upp fr
28
en mer geners arbetskraftsinvandring.
Aftonbladet citerar integrationsminister Erik Ullenhag, som sger
att det nu gller att inte p ngot stt anpassa sig till Sverigedemokraternas syn p invandringen. Han upprepar sitt vanliga vilseledande mantra om att vi aldrig har haft s mnga invandrare
som gr till ett jobb som idag.
I sjlva verket r sysselsttningsgraden av utrikes fdda lgre
idag r 2012 n fr fem r sedan. Frklaringen r att det inte r
antalet utan andelen av en befolkning som arbetar som r viktig.

28

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15765899.ab

37

Att 500 miljoner indier varje dag infinner sig p sina arbetsplatser
innebr inte att Indien fr ett hgre vlstnd n Sverige.29
Ett annat av Erik Ullenhags pstenden, inte bara vilseledande
utan direkt felaktigt, r att det r 700.000 utrikesfdda som gr
till jobbet varje dag. Det r visserligen enligt Statistiska centralbyrn korrekt att det under det tredje kvartalet 2012 fanns drygt
700.000 utrikes fdda som var sysselsatta. Men enbart ca 540.000
av dessa var i arbete, medan 720.000 utrikes fdda antingen inte
hade eller verkligen gick till ett arbete som de har.30 Detta sger
inte Erik Ullenhag. ven om det r mer angelget fr svenska
skattebetalare att f veta, s r det alltfr giftigt, politiskt sett.
Att vara sysselsatt r fr vrigt inte bokstavligt talat samma sak
som att g till jobbet. SCB:s mtt i arbete, som drar bort sjukskrivning, semester och frldraledighet visar en lgre siffra fr
antal invandrare som gr till jobbet varje dag. Utrikes fdda frn
de nordiska lnderna och vriga Europa klumpas hr samman och
p s stt gms arbetslsheten bland invandrare som kommer frn
lnder utanfr Europa.
Enligt Tino Sanandaji, nationalekonom och verksam vid Institutet fr nringslivsforskning, s var andelen svenskfdda med
svenskfdda frldrar i ldrarna 20 65 som inte frvrvsarbetade
r 2011 runt 15 procent. Andelen utomeuropeiska invandrare i
samma lder som inte frvrvsarbetar var runt 50 procent, sledes
en avsevrt hgre siffra, och en viss kning frn r 2007.31 Den
ansedda engelska tidskriften Economist skriver i februari 2013 det
som svensk medier undviker att rapportera, nmligen att en stor
del av de utomeuropeiska invandrare som fr stanna i Sverige
kommer att permanenta sitt beroende av frsrjning via skattemedel:

29

http://super-economy.blogspot.se/
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2012K03B/Bef_ej_i_arbete_15-74_2012_kv3.XLS
Tabell 1.2. Det kan tillggas att Ullenhag har vxlat mellan att sga 600.000 och 700.000.
31
http://www.dn.se/debatt/oserios-debattbok-bakom-forslaget-om-fri-invandring
30

38

Mass immigration is posing serious problems for the region. For the Nordic
countries to be able to afford their welfare states they need to have 80% of
their adults in the workforce, but labour-force participation among nonEuropean immigrants is much lower than that. In Sweden only 51% of nonEuropeans have a job, compared with over 84% of native Swedes. The Nordic countries need to persuade their citizens that they are getting a good
return on their taxes, but mass immigration is creating a class of people who
32
are permanently dependent on the state.
Det krvs knappast ngot mer avancerat tnkande fr att inse att
den kraftiga medvind som Sverigedemokraterna, i skrivande stund
och trots skandaler, befinner sig i r ett tydligt budskap frn vljarna till de vriga riksdagspartierna: Ni r p fel vg! Invandringspolitiken mste bli restriktivare. Varningen tolkas emellertid
tvrtom, som att nu gller det att visa att Sverigedemokraterna
har fel, vilket r egendomligt eftersom vl det skulle resultera i att
vljarna vnde Sverigedemokraterna ryggen. S hr bakvnt resonerar till exempel Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson fr
det Miljparti som nr detta skrivs har ett svagare politiskt std
n Sverigedemokraterna:
Det bsta sttet att bemta frmlingsfientlighet r att fra en mer human
och ppen politik. Det gr att SD inte kommer in i debatten och de blir inte
33
trovrdiga nr de fr fram sina sikter, sger hon.
Brjar man intressera sig fr de fakta som politiker fr fram och
som journalisterna, vanligen okritiskt, frmedlar r det ltt att bli
mrkrdd. Nedan en provkarta:

32

http://www.economist.com/news/special-report/21570836-immigration-and-growinginequality-are-making-nordics-less-homogeneous-ins-and?fsrc=scn/tw_ec/the_ins_and_the_outs
33
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15765899.ab

39

Man kallar regelmssigt alla asylskande fr flyktingar,

men bara en av tio som sedan 1980 har skt asyl och ftt
stanna har ftt flyktingstatus enligt Genvekonventionen
och utlnningslagen.34
Medierna ptalar nstan aldrig att under mnga r uppvisar mindre n en av tio som sker asyl/skydd i Sverige enligt Migrationsverkets uppgifter ngra kta passhandlingar i original.
Politiker och medier talar om att vi har ett sysselsttningsgap p 11 procent mellan utrikes och inrikes fdda.
D rknar man med det osannolika lderspannet 15 74
r. Inte heller sger man att det rcker med endast en
timmes arbete (till och med oavlnat) under en vecka fr
att klassas som sysselsatt. Skulle man mta sysselsttningen mellan 25 och 64 r, vilket r ett rimligare ldersspann, blir skillnaden enligt SCB hela 27 procent.35
Ett utanfrskapsomrde knnetecknas bland annat av
att cirka hlften av alla dr i arbetsfr lder saknar sysselsttning. 1990 fanns det tre utanfrskapsomrden i Sverige. 2006 visade Utanfrskapets karta, en mtning, som
Folkpartiet och SCB gjorde, att Sverige hade 156 utanfrskapsomrden. Sedan dess har inte ngot politiskt parti eller ngon journalist tagit initiativ till en uppdatering. 36
Medierna rapporterar, om n motvilligt, att invandringens
kostnader r runt 40 rliga miljarder. Det r en inaktuell
siffra. Nr regeringens utredare Jan Ekberg gjorde sina
senaste berkningar, grundade p 2006 rs BNP lg kostnaden mellan 43 och 58 miljarder per r. Andra ekonomers
berkningar har resulterat i tresiffriga miljardbelopp.37

34

http://www.migrationsverket.se/info/2591.html Beviljade uppehllstillstnd 1980-2011

SCB Sveriges Officiella Statistik UFO506_2012A01_SM_UF84SM1201.pdf
36
www.folkpartiet.se/dokument/rapporter/utanforskapets-karta-2008/
37
Se vidare kapitlet om invandringens kostnader.
35

40

Ovanstende punktlista r bara ngra smakprov. Vi har mycket

mer att rapportera om svenska politikers, journalisters och forskares mrklggning av invandringens konsekvenser.
Den frga som gnager oss och som vi inte hittat ngot riktigt bra
svar p r generande enkel. Fr att tala med Astrid Lindgrens
rumpnissar: Voffor gr di p detta viset?
Det kan mjligen vara s att ocks svaret ligger p rumpnissarnas niv. Den 20 november 2012 skriver Mona Sahlin i Aftonbladet
en artikel dr hon sger att bland det bsta hon stadkommit som
politiker r det dubbla medborgarskapet. Och s kommer det:
Att inte begripa att ursprung och framtid hr ihop fr oss alla. Att inte se hur
flyktingar vrlden ver frenar de lnder de kom frn med det land de lever
38
i. Att nationaliteter blandas och blir den nya vrldens medborgare.
Det finns ett ekonomiskt perspektiv p dubbelt medborgarskap
som Mona Sahlin sorgflligt undviker att nmna, nmligen att
mnga invandrare tack vare det dubbla medborgarskapet idag kan
kombinera svensk bidragsfrsrjning med att bo i sitt gamla hemland, det land som de fr att f PUT i Sverige psttt att de inte
kunde tervnda till, utan att riskera livhanken.
Ungefr samma drm som Mona Sahlin har frfattaren Lena
Andersson nr hon gr sig till talesman fr en kosmopolitisk identitet.39 Ytterligare en skribent som hyllar den idealiserade vrldsmedborgaren r DNs litteraturkritiker och krnikr Malin Ullgren,
som formulerar sin utopi som fljer nedan. I hennes vrld r nationalism i stort sett detsamma som rasism:
Att svara en rasist Det hr r mitt land, mot en fond av nnu fler rster
som alla hvdar Mitt! om ett och samma Sverige det r att frska vrida
den sjlvptagna definitionsrtten ur rasistens hnder. Drtill r det en yt-

38
39

http://www.aftonbladet.se/debatt/article15806256.ab
Se vidare avsnittet Lena Andersson och fri invandring.

41

terst privilegierad situation att vara europeisk medborgare och ifrgastta

gandet av lnder. Tryggheten och skyddet i att ha ett fungerande land att
kalla sitt det r en nd att stilla bedja om fr flyktingar och papperslsa i
ett Europa som dagligen sorterar ut dem som obehriga. I den bsta av vrldar r vi kanske alla frivilliga nomader, och jag menar allvar, som rr oss fritt
utan att skapa de blodiga konflikter som hvdandet av territorier innebr.
40
Men vi r vldigt lngtifrn en nyfiket nomadisk vrld.
Den vrld som Mona Sahlin, Lena Andersson och Malin Ullgren
drmmer om, den r inte bara lngt borta utan den finns helt enkelt inte, utom fr det privilegierade ftal, som kan frlgga sin
identitetsbildning i exempelvis yrket eller sitt skapande. Det vore
rentav konstigt om Mona Sahlin tyckte det var viktigare att vara
svensk n att vara socialdemokratisk politiker. Fr Lena Andersson r skert skrivandet, kombinerat med att lsa och tnka p
det som hon vill skriva, det helt centrala, vilket betyder att hon
knner sig befryndad med andra skrivande mnniskor. Fr Malin
Ullgren r den postmoderna identiteten som fr vrigt Lena Andersson flera gnger kritiserat en viktig plattform fr att frst
de skeenden hon skriver om.
Alldeles oavsett hur dessa framgngsrika politiker och skribenter identifierar sig sjlva s gller fr en frkrossande majoritet av
jordens befolkning, i vrldens alla lnder, att den egna identiteten
byggs upp som en komposition av slkttillhrighet, lokal, etnisk,
religis och nationell tillhrighet. Hur vore det att respektera och
utg frn detta faktum, i stllet fr att som rasister sortera ut dem
som br den nationella och etniska frankringen djupt inom sig?
En i en gles skara av journalister som frsttt detta r Nathan
Shachar. I en krnika i Dagens Nyheter den 26 november 2012
skriver han:

40

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-dethararmittland-ar-ett-satt-att-vridadefinitionen-ur-rasisternas

42

Nationalism r ibland motbjudande. Men mnniskors naturliga samhrighet

med dem de vuxit upp med, som lst samma bcker, pluggat samma lxor
och genomlidit samma kriser, kommer aldrig att upphra.
Den tysk-judiske marxisten Eric Hobsbawm, som lyckades ha fel i allt, frkunnade fr tjugo r sedan att nationella identiteter inte lngre kommer
vara en faktor i historien. Han skulle se Barcelona idag, en av vrldens mest
moderna och kosmopolitiska stder, i nationell yra. Och kalla det inte fanatism eller rasism. Se de marockanska och pakistanska enklaverna inne i centrum, inlemmade i stadens sjudande kommers exotiskt och avundsvrt fr
svenska gon. Man tnker oskt p historikern Ahmet Evins definition av
lyckad integration: Det r nr invandraren sger till sin son: Detta r ditt
hem! //
Ocks folk vars hela vsen och lggning var frmmande fr nationalism,
som judar, katalaner, palestinier, libaneser och syrier tar nu sina nationella
rttigheter p lika stort allvar som Europas tusenriga kta nationer. Du
kan inte frolmpa en grupp vrre n om du frnekar deras rtt att kalla sig
nation. Nationer kan uppst, splittras, frenas med andra och g under,
41
men de kommer inte att trda ur historien p lnge n.
I grunden r Mona Sahlins, Lena Anderssons och Malin Ullgrens
frhllningsstt etnocentriskt. De projicerar sina drmmar om en
fritt flytande identitet i en vrld utan nationer och grnser p
mnniskor som lever under helt andra villkor n de sjlva gr. Nr
dessa mnniskor hyllar andra ideal, s drabbas de av dessa elitpersoners frakt. Att detta kan passera utan att exempelvis sociologer, psykologer, etnologer och socialantropologer protesterar och
ger dessa skribenter en elementr lektion i vad identitetsbildning
handlar om, det r en del av mrklggningen. Ocks det.
Kanske borde dessa tnkare ocks ha reflekterat ver frgan
Vem ger vrldens tillgngar? Svaret r att det r storkapitalet
och ett antal mycket stora banker, som i sin tur kontrolleras av

41

http://www.dn.se/nyheter/nathan-shachar-vi-far-dras-med-nationer-aven-i-framtiden

43

mktiga finansfamiljer. Dr finns inget srskilt intresse av vlfrdssamhllen, mnskliga rttigheter etc. Det finns endast en gud
och det r Mammon. Detta storkapital har kunnat hugga fr sig
rtt fritt i vrldsdelar som Afrika och Sydamerika, dr nationerna
r unga och inte tillrckligt starka fr att kunna bjuda srskilt
mycket motstnd. Annorlunda med Europa som r nationernas och
demokratins vagga. Nationernas ledare tillstts, mestadels, i demokratiska val, eftersom deras allt verskuggande uppgift r att
tillvarata medborgarnas intressen. Vr tids nationer r utsatta fr
tre slags angrepp. Fr det frsta frn hger, av kapitalet som prioriterar tillgngen till arbetskraft som r billig och ltt att flytta p.
Fr det andra frn vnster av opinionsbildare som drmmer om
den globala mnniskan och en vrld utan grnser. Till detta kan
man lgga det mngkulturella projektet, dr invnarna med alla
sina etniska lojaliteter frsvagar medborgarnas identifikation med
nationen.
Det finns skl att pminna om den franske socialistiske tnkaren
Jean Jaurs som vid sekelskiftet 1800/1900 konstaterade att fr
den som inte har ngot kvar r nationen/fderneslandet hans enda
tillgng.42 Ett Europa utan nationer, det r en storfinansens vta
drm.

42

celui qui na plus rien, la patrie est son seul bien.

44

Folket skall fostras

Svenskarna, nytotalitrer?
Roland Huntford var ren 1963-1970 korrespondent fr den anrika
brittiska tidningen Observer och stationerad i Stockholm. 1971 gav
han ut en frbisedd bok om Sverige, The New Totalitarians. 43
Under en tid d mnga folk, inte minst svenskarna sjlva, beundrade Sverige som den tredje vgen, alternativet till kommunism och kapitalism, hllde Roland Huntford en rejl skvtt ttika i
sockerkakssmeten. Han blickade med frvnade och frfrade gon
tillbaka p sitt vrdland och beskrev Sverige som en lightversion
av George Orwells 1984 eller kanske Aldous Huxleys Du skna,
nya vrld. Efter ett nstan 40-rigt socialdemokratiskt maktinnehav menade han att svensken hade indoktrinerats till att bli ett
med staten. Det svenska lget r skarpare totalitrt n det
ryska, skriver han redan i frordet till sin bok.
Huntfords brande tanke var att allt svenskt liv anpassades fr
att stdja regeringsmaskineriet. Vlfrdssystemet var kallt och
effektivt men passade det fogliga svenska kynne som Huntford ansg sig kunna iaktta. Han gick s lngt att han kallade svenskarna
fr nytotalitrer och ett medeltidsfolk som lever endast ssom
medlemmar av en grupp. I Sverige behvdes ingen yttre diktatur,
det gick bra i alla fall eftersom svensken, s lnge han erbjds
stugvrmen tillsammans med flocken, kysste sina bojor, allt under

Roland Huntford 1971: The New Totalitarians. P svenska samma r under titeln Det blinda
Sverige, Tema Frlag. ke Ohlmarks versttning

43

45

det han kastade tacksamma blickar mot det byrkratiska himlavalvet.

En frstklassig svensk moral konstrueras
Samhllsklimatet i efterkrigstidens Sverige har till stor del prglats av en strvan efter kad jmlikhet. Ett annat viktigt begrepp,
srskilt omhuldat frn 1970-talet och framt, r samverkan. Med
dess hjlp kunde myndigheter och instanser, som hade intresse av
en bestmd frga, aktiveras och kallas till olika sammantrden. Den
byrkrati som inte har som sitt frmsta ml att pverka verkligheten drute utan att hlla aktrerna informerade om varandra, fick
brnsle med begreppet samverkan. Nr svenska medborgare p ngot stt strdde grus i samhllsmaskineriet, s samverkade byrkrater och politiker allt intensivare med varandra, fr att om mjligt
komma till klarhet om vad som behvde gras. Drigenom skapades
enighet, men ocks en fokusering p sprket, avstnd och den bristande verklighetsknsla som r utmrkande fr dagens svenska invandringspolitik. Nedanstende iakttagelse r visserligen hmtad
frn vr egen tid men fungerar ocks som en trffande karakteristik
av samverkansdebatterna frn fregende decennier.
Fixeringen p sprkbruk, stmningar och bilder stller allt som oftast de texter som publiceras, konsumeras och kommenteras helt vid sidan av de omvlvande politiska, socio-ekonomiska och identifikationsmssiga processer
som pgr i samhllet. Det r som om knsligheten fr sprk och ryggmrgsreaktioner p symboler, ordval och uttryck i stora delar av det svenska offentliga samtalet kommit att erstta sjlvstndigt tnkande. // Mnga debattrer, till vervgande del etniska svenskar med karrir i politik, akademi,
medier och organisationsvrld, tycks vara fullt tillfreds med detta stt att
diskutera frgor av fundamental vikt fr det svenska samhllets utformning.
Man kan tnka sig att detta blivit ett etablerat, lttillgngligt och socialt accepterat stt att markera socialt engagemang och frsvar fr svaga grupper.
Detta blir viktigt inte minst i ett offentligt samtal dr det finns en ofta omtalad tendens att uppfatta och beskriva sakfrgepositioner i dikotomiska ter-

46

mer enligt formeln god-ond, dr det sllan finns utrymme fr moraliska gr44
zoner och mer nyanserade resonemang.
Sverige var nnu p sjuttiotalet ett i hg grad etniskt homogent
samhlle med en vlfrd p snabb tillvxt, inte minst tack vare de
stora exportindustrierna, som var prglade av den bermda Saltsjbadsandan, d.v.s. samfrstnd mellan arbetsgivare och fackfreningar. Klasstillhrigheten var central. Att tillhra arbetarklassen var fint bland unga mnniskor, ocks dem med borgerlig bakgrund. Marx citerades flitigt.
1970 var endast 6,7 procent av befolkningen fdd i ett annat land
och bestod huvudsakligen av finska och sydeuropeiska arbetskraftsinvandrare, som bidrog till vlfrdsbygget. Det senare gller
ocks norrlnningarna som flyttade in till stderna. Det hade
blivit allt svrare att frsrja sig p landsbygden, i synnerhet glesbygd.
Flyktingar var nnu ingen stor politisk frga. Visst skulle politiska flyktingar kunna f en fristad i Sverige men mngden som
skte sig till Sverige var begrnsad och Sverige fljde Genvekonventionen.
Samtidigt brjade den socialdemokratiska elit som frfrade
Huntford alltmer rikta blickarna utt. Den politik som lite sarkastiskt och frn hger har kallats fr Sverige som moralisk stormakt grundlades. Med Olof Palme i spetsen ville dominerande
vnsterpolitiker bli vrldsledande i internationell solidaritet.
Tredje vrldens grupper och rrelser, som vra ledare betraktade
som frtryckta, skulle inte bara f allmn support utan ocks en
slant frn den svenska statskassan. ven befrielserrelser som
stod fr vpnat motstnd rknades dit. Den moderate kommunal-

44

Niklas Bernsand: Uttryck som srar. Antirasismens fokus p sprkfrgor skymmer de verkliga
problemen. Newsmill 2012-01-09 http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/09/antirasismensfokus-p-spr-kfr-gor-skymmer-de-verkliga-problemen

47

politikern Bjrn Shaerstrm sammanfattar tidsandan trffskert i

en debattartikel p den numera nedlagda debattsajten Newsmill:
Inte oskligt kan hvdas att svensk invandringspolitik formades av studentkorridorernas intellektuella rdvinsvnster. En under rdande tidsanda
utbredd men naiv och helt verklighetsskild internationell solidaritetstanke
utan folklig frankring. Och en av den socialdemokratiska ledningen, bl.a.
genom facklig kursverksamhet, ptvingad och skenbart folkligt rotad
politisk doktrin formad av Olof Palme och Pierre Schori. Vi som var med
minns. Tiden nr kravgifter kapades till FNL och flyktingpolitiken inte fick
45
ifrgasttas.
Invandrarpolitik
Gr vi ngra r tillbaka, till 1964, gde detta r en avgrande
minoritetspolitisk diskussion rum i dagens Nyheter. Som ett
resultat tillsattes ret drp en arbetsgrupp i invandrarfrgor, med
dvarande ambassadr Kjell berg som ordfrande. Denna grupp
fick stor betydelse fr det fortsatta arbetet och 1968 skrevs direktiv
fr en ny invandrarutredning. Samma r antogs en ny utlnningslag
och 1969 ersattes Statens utlnningskommission med Statens
invandrarverk. LO ville ocks vara med och antog 1967 ett radikalt
invandrarpolitiskt program dr det freslogs en rad konkreta
reformer som skulle ge invandrarna stor religis, kulturell och
annan frihet. Alla organisationer var ivriga att dra sitt str till
stacken och grundtanken var att Sverige skulle ge invandrarna
samma mjligheter och levnadsstandard som svenskarna hade.
I den svenska livsform, som svenskarna starkt misstnkte var
bst i vrlden, ingick generositet och markerade jmlikhetsideal.
Invandrarna skulle drfr i god demokratisk anda erbjudas full delaktighet i samhllet. Med stor vlvilja och en anmrkningsvrd god-

45

http://www.newsmill.se/artikel/2012/12/06/sd-v-xer-f-r-att-folket-r-tr-tta-p-dagens-invandring

48

trogenhet slogs det fast att invandrarna skulle slippa rollen av gstarbetare. De skulle f frmnen att bli fullvrdiga svenskar.
Nr Invandrarverket bildades i slutet av 1960-talet var grundtanken att det ovnliga och avstndsmarkerande begreppet utlnning skulle ersttas med en mer bejakande definition. Invandrare hade en bttre klang n utlnning, drfr att det nnu
var liktydigt med arbetsinvandrare. I Sverige fanns det gott om
jobb och mnniskor som tog sig hit fr egen maskin eller hmtades
hit av de stora industrifretagen var hr fr att jobba, vilket kom
alla som levde i Sverige till godo. Svenskarna skulle vara glada fr
att ha sluppit bekosta deras uppvxt, skola och utbildning. Unga
och starka kunde de g direkt in i produktionen och vara lnsamma. Till detta kan man lgga att mnga svenskar hade lst
Vilhelm Mobergs stora migrationsepos, dr en av volymerna som
bekant heter just Invandrarna. Det betydde att det inte var s
vrst lnge sedan mnga svenskar sjlva blivit invandrare i ett
annat land. Det fanns en flkt av handlingskraft och ny start i livet ver begreppet invandrare.
Sydeuroper, finlndare och norrlnningar flyttade till Gteborg,
Sdertlje, Olofstrm, Vsters etc., som ett svar p industrins
behov, men ocks som ett resultat av en socialdemokratisk styrning som koncentrerade sig p storskaliga lsningar. De utlndska
arbetarna behvdes och frmodligen hade Sverige utan deras hjlp
inte alls lika vl klarat av att dra frdel av hgkonjunkturen.
1960-talet var inte bara hgkonjunktur och omlokaliseringar
utan ocks det decennium nr vrlden med teves hjlp hamnade i
svenskarnas vardagsrum:
Fram till 60-talet levde mnga av oss i en liten vrld. Det var d solidaritetsrrelserna med andra mnniskor i vriga delar av vrlden vxte sig starka,
apartheid i Sydafrika uppmrksammades och fick till resultat en bojkott av

49

sydafrikanska varor osv. Principen om alla mnniskors lika vrde stod stn46
digt p dagordningen och kom till slut att segra i de flestas medvetanden.
Massmedier som likriktningens redskap
Roland Huntford ansg att i Sverige skiljer sig medier frn andra
vsterlndska stater genom att formera, d.v.s. forma opinionen, i
stllet fr att informera medborgarna. Bland andra intervjuade
han dvarande TV2-chefen rjan Wallqvist, som menade att
svenskarna r intellektuellt primitiva och underutvecklade och
drfr behver medier som formar deras sikter. rjan Wallqvist
frskrade att:
TV skulle aldrig angripa statsministern och regeringen emedan genomsnittssvensken identifierar sig sjlv med staten och de organisationer och institutioner som har politiskt inflytande. P s stt knns TV som en del av sta47
ten.
Huntford drar slutsatsen att SVT och vriga medier ser som sin
uppgift att vertyga svenskarna om att de r jordens lyckligast
lottade folk och att den svenska staten r verlgsen i frhllande
till sin defekta omgivning ute i vrlden. DN:s dvarande chefredaktr Olof Lagercrantz (som vurmade fr Maos Kina) gr bilden
n fylligare d han anfrtror den brittiske intervjuaren:
Ett litet land kan inte kosta p sig att individer kliver upp och tar en egen
stndpunkt. Det mste vara en grupp. Och d svenskarna reagerar gruppvis
48
r de givetvis ltt influerade.
Nr Olof Palme blev utbildningsminister det legendomspunna ret
1968 frvandlades SVT till ett politiskt redskap och det rena public

46
47
48

Leif Stenberg: Vad skolan lr ut, i Pockettidningen R nr 2-3 1991, s. 55.

Roland Huntford: Det blinda Sverige (Tema), 1970, sid 247
Huntford a.a. s. 254-55.

50

serviceuppdraget urholkades successivt genom att personer som

var partivnliga fick hga poster inom de administrativa och produktionsmssiga funktionerna, hvdar Huntford. P s stt frflyttades stabens skdningar ett steg till vnster om den gngse
partipolitiken. Det var nskvrt att den allmnna opinionen pverkades i den riktningen. D myntades ocks pstendet att ett
halvt demonstrationstg anstlldes av TV2, dvarande Kanal 2.
Med denna strategi kunde socialdemokraterna exempelvis dra frdel av Vietnamkriget genom att stdja protestrrelser och tillfrskra sig ungdomsrster. Ungdomen fick utlopp fr sin energi och
regeringen stod p dess sida. Radio och teve fortsatte att blsa upp
demonstrationerna och protestmtena, rapporterar Huntford och
fortstter:
Hela den svenska maffian av massinformatorer, kommentatorer, vgledare
och uppfostrare upptrder som en kollektiv enhet och fljer gonblickets
tendenser. De r konformister till vermtt och nskar bara befordra det
allmnna samfrstndet en tradition som frstrks av skolutbildningen.
Partiideologerna sger att det nya skolsystemet har konditionerat den uppvxande generationen att tnka som ideologerna vill att de ska tnka. Indoktrineringen i skolorna har stndigt avancerat sedan 1950-talet, och sy49
stemets produkter dominerar nu medierna.
Huntfords iakttagelser stmmer frunderligt vl med ett frslag
som, nr detta skrivs, lggs fram av frre folkpartiledaren Bengt
Westerberg. Han har haft regeringens ls partikollegan Erik Ullenhags uppdrag att fresl tgrder fr ett effektivare arbete
mot frmlingsfientlighet. Hans utredning br titeln Frmlingsfienden inom oss. Avsikten r att bekmpa vardagsrasismen, ett av
de begrepp som r 2012 r p modet. Diskrimineringsombudsmannen fr ett bredare uppdrag och Forum fr levande historia ska

49

Huntford a.a. s. 252

51

informera om islamofobi vid sidan av tidigare uppdrag som rr

Frintelsen och kommunismens brott. Dessutom ska Ungdomsstyrelsen frdela pengar fr att bemta invandrarfientlig ntpropaganda och skolan ges mer pengar fr att motverka frmlingsfientlighet. Westerberg slr fast vardagsrasismen som det strsta hotet:
Hans lsning r ett lrarlyft i mnskliga rttigheter. 130 miljoner kronor om
ret ska avsttas under fem r fr att tre lrare frn varje svensk skola
totalt 20.000 lrare ska erbjudas en fortbildning motsvarande 15 hgskolepong. Enligt frslaget, som SvD tagit del av, finansieras satsningen genom
reformutrymmet i kommande rs statsbudgetar.
Nr en elev vill utmana och sger ngot rasistiskt vet lrarna ofta inte hur
de ska hantera situationen. I Skolinspektionens senaste kvalitetsgranskning
r det vldigt tydligt att de ofta inte tar det som utgngspunkt fr att inleda
50
en dialog, utan vrjer sig, sger Bengt Westerberg.
Srskilt problematiskt r att Bengt Westerberg vill ge tv miljoner
om ret till Quick Response, som utredningen kallar fr en opartisk institution som snabbt kan reagera nr det skrivs eller sgs
olmpliga eller felaktiga saker om till exempel invandrare. 51 Vi
undrar varfr Westerberg kallar Quick Response fr opartisk,
liksom vad som r olmpligt. r exempelvis sanningen olmplig?
I likhet med andra makthavare frefaller Bengt Westerberg ha
sina egna erfarenheter av invandring frn samtal med taxichauffrer, som kr honom mellan hans olika uppdrag. Han sger:
Jag frgar ofta taxichauffrer var de kommer ifrn. Jag kan frst om det
kan upplevas som frmlingsfientlighet om de varje gng ngon stter sig i
52
deras taxi fr svara p vad de har fr bakgrund.

50

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bengt-westerberg-foreslar-lararlyft-mot-rasism_7655458.svd
http://www.regeringen.se/sb/d/15547/a/203123
Se not 37.

51
52

52

Man kan naturligtvis sga att det alltid r bra med insatser mot
rasism, men det konstaterandet gller endast om det refererar till
rasism i ordets egentliga mening. I Sverige r som bekant rasism
en beskyllning som ocks riktas mot dem som har aldrig s nyanserade synpunkter p exempelvis svensk invandringspolitik. Se till
exempel nedanstende kommentar av Stefan Torsell:
Det tigande om ogrningar, brottslighet och verfallsvldtkter som frekommer och den positiva srbehandling och de skilda krav som stlls p
mnniskor beroende p hudfrg anser jag vara rasism. Varje handling som
orsakas av ett inre vervgande utifrn olika mnniskors hudfrg r i mina
gon rasism. Denna rasism utvas av kulturvnstern och Sveriges journalister livligt uppbackade av sju av riksdagens partier samt Nobelstiftelsen
som dessutom lanserade detta synstt som vetenskap.
Men i deras vrld r det inte olika handlingsmnster som r rasism utan
anklagelsen handlar helt om vad som rr sig i den Sverigevnliga rrelsens
inre. Anklagelsen r absurd och lika rttsvidrig som Stalins rttegngar under slutet av 30-talet.
Och anklagelsen lyder att den som inte vill srbehandla mnniskor av en
annan etnicitet r en rasist. Rasism anser de det ocks vara om man hvdar
att det finns en god svensk kultur vrd att bevara. Rasist r i deras gon
ocks den som kritiserar den fullstndigt havererade invandringspolitiken.
Rasist r den som utpekas som rasist.
Deras tnkande r som en blkopia frn Moskvarttegngarna dr sjlva
53
anklagelsen fick utgra beviset. Stalin tycks nnu hlla som inspiratr.
Vi har personliga erfarenheter av ovanstende typ av beskyllningar, svl i rollen som forskare som journalist. Om Westerbergs frslag antas av regeringen och kan finansieras r det svrt att tro
annat n att detta blir ytterligare ett verktyg fr den sjlvvalda
totalitarism som Huntford lyft fram som en svensk mentalitet.

53

http://avpixlat.info/2012/11/06/vem-ar-rasist/

53

Naturligtvis blev det debatt kring frslaget, ngot annat skulle

frvna. De kritiska rsterna r emellertid f. Till vr frvning
(och gldje) finner vi kritik dr vi inte frvntar oss det, nmligen
p DNs ledarsida:
Det r ltt att knna viss skepsis till utredare Westerbergs starka tro p direktiv uppifrn. Hur stora befogenheter br staten f fr att skapa tolerans?
Kan den ens gra det? Exakt vilka sikter r det som myndigheterna ska uppfostra fram? Exakt vilka sikter ska bemtas? // Ibland r den bsta frut54
sttningen fr bygget att staten hller sig borta.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie kesson sger att Westerberg fr debatten tillbaka till det 1990-tal, d rasism var det
begrepp som frklarade alla konflikter mellan svenskar och invandrare.
Ett annat slags kritik lanseras p SvD Brnnpunkt, dr Cecilia
Englund och Anton Landehag, bda representanter fr Ungdom
mot rasism, menar att frslaget visserligen r bra men otillrckligt, eftersom det inte har ngon medicin mot segregationen:
Drutver mste arbetet med likabehandlingsplaner tas p allvar och effektiviseras fr att kunna genomsyra skolornas verksamheter. I detta r det
viktigt att arbetet synliggrs fr eleverna och att de grs mer delaktiga i processen. Fr att f nya perspektiv krvs att lrare och annan personal blir
bttre p att se sig sjlva som del av normer och strukturer som styr samhllet, det vill sga utifrn ett normkritiskt perspektiv. Vi r vertygade om
att det hr skulle vara gynnsamt med ett kat samarbete med civilsam55
hllet.

54

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/mer-stat-ar-inte-svaret
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/halften-av-utrikes-fodda-elever-har-upplevtrasism_7657134.svd

55

54

Sledes, mera fostran! Kalla krar lper lngs ryggraden p oss

bda och vi googlar Westerbergs frslag fr att se om den kritik
som medierna inte frmr leverera kan finnas i andra medier.
Jod, p Flashback rasar debatten och omdmena om Bengt Westerberg och hans frslag r inte ndiga. Ett exempel:
Det hr r det sjukaste jag lst denna veckan. Westerberg hller inte med
ett annat etablerat politiskt parti (fr att de r det enda partiet som vgar
ifrgastta invandringspolitiken) och ska allts ta ver en halv miljard av
svenska skattepengar, i ett mycket anstrngt ekonomiskt lge, fr att aktivt
motarbeta det. Undrar hur det skulle se ut om Moderaterna tog 650 miljarder och utbildade lrare i hur de ska bemta barn som tnker rsta p So56
cialdemokraterna? Snt hr hr man om i diktatorstyren... och Sverige.
Rasism och vlvilja
Lt oss tervnda till sextiotalet. Det stod ett skimmer kring USA
och eftersom USA hade ett massmedialt vertag nr det gllde TV,
s lrde svenskarna sig mest om etniska konflikter drifrn. En
vg av etnisk medvetenhet drog under sextiotalet ver USA.
Svarta upplopp avlste varandra. Harlem 1964, Watts 1965, Chicago och Cleveland 1966. 1964 fick Martin Luther King Nobels
fredspris, fyra r senare mrdades han.
Rasismen presenterade sig som en ideologi, ett hgst livskraftigt
syskon till fascism och nazism med frmga att trnga in inte
bara i vardagslivet utan ocks i samhllets byrkrati och administration, in i skola och massmedier. Det fanns risk fr att rasismen konkurrerade ut USA:s officiella jmlikhetsideologi.
Detta etniska drama, som ju inte direkt rrde invandrare, versatte svenskarna till egna och europeiska frhllanden. Svenskarna ville ocks vara med och i efterskott gra det som inte gjordes
srskilt vl vare sig under trettiotalet eller under kriget: de ville

56

https://www.flashback.org/t2005331p2

55

bekmpa den onda rasismen. P hemmaplan, tyckte de sig i frsta

hand finna den i relationerna mellan invandrare och svenskar.
Den svenska solidariteten och viljan att hjlpa gllde inte enbart
fr de strre stdernas politiskt aktiva grupper, utan ocks i det
lilla samhllet. Inte alla naturligtvis, men den del av det svenska
folket som hade rtt att gra sig hrd tog stllning fr invandring
och invandrarna. Etnologen Billy Ehn har skildrat hur pappersbrukssamhllet sensbruk stllde upp fr ett hundratal jugoslaver, som bodde och arbetade dr ren 1965-73. Som en pappersbruksarbetare uttryckte det, med en knivsudd avundsjuka ver
deras kompetens att snabbt utforma ett materiellt gott liv:
Vi har haft tur hr som ftt hit s fina jugoslaver. De r s arbetsamma och
ekonomiska, ligger ingen till last. Fast jag fattar inte hur de kan ha haft rd
57
att skaffa nya bilar efter bara ngot r hr.
Alldeles utan spnningar frlpte givetvis inte samvaron. I sensbruk tyckte jugoslaverna att svenskarna var tysta, kyliga och
svra att f kontakt med. Ibland hnde det till och med att de
vnde sig bort eller inte besvarade en hlsning. Men det vore fel
att se detta som en utfrysning eller systematisk diskriminering.
Som Billy Ehn skriver:
Man behver inte anstrnga sig ver hvan fr att gra tankeexperimentet
att mnga av exemplen p stridigheter och fientligheter mellan svenskar och
58
jugoslaver lika grna kunde ha gllt osmja mellan olika svenskar.
sensbruk visar vad det lilla samhllet frmdde, nr det fanns
jobb t alla och invnarna var intresserade och vnligt instllda.
Detta r emellertid inte liktydigt med att det var ltt fr invand-

57
Billy Ehn 1974: Stebrdet. En etnologisk skildring av jugoslaver i ett dalslndskt pappersbrukssamhlle. Tidens samhllsstudier 1974, s. 65
58
Ehn a.a. s. 119

56

rare att finna sig till rtta verallt ens under 1960-talet. De jobb
som erbjds, i synnerhet i stderna, var nd de som svenskarna
rankade lgst enkla std- och restaurangjobb, hrda industrijobb.
En godhetsbyrkrati skapas
Mellan 1968 och 1974 arbetade invandrarutredningen. Nr den
lagt fram sin uppfattning och de invandrarpolitiska mlen jmlikhet, valfrihet och samverkan formulerats, s byggdes Invandrarsverige upp mycket snabbt. Om dessa ml sger dvarande generaldirektren fr Statens Invandrarverk, Kjell berg, i en tillbakablickande intervju 1985 att de frmodligen bidrog till att debatten blev spass lugn i Sverige:
Jag tror att det beror p att debatten under mnga r gllde de hr abstraktionerna; man behvde inte ens vara i luven p varandra, utan alla hll med.
Hade vi redan frn brjan haft hetsiga politiska debatter om konkreta delar
59
av invandrarpolitiken, d r det inte alls skert att det hade varit lugnt ...
Utan att tillfrga folket beslutade Sveriges riksdag 1975 att Sverige i framtiden skulle bli mngkulturellt och drmed ett fredme
fr en bttre vrld. Samtidigt skedde emellertid en stor frndring
d arbetskraftsinvandringen kom att utgra en allt mindre del av
den totala invandringen, fr att mer eller mindre marginaliseras
till frmn fr en kande asylinvandring. De som kom hit fick ofta
stanna av humanitra skl, vilket som ovan visats stod i samklang med elitens drm m Sverige som internationell frebild.
Samtliga riksdagspartier tog avstnd frn rasistiska inslag i politiken och Sverige fick nnu en av alla dessa svenska modeller.
Tillfrsikten tycktes ondlig. I Sverige lstes bostadsbrist med miljonprogram, orttvisor med jmlikhetsprojekt, siktsskillnader

David Schwarz: Med facit i hand. Intervju med Kjell stberg, i Invandrare och minoriteter nr
2 1985, s. 5.
59

57

med samverkansprojekt. Som en effekt av detta frhllningsstt

institutionaliserades den svenska godheten.
En baksida av denna svenska besserwisseranda som sociologen
och minoritetsforskaren David Schwartz benmner den blev att
invandrare med hg utbildning hade svrt att hitta arbeten dr de
kunde utnyttja sina kunskaper. Veterinrer fick gra om sina tentamina trots att kossor vl ser ungefr likadana ut i olika lnder,
civilingenjrer uppmanades att skola om sig till svenska gymnasieingenjrer. I svenska arbetsgivares och samhllsbyrkraters gon
fanns det ingen mjlighet att vrdera olika lnders utbildningar
utan fr skerhets skull fick invandrarna gra om dem p svenska
om de nu inte ville nja sig med de enklaste jobben.
Fr att ge ett konkret exempel p denna typ av diskriminering
kan man vlja en indier med engelsk uppfostran och tta rs universitetsstudier i ekonomi, politik och journalistik frn ett brittiskt
universitet. Han kom till Sverige 1965 och hamnade s smningom
i postsorteringen p Tomtebodaterminalen i Stockholm:
Att ha ett belevat stt, kunna etikett och ha tre examina i bagaget rcker
inte nr man ska flrta med svenska arbetsgivare om man heter Krishnaswamy Kalyansundram. Han har skt 969 jobb under 18 r i Sverige! Frmst
ekonomjobb i fretag med engelska som koncernsprk, men varje gng har
60
han ftt nobben.
Svenskarna har haft och har en tydlig tendens att mta invandrarna uppifrn, ocks i de fall det funnits anledning att inte bara
kora dem till, utan ocks mta dem som jmlikar.
Likavl som arbetskraftsinvandrarna skulle ha std och hjlp,
mste villkoren fr Sveriges egna minoriteter frbttras. Det
gllde inte bara samer och tornedalsfinnar utan ocks romer. Om
vi tar Stockholms romer som exempel, en grupp som d bestod av

60

Eeva Niemel: Krishna, du r inte svensk!, i Invandrare och minoriteter nr 6 1989, s. 33.

58

cirka 400 personer, s var den vid 1960-talets brjan utan acceptabla bostder, utan gngbar yrkesutbildning och med helt obefintlig eller mycket bristfllig skolunderbyggnad. Dessa romer kom att
utgra en idealisk grupp fr kulturmtesexperiment och Stockholms stadskollegium tillsatte r 1963 en samarbetsdelegation fr
romska frgor. Romerna blev hett stoff fr svl massmedier som
politiker och forskare och efter en vlregisserad sommarkurs fr
romer 1964, vandrade Stockholms romer i frsta maj-tget 1965
frn Humlegrden till Konstfack under parollen Vi vill g i skolan
gr det mjligt.
De rev ner applder frn vlvilliga svenskar och under en tiorsperiod utsattes romerna fr ett intensivt intresse frn svenska
myndigheter, som reservationslst tog deras parti. Det blev tabu
att uttala sig frklenande om romer. Fanns det ngra fel p dem,
s berodde det enbart p att de under s lng tid varit s grymt
diskriminerade och frfljda. Kjell berg inledde en skrift 1971
med fljande ord, och refererade nog mera till rttnkande svenskar n till romerna:
Det r riskabelt som att tnda ljus i en krutdurk att diskutera zigenarfrgor i
Sverige. Vissa fakta r tabu; att nmna dem bestraffas med anklagelser om
rasism. Varje zigenare vill bli bofast och leva samma liv som alla andra, p61
str mnga av deras talesmn. Ve den som tvivlar!
Samma r redovisade psykologen Ragnar Landn, ssom medlem
av den pedagogiska IMFO-gruppen under professor Arne Trankells ledning vid Stockholms universitet, en studie av instllningen till romer vid en affrsgata i Stockholm. Det var svrt fr Landn att hitta intervjupersoner, vilket han antog berodde p att de
kunde frledas att sga fr mycket i en intervju. Ngra sidorepliker, som han redovisade r belysande fr tidsstmningen:

61

Tidskriften Invandraren, utgiven av Statens Invandrarverk, okt. 1971, s. 1.

59

- Linnea, sg inget, d kommer du i tidningen som rashatare!

- Jag r ingen vn av zigenare.
- Zigenare fr vl gra vad de vill.
- Det r som Katarina Taikon sger, att zigenare inte stjl hns. De stjl
strre saker.
62
- Nej, d fr man alla zigenare och allt vnsterfolk p sig.
Lser man Landns underskning p ett enkelt och direkt stt, s
fr man uppfattningen att de affrsanstllda hade egna dliga erfarenheter av romer, dock skerligen underblsta av frutfattade
meningar. Men Landn sjlv var mycket frsiktigare i sin tolkning
och menade att romer alldeles oavsett hurudana de var vilket
han undvek att g in p i sin underskning fungerade som utmrkta exempel p hur man inte skulle vara och drigenom gav
instruktioner till ett mnstergillt uppfrande:
Fr den som upplever zigenare som ett hot r det naturligt och rationellt att
rttfrdiga sin hotknsla genom att begva zigenarna med karaktrsdrag,
beteenden och personlighetsdrag, som i sig utgr ett hot mot omvrlden,
63
oavsett vem som besitter dessa egenskaper.
Vi har hr valt att exemplifiera tidsstmningen med romer, drfr
att det r en etnisk grupp som mnga mnniskor har mycket
starka sikter om, men fr den som ville hra kritik av invandrare,
s fanns det givetvis ocks sdan. Denna bemttes dock nrmast
som dumhet och tecken p dligt omdme. Vanliga mnniskor som
var kritiska ansgs inte ha den verblick och den avancerade frstelse som var ndvndig. Genom att resonera alltfr nrsynt och
egoistiskt framstod de som obildade. Drfr skulle man inte lyssna
p dem utan uppfostra dem. I synnerhet tog det nystartade In-

62

Ragnar Landn: Instllningen till zigenare vid en affrsgata i Stockholm. Forskningsrapport

IMFO-gruppen 1971 3:144.
63
Landn a.a. s. 176

60

vandrarverket sitt moraliska uppdrag p stort allvar och producerade informationsbroschyrer, bildband och annat moralmaterial fr
hgtryck. Men, och detta r betydelsefullt, i den mn svenska folket var kritiskt, s var det nnu mest frga om sikter. ppen diskriminering och rasistiska attacker gentemot invandrare av olika
slag frekom knappast. Dessutom, s lnge Sverige behvde arbetskraft och de som kom gjorde det i avsikt att jobba, s fanns det
ingen stark grogrund fr kritik. Det var bara ngra sm och srprglade grupper som blev misstnksamt bemtta. De nyss
nmnda romerna men ocks amerikanska desertrer frn Vietnamkriget, som ansgs frmedla hippieideal och droger till
svenska ungdomar.
Det som frmst frhindrade att misstnksamheten och kritiken
vxte var kanske nd att detta var de legitima upprorens tid: i
Prag 1968, vilket ledde till att 3.000 tjecker kom till Sverige, i Polen i synnerhet i samband med militrens maktvertagande, i
Grekland under juntatiden 196774, i Portugal dr inte alla nskade delta i diktaturens afrikanska kolonialkrig och i Chile efter
militrkuppen 1973. Mnga av oss minns dessutom slutet av 60talet och brjan av 70-talet som en revolutionsromantisk tid. I studentkretsar diskuterades Kina, Castros Kuba, Latinamerika och
Tjeckoslovakien. Affischer p Lenin, Mao och Che Guevara fanns
uppsatta p vggarna i mnga unga svenska hem och dtidens kollektiv.
In i sammantrdesrummen
1970-talet inleddes med en lgkonjunktur och det gav tydligt utslag i synen p invandrare. I en miniunderskning finns en intressant och tidstypisk motsttning mellan en student, som tyckte att
alla nationella murar borde rivas, att det var orttvist att ngra
(dvs svenskarna) hade det bttre n andra, eftersom vi r ngra
miljarder som sitter i samma bt. En femtiottarig fristlld
verkstadsarbetare frn Lule hade ett helt annat perspektiv:

61

Jag har varit arbetsls ett halvr nu. Vi r ngra kompisar som brukar trffas
rtt ofta. D pratar vi ganska mycket om just utlnningar. Vi r nog ganska
normala och frnuftiga mnniskor allihop men hur det r: samtalen slutar
alltid p samma stt. Vi r i sjl och hjrta fruktansvrt bittra p ett system
som tillter svenskar att vara arbetslsa och utlnningar att jobba. (...) Hjdarna vid skrivborden kan inte begra att arbetslsa familjefrsrjare ska g
64
omkring och klappa utlnningar p huvet och frga hur dom trivs.
De revolutionsromantiska stmningarna fick sig ocks en knck
nr terrorismen ndde Sverige. I februari 1971 ockuperade tv
kroater det jugoslaviska konsulatet i Gteborg och ngra mnader
senare mrdades den jugoslaviske ambassadren i Stockholm.
Hsten 1972 kapades ett flygplan med 90 passagerare. Piloten
tvingades flyga till Bulltofta. Den vsttyska ambassaden i Stockholm sprngdes 1975. Vren 1977 utspelades den s.k. Krcheraffren, d politikern Anna-Greta Leijon skulle kidnappas.
Nr det visade sig att diskriminering faktiskt frekom i Sverige
under 1976 och 1977 vgrades svarta tilltrde till restauranger och
nattklubbar i Gteborg s ledde detta till den s.k. diskrimineringsutredningen, som bedrevs 19781985 med Kjell berg som
utredningsman. I direktiven till denna utredning hette det:
Det finns ett visst mtt av kulturell och sprklig intolerans inom varje folkgrupp. Invandring medfr sledes att risker uppstr fr frdomar, diskriminering och motsttningar p etnisk eller liknande grund. I motsats till vad
som varit knnetecknande fr situationen i ett stort antal lnder i Europa
har samhllsutvecklingen i Sverige hittills i stort sett kunnat fortskrida utan
att stras av konflikter som har sitt ursprung i sdana motsttningar. Men
under 1970-talet har tendenser till frdomar, diskriminering och motstt65
ningar p etnisk grund blivit mera mrkbara ven i vrt samhlle.

64

Invandraren oktober 1971, s. 5.

tergivet i Erland Bergman & Bo Swedin: Solidaritet och konflikt. Etniska relationer i Sverige. Carlssons 1986:11.
65

62

1972 ledde lgkonjunkturen till att arbetsinvandringen strps,

men det var nd inte srskilt svrt fr dem som ville det, att
komma in i landet. Majoriteten av de 13.000 assyrier/syrianer som
kom till Sverige p grund av motsttningar mellan muslimer och
kristna i stra Turkiet, kom efter 1972. Fyra r senare infrdes
visumtvng fr turkiska medborgare. 6.000 kurder och 10.000 chilenska flyktingar samt ungefr lika mnga kom frn andra latinamerikanska lnder. Begrepp som B-flyktingar och flyktingliknande skl mjukade upp flyktingbegreppet. Frre diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel mindes frn ett hrdare 80-tal:
Borta r de sorglst suddiga frhllandena i brjan av 1970-talet, d jag brukade sga att man kunde tjata in vem som helst bara man hll p tillrckligt
66
lnge.
Arbetsinvandrarna hade ersatts med olika slag av asylskande,
som alla kallas fr flyktingar, men svenska politiker och myndigheter hade ungefr samma grundsyn som tidigare och fick p s
stt bilden av Sverige som frkmpe fr humanitra ideal och
rttvisa bekrftad:
Det var ltt att visa humanitet nr man samtidigt fick eftertraktad arbetskraft. De flyktingar som var ofrmgna att delta i arbetslivet hade man rd
att ta hand om. Det fanns inte mnga skl till restriktivitet. Flyktingmottagandets latenta funktioner hlls osynliga. Statsmaktens intentioner fram67
stod som enbart humana och altruistiska.
Trots strypt arbetsinvandring och trots att 1960-talets goda r frsvunnit in i historien gick den svenska modellen fr att hjlpa
invandrarna fr full maskin. Begreppen diskriminering, frdomar
och rasism var fortfarande effektiva nr det gllde att tysta kri-

66
67

Peter Nobel: Svensk flyktingrtt. I Invandrare och minoriteter nr 4-5 1986, s. 25.
Matti Laukanen: Den frljugna Sverigebilden, i Invandrare och minoriteter nr 1 1986, s. 4.

63

tiska rster bland folket.

Men oerhrt mycket viktigare var inlevelsen. Frn svl invandrare som samhllsbyrkrater och forskare utgick ett entydigt krav
till svenska folket p att det skulle frska se situationen med arbetsinvandrarnas och flyktingarnas gon. En kr av rster, som
ocks innefattade de handlggare och politiker som hade som uppgift att fatta beslut i asylrenden, krvde detta inlevande. Invandrarverkets tidskrift Ny i Sverige eller den sjlvstndiga Invandrare och minoriteter, det spelade inte s stor roll i grunden levererade de samma budskap: det r olyckligt och svrt att frlora
sina rtter, att bli en frmling.
Problemen var privata och existentiella snarare n samhlleliga
och invandraren, i synnerhet flyktingen, framstod som otrygg och
ngestfylld. Kort sagt: det r synd om invandrare! Invandrartidskrifter och antologier citerade med jmna mellanrum dikter och
andra litterra alster i denna genre av Rita Tornborg, Binnie
Kristal-Andersson, Ltfi zkk, Bulent Ecevit och mnga fler.
Helt skert var det funktionellt fr samhllet att underblsa de
existentiella svrigheterna. De frmlingar som kom var inte farliga, utan det var synd om dem. De verkliga hoten var snarare att
vnta sig frn svenskarna. Nr invandrarna inte lngre var nyttiga och nr det inte lngre var synd om dem det var ltt att
rkna ut vad som skulle hnda d. Historiskt sett demokratiska
frebilder som England och Frankrike var sedan lnge skakade av
etniska motsttningar.
Det r inte sjlvklart att dessa bilder av det smrtsamma flyktingskapet och det svra kulturmtet gagnade invandrarna. Ett
tydligt resultat blev dock en strm av utredningar och tgrder:
diskrimineringsutredningen, kulturarvsutredningen, expertgruppen fr invandrarforskning, svenska fr invandrarekommittn,
rstrttskommittn, medborgarskapskommittn och s smningom
de bda grupperna fr utredning av flyktingmottagandet, AGFA
och Arthur. Kulturmtet flyttade bort frn folket, med dess opolerade sikter, in i sammantrdesrummen.

64

I tidskriften Ny i Sverige ges 1983 ett exempel p hur kulturmtet kunde hanteras. Maja Bukovac-Re var frsta ombudsman
fr jugoslaviska riksfrbundet. I den egenskapen var hon inte vald
utan anstlld och arbetade p heltid. Huvuduppgiften bestod i att
jmka samman jugoslavernas minoritetsperspektiv med den
svenska majoritetens regelverk. Det gllde att skriva sig ur sdana
egendomligheter som att i Bidragssverige fick givetvis kvinnofrbund bidrag men inte om de ocks organiserade karlar, frbi att
ett invandrarfrbund inte kunde f kulturbidrag om det ocks
sysslade med idrott. Dessutom gllde det fr Maja Bukovac-Re att
samrda med svenska myndigheter i alla tnkbara och otnkbara
sammanhang allt enligt spelreglerna i den svenska modellen:
P ett r hinner Maja samrda ett flertal gnger med (hll andan), invandrarrdet, invandrarverkets stora referensgrupp, lilla referensgrupp, invandrarpolitiska kommittn, diskrimineringsutredningen, utbildningsradion, socialstyrelsen, skolverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, LO, ABF, statens
kulturrd, arbetsmarknadsdepartementet och socialdepartementet. Drut68
ver ska hon lmna initierade remissvar p ett antal utredningar varje r.
Vid mitten av 1980-talet fanns i Invandrarsverige omkring 7.000
lrare som undervisade i svenska fr invandrare, ver 4.000 hemsprkslrare. Det fanns invandrarpsykologer, invandrarkuratorer
och naturligtvis invandrarjournalister. Bara i Sveriges Radio och
TV var de ungefr 150 till antalet. David Schwarz, den polskfdde
judiske sociolog som drog igng invandrardebatten p 1960-talet
redovisade fljande sikt:
Jag har arbetat med invandrarfrgor i bortt 20 r. Nr jag idag tittar p det
invandrarsverige som jag sjlv varit med om att skapa blir jag FRSKRCKT.

68

Ny i Sverige nr 6 1983, s. 3

65

Vi har byggt upp en apparat med s mnga irrgngar att vi kanske aldrig
69
kommer ur den.
Med den efterfljande anhriginvandringen som konsekvens blev
resultatet en befolkningsfrndring av utomeuropeiskt slag som
just nu eskalerar mer intensivt n ngonsin. Idag r runt 20 procent av befolkningen utrikes fdd eller inrikes fdd med tv utrikesfdda frldrar.
Skulle ngon svensk mellan 1963 70 ha sagt att Malm i framtiden skulle bli knt runt om i vrlden fr att dess judiska befolkning trakasserades av bofasta muslimer, skulle den personen antas ha en skruv ls.
Vad tyckte vanliga mnniskor under denna tid? Det fanns tecken
p kande motsttningar i samhllet och invandringsforskaren
Charles Westin fick i uppdrag av diskrimineringsutredningen att
mta svenska folkets sikter om invandrare. Resultatet, som redovisades 1981, visade p en mycket positiv frndring, jmfrt
med den underskning som Arne Trankell genomfrt i slutet av
1960-talet. Det verkade inte alls vara srskilt problematiskt med
svenskens sikter om invandrare.
Hur skulle detta frsts? Kanske var det s att mtningen genomfrdes precis nr toleransen ntt krnet, och att den vid slutet
av 1970-talet ter var p vg mot kad intolerans? Eller var det
mjligen s att majoriteten av svenska folket faktiskt blivit positivare, samtidigt som en minoritet trappat upp sin frmlingsfientlighet? Den tolkning som utredningen kom fram till var fljande:
Opinionen har blivit positivare till invandrare i den bemrkelsen att allt fler
svenskar tar avstnd frn den typ av vulgra uppfattningar som att invandrare kommer till Sverige fr att utnyttja sociala frmner. Men ven pstenden med innebrden att invandrare tar jobben frn svenskarna frefal-

69

Ny i Sverige a.a. s. 12

66

ler, den vxande arbetslsheten till trots, alltfr genomskinliga och ovederhftiga fr den strre allmnheten. Hllningen hos den allmnna opinionen
har dock skrpts i de frgor som har med brottslighet att gra, fr vrigt
freteelser med stort nyhetsvrde i massmedierna, som understundom
kopplas till invandrarfrgorna. tminstone vad betrffar narkotikabrott och
de utlnningar som figurerar dr har instllningen hos den svenska allmn70
heten blivit hrdare.
Det s starkt positiva resultatet frn diskrimineringsutredningen
frbryllade svl forskare som utredare, drfr att den som satte
upp ett finger i luften och ville knna av tidsstmningen tyckte sig
urskilja hrdnande villkor snarare n en strre tolerans. Misstanken att mtningen nog nd mera refererade bakt n framt i
tiden strktes dessutom av en underskning som gjordes av SIFO
1982. 1981 var det hg arbetslshet och lgkonjunktur och en intolerant opinion frefll ganska hastigt ha utvecklats mellan 1981
och 1982.
Sommaren 1982 bekrftades den polariserade siktsbilden
mycket handgripligt. Massmedierna rapporterade rasistiska och
invandrarfientliga hndelser i en helt annan omfattning n tidigare. Det gllde dels korsbrnningar, som dock inte var fullt s
mnga som massmedierna gav intryck av (det blev en viss rundgng, drfr att medierna hmtade nyheten frn varandra), dels
vandalisering av en kiosk i Tyres utanfr Stockholm. Till detta
kom att Stockholms nrradio brjade snda program som hetsade
mot invandrare.
Fr massmedierna var det till en brjan svrt att hantera de
ppna fientligheterna. Tv typer av frklaringar terkom vid flera
tillfllen. Den frsta ld: Det r ju bara en handfull gaphalsar,
som frstr fr oss allihopa. Underfrsttt: visserligen, det hnder
otcka saker ocks i Sverige, men majoriteten av vanliga svenskar

70

Bergman & Swedin a.a. s. 67.

67

r inte mer fientliga gentemot invandrare n de varit tidigare.

Den andra frklaringen brukade best i att ngra marodrer,
som frskt stta eld p ngon invandrares villa eller slagit snder
fnster i en flyktingfrlggning sa Vi var ju s fulla, att vi inte
riktigt visste vad vi gjorde. Ibland var det ocks polisen som sade
det, i ngon slags frsonande ton: h, grabbarna hade druckit
ngra l och ville hitta p ngot kul och drfr hnde de hr dumheterna. Blinkningen till lsaren var frtrolig: Pojkar r pojkar,
och visst var det hr dumt men egentligen r det inget ont i de hr
grabbarna.
P s stt frnekades allvaret i rasistiska hndelser. Det som
sades var att svenskarna r egentligen inte p det hr sttet, inte
ens de svenskar som utfr dden r sdana. Genom att ignorera
de drabbade invandrarnas perspektiv och rdsla, s valde de sida.
De hvdade att svenskarna var goda ocks nr det var alldeles uppenbart att de inte var det.
Drigenom isolerades dessutom rasistiska hndelser och utsagor
frn vriga svenskar det skapades en bild av en vervldigande
majoritet av goda svenskar och en liten klick av ppna rasister.
Det var svrt att erknna att svenskarna i en helt annan omfattning n som tidigare varit fallet protesterade mot den kade invandringen.
Invandrarfientlighet var ngot som den svenska eliten inte
kunde acceptera. I valet mellan att ta varningssignalerna p allvar
och dra ner p invandringen och att fostra svenska folket till kad
tolerans, var valet av det senare sjlvklart. Klyftan mellan den
politiska och mediala eliten och det korkade folket skrps. Drmed skrps ocks ambitionerna att fostra svenskarna till kad tolerans. Olof Palme sade nedanstende i sin regeringsfrklaring den
8 oktober 1982. Observera hur han kopplar invandringen till den
internationella solidaritet som han sjlv under lng tid varit den
frmste svenske exponenten fr:

68

En geners flyktingpolitik r ett viktigt uttryck fr internationell solidaritet

omsatt i praktiskt handling. Regeringen kommer med kraft att motverka de
tendenser till rasism och diskriminering av invandrare som p senare tid
71
gjort sig gllande i det svenska samhllet.
I slutet av samma mnad genomfrdes ocks en manifestation
gentemot invandrarfientligheterna med en demonstration i Stockholm, 127 organisationer stod som arrangrer och ver 5.000 personer berknas ha deltagit. Det blir mindre n 40 personer per organisation! Hr kan man erinra sig Huntfords perspektiv, att
svensken vuxit samman med staten.
Mera spnningar och mera folkfostran
Den etniska grupp som frst och tydligast kom att symbolisera den
nya invandringen var de assyrier/syrianer som oannonserade brjade anlnda kring mitten av 70-talet. Detta var ett annat slags
flyktingar n de samtida chilenarna visserligen kristna men inte
intellektuella och politiserande, en traditionell landsbygdsbefolkning. ven efter att regeringen brjat krva visering, s fortsatte
de att komma illegalt och oproportionerligt mnga bland dem bosatte sig i Sdertlje, under en period nr det inte var lika ltt att
f arbete som tidigare. Svl svenskar som gamla invandrare var
mycket kritiska mot assyrier/syrianerna. Dessutom, fr frsta
gngen spred sig en oskerhet bland politikerna om det var mjligt
att utestnga sdana grupper som man inte ville ta emot.
I radio, teve och i synnerhet i lokala tidningar skisserades en
hotbild. Kanske var ytterligare tusentals assyrier p vg till Sdertlje, handlade det mjligen om en organiserad mnniskosmuggling? Invandrarverket, invandrarbyrn i Sdertlje och mnga
andra goda krafter gjorde sitt bsta fr att gjuta olja p vgorna
och uppfostra svenskarna. Teve snde Klyftan, en uppmrksam-

71

Refererad i Ny i Sverige nr 5, dec. 1982.

69

mad serie program om konfliktfyllda kulturmten och i brjan p

1980-talet utbildades alla politiker och alla anstllda i Sdertlje
kommun i invandrarkunskap. Ett sextiotal handledare specialutbildades fr att fostra kommunens 5.490 anstllda. Det gllde nu
som tidigare att lra dem inlevelsens perspektiv och bekmpa sina
egna frdomar. Det gjorde man bland annat genom att visa en serie diabilder frn Resan till Turkiet, en resa som tjnstemn och
kommunpolitiker gjort 1980 och som startade i de syrianska hembyarna Midyat och Mardin och slutade p grnsakstorget i Sdertlje. Men det fanns ocks andra stt:
Nr vi utbildade handledarna utsattes de genom rollspel fr kulturkollisioner, de fick upptcka att kultur handlar om att knna sig trygg. Att ha en identitet i ett samhlle dr man knner lagar och regler. De fick uppleva hur det
knns att vara annorlunda, hur vilsen man r i ett sammanhang dr de egna
72
reglerna och lagarna inte lngre gller.
Inbrdeskriget i Libanon, det fundamentalistiska vldet i Khomeinis Iran och kriget i Irak ledde till att ocks Sverige fick sina rnnilar av den globala flyktingstrmmen. Nr dessa flyktingar brjade anlnda i brjan av 1980-talet, s kade spnningarna hastigt
i Sverige. P stt och vis r det paradoxalt, drfr att till skillnad
frn fallet med syrianerna, s handlade det nu om svrt frfljda
och krigsskadade mnniskor, som verkligen behvde en fristad.
Emellertid, fr svenskarna var det uppenbart att dessa mnniskor
inte bara var brare av en annan religion, andra moralbegrepp,
annan kvinnosyn och annan rttsuppfattning, utan ocks att de
inte kom underifrn. Mnga av dem hade hg utbildning och tillhrde eliterna i sina hemlnder. Inte s sllan hade de dessutom
pengar. Inte alla givetvis, frmodligen inte ens flertalet, men nd
tillrckligt mnga bland dem, upptrdde svl krvande som miss-

72

Birgitta Ornbrant: Mte med vlfrdens byrkrater. Svenska myndigheters mottagande av en

kristen minoritetsgrupp frn Mellersta stern. CEIFO-rapport nr 16, Liber 1981.

70

tnksamt gentemot svenska myndigheter.

Om det var den nya typen av asylskande som spetsade till situationen r svrt att sga. Inte desto mindre skrptes kraven i mitten av 1980-talet. Vid ett tillflle 1985 sade invandrarministern till
och med att asylrtten endast gllde kta flyktingar och att inte
ens krig var ett tillrckligt skl fr att f asyl i Sverige. I detta var
hon frmodligen hrdare n svensken i gemen, som nog nnu
tyckte det var berttigat fr de vrst utsatta flyktingarna att f
komma till Sverige, undan frn politisk frfljelse och krig.
Emellertid visade sig sorteringen mellan kta och falska flyktingar eller politiska och ekonomiska flyktingar, som man ocks
uttryckte det vara en nrmast hoppls uppgift. Emellant avvisades de mest behvande, samtidigt som andra slpptes in. Politikerna lovade dessutom stndigt att vntetiderna skulle kortas,
men det tycktes aldrig ske, utan flyktingar kunde bli sittande
mycket lnge i frlggningar.
Nr samhllet sedan inte heller p kommunal niv klarade av
flyktingmottagandet, minskade medborgarnas frtroende fr myndigheterna och missnjet drabbade ocks flyktingarna. Frmlingskapet accentuerades. Mnga flyktingar representerade mycket
frmmande kulturer och religioner. Vad var det de tog med sig till
Sverige egentligen? I synnerhet gllde frmlingskapet och oron
islam. Skulle Sverige fyllas med mosker, besljade kvinnor,
frmmande musik, etniska tonrsgng och mn med utprglade
machoideal? Riskerade det upplysta och snlla samhllet att
skjutas i sank i och med alla dessa frmmande kulturer?
nd, den nya organisation fr flyktingmottagandet som bildades 1985 rullade i Invandrarverkets regi p och 1986, fr att vlja
ett r bland flera mjliga, s tog Sverige per capita emot flest flyktingar i Europa.
Vrldens elnde
Fr kritiker av svensk flyktinglagstiftning under senare delen av
1980-talet framstod det som om politiken praktiskt taget var en

71

uppmaning till flyktingarna att gra sig av med sina pass- och
identitetshandlingar och den massmediala uppmrksamheten av
hur asylskande anlnde utan handlingar gjorde givetvis inte
svenskarna mer frsonligt stmda. Falska pass frekom ocks.
Chefen fr FN:s flyktingorgan UNRWA i Syrien skrev 1989 i
Svenska Dagbladet att kostnaden fr ett svenskt pass dr var
20.000 kronor samt att Sverige hll p att bli ett tryggt paradis fr
skurkar och mrdare.
Under 1980-talets senare del var svenskarna framme vid en situation dr de varken behvde ngra frmlingar som arbetskraft
eller hade srskilt ltt fr att tycka synd om dem. nd var det till
en brjan inte ngon speciell flyktingkategori som kritiken fokuserades p, utan den drabbade invandrare i allmnhet.
Ett av sklen till denna generella kritik var frmodligen de
strre stdernas segregationsmnster. Sverige hade nnu inte ftt
ngot Chinatown eller Little Italy, utan invandrare av olika slag
blandades med varandra i de betongfrorter som byggdes under
1960-talet och som inte alls var srskilt avsedda fr invandrare.
Samtidigt som de svenskar som haft mjlighet drtill lmnat eller
skytt dessa omrden, blev invandrare och smre lottade svenskar
med bostadsfrmedlingarnas hjlp placerade dr. Rinkeby, Tensta,
Rosengrd, Angered, Fittja, Brickebacken ... de flesta bland oss
knner namnen p dessa kritiserade och idag hrt segregerade
frorter.
Nr svenskarna blev i minoritet i dessa samhllen, som det inte
fanns ngon egentligen anledning fr utomstende att beska drfr att de nstan uteslutande bestr av bostder, s frstrktes
invandrarnas marginalisering.
Det r en annan vrld hr. Folk sger att det inte finns ngra klasskillnader.
Det r snt jvla skitsnack. Vi r ju s himla fina, vi tar hand om vra invandrare och dom fr alla samma rttigheter; bostadsbidrag, barnbidrag,
blablabla, fr g till barnavrdscentraler och det kunde dom ju inte hemma,
dr fdde dom mitt p ... lergolvet. Hr har dom ftt s jvla bra. Och visst,

72

klassamhllet r utrotat sger svenskarna. Fr alla r medelklass, samfrstndsandans folkhem ... Men det r inte sant. Hela Fittja r en jvla under73
klass.
Under 1980-talet brjade det vxa fram medborgarkategorier som
inte alls var intresserade av att rknas till de goda svenskarna.
Mest uppmrksammade i massmedier blev de strre stdernas
skinheads och nynazister. I Skne vxte Sknepartiet, som startades 1979. Deras nrradioprogram var ppet kritiska mot invandrare och flyktingar. I 1985 rs kommunalval ervrade de nrmare
12.000 rster i Malm, vilket resulterade i fem ordinarie fullmktigeplatser och tre suppleanter. BSS dk upp som hemlig rasistisk
organisation i brjan av 80-talet och gnade sig inledningsvis t
att sprida flygblad och klistermrken. S smningom sgs de upp i
en politisk partibildning, Sverigedemokraterna, som skllde p
den ineffektiva flyktingpolitiken och talade om behovet av att
vrna om svensk kultur.
I december 1989 ansg regeringen att situationen gtt ver styr.
Den socialdemokratiska regeringen misstrstade och deklarerade
1990 att det inte var mjligt att skapa ett samhlle utan etniska
eller andra konflikter. De fattade ett beslut som rent praktiskt innebar att de facto-flyktingar (ven kallat flyktingliknande skl och
numera skyddsbehvande) och krigsvgrare inte lngre skulle beviljas asyl, ett beslut som dock den nya borgerliga regeringen tv
r senare rev upp.
Politikerna talade om att det upprivna beslutet gav fel signaler.
Ocks konflikterna trappades upp. I den djupa lgkonjunkturen
framstod den genersa flyktingpolitiken som orimlig.
Tonlget hade onekligen frndrats sedan 1966, d ett pressmeddelande frn inrikesdepartementet meddelade att nu ska vi
lsa alla invandrarfrgor. Massmediernas roll var ocks en annan

73

Sanna Grnlund: Gettona blir tyvrr jvligt trevliga. Tidskriften TLM nr 1-2 1992, s. 8.

73

n p 1960-talet, d svenskarna fostrades in i uppfattningen att

det gick att gra ngot t vrldens elnde. Via morgontidningar
och TV:s nyhetsprogram blev svenskarna underrttade om vrldens och tillvarons gigantiska svrigheter. Var det inte Pol Pot i
Kampuchea eller btflyktingar frn Vietnam, s var det tortyroffer
frn Chile. Var det inte kurder i Turkiet som frfljdes, s var det
kanske ngon minoritet i Iran. Var det inte krigsoffer i Libanon, s
var det krigsoffer frn Uganda, Irak eller Eritrea. Fram tonade
bilden av ett obegripligt stort antal mnniskor i yttersta nd. Inte
kunde vl Sverige hjlpa dem alla? Risken fanns att svenskarna
vnde ryggen mot vrldens elnde, fr att inte sjlva g under.
Fr mnga bland svenskarna blev dessa bekymmersamma mten
med vrlden inte ngra konkreta inslag i vardagen, utan massmedialt stoff, sdant som de tyckte att de i egenskap av svenskar
borde ha sikter om. Avstndstagandet riktades drfr snarare
mot informationsfldet n mot verkliga flyktingar.
Vid ett seminarium i Rosenbad i december 1991 redovisade ett
antal ungdomar, verksamma p Fryshuset i Stockholm, vad som
hnde i ungdomsvrlden. Motsttningarna var p snabb tillvxt
och ppna konflikter rena vardagsmaten. Mnga diskotek i Stockholm vgrade slppa in invandrare om det inte handlade om kndisar eller extremt farliga ungdomar. Flertalet drrvakter vid diskoteken hade frsett sig med skottskra vstar.
Det var kanske inte s egendomligt att svenska myndigheter utifrn ett nyttoperspektiv brjade reflektera ver vilka av alla de
som skte sig hit som skulle f komma till Sverige. Det mest uppmrksammade exemplet var nr Sverker strm, f.d. ambassadr,
i dagens Nyheter den 25 augusti 1990 hvdade att det varken var
olagligt eller omoraliskt att ta hnsyn till en flyktings bakgrund,
nr man bedmde mjligheten att ge asyl.
P motsvarande stt kan det enligt hans mening inte vara orttfrdigt att
som selektionsprincip ta hnsyn till om den som knackar p drren har en
kompetens som Sverige bedms ha behov av i arbetslivet. Dvarande social-

74

demokratiska invandrarminister Maj-Lis Lw uttryckte offentligt sin frtjusning ver enligt hennes mening strms kunniga och briljanta problem74
beskrivning.
Dremot, vilket r viktigt att notera, hade invandrarministern en
avvikande sikt om diskussionen av den kulturella bakgrundens
betydelse. Att utestnga ndstllda flyktingar drfr att de kom
frn fr svenska frhllanden synnerligen frmmande kulturer,
var alltfr grymt. Denna viktiga distinktion lyckades hon emellertid inte f gehr fr i massmedierna.
Samtidigt som myndigheterna hade svrigheter att hitta bostder och frsrjning t de flyktingar som ftt rtt att stanna i Sverige, ledde i synnerhet Jugoslaviens snderfall en stark press p
svl slussar som flyktingfrlggningar i Sverige. De frsta ren
p 1990-talet befann sig bortt 40.000 asylskande i olika frlggningar. En och annan av dem blev kvar dr i flera r, i stor ovisshet om sin egen framtid.
Nr den s kallade lasermannen kring rsskiftet 1991/92 brjade
skjuta p invandrare, sannolikt av den enda anledningen att de
var invandrare, s startade nnu ett frsk att fostra folket p
samma stt som skett flera gnger tidigare. Rasismen och invandrarhatet skulle terigen bekmpas. Alla tevekanaler, alla politiska
partier, alla studiefrbund, ja alla goda och ansvarsfulla krafter
tog upp kampen fr att manifestera och restaurera den svenska
godheten. Det folkliga stdet p gator och torg blev dock denna
gng inte srskilt imponerande. Demonstrationer samlade inte
lngre ngra jtteskaror.
En trst i sammanhanget var det dock att inte heller de svenska
rasisternas mobilisering till en demonstration den 1 maj 1992 i
Gteborg lyckades samla anhngare. Endast 25 personer dk upp,

74
Aleksandra lund & Carl-Ulrik Schierup: Kulturpluralismens paradoxer, i tidskriften Kulturella perspektiv nr 1 1992, s. 13.

75

men d kanske man br rkna bort det tjugotal som gripits av polisen, eftersom de anlnt med mngder av farliga vapen.
Och sedan?
Det konfliktfyllda mtet mellan svenskar och invandrare var under
1990-talet dagligt frstasidesstoff i massmedierna. Temo gjorde
1992 en opinionsunderskning som visade att sex av tio svenskar
var missnjda med landets flykting- och invandrarpolitik. De nya
svenskarna framstod som problematiska genom att hugga fr sig
alltfr stora bitar ur den gemensamma vlfrden. I Dagens Nyheter skrev juridikdocenten Anders Fogelklou den 8 juli 1992 om flyktingpolitikens haveri. Med ett svenskt budgetunderskott p 100
miljarder kronor, negativ tillvxt och en kande strm av arbetslsa, s menade han att Sverige inte lngre kunde fra en geners
flyktingpolitik. Aftonbladet hade en helt annan policy n idag och
krvde kulturministerns avgng p grund av att fel sorts flyktingar frn det forna Jugoslavien togs emot. Stoppa invandringen
krvde Bert Karlsson och lan Wachtmeister i Ny Demokrati, nr
de inledde den traditionella politikerveckan i Visby den 12 juli
1992. Samma dag redovisade Dagens Nyheter sikter frn Kosovo,
varifrn mnga asylskande strmmade till Sverige:
Unga mnniskor som rest till Sverige ringer hem och sger svenskarna r
dumma, hr slipper man ju undan med vad som helst, berttar en politiskt
75
aktiv i Kosovo.
Expressen beskrev hur flyktingfrlggningen i Skinnskatteberg
hade blivit utsatt fr ett bombattentat varken den frsta eller
sista i en rad attacker mot svenska flyktingfrlggningar:

75

Dagens Nyheter den 13 juli 1992, s. 1.

76

Nu sitter zigenarna p grset utanfr polisstationen. Tv mammor ammar

sina barn; en ung man med tatuerade armar rullar cigaretter, sakta och metodiskt. Han lgger dem p hg i grset. En kvinna visar upp de myggbett
hennes dotter ftt under den kalla natten. Vi behver mat och medici76
ner...
Med 1992 rs lgkonjunktur ordnade Sverige in sig i ledet av lnder med konfliktfyllda relationer mellan urinvnare och invandrare. Drmed inleds ocks mer systematiskt vr tids mediala frtrngning av problematiska frgor kopplade till invandringen.
Handlar de gngna trettio ren om att fostra svensken till att acceptera en accelererande invandring, s handlar tiden drefter och
fram till idag mera om att censurera bilden av en alltmer problematisk verklighet.
En mycket uppmrksammad och omskakande bok om Frintelsen i Europa 1933-45 skrevs av Stphane Bruchfeld och Paul Levine. Den gavs titeln Om detta m ni bertta. Boken ingick i den
statliga informationssatsningen Levande historia som drogs
igng efter att en underskning bland skolungdomar 1997 visat att
vetskapen om judarnas de under andra vrldskriget hll p att
frloras. Boken spreds i mer n en miljon gratisexemplar.
Andra vrldskriget och alla dess vergrepp var trygg mark. Hr
var grnsen mellan onda och goda knivskarp. Den komplicerade
svenska nutiden var betydligt svrare att hantera. Fr den opinionsbildare eller journalist som trampade fel, fanns betydande risker. Kritik mot invandringspolitiken uppfattades ltt som kritik
mot invandrarna, vilket kunde versttas till frmlingsfientlighet
och rasism. Fr svenska medier formades en allt tydligare policy:
Om detta m ni inte bertta!

76

Ann Thiberg: Flykten frn invandrarverket. Expressen den 12 juli 1992, s. 2.

77

Journalisters frakt
S hr uttrycker journalisten Po Tidholms sin uppfattning om Sverigedemokraternas vljare i en krnika i P1s sndagsprogram God
morgon, vrlden! den 25 november 2012:
I grund och botten r jag less och frbannad och tycker att folk r djvligt
korkade. Problemet r ju att frgorna r felstllda och lyssnar man lite frstr man att mnga SD-vljare drivs av en djup och oseris fientlighet mot
sjlva samhllet snarare n mot invandrare. En lrdom som gick att dra efter
Ny Demokratis framgngar var ju att det fanns en ansenlig mngd svenskar
som av olika anledningar vill vara dom dr som pruttar hgljutt under middagen och frstr stmningen med smaklsa vitsar och utnyttjar sin rstrtt
till att jvlas med det s kallade etablissemanget. Ska dessa personers sikter pltsligt respekteras bara drfr att de rkar vara fretrdare i parlamentet? S vart vill jag komma? Dom hrda orden borde rimligen ocks rik77
tas mot dom som rstat fram dom hr jnsarna.
Pseudonymen, krnikren och frfattaren Julia Caesar kommenterar p nedanstende stt och innefattar drvid ocks en teckning
gjord av Kjell Nilsson-Mki och publicerad i Lnstidningen stersund. Den avbildar Jimmie kesson som kackerlacka, med en skadedjurssanerare ifrd skyddskldsel och gasmask i bakgrunden.
Han sprutar ddande giftgas ur ett aggregat mrkt med de sju vriga riksdagspartiernas partisymboler.
Det Po Tidholm och andra i den svenska PK-eliten fruktar mer n ngot annat r att Sverigedemokraternas politik hller p att vinna anhngare i betydligt strre grupper n de korkade mnnen i glesbygd; akademiker, intellektuella, frfattare, journalister, lkare, poliser, sjukskterskor, socialarbetare, tjnstemn, skdespelare, konstnrer. Det r inte riktigt lika ltt att
ppet frakta och vilja gasa ihjl mnniskor som tillhr samma samhllsklass

77

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=5357730

78

som man sjlv som att spy frakt ver pruttande lgutbildade arbetslsa
mn bosatta p landsbygden. Det Lnstidningen och Po Tidholm gr r inte
bara att snka sig ner till gyttjebrottningens niv. De ddar dessutom det
demokratiska samtalet. Utan samtal kan demokrati inte existera. Nr orden
78
tar slut och bara hatet terstr, d r vi mycket illa ute.
Och s hr fr Aftonbladets Anders Westgrdh till det den 26 november 2012 i en krnika:
Sitter i soffan och inser att det finns tv tydliga motpoler i svensk politik och
samhllssyn. Den ena r Sverigedemokraterna. Den andra r P spret.
Fredagens ssongspremir av det 25-rsjubilerande programmet kndes
starkare n ngonsin, med bde programledare och tvlande i toppform
infr miljoner tittare som fljer med p resorna ut till vrldens alla hrn. Och
pltsligt blir allt glasklart: Detta r motsatsen till allt vad Sverigedemokraterna str fr. Det kan rimligen inte vara mjligt att gilla bde det hatiska
partiet och det globalt omfamnande programmet. Sverigedemokraterna
handlar om vilket br vara fullstndigt uppenbart efter den senaste veckans turbulens i nyhetsmedierna inskrnkthet, aggressivitet, rdsla och en
djup okunskap om hur vrlden ser ut och fungerar. Det r den ointresserade
egennyttans klubb fr inbrdes beundran och utvrtes frakt.
Alla de egenskaper som anses viktiga i P spret lyser med sin frnvaro i
Sverigedemokraterna. Nyfikenheten, allmnbildningen, ppenheten, frstelsen och frmgan att betrakta vrlden som en dynamisk helhet dr
mnniskor, ider och skapande hnger samman i en vrldsvid vv av kunskap och gemenskap. Jag har extremt svrt att se hur en vertygad sverigedemokrat skulle ha skuggan av en chans som tvlande i P spret.
Nr en av frfattarna till denna bok, Gunnar Sandelin, under tta
r arbetade som reporter vid Sveriges Television, var ett underfr-

78

http://snaphanen.dk/2012/11/26/nar-byggs-gaskamrarna/. En lsare kommenterar bilden i

Lnstidningen stersund: Jag har inte sett ngot vrre exempel p mnniskofrakt ngonstans i
Sverige under hela mitt liv.

79

sttt budskap p nyhets- och samhllsredaktionerna att svensken

egentligen har en rasistisk eller tminstone frmlingsfientlig sjl
och att inslag och reportage mste serveras s att denna ande inte
slpptes ut ur flaskan. I en artikel p DN Debatt i april 2008
minns han tillbaka om denna tid:
Dr fick jag bland annat instruktioner av en ansvarig redaktr fr ett av vra
strsta nyhetsprogram att det ska "vara s synd om invandrarna att folk ska
grta framfr teven". Fr att en nyhetssndning skulle bli en "bra show" var
det nskvrt att det fanns offer, men det var underfrsttt att dessa offers
ansprk aldrig synades i smmarna. Sedan dess har jag funderat ver orsakerna till att de ledande opinionsbildarna har s dlig verklighetsfrankring i
frgan. Hur mnga inflytelserika journalister har haft ett lngre sammanhngande arbete i den verklighet som de varje dag vinklar sina rapporter
utifrn? Vra opinionsbildare lever sllan dr problemen finns. Eliten av
skribenter och tyckare tillhr en vre medelklass som inom sina reservat
ostrt kan vrna om sina ideologiska konstruktioner och rynka p nsan t
enklare varelsers intolerans. P SVT kallade vi den genomsnittliga tittaren
79
fr "Nisse i Hkarngen".
Fr denna artikel valde DN Debatt den utmanande rubriken
Journalisterna mrklgger sanningen om invandrarna, nr det
egentligen borde ha sttt invandringen, vilket var mer rttvisande. Udden i artikeln riktades mot mediernas rapportering och
den svenska tillmpningen av utlnningslagen. En vecka efter artikeln publicerats meddelade Mats Bergstrand, chef fr DN Debatt:
Att dma av den formliga flod av lsarreaktioner som vllt ver oss, och
som fortstter att strmma in, har han rtt. ntligen ngon som trs sga
sanningen, ntligen en tidning som trs publicera. Minst 95 procent av reaktionerna har varit positiva. Bland dem finns frsts en mer utstuderat

79

DN 2008.04.15 http://www.dn.se/debatt/journalisterna-morklagger-sanningen-om-invandrarna

80

frmlingsfientlig svans, men lejonparten r sannolikt vanliga lsare runt om i

landet som uttrycker sin uppriktiga sikt och knsla: medierna talar inte om
sanningen om invandringens konsekvenser.
vriga medier hakade aldrig p, utom Janne Josefsson som bjd in
Sandelin till SVT Debatt, dr tesen att journalisterna mrklgger
sanningen om invandringens negativa konsekvenser fick std av
91 procent av de cirka 4.000 tittare som rstade i frgan. 80
Det som borde ha fungerat som en tankestllare fr journalistkren verkade emellertid ha motsatt effekt. Journalister har svrt
med verkligheten. De konstruerar, vinklar och vljer ut det som
gr under beteckningen nyheter. De anvnder sin egen mediemoral, som ofta r ur fas med den allmnna. Medierna betecknas
ocks av slutenhet d de undandrar sig kritik. Det r svrt att f
insyn i det redaktionella arbetet. Resultatet blir, nr det r som
smst, en sektliknande elitism, prglad av inte s lite folkfrakt.
Den mediala tystnaden var ptaglig, vilket r svrt att tolka som
annat n ytterligare en bekrftelse p att Sandelin hade rtt.
Detta var ett mne som inte fick behandlas. Ett av f undantag var
Jan Guillou, som gnade tv krnikor i Aftonbladet till att framstlla Sandelin som en xenofob. Guillou menade att Sandelin drev
en konspirationsteori som grundade sig i rdsla fr den andre.
Nedan tre utdrag ur hans artiklar:
Vanmakt och uppgivenhet ligger normalt inte fr mej. Men nr SVT:s program Debatt hrfrleden frgade tv-publiken om de trodde att journalisterna i Sverige mrkade problemen med invandringen, fr att sledes
med medvetet bedrgeri lura befolkningen att bli omotiverat svartskallevnlig, s svarade 91 procent av tittarna ja. Nittioen procent! D knde jag n81
got som nog liknade vanmakt.

80
81

SVT Debatt 2008 05 01

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article2445233.ab

81

Nr vi var homogena s var vi sledes etniskt mer strmlinjeformade och

nu hller vi p att blandas upp av fr mnga svartskallar. Det r en ytterst
grumlig tankegng och det fina ordet fr den r xenofobi, frmlingsrdsla.
Redaktr Sandelin har allts visat frmlingsrdsla, som tillhr samma kate82
gori av mnskliga fobier som exempelvis vidskepelse.
Alla frsk till rationell diskussion slutar nd i vanmakt drfr att det inte
handlar om sakfrgor i den hr debatten. Det handlar om rdsla fr den
andre. Nr Sandelin och hans gelikar tnker ordet invandrare ser de inte
83
mitt ansikte framfr sig utan ngon som ser ut att komma frn Irak.
Guillou drog slutsatsen att Sandelin tror p en konspiration,
stmplade honom som xenofob och ansg sig veta hur Sandelins
inre vrld ser ut. Hr agerar han inte bara som skribent, utan
ocks som psykiater och tankelsare p distans. Intressant r
ocks att Guillou i sina tv krnikor upprepade ordet svartskalle
sex gnger, en formulering som i andra fall skulle anses som rasistisk. I samfrstnd med sina lsare omformaterar han begreppet
till annan niv; ungefr som nr homosexuella brjade anvnda
ordet bgar om sig sjlva fr att vrida vapnet ur hnderna p antagonisterna.
P samma stt som det gr att visa p journalisternas folkfrakt,
s gr det naturligtvis att hitta sdant ocks hos ledande politiker.
Maria Ferm, Miljpartiets invandringspolitiske talesman, skriver
den 30 november 2012 p Brnnpunkt, Svenska Dagbladet:
En stor andel av Sverigedemokraternas vljare rstar inte p partiet trots att
de r ett rasistiskt parti, utan p grund av det. Och mnniskor med frm-

Frmlingsrdslan som lr stta fart p nsta valrrelse.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article2357183.ab
83
Aftonbladet 2008 05 01
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article2445233.ab
82

82

lingsfientliga ideal r inte koncentrerade bara till Sverigedemokraterna. Den

84
strukturella rasismen genomsyrar hela samhllet.
Det finns en bild av Maria Ferm i anslutning till artikeln. Nu
kanske man inte ska dra alltfr lngt gende vxlar p enstaka
bilder men det vi tycker oss mta r en fanatikers hrda blick och
gjutna anletsdrag. Vi erinrar oss en passus frn Maciej Zaremba i
Dagens Nyheter fr ngra r sedan:
Om ni mter en person som kallar sig antirasist och r det p heltid och har
den dr frlsta blicken, kan det hnda att hon med rasism menar ngot annat n ordbckerna. Kanske menar hon kapitalism, eller vst, moderniteten eller bara den bestende ordningen. I vrsta fall menar hon faktiskt
demokrati. S hller antirasismen i Sverige p att komprometteras av
85
ideologer. Vilket borde vara alarmerande, eftersom den verkligen behvs.
Det som Maria Ferm, i sin iver att meddela att Sverige r totalimpregnerat av rasism, tappat bort r att svenskarna, alltsedan invandringen till Sverige tog fart p 1970-talet, accepterat en invandringspolitik som genom sin generositet skiljer ut sig frn vriga europeiska lnders. Det r Maria Ferms typ av pstenden
som fr en bloggare att konstatera: ni har vertrasserat vrldens
fetaste toleranskonto och nu kommer rkningen!
men stort drev 1997
Det har sitt intresse att jmfra den, trots Guillous krnikor, rtt
avslagna mediala reaktionen p Sandelins debattartikel med reaktionerna mot en artikel som ocks gick mot strmmen i samma
mne och i samma forum elva r tidigare. D skrev bitrdande
professorn i socialantropologi Kajsa Ekholm Friedman vid universitet i Lund p DN Debatt om hur massinvandringen skadade Sve-

84
85

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hur-mycket-rasism-tal-sverige_7713028.svd
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/upptack-sverige

83

rige. Hela Europa r p fallrepet och riskerar att brytas ned av

tentakler utifrn, menade Ekholm-Friedman. Praktiskt taget
ingen intresserade sig fr att prva sanningshalten i hennes inlgg, dr hon bland annat skrev:
Hur kan ngon f fr sig att mngkulturalism i betydelsen mngetnicitet r
berikande fr ett land? Mngetnicitet har i sjlva verket alltid inneburit
grava problem frn antiken och framt. // Mngetniciteten r frdande
fr den sociala solidariteten, fr det kitt som mste till fr att ett samhlle
ska fungera. I ett mngetniskt samhlle finns inget vi p den nationella
nivn. Folk riktar i stllet sin lojalitet mot egna etniska grupper med vad det
innebr av brist p lojalitet och solidaritet gentemot samhllet i stort och
86
gentemot dem som inte ingr i den egna vi-gruppen.
Med sin artikel utlste Ekholm-Friedman, som ocks hade talat p
ett mte kallat Folkviljan mot massinvandring, en kritikerstorm.
Bland annat anklagades hon, ocks p DN Debatt, av Juan Fonseca och Mauricio Rojas fr att torgfra en nynazistisk retorik.
Hon polisanmldes fr hets mot folkgrupp och vissa av hennes kolleger krvde ett yrkesfrbud, som emellertid inte realiserades. En
av frfattarna till denna bok, Karl-Olov Arnstberg, sammanfattade:
Hon hyser en bestmd uppfattning om det som hon kallar massinvandringen
till Sverige, och den sikten grundar hon i ett vetenskapligt resonemang som
r frhllandevis oknt i Sverige. Drigenom utlser hon en storm dr inte
ngon i de femtio debattinlgg som jag tagit del av, oreserverat stller sig p
hennes sida. Dremot finns nyanser i avstndstagandet alltifrn de som
tycker att hon ska avsttas, utfrysas och dmas fr hets mot folkgrupp och

86

DN Debatt 6 maj 1997.

84

uppvigling, till dem som anser att det rcker med att vederlgga hennes
87
sikter.
Man kan spekulera i hur skillnaderna i reaktionerna p de bda
debattartiklarna speglar ett samhllsklimat med ett decenniums
mellanrum. Nr Ekholm-Friedman skrev sin debattartikel fanns
en kompakt enighet bland politiker, forskare och medier, tminstone utt, om att mngkulturen var berikande och ngot svenskarna skulle vara tacksamma fr. Genom frmst starkt kad asyloch anhriginvandring frn Mellanstern och Nordafrika har emellertid problemen vuxit i s ptaglig omfattning att dessa inte
lngre gr att frneka. Idag kan ingen tillbakavisa pstendet att i
invandringens fotspr har det uppsttt stora problem med enklavisering, vld, bristande integration, medeltida kvinnosyn, bidragsberoende, analfabetism med mera.88 Utvecklingen har gjort det
omjligt att oreserverat fortstta att sjunga mngkulturens och
massinvandringens lov. Det hindrar inte medieeliten frn att gra
sitt bsta fr att tysta misshagliga rster. Vem vill veta att man
hade fel, grundligt fel?
Vi och dom
Nr det gller majoritetsbefolkningen finns det sllan eller aldrig
ngra hinder fr att tala om eller visa p deras frdomar, frmlingsfientlighet etc. Det r i synnerhet fritt fram om svenskarna
kritiseras fr att se invandrare i termer av vi och dom. Dremot
r det inte tilltet att tillmpa samma kritiska perspektiv p
grupper som uppfattas som minoriteter och i underlge, t.ex. romer, somalier och chilenare. Om deras handlingar eller identitet

87

Mera Svenskt, Carlssons frlag 2010, s. 97.

I en krnika i Jyllands-Posten skriver Morten Uhrskov Jensen den 20 november 2012 att 55
procent av de tvsprkiga pojkarna i Danmark r funktionella analfabeter. Han har skrivit boken
"Indvandringens pris - p vej mod et fattigere Danmark" och gjort sig knd i Danmark fr att
krva ett stopp fr den ickevsterlndska invandringen.
http://blogs.jp.dk/setfrahoejre/2012/11/20/overraskelse/
88

85

beskrivs p ett negativt stt s r det diskriminerande. Dremot,

beskrivs en minoritet som "utsatt" gr det bra att framhlla grupptillhrigheten. Till exempel skriver Dagens Nyheter hsten 2012 i
en ledare om en utsatt grupp, svenska muslimer. 89
Vad menas, vilka r de utsatta? Muslimer som har konverterat
till islam nr de r i Sverige? Varfr skulle de i s fall vara en utsatt grupp? Eller syftas alla muslimer i Sverige? Men vi har ju
stndigt fostrats av medier att inte se dem som en grupp! Samtidigt rasar en debatt om romer som nekas hyra bilar drfr att de
r romer. D gr det bra att tala om kollektiv diskriminering, men
nr biluthyrarna av erfarenhet anser att det finns skl att vara
frsiktig med uthyrning till romer, r detta ett otilltet och diskriminerande grupptnkande.
Ska man dechiffrera mediernas kod s ligger det nrmast till
hands att tro att nr journalisterna sjlva definierar en grupp ur
ett offerperspektiv r det fritt fram att tala om vi och dom, inte
annars.
Finns det bara likstllda individer?
I augusti 2012 var det ett stort brk mellan tv slkter i Skne.
Den som reagerar p beteckningen slkter och letar p webben fr
veta att det var romer som drabbade samman.
Under lrdagskvllen utbrt ett vldsamt slagsml i Malmfrorten Oxie.
Det var tv falanger i en zigenarslkt som drabbade samman. Enligt polisen
ska knivar, slagtrn och diverse tillhyggen ha anvnts i slagsmlet som utbrt strax innan klockan 20 p lrdagskvllen. Drygt 200 fanns p platsen
vilket handlade om en pgende fest vid Oxie torg medan sjlva slagsmlet
hade 20-30 inblandade.
Brket startade nr en bil stannade till och folket som hoppade ur plockade fram knivar, brder, med mera. Ett antal slogs och skars blodiga och fr-

89

DN 2012.10.10, http://www.dn.se/ledare/huvudledare/obehagligt-om-lars-vilks

86

des till sjukhus. P platsen fanns ven skrikande kvinnor och smbarn. Polisen skickade 30 poliser dr en del fick dra sina tjnstevapen. Minst tv greps
fr grov misshandel. I det ena fallet kan det rra sig mordfrsk.
Efter att polisen kom till platsen s skingrades klungan. Men under kvllen
utbrt nya brk mellan mindre grupper p olika platser i Oxie. Polisen tvingades kalla in helikopter fr att vervaka omrdet och vid tiotiden p kvllen
var lget fortfarande oskert.
Polisen fick ven sprra av akutintaget fr att undvika fler slagsml falangerna emellan. Ett 60-tal slktingar frn ena falangen fanns d p sjukhu90
set.
Fr denna typ av hndelser anser medierna sig inte kunna ange
vilka det r som brkar, i synnerhet inte om det r romer, drfr
att d handlar det om diskriminering. Hade det varit pensionrer
eller enbart kvinnor som slagits s hade detta kunnat skrivas men
etnicitet r ett nrmast frbjudet mne i svenska medier. Det r
kanske inte s underligt att Reinfeldt fr p plsen, som nr han
prvar att anvnda begreppet etniska svenskar". Det frra MPsprkrret Maria Wetterstrand skriver:
Eller fr resten, begreppet etnisk svensk r faktiskt vldigt knppt i alla
91
sammanhang jag kan komma p.
Maria Wetterstrand har fel i sak. Etnicitet r en viktig kategorisering och vi har till och med professurer i etnicitet i Sverige. Bakom
hennes stllningstagande ligger ett frnekande av att det finns
olika gruppkarakteristika. Romer (exempelvis) r i journalisters
och politikers gon enbart en frtryckt grupp och det gr inte att
sga ngot som r karakteristiskt fr dem, drfr att i likhet med
alla andra s r "alla olika" eller lika.
Lt oss str lite grus i likhetsmaskineriet med hjlp av Nobelpri-

90

http://avpixlat.info/2012/08/18/polisen-uppemot-200-zigenare-i-stort-slagsmal/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-kritiseras-for-uttalande_7201642.svd

91

87

set. 1,4 miljarder muslimer, en femtedel av vrldens befolkning,

har lyckats skaka fram sju nobelpris. 14 miljoner judar, dvs 0,2
procent av vrldens befolkning, har producerat 129 nobelpristagare.
Vad ska man gra med den typen av kunskap? Ska man sga att
det r slumpen, att alla mnniskor r likadana och detta bara r
en tillfllighet? Ska man sga att Nobelpris r en vstlig angelgenhet och att det bara r orttvisa som gjort att s f muslimer
ftt Nobelpris? Eller ska man ta konsekvenserna och sga det som
inte fr sgas, att judisk kultur r verlgsen muslimsk?
Frnekelsen av gruppkarakteristika stts dock ur spel nr ngot
positivt eller harmlst kan sgas om en grupp. Och nr skulden
kan lggas p majoriteten r det fritt fram. Allra bst blir det om
ett problematiskt agerande, som exempelvis upplopp, kan frklaras med ngot s abstrakt som misslyckad integration. Observera hur Stefan Lfven utrycker sig i fljande passus:
Under upploppen i Rinkeby och Tensta i vras sa polisen att det var resultatet av en misslyckad integration. ven integrationsministern Erik Ullenhag
instmde. Vad sger du?
- Ja, till viss del absolut, det mste vi vga sga. Det r klart att det blir s om
mnniskor inte knner samhrighet med samhllet, om du inte fr arbete
eller hamnar utanfr. Det spelar ingen roll om du r svensk eller kommer
92
frn ett annat land, det blir samma typ av reaktion.
Upploppen har tydligen ingenting med invandrare att gra. Pltsligt blir Lfven vldigt "sociologisk" och sger att vem som helst
med de villkor som erbjuds hr skulle reagera s. Detta r fel, det
finns ingen absolut koppling mellan villkor och reaktion. I s fall
skulle alla fattiga per automatik ha en smre moral n de som r
vlbestllda. Det finns mnga grupper runt om i vrlden som har

92

http://www.dn.se/sthlm/s-satter-ned-foten-om-forbifarten

88

mycket smre villkor utan att reagera p det sttet. Dessutom: det
har visst med invandrare att gra. Det r nmligen invandrare
som runt om i Europas frorter bildar det slag av samhllen, dr
dessa s kallade samhllsprotester ger rum.
Norge visar vad Sverige dljer
Den norska statliga televisionen NRK kan rapportera att fr 83 av
de 86 verfallsvldtkter som begtts utomhus i Oslo under de
senaste fem ren har grningsmnnen identifierats med ickevsterlndsk bakgrund samtidigt som det konstaterats att nstan
samtliga offer r etniska norska kvinnor. 93 S fungerar inte
svenska medier. Om det handlar om brottslingar med invandrarbakgrund skriver man inte detta. Publicerar man bilder med invandrare i komprometterande sammanhang s pixlas deras ansikten till oigenknnlighet fr att inte vcka frmlingsfientlighet
och rasism kan man tnka, eller helt enkelt drfr att journalisterna inte anser att utseende/etnisk tillhrighet r relevant information. Frgan kvarstr dock om det verkligen r den nskade
effekten som uppns nr allt fler nd vet att det finns en stark
verrepresentation av grova vldsbrott med grningsmn frn
vissa omrden/lnder.
Att som till exempel i Rapports nyhetssndning vitpixla ansiktet p en irakisk bedragare som lurat till sig tskilliga miljoner, s
att han ser ut som en etnisk svensk ger ju, nr den provokativa
framtoningen kommer i dagen, snarast nring t de krafter man
sger sig vilja bekmpa. Mannen i frga hade genom att spela
handikappad fr skattepengar lyckats anstlla sina nrstende
som assistenter dygnet runt. Dock ertappades och fotograferades
han sommaren 2009 i njesparken Liseberg i Gteborg dr han
dansade med en Lisebergskanin och krde radiobil. Han och ngra
anhriga dmdes sedan till flerriga fngelsestraff.

93

http://www.youtube.com/watch?v=mmb3GJCyXpU

89

I samma partiska anda kan journalister vid exempelvis Sverige

Radios P1 och Dagens Nyheter upprepade gnger tala om massavvisning eller massutvisning i de fall dr mellan ett trettiotal
och hundra irakier utvisas frn Sverige, efter att ha ftt avslag i
samtliga instanser p sina asylanskningar. Emellertid anvnder
aldrig mediernas representanter ordet massinvandring i invandringssammanhang. Begreppet r mer relevant nr exempelvis
19.000 irakier 2007 beviljas asyl eller nr nrmare 200.000 asylinvandrare och anhriga till olika grupper berknas anska om att f
stanna i Sverige under 2012 och 2013.
Trots att drygt en miljon uppehllstillstnd (de flesta permanenta) och uppehllsrtter beviljats frn millennieskiftet till och
med r 2012 anser inte journalisterna att det rr sig om ngonting
vars omfattning det kan vara av allmnintresse att ver huvudtaget rapportera om. Allra minst ska det benmnas som massinvandring. Siffran har oss veterligt aldrig nmnts i medierna, trots
att det bara krvs Migrationsverkets offentliga statistik och en
minirknare fr att komma fram till omfattningen. I stllet framfrs ofta pstendet att hemvndande svenskar r den strsta
grupp som kommer hit, men det r en vilseledande vinkling. Vi
frgar om medierna inte kan skilja p vilka medborgare som rr
sig fritt fram och tillbaka ver grnserna och de nytillskott som
Sverige fr vad gller permanenta uppehllstillstnd och medborgarskap. Observera ocks att vi inte tycker att begreppet massinvandring r relevant nr det enbart gller den del som omfattar
rrlig arbetskraft inom EU, gststudenter, ktenskap ver nationsgrnser med frsrjningsansvar och adoptioner men ven om
Migrationsverket statistik r ofullstndig, utgr dessa en minoritet. 94
Nr vra ledande politiker med liknande undanmanvrar undvi-

94

http://www.migrationsverket.se/info/859.html beviljade uppehllstillstnd och registrerade

uppehllsrtter 2012.pdf
http://www.migrationsverket.se/info/2591.html Beviljade uppehllstillstnd 1980-2011.pdf

90

ker att diskutera vidden av invandringen och dess konsekvenser

kan man undra varfr alla annars s ivriga opinionsbildare, kulturpersonligheter och mediefolk tiger. Av rdsla fr rasiststmpeln, frstrd karrir och fruktan fr att sttas ut gemenskapen?
I Svante Nordins bok Filosoferna det vsterlndska tnkandet
sedan r 1900 kan man lsa om tyska filosofers anpasslighet i
Tredje Riket.95 Frgan r om inte diktaturen r en mentalitet lika
mycket som en samhllsordning. S lnge vi orienterar efter vrmekllorna och undviker det som riskerar att frysa ut oss r vi
frgade av diktaturens mentalitet, anpassligheten, skriver Dagens Nyheters krnikr Lena Andersson och slr drefter huvudet
p den totalitra spiken:
Vi har trnat oss p Sverigedemokraterna och andra som inte sker bekrftelse i de pbjudna vrderingarnas vrme utan ifrgastter vr vrldsskdning. Vad grupperna heter och representerar skiftar men den kollektiva suggestionen r densamma, idn om fienden som brare av det som mste bort
96
ur oss sjlva och samhllskroppen.
Den konsensus som hr finns bland alla riksdagspartier, bortsett
frn Sverigedemokraterna, och i praktiskt taget hela journalistkren, aktualiserar Roland Huntfords iakttagelse, gjord redan 1971:
ngsligt mna som de r att framlgga endast vad deras kolleger tror, behver de svenska massinformanterna inget tvng fr att flja partilinjerna. I
deras vrld r en avvikelse frn den accepterade normen ett frrderi //
Det r relativt ltt att ta dem i ansprk fr en speciell ideologi. Det rcker
97
med att omvnda ett ftal i hierarkins topp s fljer de andra lydigt efter.

95
96
97

Atlantis, 2011
http://www.dn.se/ledare/kolumner/demokratin-som-mentalitet DN 2012-01-02
Huntford a.a. s. 252-53.

91

Uppfostra i stllet fr att informera

Mediernas frhllningsstt till den statsbrande (s)-mrkta ideologi Roland Huntford syftade p fr drygt 40 r sedan kan idag utbytas mot lojaliteten mot mngkulturalism, massiv invandring och
islams rtt att f ta plats i vrt samhlle. Avvikande meningar har
under decennier regelmssigt sorterats bort av journalistkren.
Ofta markeras att braren av dessa sikter lider av en irrationell
skrck fr ngonting som egentligen inte finns, dvs av en fobi.
Hemvvda psykiatriska diagnoser frs fram i spalterna nr tyckande och knnande mediefolk tar sats mot sikter som de betraktar som icke rumsrena. Xenofobi och islamofobi r tv exempel.
Rasism och frmlingsfientlighet fyller en liknande funktion, om n
inte med en lika stark klinisk klangbotten. Man kan sga att journalistkren fullfljer den uppmaning som dvarande invandrarministern Pierre Schori (s) frde fram i sitt tal i den invandrarpolitiska debatten i riksdagen 21 maj 1997 mot avvikande sikter vad
gller den frda invandringspolitiken:
Rasism och frmlingsfientlighet ska kriminaliseras och jagas. Det gr inte att
i en demokrati hitta ngra urskter, till exempel att det r fel p invandrar98
och flyktingpolitiken!
Uppgiften fr den svenska journalistkren r fortfarande densamma som under Huntfords tid. Det handlar inte om att informera folket, utan om att formera dess sikter, ge dem rtt vrdegrund. Dr ordet yttrandefrihet tar slut tar nyordet "vrdegrund"
vid.
Journalister tilltror sllan vanligt folk att vara kapabla att
kunna tnka sjlva och ha tillrcklig grad av ansvar, mognad och
intelligens fr att kunna bearbeta den information som medierna
levererar, annat n vad gller underhllning, kndisskap och

98

Schorie, Pierre. Inlgg i riksdagens flyktingpolitiska debatt 21 maj 1997, anfrande 4.

92

sport. Informationen mste vinklas utifrn skribentens sikter.

Ingenstans r detta tydligare n i invandringsfrgor, dr fr vrigt
public service tillsammans med de strsta tidningarna intar en
srstllning. I alla andra sammanhang som r komplicerade och
krver specialkunskap finns ocks specialiserade reportrar: arbetsmarknad, ekonomi, milj, politik och sport. Till och med vett
och etikett har sina nischade och kunniga reportrar. Nr det gller
en sdan desfrga som asyl och migration ser vi dremot ingen
motsvarande kompetens.
Asylkunskap innefattar ngonting mer n att marknadsfra den
frtrffliga sjlvbilden och nskan om en bttre vrld. En grund
fr att medborgarna ska kunna orientera sig r att de fr tillgng
till allsidig information. Det i sin tur krver att reportern r frtrogen med sdana omrden som lagstiftning, internationella konventioner, vilka olika typer av asylskande som kommer hit, om
skl till att f stanna eller f avslag, asylbedrgerier, integration,
socioekonomiska kostnader, hur Migrationsverket och domstolar
arbetar nr de fattar sina beslut etc.
I stllet fr en kunnig information som vidgar medborgarnas
kunskapsflt p detta komplicerade omrde erbjuds vi ensidiga
rapporter med en redan frdig dramaturgi om offer (de asylskande) och frvare (oknsliga och dumma svenskar p olika niver). Medierna agerar som om de sjlva vore asylombud med
mandat att uttala sig de krnktas vgnar, fr att sedan kunna
anvnda sin moraliska frtursrtt till att dma ut oliktnkande.
Tidningen Journalistens sjlvbild
Facktidningen Journalisten ska naturligtvis vara ett husorgan fr
sin yrkeskr och strka sammanhllning och gruppidentitet. Alla
medlemmar i Svenska Journalistfrbundet fr tidningen hem i
brevldan. I Journalisten har inte krens genom ren ensidiga
rapporterande vad gller asyl och migration problematiserats annat n i ngra enstaka inlgg. Tvrtom har man kommit fram till
att journalisterna gr ett hederligt jobb p omrdet och budskapet

93

r att det r en myt att vi inte fr diskutera invandringen ppet

och fritt.
Med en sdan instllning r det kanske inte konstigt att tidningens chefredaktr Helena Giertta tror att det r ett mtfel som ligger bakom SOM-institutets resultat sommaren 2012, vilket visar
att journalistkren har ett bottenlgt frtroende bland allmnheten. 64 procent av svenska folket instmde i pstendet
Svenska medier berttar inte sanningen om samhllsproblem frknippade med invandring.99 Nr det gller frtroende fr journalister ger samma rapport siffran 23 procent. Drmed hamnar journalistyrket i botten p listan ver de yrken som institutet mter.
Journalister har lgre frtroende n bde rikspolitiker och ekonomer. De har 30 respektive 29 procents frtroende.100 I en ledare
vren 2012, som ocks publiceras p ntet, undrar Helena Giertta:
Hur kan en yrkesgrupp som r s betydelsefull, som arbetar s hrt och har
101
s kraftfulla etiska regler ha ett s lgt frtroende bland allmnheten?
I kommentatorsfltets cirka hundra inlgg ges ingen pardon mot
chefredaktrens syn p kompetensen inom de egna leden. Den
upplevda bristen p allsidighet och hederlighet nr det gller att
exempelvis redovisa invandringens konsekvenser r en viktig del i
missnjet. Hr fljer ngra kortade lsarkommentarer:
Jag tror att ni mste gra jobbet med att rannsaka er sjlva bttre. Kan det
vara s att ni beskriver verkligheten ur andra vinklar n den dr de flesta av
era lsare befinner sig? Ni har inte pejl p det som r viktiga frgor ute bland
vanligt folk lngre.

SOM-institutets rapport I Framtidens skugga, s. 101.

http://www.dagensmedier.se/nyheter/pr/article3503749.ece
101
http://www.journalisten.se/blogg/2012/03/12/orattvist-lagt-fortroende
99

100

94

Dom flesta journalister idag undanhller och frvrnger fakta. Det br vl

rcka som svar p varfr folk inte litar p dessa.
Anledningen till att frtroendet fr svenska journalister r lgt beror helt
enkelt /p att/ ni inte lngre klarar av objektiv och saklig rapportering utan
/att/ lgga in egna sikter.
Sjlvtillrcklighet r bara frnamnet. Frtroende gr man sig frtjnt av. Vad
svenska journalister inte har insett r att idag kan allmnheten skaffa sig
initierad och ovinklad information via andra kanaler.
Du lever uppenbarligen i en skyddad verkstad. Skillnaden mellan den verklighet som flertalet journalister beskriver i svenska medier och hur verkligheten de facto ser ut r alldeles fr stor.
Ni r inte bara journalister utan ocks politiska aktivister, som inte bara vill
beskriva verkligheten, utan framfr allt vill frndra - allihop med samma
vnsteragenda.
Yttrandefriheten r totalt borta idag. Det censureras bland kommentarerna
hej vilt. Hur kan det komma sig att ni utsett er sjlva till att uppfostra
svenska folket?
Nr en av oss, Gunnar Sandelin, som har varit medlem i Svenska
Journalistfrbundet sedan 1985, skrivit kommentarer, har dessa
aldrig publicerats p Journalisten.se. Drfr skickade han i juli
2012 nedanstende mejl till Helena Giertta och vikarierande
chefredaktren Qia Rindevall:
Jag vet inte vad som hnde med mitt frra inlgg s jag frsker en gng till:
Jag r sjlv journalist och har skrivit flera debattartiklar om min yrkeskrs
svek nr det gller allt som berr asyl- och migration. Obehagliga fakta
mrklggs hela tiden, sdan information som finns tillgnglig p Migrationsverkets hemsida, i statliga utredningar och underskningar tigs ihjl. Det kan

95

handla om att det nu kommer 174.500 anskningar frn anhriga och asylskande inom de kommande tv ren, vilket ingen journalist (bortsett frn
mig sjlv) har ppekat, om berknade rliga kostnader p upp mot 90 miljarder i transfereringar frn inrikes till utrikes fdda inom den offentliga sektorn (ekonomerna Jan Ekberg samt Jan Tullberg) eller att minst nio av tio
asylskande kastar sina id-handlingar s att vi inte vet vilka som kommer in i
landet (Migrationsverkets uppgifter). Om de asylskande har ljugit sig in i
landet s har inte heller deras anhriga ngon rtt att f vara hr. Asylskande kallas regelmssigt fr flyktingar trots att bara ngra procent r det,
journalisterna verkar inte bry sig att det har med Genvekonventionen att
gra. De omfattande asylbedrgerier som under mnga r presenterats p
fd asylombudet Merit Wagers blogg undersks inte. I stllet agerar journalisterna p ren reflex som det mngkulturella samhllets frsvarare och som
asylombud. Detta i stllet fr att rapportera allsidigt och exempelvis ven
granska de asylskande i smmarna, som ju kommer till ett land dr de fr
enorma frmner jmfrt med sitt tidigare liv. Jag knner flera (framgngsrika) journalister som inte vgar yppa vad de tycker i denna frga, d det vet
att det r slut med karriren i sdana fall. Jag tror att en stor del av journalistkren r s pass indoktrinerad att den inte begriper hur den vinklar och
presenterar sina artiklar/inslag i detta mne. Detta r en stor skam och faktiskt en nationell tragedi d en demokrati frutstter en informerad allmn102
het.
Liksom publiceringen uteblev svaret. Kanske beror det p att man
till nds kan slppa fram den ohyfsade allmnheten p ntet, de
som inte verkar frst vad journalistiskt arbete innebr, medan
kritik frn de egna leden r en helt annan sak.
Tystnadens kultur
Vi fick fr ngra r sedan fr oss att det vore spnnande att kunna
samla ett urval av vad ngra vlrenommerade svenska journa-

102

mejl 23 juli 2012

96

lister hade publicerat med kritisk udd riktad mot konsekvenserna

av den omfattande invandringen. Det handlade om artiklar, reportage och krnikor i pressen samt olika reportage i etern som skulle
terges med samma ord som de hade publicerats. Tanken var att
skapa en slags motbild till den dagliga sknmlning som vi omges
med. Frn ngra frilansare fick vi ett omedelbart ja, men frn flera
journalister som var anstllda p eller knutna till redaktioner blev
svaret negativt, vilket omintetgjorde vrt projekt.
Avslagen var genomgende baserade p rdsla: att hamna i ond
hos chefer, i frysfacket, frlora jobbet eller mista uppdrag, d.v.s.
sitt levebrd. En skribent frklarade att skulle ngon av dennes
verordnade bara rka anse att ngot annat inslag i antologin andades frmlingsfientlighet eller kunde tolkas som storsvenskt s
var det slut med uppdragen, trots ett frekvent och regelbundet
samarbete som strckte sig lngt tillbaks i tiden.
Den politiskt korrekta repressionen har ftt avsedd verkan utan
att ens behva uttalas. Andas ngon frmlingsfientlig eller rasistisk aktiveras utfrysningsmekanismen. Att frskjutas ut ur gemenskapen skapar en primitiv fruktan hos nstan alla mnniskor.
Vi r ju flockdjur ven om det kanske inte alltid r s vi vill se oss
sjlva.
Orkneliga r de mejl och brev som Gunnar Sandelin har ftt
efter sin debattartikel i Dagens Nyheter 2008. I mnga av dem berttar mnniskor om sin rdsla fr att sga vad de tycker och knner. Nedan ges ngra exempel p hur det osunda klimat, som
knappast kan kallas fr annat n totalitrt, pverkar folk:

Reportern som inte vgar synas med Sandelin offentligt,

som ocks mste maskera sina reportagefrslag p redaktionen om han/hon vill vara kritisk.

Journalisten som inte trs st i en antologi tillsammans

med andra med en redan publicerad text, p grund av
rdsla fr att mista sina uppdrag.

97

Den erfarna skribenten som ger ut sina bcker och skriver

sina krnikor p ntet under pseudonym fr att hon fruktar repressalier.

Prsten som inte trs g ut med det som han upplever som
islamiskt inflytande inom kyrkan, vars ledning han betraktar som politiskt drivande med en ideologi som ska utplna
den kristna traditionen.

Sambon till en hgt uppsatt person inom ett av vra riksdagspartier som inte hemma ppet vgar diskutera invandringens kostnader eftersom han/hon d skulle kunna
tnkas vara SD-vnlig och drmed riskera att sttas ut ur
den inre kretsen.

Lraren som blir kallad rasist av vissa elever med invandrarbakgrund, men som inte vgar g till rektorn drfr att
hon d skulle anklagas fr att sprida en frmlingsfientlig
bild av skolan.

Mellanchefen inom socialtjnsten som, trots att hon r

pensionerad, blir rdd nr hon blir citerad fr att anvnt
ordet neger i en intervju, trots att hon sjlv bara tergett
vad en annan person sagt.

Mamman som inte vgar bertta fr sina barn att hon rstar p SD.

Partnern som inte trs diskutera invandringens negativa

konsekvenser hemma vid frukostbordet av rdsla fr att
familjen ska verge honom.

98

Debattren, som uttalat sig kritiskt om mngkultur, och

vars barn fr hra klasskompisarna kalla deras mamma
fr rasist, etc.

Frilansfotografen som fr sin firmas ekonomi gr en idealiserad reportageserie om den mngkulturella skolan samtidigt som han/hon fr sina kolleger berttar att detta inte r
en sann bild.

En som knt p vad det innebr att g emot strmmen r Helena

Edlund. Hon r prst i Svenska kyrkan och dessutom journalist
men till skillnad frn sina kolleger har hon ppet vgrat att ta avstnd frn Sverigedemokraterna. Hr r ett utdrag ur hennes berttelse om vad som hnde efter att hon i Kyrkans Tidning skrivit
ett par relativt oskyldiga artiklar om Svenska kyrkans identitet.
Dr stllde hon bland annat frgan varfr kyrkans fretrdare inte
vgar st fr sin kristna tro i mten med islam. Bakgrunden var
bland annat att frsamlingar anstllt imamer fr medlemmarnas
pengar och att Svenska kyrkan valt att stryka delar av trosbeknnelsen fr att inte krnka muslimer.
Det tog hus i helvete. Enligt diverse journalister, kyrkopolitiker och svenskkyrkliga dignitrer s krnkte jag genom mina artiklar bde islam och muslimer. Lustigt nog meddelade ingen muslim att han eller hon upplevde sig
krnkt. Dremot var det tydligen fullstndigt legio att krnka mig. Jag beskylldes i medier fr att vara rasist, frmlingsfientlig, baktstrvare, murbyggare, nazist, hgerextremist och mer drtill. Vissa kolleger slutade hlsa. En
journalist frn Kyrkans Tidning ringde fr att intervjua mig om vilket parti jag
rstade p. Aldrig tidigare hade tidningen brytt sig om vilka rstsedlar debattrerna stoppade i kuverten.
I det tysta var dock reaktionen en helt annan. Jag fick hundratals mail, dr
alla utom tv var positiva. Kommentarsflten p ntet visade samma statistik. Blommor anlnde frn andra kristna kyrkor och frsamlingar. Kolleger
ringde och mailade och alla sa samma sak, tack fr att du sger det hr, jag

99

tycker likadant men vgar inte st upp fr det. Prster frn hela landet berttade om sina upplevelser och sin rdsla. Det var deras berttelser som
ledde fram till min tredje artikel med rubriken Konsten att tysta en prst.
Jag menade dr att prster var rdda att st upp fr sin kristna vertygelse
och att mnga upplevt bestraffningar fr att de ifrgasatt exempelvis lmpligheten i att lsa koranen under gudstjnster eller att ha beknnande muslimer som faddrar under kristna dop. Artikeln beskrev ocks mekanismerna
som anvnds fr att tysta ovlkomna rster och sikter. Frtckta hot, bestraffningar, frljliganden och stigmatisering mter den som tycker olika.
Det r dubbelt effektivt. Genom att inte visa ngon nd mot den som opponerar sig, skrms andra till tystnad. Att frsvara den som fallit i ond, innebr att sjlv hamna i skottlinjen. Guilt by association. //
Ett antal gnger har jag ftt frgan om jag inte var beredd p att det skulle
bli reaktioner och konsekvenser av mitt skrivande. Naturligtvis var jag det.
Att den som uttrycker en obekvm sikt drabbas av repressalier var ju sjlva
pongen i mina texter. Ironiskt nog bevisade mina belackare min teori, just
genom att agera enligt bestraffningsmallen jag beskrivit. Detta var onekligen
en liten seger i sig.
Vad jag dremot inte var beredd p, var hatet. Det oresonliga, totala och
frgrande hatet. Hatet som inte vilar frrn man ligger komplett stilla, tyst
och oskadliggjord. Jag var inte beredd p att jag skulle f gra erfarenheten
att det fanns mnniskor som, om mjligheten fanns, utan att tveka skulle ha
stllt upp mig mot en vgg och arkebuserat mig enbart p grund av att jag
yttrat sikter de inte delade.
Ironiskt nog var det just dessa politiskt och ideologiskt drivna medieaktrer, som i andra sammanhang lovsjng rtten att gilla olika, som utan
drjsml kastade Voltaire verbord och stllde vapnens omstllare direkt p
search and destroy. Det fanns inga som helst ambitioner att fra dialog.
Mlmedvetet, och med en fullstndig vertygelse om den egna godheten,
skred man till verket. ndamlen helgade medlen och inga pstenden var
fr grova. Jag belades med n den ena, n den andra sikten och i ett huj
hade man frvandlat mig till en person jag hade mycket litet, om ens ngot,
gemensamt med.

100

De vnde p sakfrgan. Vad som brjade som min nskan efter en tydlig
kristen identitet hos Svenska kyrkan i dess kontakter med andra religioner,
hade pltsligt frvandlats till ett hgerextremistiskt islamofobiskt angrepp
mot religionsdialog och muslimer. Ngon muslim som upplevt sig krnkt
hade dock fortfarande inte gtt att finna.
Medierna jobbade i skift, utntningsstriden frdes frn mnga posteringar.
Den ena dagen ett blogginlgg p blogg A, nsta vecka en ledare i facktidningen B, ngra dagar senare en artikel i kvllstidningen C, ett nytt inlgg p
blogg A, veckan drp en artikel i dagstidningen D och en ny ledare i B
Skribenterna hade ett par saker gemensamt: dels ville de markera sin lojalitet mot systemet genom att betona sitt totala avstndstagande frn mig,
dels baserades inget p vad jag skrivit, utan p de sikter man stmplat mig
med.
Det gick s lngt att Kyrkans Tidning p ledarplats krvde att personer med
min politiska sikt skulle stoppas frn att prstvigas. Tydligen var det fler
rttigheter n yttrandefriheten som gtt i graven sedan min gymnasietid.
Jag omplacerades p mitt jobb. Arbetsgivaren hnvisade till ett lkarintyg
jag sjlv inte knde till. Detta lkarintyg visade sig vid nrmare kontroll
best av ett utltande frn fretagshlsan som gjorde gllande att mina kolleger inte delade min politiska uppfattning och att jag drfr borde omplaceras. //
Den enkla slutsatsen r att du aldrig kan vinna. Om du anser dig illa behandlad i medierna s har du tv val: du kan antingen vara tyst eller protestera. Om du r tyst s tolkas det som att dina motstndare har rtt. Om du
protesterar, s kan dina motstndare kontra med att du gr dig till martyr
och hvda att ditt primra syfte nda frn brjan var att bli angripen, bara
fr att andra ska tycka synd om dig.
I mitt fall valde jag lnge att inte bemta angreppen, helt enkelt eftersom
de var osanna. Men nr mitt namn i en ledarartikel nmndes tillsammans
med bde Utya, Bering Breivik och fascism, var till och med mitt tlamod
slut. Jag skrev ett bemtande och skickade in det till tidningen i frga. Inget
hnde. Jag mailade, och fick svaret att det fanns mycket material som vntade p publicering. Till slut skickade chefredaktren en journalist fr att

101

intervjua mig. Flygresor tur och retur Stockholm Malm och ett par dagars
arbete. Fortfarande inget. Tydligen hade jag frklarats persona non grata.
//
Sverige m vara ett land dr den tysta rdslan styr. Men skrmseltaktiken
fungerar bara s lnge vi lter oss skrmmas. Det gr att bestraffa en, eller
tio, eller femtio. Men tusen? Tiotusen? Nu viskar alltfler rster att kejsaren
r naken, och nr de som varit tysta s lnge, inte lngre r det d kommer
103
det att hnda saker.
Ett exempel till. I en krnika den 14 november 2012 skriver
Svenska Dagbladets konstkritiker Lars O. Ericsson om att den frfattare, konstnr eller journalist som fr stmpeln antimuslim i
pannan riskerar att inte bli publicerad eller att f stlla ut i sina
verk. Ericsson menar att man buntas ihop med rasister och i frlngningen hotar ett yrkesfrbud:
Jag vet av egen erfarenhet vad jag talar om. I r skulle tv volymer med min
konstkritik under 25 r getts ut av ett svenskt frlag. Detta projekt hade
rentav ftt frhandsstd frn Kulturrdet. Hromveckan fick jag ett mejl frn
frlggaren som krvde att jag skulle bemta anonyma rykten, enligt vilka
jag var skarpt muslim- och islamkritisk. Bemtte jag inte dessa lika falska
som krnkande rykten, s ansg sig frlggaren inte kunna fortstta med
utgivningen. Hr i SvD (12/10 2010) har jag frsvarat Lars Vilks rtt att yttra
sig, dock utan att frsvara hans sikter. Och i maj i r (10/5) skrev jag i denna
spalt en krnika om yttrandefrihet. Detta mitt frsvar av en av demokratins
mest grundlggande friheter har uppenbarligen lett till infama rykten om att
jag r antimuslim. Jag avbrt givetvis samarbetet med frlggaren i frga
och utgivningen havererade.
Mitt fall r inte unikt. Andra har rkat ut fr liknande saker. ven Marianne
Lindberg De Geer r nu stmplad som antimuslim fr sin protest mot uteslutningen av Vilks frn utstllningen Jmtli och fr sitt std fr hans rtt att

103

http://www.tryckfrihet.com/dagens-sverige-praglas-av-tyst-radsla/

102

verka som konstnr. S hur skall vi som vill frsvara yttrandefriheten, men
som avskyr mobbning av muslimer och rasism bete oss? Kanske som jag nu
104
gr: ta bladet frn munnen och ptala elndet! Medan tid r.
Nr folk sger en sak mellan skl och vgg, men ngonting helt
annat i det offentliga rummet, r det ett tecken p ett sjukdomstillstnd i samhllet. Nr webben exploderar av uppdmd frustration som ibland vergr till nthat, r ocks det en indikation p
att repressionen gtt fr lngt. Med Pierre Schoris fatwa i bakhuvudet r det kanske inte s konstigt att klimatet p lng sikt
har prglats av rdsla.
Emellertid har vi fortfarande tid att vlja vg. Tabubelgger eliten vanliga mnniskors rtt att ge uttryck fr vad de upplever som
skrmmande och hotfullt i sin vardag, tar de ocks deras livshistoria och uttrycksmjligheter ifrn dem. Sdant r ofrenligt med
demokrati och yttrandefrihet. Yttrandefriheten krver frihet frn
fruktan, inte att politiker och mediefolk ska uppfostra andra till
att tycka rtt. Yttrandefriheten r en frskvara. Den fr man
inte, den mste alltid ervras. Gr den inte det kan Sverige i framtiden bli ett riktigt obehagligt land att leva i.
Fr resten, varfr frlgga obehaget i framtiden? Roland Huntford knde av det fr drygt fyrtio r sedan. Vi knner av det idag.

104

http://www.svd.se/kultur/konst/farligt-forsvara-yttrandefriheten_7669466.svd

103

104

Invandringsstatistik
Hur mnga har kommit?
Sveriges befolkningssammansttning frndras i rask takt genom
den historiskt sett strsta invandring som landet har utsatts fr.
Ett nytillskott med mer n tio procent av befolkningen har efter r
2000 skt sig hit av olika anledningar: fr att f asyl eller skydd,
fr att f arbeta eller studera eller fr att de av olika skl r anhriga till ngon som redan lever p svensk mark. Drygt en miljon
uppehllstillstnd har beviljats. En betydande del av dessa r
permanenta (PUT) och vergr efter en tid i medborgarskap med
allt vad det innebr av rttigheter, men ocks skyldigheter gentemot det nya hemlandet. Aldrig tidigare har s mnga kommit under s kort tid.
Siffrorna ovan gr inte att redovisa mer exakt eftersom mnniskor avlider, rr sig fram och tillbaka ver grnser osv. Dessutom
r Migrationsverkets statistik ofullstndig och drfr mnga
gnger svrtydbar, srskilt nr det gller anhriginvandringen.
Ett annat mtt p frndringen i demografin kan utlsas ur SCB:s
befolkningsstatistik. Mellan 2000 och 2011 kade antalet personer
med utlndsk bakgrund med 569.000. Under samma period var
kningen 30.000 i befolkningen med svensk bakgrund. Berkningen r grundad p den definition som myndigheten vergick till
2003. Den innebr att med utlndsk bakgrund menas personer
vilka r utrikes fdda eller fdda i Sverige med tv utlandsfdda
frldrar. Skulle i stllet den gamla definitionen med minst en utrikes fdd frlder fortfarande glla blev skillnaden mrkbart
strre. D handlar det om en minskning p drygt 100.000 av dem
som har svensk bakgrund.

105

Diagrammet baseras p material frn Statistiska Centralbyrn.105

105

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26040.aspx

106

Diagrammet baseras p material frn Statistiska centralbyrn. 106

106

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26040.aspx

107

Invandringens hga och eskalerande siffror diskuteras inte ppet i

sin helhet, vare sig i det politiska fltet eller i massmedierna. Som
den danska Weekendavisen skriver 3 maj 2012:
Det er bemrkelsesvrdigt, at den store indvandring strre end i noget
andet vestligt land mlt i forhold til indbyggertallet ikke fremkalder nogen
debat i Sverige om, hvor mange landet kan tage imod og forsrge, og samtidig sikre en fornuftig integration.
2012 blev ett nytt rekordr fr invandring till Sverige med 111.000
uppehllstillstnd av olika slag. Ett nyhetsbrev frn Migrationsverket ngra dagar in p det nya ret ger totalbilden av en skenande massinvandring med betydliga kningar p alla omrden:
Vid rets slut hade drygt 111.000 personer ftt arbets- och uppehllstillstnd i Sverige. Det r den hgsta rssiffran hittills och motsvarar en kning
med 19 procent jmfrt med 2011. Sett till antalet personer som fick uppehllstillstnd kade gruppen skyddsbehvande mest under 2012 jmfrt
med 2011. Drygt 17.400 personer fick skydd, vilket r en kning med 37 procent. Antalet asylskande kade ocks kraftigt, frn 29.648 r 2011 till nrmare 44.000 fregende r, en kning med 48 procent.
Under det sista halvret 2012 har antalet asylskande uppgtt till i genomsnitt cirka 4.600 personer per mnad. Den strsta andelen asylskande under ret kom frn Syrien (18 procent) fljt av Somalia (13 procent), och Afghanistan (11 procent). Sammantaget stod asylskande frn de tre ovan
nmnda lnderna fr ver hlften av alla som fick skydd i Sverige under
2012.
Personer frn vstra Balkan fortsatte att ska sig till Sverige, frmst av socioekonomiska skl, under hela 2012. Den strsta gruppen p 2.697 skande
kom frn Serbien, fljt av 1.549 skande frn Bosnien och Hercegovina och
1.490 skande frn Albanien.
Trenden med alltfler ensamkommande asylskande barn hll i sig under
hela 2012, men tilltog framfrallt under rets sista sex mnader. Nra.3 600
ensamkommande barn skte asyl i Sverige, vilket motsvarar en kning med
cirka 35 procent jmfrt med 2011. Afghanistan frblev det i srklass strsta

108

ursprungslandet, fljt av Somalia. Ett stort antal av de asylskande barnen

kom frn lnder som inte tidigare varit framtrdande, dribland Algeriet,
Marocko, Uganda och Syrien.
Totalt 7.814 syrier skte asyl i Sverige och under ret fick drygt 5.000 syrier
tillflligt eller permanent uppehllstillstnd. Sverige befste drmed sin roll
som ett primrt destinations- och mottagarland fr asylskande syrier i
Europa. Sverige fortsatte ocks att vara det europeiska land som i absoluta
tal tog emot flest ensamkommande asylskande barn. Sett utifrn det totala
antalet asylskande var Sverige det land som tog emot flest skande efter
Tyskland och Frankrike som tog emot cirka 64.000 respektive 60.000 asylskande under 2012.
Drygt 41.000 personer fick arbets- och uppehllstillstnd p grunden familjeanknytning, jmfrt med 32.469 fregende r, vilket r en kning p 27
procent. Denna kategori utgr drmed den till antalet strsta gruppen av
107
personer som fick uppehllstillstnd under 2012.
Massinvandring ett triggerord
Ordet massinvandring r en laddad men i sig inte felaktig beskrivning av den invandring som skett till Sverige i modern tid.
Begreppet har stigmatiserats eftersom det i stor utstrckning anvnds till att ringa in meningsmotstndares politiska/ideologiska
hemvist. Massinvandring som begrepp kopplas till mnniskor,
vilka av forskare, journalister och politiker antas ha en rasistisk
eller frmlingsfientlig agenda. I det politiska sprket befinner de
sig lngt ut p hgerskalan tminstone antas de som anvnder
det vara sverigedemokrater. Drfr r det kanske bttre att kalla
den statistiskt vl underbyggda demografiska utvecklingen fr en
massiv invandring i frhllande till vr folkmngd. Emellertid,
eftersom vi inte vill frfalla till denna typ av hlla-tungan-rtt-imun-retorik anvnder vi begreppet, dock utan att politiskt ta

107

I begreppet familjeanknytning inkluderas bde terfrening av familjer och nyetablerade

relationer av make/maka/sambos.
http://www.migrationsverket.se/info/6627.html

109

stllning. Massinvandring r ett rttvisande deskriptivt begrepp

och Sverige r ett land som sticker ut nr det gller massinvandring. Frmst gller det asylinvandringen dr Sverige, bortsett frn
lilleputtarna Cypern och Malta, ver tid toppar UNHCR:s statistik
ver flyktingmottagande per capita i den industrialiserade vrlden.108

UNHCR Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries,

http://www.unhcr.org/4e9beaa19.html, http://www.unhcr.org/507c000e9.html,

108

110

I ovanstende diagram redovisas inte ministaterna Cypern, Malta

och Lichtenstein. Inte heller lnder frn det forna stblocket, som
genomgende har lg invandring.109
Vra nordiska grannlnder Danmark och Finland beviljar bara
en brkdel asylanskningar jmfrt med vad vi gr, cirka fyra till
fem gnger mindre per capita och land och cirka en ttondel om vi
ser till det totala antalet.110 Lgger man till den efterkommande
strmmen av anhriga s blir skillnaderna mellan lnderna nnu
strre.
Norge r det land som mest liknar Sverige, men genom att Norge
minskat och Sverige dramatiskt kat sitt asylmottagande tog vi
under 2012 totalt sett emot fem gnger s mnga som broderlandet i vst. Under jul- och nyrshelgerna 2012 oroade sig chefen fr
Utlendingsdirektoratet (UDI), som r den norska motsvarigheten
till det svenska Migrationsverket, fr att Sveriges extrema asylpolitik ska spilla ver p Norge och ka tillstrmningen dit under
2013.111 Om vi enbart ser till mottagandet under 2012 s blir skillnaderna jmfrt med vra nordiska grannlnder nnu strre n
nr vi jmfr ver tid. Sverige tog under 2012 emot 43.887 asylanskningar medan motsvarande siffra fr Norge var 9.785, Danmark 6.141 och Finland 3.129. Det innebr att Sverige under rekordret 2012 tog emot 14 gnger s mnga asylanskningar som
Finland.
Ekonomisk migration frkldd till asylskande
Mellan 1980 och 2012 har Sverige totalt sett beviljat drygt 1,6 miljoner uppehllstillstnd. ver 400.000 gller asylskande som har
ftt stanna. Av dessa r, som tidigare redovisats, tio procent flyktingar enligt svl vr utlnningslag som FN:s konvention. Det r

109

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-QA-12-014/EN/KS-QA-12-014EN.PDF
110
Migrationsverket, Dansk Statistik samt Inrikesministeriet och Statistikcentralen
111
http://www.dagbladet.no/2012/12/25/nyheter/politikk/krig_og_konflikter/24976645/

111

drfr missvisande nr medierna sedan rtionden envisas med att

tala om flyktingar som ett tckande begrepp fr i princip alla som
kommer hit och sker asyl. Kravet r grovt sett att personen ska
vara hotad till livet av staten i det land han eller hon flyr ifrn.
Med flykting avses enligt utlnningslagen en utlnning som befinner sig utanfr sitt hemland p grund av fruktan fr frfljelse p grund av ras, nationalitet, religis eller politisk uppfattning eller p grund av kn, sexuell
lggning eller annan tillhrighet till en viss samhllsgrupp. Det krvs att han
eller hon inte kan eller p grund av sin fruktan inte vill anvnda sig av hemlandets beskydd. Flyktingdefinitionen anpassades genom 1980 rs utln112
ningslag till definitionen i FN:s flyktingkonvention frn 1951.
I nuvarande utlnningslag fr de som klassas som skyddsbehvande formellt sett asyl, men de definieras inte som flyktingar.
Sverige tar dessutom emot kvotflyktingar, som i samarbete med
UNHCR hmtas hit frn olika flyktinglger i vrlden, ngot som
mnga andra lnder inte gr. Tillsammans utgr konventions- och
kvotflyktingar trots detta bara tv av tio inom gruppen asylskande som har ftt stanna permanent i Sverige. I en rad nationella
srtillgg har Sverige gett mjligheter fr asylskande som anses
behva skydd. Skyddsbehvande kan exempelvis beropa att de
flyr hemlandet fr sina liv p grund av att dr pgr en inre eller
yttre vpnad konflikt, att de riskerar tortyr, ddsstraff eller att
deras land drabbats av en naturkatastrof som gr det omjligt att
leva dr.
De som klassats som skyddsbehvande r ungefr lika mnga
som konventions- och kvotflyktingarna tillsammans, men definieras inte enligt lagar och konventioner som flyktingar. ven om det
finns ett visst bortfall i Migrationsverkets statistik frn ttiotalets
brjan, framgr det att cirka hlften av alla asylskande som ftt

112

Nationalencyklopedin

112

stanna under 30 r, i stllet har beviljats uppehllstillstnd av

humanitra skl (numera "synnerligen mmande omstndigheter"), vilket inte har med vare sig flykting- eller asylskl att gra.113
Den i srklass strsta gruppen asylskande som har ftt stanna i
Sverige under drygt 30 r kan, enligt internationella konventioner
och svensk lag, inte klassas som vare sig flyktingar eller skyddsbehvande. Gr man igenom statistiken framstr Sveriges asylmottagande drfr till stor del som en frkldd ekonomisk migration. Konsekvensen av en sdan geners flyktingpolitik r bland
annat att asylrtten urholkats fr de mest behvande, de som
verkligen har asylskl. Dessa ska bedmas tillsammans med mnniskor som, frsteligt men inte frsvarbart, har kastat eller frfalskat sina identitetshandlingar och ftt fabricerade historier av
flyktingsmugglare att presentera infr svenska beslutsfattare, allt
fr att kunna brja ett bttre liv i vrldens mest genersa vlfrdsland.
Stor och oklar anhriginvandring
Den strsta enskilda grupp som ftt stanna i Sverige mellan 1980
och 2013 r cirka 715.000 anhriga. Under senare r har den totala anhriginvandringen varit tre gnger s stor som asylinvandringen, men 2013 frndrades proportionerna genom att asylinvandringen kade dramatiskt till 26.000 (plus 2.200 kvotflyktingar) medan anhriginvandringen sjnk ngot, till 40.000. Detta p
grund av den strida strm syrier som skte sig till Sverige, som
skilde ut sig frn vriga lnder genom att direkt bevilja permanent
uppehllstillstnd fr s gott som alla syrier.
Idag kommer en majoritet av de utomeuropeiska invandrarna till
Sverige som anhriga. Det r den grupp som kommer att ka mest
i framtiden. Varken Migrationsverkets eller SCB:s statistik ger

113

Migrationsverket: Beviljade uppehllstillstnd 1980-2012. http://tinyurl.se/33ax5u

113

klara besked om vem som r anhrig till vem. 114

Enligt en av Migrationsverkets experter p anhriginvandring
som vi talat med r tminstone en anhrig per asylskande en rimlig uppskattning. I synnerhet vntas en stor somalisk anhriginvandring under de kommande ren. Hittills har omkring 800.000
personer under drygt 30 r ftt PUT till fljd av asylprocessen. De
flesta av dem r varken flyktingar, skyddsbehvande eller anhriga till sdana. Enligt migrationsminister Tobias Billstrm r det
mindre n en procent av dessa anhriga som klarar av att frsrja
sig sjlva.115
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i februari 2013 konstaterar den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali att cirka 70 procent av anhriginvandringen de senaste tre ren har besttt av
nyetablerade relationer, det vill sga relationer som uppkommit
mellan ngon som bor i Sverige och ngon utlandsboende. Det
handlar allts inte om familjeterfrening utan mest om partners
som tas hit frn de forna hemlnderna. En tredjedel av dessa mottagande hushll r emellertid helt beroende av frsrjningsstd.
Drfr anser skribenten att det r rimligt att krva till exempel
arbete och ett visst eget sparande, eller annan form av etablering i
samhllet fr anhriga som ska komma hit i framtiden, i stllet
fr fortsatt automatisk bidragsfrsrjning. Huvudregeln i det vriga Europa r att den som tar hit sin familj ocks ska st fr frsrjning. Det handlar om stora summor skattepengar eftersom an-

De personer som Migrationsverket i sin statistik redovisar som flyktinganhriga inkluderar

endast dem som kommit hit inom tv r efter att kommunbidrag fr anknytningspersonen utgtt
frn staten. Nr en asylskande fr sitt permanenta uppehllstillstnd (PUT) i Sverige utgr det
under tv r statliga bidrag till den kommun dr denne kommer att bo. Det r sledes bara anhriga som kommer till Sverige under den tiden som registreras som flyktinganhriga. vriga
anhriga som kommer senare frsvinner in i den allmnna anhrigstatistiken och kan inte skiljas
ut. Hur mnga de r vet vi sledes inte, men Migrationsverket statistikchef sger att det rr sig
om ett ftal. Dremot uppskattar han att en stor del av anhriginvandringen, cirka 20.000 per r,
bestr av nyetablerade relationer, d.v.s. personer som tas hit frn utlandet fr att ing ktenskap
eller bli sambos. Vi anser att anhriginvandringen mste kunna dokumenteras p ett tydligare
stt n vad som grs nu, s man kan se hur mnga personer som kommer hit till fljd av asylprocessen.
114

115

http://www.dn.se/nyheter/sverige/migrationsministern-dagens-asylinvandring-inte-hallbar/

114

hriginvandringen r den strsta formen av migration till Sverige.116

Fr att f en tydlig bild av asylmottagandets hela omfattning r
det angelget att Sverige snarast fr en enhetlig nationell statistik
ver anhriginvandringen, men hittills har inte ngra sdana anstrngningar gjorts. Detta medfr att medborgarna hlls okunniga
om totalbilden och att det ocks blir svrt fr forskare att i efterhand rekonstruera p vilket stt som vergngen frn ett etniskt
tmligen homogent till ett mngkulturellt Sverige skedde.
F passhandlingar mnga PUT
Sverige skiljer sig frn resten av vrlden genom sin generositet
med permanenta uppehllstillstnd (PUT) till alla kategorier av
asylskande. PUT ges ocks till den stora grupp anhriga som
kommer hit som anknytning till dessa personer. Samhllet stller
inte ngra krav p att dessa ska kunna frsrja sig hr. Nr det
dremot gller den rrliga arbetskraften inom EU och gststudenter, vilka tillsammans under en dryg trettiorsperiod endast utgjort cirka en femtedel av samtliga nyinvandrade utlnningar, ges
frmst tillflliga uppehllstillstnd under en begrnsad tid, s kallade uppehllsrtter. Uppehllsrtter introducerades 2006 och
innebr att EU/EES-medborgare har rtt att vistas i ett annat
medlemsland fr att arbeta. Dessa medborgare behver inget arbets- eller uppehllstillstnd, men mste dremot registrera sig
hos Migrationsverket om de ska stanna i Sverige lngre n tre
mnader.
Under senare r har det skett en frndring av grunderna fr att
f PUT. Knappt en tredjedel av dem som har skt asyl mellan 2010
och 2012 har ftt stanna. Av dessa utgr de synnerligen mmande
fallen (tidigare humanitra skl) numera endast en tiondel. De

116

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/den-som-tar-hit-familj-bor-sta-forforsorjning_7892640.svd

115

flesta anskningar har i stllet beviljats p grund av skyddsbehov

(62 procent) eller av konventionsskl (25 procent). Tillmpningen
av lagstiftningen har allts frndrats samtidigt som allt tyder p
att asylbedrgerierna har kat.
Enligt Migrationsverkets rsrapporter uppvisar under senare r
minst nio av tio asylskande inte ngot pass vid anskningstillfllet. Det r en stor frndring sedan brjan av 2000-talet d en
majoritet hade ordning p sina papper. Migrationsverkets beslutsfattare tvingas drmed att, s gott det gr, gra sannolikhetsbedmningar om vilken identitet den asylskande personen kan tnkas ha. Genom en sdan osker handlggning vet vi med skerhet
inte vilka asylskande som talar sanning och vilka som ljuger sig
in i landet. Detta medfr inte bara att rtten till asyl missbrukas,
utan ocks kad risk fr att terrorister och andra kriminella personer bereds en fristad hr.
Nsta skojarbransch?
Sedan den 15 december 2008 har Sverige nya regler fr arbetskraftsinvandring. De innebr att det r lttare fr arbetsgivare att
rekrytera arbetskraft frn tredje land, det vill sga medborgare
utanfr EU/ESS-omrdet. Avgrande r arbetsgivarens bedmning
av behovet av vilken kompetens som behvs. Efter fyra rs arbete
kan arbetskraftsinvandraren anska om permanent uppehllstillstnd. En tanke med lagen r ocks att asylskande som har ftt
avslag p sina anskningar ska kunna ska igen, men denna gng
som arbetskraft.
Lagen har kritiserats frn tv olika utgngspunkter. Dels finns
det kritiker som anser att arbetstagarna r utlmnade till sina
arbetsgivare s lnge de endast har tillflliga uppehllstillstnd,
dels finns det andra som anser det ansvarslst av regering och
riksdag att underltta fr arbetskraft frn hela vrlden att ska
sig till Sverige i ett lge nr det redan finns en halv miljon arbetslsa inom landets grnser och drmed dumpa lner fr svenska
arbetare.

116

Dagens Nyheter rapporterar att denna form av arbetskraftsinvandring ocks inbjuder till olika former av bedrgeri. P exempelvis ryska sajter erbjuds ett permanent uppehllstillstnd i Sverige fr trettiotusen kronor. Den nya lagen erbjuder en genvg.
Polisintendent Ingemo Melin-Olsson vid grnspolisen i Stockholm menar att
arbetskraftsinvandringen r nsta stora skojar- och traffickingbransch. Lagen
inbjuder till utnyttjande, anser hon.
Det finns fretag som utnyttjar det faktum att vissa mnniskor r s desperata att de r beredda att jobba femton timmar om dygnet mer eller
mindre gratis fr att eventuellt fyra r senare f ett permanent uppehllstill117
stnd.
Det frekommer ocks att arbetsgivare i Sverige med utlndsk
bakgrund anvnder sig av lagen fr att ta hit anhriga och vnner
i vermtt.
Vissa arbetsgivare utfrdar orimligt mnga anstllningserbjudanden, anser
bde Migrationsverket och facket. Frn ett och samma gatukksfretag i
Stockholm fick Hotell- och restaurangfacket under tre sommarmnader ta
stllning till hela tio anskningar. Gatukket som br fretagets namn har
idag bara tre anstllda. Alla de tio tilltnkta nyanstllningarna ska skala och
hacka grnsaker. Den person som arrenderar gatukket sger till DN att
han inte har en aning om detta. Ett annat gatukk i Kista, helt utan anstllda, inkom den 8 augusti med tta anskningar. Lika mnga kom frn ett
118
kaf i Kista med tre anstllda.
Omfattningen av oseris arbetskraftsinvandring r svr att faststlla. Hur mnga lkhackare som kommer utanfr EU/Efta ska
exempelvis ett gatukk anses behva? Klart r i alla fall att av de

117
Dagens Nyheter Ekonomi 2010-11-05, http://www.dn.se/ekonomi/priset-for-ett-jobb-i-sverige30000
118
Se fregende not.

117

60.000 beviljade arbetstillstnd fr personer som kommit frn utanfr EU/Efta mellan 2009 och 2012 bestr endast en fjrdedel av
personer som har en teoretisk specialkunskap inom sitt yrkesomrde, medan 43 procent omfattar arbetstagare som helt saknar utbildning. De lnder som r i en klass fr sig nr det gller att leverera arbetstagare utanfr EU/ESS till Sverige r Thailand, Indien
och Kina.119
I dagarna mellan jul och nyr 2012 ledde Migrationsverkets generaldirektr Anders Danielsson en konferens om arbetskraftsinvandring. Dr sa han bland annat: Vi ndrar fokus frn kontroll
till service. Frgan r inte vilka migranter vi vill ha, utan vilka
migranter vi kan f.120 Det lter djupt orovckande. Anser generaldirektr Danielsson att det r svrt att locka migranter till Sverige? Vilken grund kan han ha fr den uppfattningen? Hans pstende blir mrkligt i ett lge nr det som sagt redan finns en halv
miljon arbetslsa i Sverige.
I en pappersls vrld r alla somalier
Sverige r det land i den industrialiserade vrlden som har tagit
emot flest irakier, somalier och s kallade ensamkommande flyktingbarn. Vad gller den senare gruppen, som huvudsakligen
kommer frn Somalia och Afghanistan, anser vi att unga asylskande r en mer korrekt term. Detta eftersom man, innan prvning har skett, inte kan gra en bedmning om dessa asylskande

119

http://www.migrationsverket.se/info/859.html. Migrationsverkets statistik om arbetsmarknad

2010-2012. nnu mer svrtolkad blir statistiken nr Migrationsverket frn 2009 brjar rkna in
ven anhriga till arbetstagare i statistiken. Helt pltsligt r ocks all tidigare rapportering av
permanenta uppehllstillstnd fr arbetsmarknad mellan ren 1980 och 1998 borta. Samtidigt har
cirka 125.000 nya arbetskraftsinvandrare tillkommit genom att verket retroaktivt har brjat rkna
in det frsta tidsbegrnsade uppehllstillstndet (2011 rs statistik). Arbetskraftsinvandrare kan
nmligen f PUT frst efter fyra r. Det hr kan verka rrigt, men s blir det nr Migrationsverket i sin statistik blandar pplen och pron och kastar in nya bollar. Jmfrelser ver tid blir till
en omjlig uppgift. Journalister brukar nstan alltid nja sig med att skriva av Migrationsverkets
pressmeddelanden, men hr r ett omrde som skulle vara ytterst lmpligt fr en allsidig, underskande journalistik av det slag som Idag tyvrr lyser med sin frnvaro.
120
http://www.migrationsverket.se/info/6605.html

118

vare sig r ensamkommande, minderriga eller kan beropa flyktingstatus.

Hlften av alla irakier som flydde till EU kom hit. I skrivande
stund r Sverige det land inom EU som tar emot flest asylskande
frn inbrdeskrigets Syrien. Vad gller mottagande av somalier
och unga asylskande skiljer Sverige Idag ut sig tydligt frn omvrlden. En fjrdedel av alla unga asylskande som kommer till
EU-lnder, sker sig till vrt land. Sverige r det land i vrlden
som tar emot verlgset flest asylskande somalier. Av de drygt
30.000 somalier som kom till Europa under 2010 och 2011, skte
sig cirka 10.000 till Sverige. Av dessa fick cirka 6.500 permanent
uppehllstillstnd.
Holland r tva med hlften s mnga somaliska anskningar
som Sverige. Drnst Norge och Tyskland med drygt 3.000 anskningar var under 2010 och 2011. Till vriga lnder i den industrialiserade vstvrlden skte sig avsevrt frre somalier under
samma period. Ngra exempel r Australien med 32 anskningar,
Danmark 227, Italien 597, Kanada 774, USA 829 samt Storbritannien med frhllandevis mnga, 1.335. Stter man mottagandet i
relation till vrdlndernas folkmngd, s sticker Sverige ut n tydligare.121
Till siffran ovan ska en omfattande anhriginvandring adderas.
Frmodligen kommer ett stort antal somalier under 2012 och 2013
att terfrenas med sina familjer i Sverige, som en direkt fljd av
att myndigheterna slpper kravet p id-handlingar och vergr till
DNA-kontroller. Eftersom det fr familjer i framtiden blir lttare
att f hit anhriga kan detta medfra att somaliernas asylinvandring till Sverige kar n mer under 2012/2013.122 Sverige r en-

UNHCR Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries,

http://www.unhcr.org/4e9beaa19.html
Den 6 februari 2013 meddelar Sveriges Radio att anhriginvandringen frn Somalia blivit
ovntat lg sedan Sverige vergick till DNA-kontroller. Cirka 12.000 somalier har lmnat in sina
anskningar p olika utlandsmyndigheter. Runt 4.000 personer har beviljats uppehllstillstnd
men av dem r det inte fler n drygt 1.000 som faktiskt kommit till Sverige. I Migrationsverkets
121

122

119

samt om denna ppenhet infr somalisk invandring. I omvrlden

r trenden den motsatta, att strama t asyl- och medfljande anhriginvandring.
Denna invandring reser en del frgor som lmpar sig fr statistiska redovisningar. Svenska medborgare och skattebetalare har
givetvis rtt att f veta hur det str till i nedanstende avseenden,
srskilt med tanke p den somalisk invandring som frvntas ske
under de nrmaste ren:

Hur mnga frsrjer sig p eget arbete?

Vilka fdelsetal uppvisar gruppen?
I vilken utstrckning r kvinnorna ensamstende med
mnga barn?
Hur klarar somaliska barn sin skolgng?
Hur framgngsrik r undervisningen i svenska?
Hur ser brottsstatistiken ut, i synnerhet i de stder dr det
finns stora somaliska grupper?
I vilken utstrckning uppbr somalier socialbidrag och hur
stor del av respektive kommuns socialbudget gr till somalierna?
Hur utbrett r missbruket, srskilt nr det gller kat?
P vilka grunder fr somalier utan identitetshandlingar i
original (som fdsloattester d pass inte utfrdas) rtt att
stanna i Sverige?

Under rubriken I en pappersls vrld r alla somalier kommenterar Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson en uppgift frn den somaliska nyhetssajten Mareeg att en merpart av de
somalier som sker asyl i Sverige i verkligheten inte skulle komma
frn Somalia utan frn omkringliggande lnder, bland annat det
fransktalande Djibouti. ven om artikeln i frga lmnar en del

prognos fr 2013 antas att omkring att 8 600 somalier kommer att anska som anhriginvandrare. Omkring 70 procent frvntas f uppehllstillstnd. Siffrorna r emellertid oskra.

120

vrigt att nska vad betrffar kllhnvisningar, pekar den nd p

ett allvarligt problem, menar Gudmundson.
Svensk migrationspolitik har i ratal alltmer influerats av den utopistiska
frestllningen om papperslshet. Kraven vid identitetskontroller har
snkts, medborgerliga rttigheter har utstrckts till envar och sikten att
staten saknar rtt att frvgra ngon uppehlle har upphjts till norm. Viljan
bakom detta har antagligen varit god; man har velat hjlpa dem som p
grund av krig eller frfljelse inte har kunnat skaffa sig identitetshandlingar
etc.etc. P senare tid har somalierna, som under decennier lidit av inbrdeskrig, varit den asylskargrupp som har sttt mest i fokus fr den svenska
statens slappa omsorg. Men konsekvensen av det papperslsa samhllet r
inte att somalierna hjlps, utan att alla kan frvandlas till somalier, vilket
123
medborgare i Djibouti uppenbarligen har listat ut.
Liknande uppgifter har i mnga r lmnats frekvent p fre detta
asylombudet Merit Wagers blogg av beslutsfattare vid Migrationsverket, de som Merit Wager kallar miggor. Dessa r anonyma fr
lsarna, men berttar detaljerat ur sin vardag om allt ifrn rena
bedrgerier till en otillrcklig handlggning. Det r inte ovanligt
att bedrgerier frn de asylskande lyckas utan att de verordnade
ingriper.124
En fre detta anstlld beslutsfattare p Migrationsverket som
gr ut och bekrftar detta r Per-ke Fredriksson, numera oppositionsrd (fp) i Gvle. P Newsmill skriver han i september 2012
nedanstende, med tillgget att asylbedrgerierna omfattar ven
andra nationaliteter som vill hit. Drfr mste regering och riksdag se ver beviskraven i handlggningen av asylrenden:
Det r inte ovanligt att fre detta asylskande kontaktar Migrationsverket
fr att de upprrs ver hur landsmn eller personer som ltsas vara lands-

123
124

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/09/03/i-en-papperslos-varld-ar-alla-somalier/
Se vidare kapitlet om Asylbedrgerier.

121

mn bluffat till sig tillstnd och myndigheten har inte reagerat p vad man
anser vara uppenbart fusk. Mjligheten till fusk pverkas av vilka beviskrav
man stller p den enskilde asylskande. Nr det i praktiken har rckt med
att man kan somaliska, men fr vrigt haft dliga kunskaper om de rdande
frhllandena i Somalia, fr att f uppehllstillstnd d ppnar man upp fr
mjligheten att missbruka asylsystemet fr mnniskor som talar somaliska
125
men r hemmahrande i andra delar av vrlden.
Finland r Sveriges motsats. Dr meddelar exempelvis den stora
morgontidningen Aamulehti i februari 2012 att familjeterfreningarna bland somalier har minskat mrkbart under brjan av
ret. Orsaken r den skrpning av lagen som frra migrationsministern Astrid Thors (SFP) drev igenom. Bara fem anskningar om
terfrening hade dittills skickats in till finska Migrationsverket
under ret. I fjol kom det in nra 200 anskningar per mnad.
Lagndringen innebr att varje enskild familjemedlem sjlv mste
lmna in sin anskan till Finlands ambassad. Samtidigt fr de
lmna fingeravtryck, fr sina biometriska uppehllstillstndskort
Nr det gller ensamkommande flyktingbarn (eller unga asylskande, se kapitlet om invandringsstatistik) skiljer Sverige ut sig
n tydligare. 2011 kom 2.657 till Sverige, varav 82 procent beviljades PUT. Inget annat land r i nrheten av dessa siffror. Det
nst strsta mottagarlandet i Europa, Storbritannien, tog emot
1.277 av dessa ensamkommande flyktingbarn. 126 2012 hade mottagandet i Sverige kat till nra 3.600. Mellan tv tredjedelar och
tre fjrdedelar beviljas permanent uppehllstillstnd.
Medan antalet anskningar frn denna grupp stiger i Sverige,
minskar de i flera andra lnder. Den centerpartistiske riksdagsmannen Staffan Danielsson tar den 26 april 2012 upp detta

125

http://www.newsmill.se/artikel/2012/09/12/asylsystemets-brister-m-ste-upp-p-den-politiskaagendan
126
UNHCR Asylum Levels and Trends in Industrial Countries 2011. Migrationsverkets nyhetsbrev 2012 och avgjorda asylrenden 2010, 2011

122

sprsml i en artikel p DN Debatt. Han undrar om inte unga mn

ver 18 r borde slippa att tas emot som om de vore barn:
Orsaken till att antalet ensamkommande under 18 r sjunkit s kraftigt i
Norge och Finland torde ha samband med att man infrt lderstester i tveksamma fall genom handledsrntgen och tandunderskning, samt att man
har ngot mer restriktiva principer n Sverige bland annat fr att utfrda
uppehllstillstnd. Testerna r frivilliga men avvisar man dem innebr det
nackdelar i den fortsatta utredningen. I Danmark genomfrdes r 2009 120
ldersunderskningar dr 73 procent av de underskta bedmdes vara 18 r
eller ldre. Av de 83 ldersunderskningar som genomfrdes p asylskande
i Finland 2010 bedmdes 50 vara ver 18 r. r 2010 genomgick 600 personer ldersunderskning i Norge. 289 av dessa personer, eller 48 procent,
127
bedmdes d vara 18 r eller ldre.
Fr sitt mod att dryfta detta problem fick Danielsson erknsla p
ngra strre tidningars ledarsidor, tummen upp p Facebook och i
privata mejl. Dremot blev han hftigt angripen av vissa politiker
och mediefolk. Brun och rasist var ngra tillmlen frn det hllet. Programledaren Nanna Johansson i P3:s program Tankesmedjan undrade om Danielsson kunde anses vara mentalt frisk eller
bara var ett exempel p en ensam galning. Gr det ver huvudtaget att diskutera invandringspolitik i Sverige?, undrade Danielsson i en replik p numera nedlagda Newsmill.128
Vatten ver huvudet
Vi stller frgan om medborgarna vet att Migrationsverket rknar
med kraftigt kad invandring?129 Ingen journalist har tagit fram

127

http://www.dn.se/debatt/unga-man-over-18-ar-ska-inte-behandlas-som-barn
http://www.newsmill.se/artikel/2012/04/28/jag-b-rjar-tveka-om-det-g-r-att-diskuterainvandringspolitik
129
Se vidare Gunnar Sandelins artikel p Newsmill,
http://www.newsmill.se/artikel/2012/06/14/vet-allm-nheten-om-att-migrationsverket-r-knarmed-kraftigt-kad-invandring
128

123

minirknaren och adderat ihop verkets prognoser. I en prognos

frn februari 2012 rr det sig allts totalt om 174 500 anskningar
frn asyl- och anhriginvandrare under tv r! Vi har inte sett eller hrt ngon journalist nmna denna siffra ngonstans. Nr vra
grannlnder minskar motsvarande mottagande gr utvecklingen i
Sverige markant t andra hllet.130
Migrationsverket har i efterhand plussat p sina prognoser fr
antalet nyanlnda. I september 2012 hjdes exempelvis berkningarna fr asylinvandringen 2013 med 40 procent, jmfrt med
ret innan. Det handlar inte bara om den somaliska anhriginvandringen. De minderriga asylskande r fler n ngonsin och
rekordmnga syrier sker sig till Sverige p grund av det inbrdeskrig som pgr dr. ven nr det gller syrier r Sverige det
land i Europa som tar emot flest. Dagens Nyheter rapporterar i
september 2012:
Generaldirektr Anders Danielsson frklarar i en skrivelse till regeringen att
det behvs frstrkningar med personal, fler prvningsenheter och lokallsningar, ngot som tar bde tid och resurser att f fram. Det som r ovanligt med rets flyktingboom r att den bestr av asylanskningar frn en rad
olika lnder samtidigt. Hittills i r har det kommit betydligt fler asylskande
somalier, afghaner, syrier, serber och bosnier till Sverige n i fjol. Normalt r
det ett visst land i taget som dominerar. Migrationsverket letar febrilt efter
nya frlggningar. De senaste mnaderna har asylskande inkvarterats i
131
skolor, lgenheter, vandrarhem, stugbyar och campinganlggningar.
Femton socialdemokratiska kommunpolitiker i Stockholmsregionen gr samtidigt ett upprop fr att f fram bostder t den vntade
omfattande syriska asylinvandringen med frhoppningen att inte
merparten ska ska sig till det redan verbelastade Sdertlje. I

http://www.migrationsverket.se/info/5406.html, Det ska tillggas att med anhriga i detta

fall menas ven de som har anknytning till arbetskraftsinvandrare och gststudenter, vilket Migrationsverket inte uppger i sitt nyhetsbrev frn februari 2012.
131
http://www.dn.se/ekonomi/migrationsverket-behover-miljarder
130

124

Svenska Dagbladet riktar de nedanstende uppmaning till Stockholms samtliga kommuner. S hr lter det aldrig nr det gller
alla de unga bostadslsa mnniskor som redan finns i vrt land:
Socialdemokraterna freslr att alla kommuner i Stockholmsregionen begr
av allmnnyttiga bolag och andra fastighetsgare att inventera alla bostder
som tillflligt kan erbjudas dem som sker asyl. Alla kan inte gra lika mycket, men ingen enda kommun fr vnda ryggen till att ta sin del av ansvaret.
Vnd upp och ned p alla bostadsfretag och leta rtt p rivningskontrakt,
132
ombyggnadskontrakt och andra tillflligt tmda lgenheter.
r 2012 fastnade enligt Migrationsverket 6.000 personer med beviljade uppehllstillstnd p asylfrlggningar. I r berknas
9.000 fastna och fr 2013 anger Migrationsverket siffran 16.000.133
I den pressade situation som uppsttt har flera kommunalrd
offentligt konstaterat att deras hemkommuner inte kommer att
klara av den vntade anstormningen av anhriga och nya asylskande. I en debatt i Sveriges Radios Studio Ett den 15 juni 2012
konstaterade kommunstyrelsens ordfrande i Katrineholm, socialdemokraten Gran Dahlstrm, att somalier tillhr den mest svrintegrerade grupp som det svenska samhllet har tagit emot. Han
frklarade att kommunens resurser fr bostder, skolor och arbete
till de frvntade 400 anhriga (varav 300 barn) r s gott som
obefintliga och att invandrarna, 14 procent av Katrineholms befolkning, redan str fr 50 procent av socialtjnstens kostnader fr
kommunens totala frsrjningsstd, vilket under ett antal r kat
med nstan 15 miljoner varje r.
Socialstyrelsens statistikdatabas visar att de utrikes fdda under
2011 i sjlva verket konsumerade 67 procent av frsrjningsstdet
i Katrineholm. Dahlstrm varnade fr att rasismen och segregationen kommer att ka p grund av att etablerade politiska partier

132

Svenska Dagbladet 13 september 2012, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-mastehjalpas-at-att-ta-emot-syrier-pa-flykt_7494124.svd

133
http://www.dn.se/nyheter/sverige/10-000-spas-fastna-hos-migrationsverket

125

av rdsla fr rasiststmpeln inte vgar ta i frgan. Det finns risk

fr att mnga vljare lmnar m, fp och s till frmn fr partier som
enligt Dahlstrm str fr en frmlingsfientlig politik. 134
ven i mainstreammedier mrks en vindkantring med kommentarer som inte bara drar den vanliga slutsatsen att problemen
i grunden beror p frmlingsfientlighet, rasism och islamofobi.
Fakta oroar till exempel Expressens politiska ledarskribent Anna
Dahlberg, som anser att Sverige har kommit till ett vgskl vad
gller flyktingpolitiken. Hon skriver den 9 september 2012:
Sverige har de senaste rtiondena visat prov p exceptionell solidaritet med
vrldens krigsoffer. Det r ngot vi kan vara stolta ver, och kanske br vi
fortstta p den vgen. Men d mste vi gra det med ppna gon. Sveriges
kommuner och landsting, SKL, rknar med att minst 70 procent av dagens
flyktingar frblir arbetslsa efter tv r och mste frsrjas med socialbi135
drag.
Ngra dagar senare skriver kolumnisten och tidigare ledarskribenten Thomas Gr i Svenska Dagbladet att vi mste sluta att ltsas
som om problemen inte existerar nr det gller konsekvenserna av
asyl- och anhriginvandringen. Han betonar att det inte kommer
att finnas ngra enkla lsningar i framtiden fr att rda bot p den
illa fungerande integrationen.
I flykting- och migrationspolitiken har Sverige mlat in sig i ett hrn. Men
eftersom ekonomin gr bra tar vi inte itu med problemen utan skjuter dem
framfr oss. Det leder till att omfattningen av de problem vi behver ta itu
med vxer kontinuerligt, och den framtida och oundvikliga uppgiften blir
mycket besvrligare. Sverige har idag flest positiva asylbeslut i vstvrlden:
cirka 850 per r och miljon invnare. Anhriginvandringen tillkommer. nd

134
135

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5153752
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vi-maste-valja-vag-i-flyktingpolitiken/

126

r vi smst vad gller skillnaden i sysselsttning mellan inrikes och utrikes

136
fdda. Gapet p 15 procentenheter r till de utrikesfddas nackdel.
Trots alla varningstecken fortstter asyl- och anhriginvandringen
i en accelererande takt. Drtill kommer den bristande viljan att
stoppa den illegala invandringen. Det gller de personer som har
ftt avslag p sina asylanskningar, men nd inte lmnar Sverige. De drjer sig kvar i landet nr deras turistvisa gtt ut. Mnga
har inte ens skt asyl, eftersom de saknar skl som kan accepteras
av Migrationsverket. Dessa kallas regelmssigt av medier och politiker med en eufemism fr papperslsa. En sdan benmning
antyder att problemet r att de av ngon anledning, som de inte
sjlva har kunnat rda ver, inte har ordning p sina papper. Hur
mnga de r vet ingen, s spekulationerna fldar eftersom den
enda siffra som finns r antalet mnniskor som efter asylprocessen
hller sig undan avvisningsbeslutet. Hr finns ocks de barn som
ftts i Sverige med gmda frldrar. Socialstyrelsen bedmde i en
rapport frn 2010 att antalet kan ligga mellan 10.000 och 50.000,
varav 2.000 till 3.000 r barn. Den siffran r ngra r senare sannolikt verskriden med tanke p den klart kade strmmen av
asylskande som kommit till Sverige, dr ocks en klar majoritet
ftt avslag.137
Efter en ramuppgrelse om migrationspolitiken mellan Miljpartiet och regeringen kommer dessa papperslsa nu att f samma
rtt till sjukvrd och skola som asylskande. Beslutet gller inte
enbart akut sjukvrd. Barn upp till 18 r ska ha rtt till fullstndig vrd. Vuxna ska f kostnadsfri vrd fr sdana tillstnd som
inte kan anst. Reformen ska vara p plats den 1 juli 2013. En
elak kommentar p ntet:
// Med garanterad fri sjukvrd fr papperslsa i Sverige blir enligt Mp:s

136
137

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ingen-enkel-vag-till-god-integration_7502118.svd
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11

127

ambitioner varje sjuk mnniska p hela jorden, som reser till och sker asyl i
Sverige, fr avslag p sin asylanskan, kastar eller gmmer alla id-handlingar
automatiskt sjukvrdsberttigad. Om han sedan efter avslutad gratisbehandling gmmer sig tillrckligt lnge, blir han rotad, fr svenskt
medborgarskap, garanterad bidragsfrsrjning livet ut samt mjlighet att
hmta hit s mnga (verkliga eller pstdda) anfrvanter i hemlandet som
138
han kan leta upp.
Detta innebr ocks att riksdagen har beslutat om att de som kallas fr gmda eller papperslsa inte har ngon rtt att vistas i
landet samtidigt som regeringen genom en politisk uppgrelse ger
dem skattefinansierad vrd och utbildning. Hittills har inte ngon
journalist stllt ngra av vra ledande politiker till svars. Ska Sverige bde ha lagar och motlagar? P vilka andra omrden skulle
detta anses acceptabelt?

138

http://www.tryckfrihet.com/kurdo-baksi-och-gustav-fridolin/

128

Asylbedrgerierna
Utan identitetshandlingar
I asylinvandringens spr fljer en omfattande invandring av anhriga. Majoriteten av dem som sker asyl fr avslag, men svl
bland dessa som bland dem som beviljas uppehllstillstnd, finns
en stor mngd bedrgerier eller frsk till sdana.
En frklaring till att de asylskande gr sig av med sina identitetshandlingar r att Schengenavtalet sger att en asylskande
skall f sitt rende prvat i det frsta EU-land han eller hon kommer till. Den som illegalt tar sig in i Schengenomrdet utan giltigt
pass kan emellertid ska asyl i vilket land som helst inom EU.
Ingen kan ju visa vilket som r det frsta landet. Om d Sverige
framstr som attraktivt kan man ska sig hit, nr man vl tagit
sig innanfr EU:s grnser. Ett resultat r att Sverige gr utredningar fr personer som juridiskt sett inte har rtt att ens anska
om asyl i Sverige. Och handlar det om att en person med polisens
hjlp skall avvisas till sitt hemland, s frsvras detta givetvis av
att Migrationsverkets handlggare inte vet vilket hemlandet r.
Det underlttar inte heller med den politiskt grundade kritiken.
Nedanstende text publicerade Daniel Sestrajcic, ordfrande i Vsterpartiet Malm, p partiets hemsida: Rubriken var Politisk
skandal att barn jagas av polis i Malm:
I tisdags greps tv ungdomar, den ena 17 och den andra 18 r, p Sevedsplan i Malm. Bda saknade uppehllstillstnd och levde sedan mer n ett r
tillbaka gmda hjlpta av ideella krafter som i likhet med Vnsterpartiet
Malm tar avstnd frn dagens inhumana flyktingpolitik. Fr Vnsterpartiet

129

Malm r det sjlvklart att st upp fr barns rttigheter. Dagens frda flyktingpolitik tar inte de mest utsatta i beaktande. Tvrtom. Medan alla andra
barn och ungdomar hller p att avsluta sitt sommarlov sitter en av dessa
killar fngslad p frvaret i storp. // Vnsterpartiet i Malm betecknar
polisens ingripande p Seveds plan som en politisk skandal. Vi krver att
ansvariga frklarar sig: hur kommer det sig att polisen prioriterar att lgga
resurser p att jaga ungdomar som sker asyl? Malm borde vara en fristad
fr mnniskor som sker sig ifrn krig, frtryck och fattigdom. I stllet jagas
barn av polis s hr dagar innan skolstarten. Vi lever i en cynisk tid dr dessa
139
ungdomar har frntagits sina mnskliga rttigheter //
Vad som i sammanhanget r en politisk skandal kan det rda delade meningar kring. Migrationsverkets personal stlls varje dag
infr den svra uppgiften att under en redan hrd tidspress bedma om den asylskande verkligen r den som han eller hon utger sig fr att vara.
Miggorna berttar medierna tiger
Merit Wager har ett i grunden starkt engagemang fr mnniskor
som verkligen behver f asyl och skydd. P ideell basis var hon
under drygt 14 r Medborgarnas Flyktingombudsman. Hon stllde
upp som juridiskt ombud fr tskilliga asylskande och ven fr
dem som av andra anledningar skt uppehllstillstnd. Merit
Wager r kunnig i asyllagstiftningen och behrskar omrdet
bttre n ngon ickespecialiserad jurist.140 Hon r ocks en flitig
samhllsdebattr, som bl.a. varit kolumnist i Svenska Dagbladet.
Ingen i Sverige har mer vertygande n Merit Wager dokumenterat Migrationsverkets handlggning. P sin blogg har hon sedan
2007 redovisat hundratals exempel p ngot som inte kan kallas
fr annat n ett asylhaveri.141 Genom sina informanter, som r be-

139
140
141

http://malmo.vansterpartiet.se/2012/08/16/politisk-skandal-att-barn-jagas-av-polis-i-malmo/
Enligt Krister Thelin, domare och ledamot av FN:s kommitt fr mnskliga rttigheter.
http://meritwager.wordpress.com/

130

slutsfattare p Migrationsverket, och som Merit Wager i sina texter kallar fr miggor, har hon visat hur det svenska asylsystemet
p senare r urholkats s att det drabbar inte bara det svenska
samhllet utan ocks dem som verkligen skulle behva f stanna. I
ett exempel berttar en migga:
Jag hade startat processen att terkalla PUT fr irakier som ljugit allt om
tortyr osv. De var faktiskt irakier och de var ocks kristna, men de hade aldrig satt sin fot i Bagdad utan levt hela sitt kristna liv i en enklav i norra Irak,
dr man kan leva utan att bli vare sig diskriminerad eller torterad. Dr bor
bara kristna och de har egna kristna skolor etc. Omrdet heter Ainkawa.
Den hr familjen frn Ainkawa hade kommit till Sverige och hade ljugit om
sina identiteter och om precis allt annat som de pstod hade hnt dem, enbart i syfte att f PUT i Sverige. Och med vetskapen om att om man inte ljuger s fr man inte PUT. Fick jag hra senare.
Till en brjan ltsades de vara frn Bagdad, mannen pstods till och med
ha torterats av Saddam och senare jagad av andra grupper, kvinnan ltsades
vara vldtagen. Barnen var tack och lov fr sm fr att tvingas ljuga. Att frldrar tvingar eller vertalar sina barn att ljuga r inte ovanligt.
Familjen fick PUT tack vare att inga utredningar gjordes, deras falska idhandlingar godtogs ocks.
Och sedan brjade de resa, med sina frmlingspass. De ville resa genast,
en mnad efter att de beviljats PUT. De behvde resa fr att glmma tortyren. Men de fick inte frmlingspass tillrckligt snabbt. Nr de vl fick dem s
var mannen p resande fot mer n sex mnader om ret, hustrun och barnen minst tre mnader om ret.
Ngon tipsade Migrationsverket om dem, de visar ett pass hr, ett annat
pass dr.
S vart reste de d?
De reste och reser hela tiden till norra Irak, dit dr de alltid bott och dr
de nu bygger ett stort hus, med sina egna pengar och med pengar som de
tillskansat sig av svenska staten. Har de jobbat hr i Sverige? Nej, och de har
ingen avsikt att jobba hr heller trots att de har universitetsutbildning frn
Irak bda tv. Kvinnan lser svenska p fjrde ret nu och blir aldrig frdig p

131

grund av att hon mste vara hemma med sina barn och p skolloven resa till
norra Irak med mannen, som r dr hela tiden. Ibland kommer han till Sverige, till exempel nr vi skulle terkalla deras PUT, d blev han tvungen att
komma hit.
D ltsades han vara frn Bagdad och han hade bara rest till norra Irak fr
att han hade hrt att det fanns slkt dr. Till och med bitrdet bad honom
sluta ljuga.
Kontentan av det hela: migrationsdomstolen lt den hr familjen behlla
sina PUT fr att barnen hade bott hr i mer n tre r! Visst hade de vuxna
ljugit om sina identiteter och om sina asylskl ja, om precis allt men nu
fanns det barn i familjen som hade svenska klasskompisar etc. Och d kan de
inte ju utvisas, menade migrationsdomstolen, i strid med Migrationsverkets
beslut.
Det hr betyder allts att familjen kan fortstta att ta bidrag hrifrn,
142
bygga sitt hus i norra Irak, aldrig jobba hr, annat n svartjobb, etc.
Cirkulr migration
Frgan om flyktingar som ker hem p semester r givetvis knslig. I synnerhet spetsas den till nr det handlar om mnniskor som
r bidragsfrsrjda i Sverige. Hur har de rd och kan mnniskor
som r flyktingar eller skyddsbehvande p premissen att de inte
kan vistas i hemlandet ka till samma hemland p semester?
Den frgan kan inte ha bekymrat Utrikesdepartementet nr de
r 2009 till och med gav en rad rd t unga kvinnor som med familjen reste tillbaka hemlandet p semester, s att de inte skulle
bli utsatta fr hedersrelaterade brott:
Om du infr en utlandsresa r orolig fr att bli illa behandlad av hedersskl,
tvingad att stanna kvar i utlandet eller att bli gift mot din vilja ska du ta kontakt med svenska myndigheter innan du reser. I vissa lnder erknns inte
ditt svenska medborgarskap och drmed kan ambassadens, konsulatets och

142

http://meritwager.wordpress.com/2012/10/12/en-migga-familjen-fick-put-tack-vare-att-ingautredningar-gjordes-deras-falska-id-handlingar-godtogs-ocksa/

132

UD:s mjligheter att hjlpa vara begrnsade.

Fre utresan - vad kan du gra?
Kontakta socialtjnsten, socialjouren eller polisen p din hemort
fre resan och bertta om din oro.
Om risken fr problem utomlands r stor, kan det vara klokt att
samrda med polisen eller socialtjnsten t.ex. om utlandsresan
skulle kunna frhindras.
Webbplatsen Sveriges kommuner och landsting har adresser till Sveriges
kommuner. Varje kommun har en egen webbplats, dr det finns kontaktuppgifter till socialtjnsten och, om det r en akut situation, till socialjouren.
Om du r utsatt fr brott och det r en akut situation ringer du polisen p
112, vid vriga renden 114 14, och frn utlandet +46 77 114 14 00. P polisens webbplats www.polisen.se/komtilloss finns mer information om polisens arbete.
Om du nd reser, tnk p fljande:
Ta med telefonnummer/e-postadress till den person hos socialtjnsten eller polisen som du talat med, eller till ngon kontaktperson i Sverige som du kan lita p.
Ta med mobil och ett extra simkort till den.
Skriv ned eller lr dig utantill telefonnummer/e-postadress till
svenska ambassaden eller konsulatet i det land du kommer resa
143
till.
Bakgrunden var att UD stndigt har ett tjugotal renden som rr
hemresor med tvngsgiften, knsstympning etc. men skerligen
ocks en uppgift som cirkulerat om att cirka 20.000 flickor bosatta
i Sverige knsstympas varje r. Det myntades till och med ett srskilt begrepp fr denna form av flitigt resande mellan det gamla

143

http://www.regeringen.se/sb/d/12650/a/146420

133

och det nya hemlandet, cirkulr migration. P den statliga sajten

Migrationsinfo kan man lsa:
Hrt bevakade grnser och strikta regler fr invandring r enligt mnga ett
hinder fr cirkulr migration. Kostnaderna fr att till exempel betala en
smugglare blir d hga och personen mste stanna lnge i ankomstlandet
fr att jobba ihop pengarna. Dessutom, om det r svrt att invandra till ett
land r incitamenten fr att stanna nr man vl kommit in hgre. Detta kallas ocks fr de permanentas paradox, vilket betyder att de som har en sker legal status i destinationslandet ocks r mer bengna att utvandra och
cirkulera. Detta eftersom de d inte hindras av oskerheten kring huruvida
144
de kommer att tilltas invandra igen vid ett senare tillflle.
Det som inte sgs r att kombinationen permanent uppehllstillstnd och bidragsfrsrjning r bsta mjliga jordmn fr de permanentas paradox. Antagligen lyfts inte detta fram drfr att det
inte stmmer med pstendet att cirkulr migration har visat sig
lnsam fr alla inblandade, tminstone inte om man rknar
svenska skattebetalare som inblandade.
Den 2 juni 2009 kungjorde regeringen i ett pressmeddelande att
riksdagen efter regeringens samarbete med Miljpartiet inrttar
en parlamentarisk kommitt om cirkulr migration och utveckling.
Efter att resultatet redovisats i en utredning ett r senare uttalade
sig migrationsministern den 29 maj 2010 i positiva ordalag:
Jag r stolt ver att alla sju riksdagspartierna idag har suttit hr och diskute145
rat rrlighet som en tillgng. S r det inte i ngot annat europeiskt land.

144

http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/cirkular-migration/
Som en sarkastisk ntkommentar lyder: Nej, ngot sdant kan bara frekomma i drarnas
paradis Sverige.
145

134

Illegala invandrares utvidgade rttigheter

Onsdagen den 24 oktober 2012 presenterades lagrdsremissen om
rtt till skolgng fr barn som vistas i landet utan tillstnd. P
presstrffen medverkade utbildningsminister Jan Bjrklund, migrationsminister Tobias Billstrm samt Miljpartiets talesperson i
migrationsfrgor Maria Ferm.
Merit Wager r en bland mnga som ppekat att denna asylhantering strider mot utlnningslagen. Upprepade gnger har hon
stllt frgan om denna undermliga handlggning skulle kunna
vara acceptabelt inom ngot annat omrde. Ska vi ha lagar och
motlagar, undrar hon. Srskilt gller detta nr illegala invandrare, s kallade papperslsa, trots att de inte har ngon laglig rtt
att befinna sig i landet, ska f utvidgade rttigheter, eftersom deras turistvisum har gtt ut, alternativt att de i flera instanser ftt
avslag p sina asylanskningar.
Att mnniskor p falska grunder frsker ta sig in i Sverige fr
att skaffa sig ett bttre liv r begripligt, ven om det inte r acceptabelt. Merit Wager riktar inte i frsta hand udden mot dem utan
mot en verksledning som tillter och till och med uppmuntrar att
asylprocessen i grunden destrueras, med alla de fljder som det fr
fr det svenska samhllet. Asylskande som p falska grunder beviljas permanent uppehllstillstnd fr ju inte bara stanna, de fr
ocks rtt till bostad, rtt att ta hit sina anhriga och ven rtt att
bli ekonomiskt frsrjda av samhllet, om de inte kan eller vill
skaffa sig ett arbete. Ntdebattren Mats Dagerlind konstaterar:
Det som sker idag r ett grovt missbruk av den tillflliga asylrtten som i
stllet har vergtt till att bli ett verktyg fr permanent ekonomisk migration, dr det ekonomiska incitamentet fr de strsta grupperna i de flesta
fall r liktydigt med ett decennium av bidragsfrsrjning p de svenska skat146
tebetalarnas bekostnad.

146

http://avpixlat.info/2012/07/25/sallan-okunnighet-bakom-att-sverigedemokraterna-felplaceraspa-den-politiska-kartan/

135

Dessvrre har svenska medier och politiker slagit till dvrat nr

det gller miggornas samhllsviktiga information. Medier och departement lser ofta Merit Wagers blogg det finns en medvetenhet om vad som str dr men mnet r av ngon anledning fr
tabubelagt och politiskt svrhanterligt fr att sanningen ska tilltas att n offentlighetens ljus.
Inte svart eller vitt
Fr att kunna n utanfr bloggosfren med sin information gav
Merit Wager 2012 ut boken Inte svart eller vitt utan svart och
vitt.147 Dr samlade hon p drygt 400 sidor ett urval av de senaste
fyra rens berttelser frn sina miggor. I inledningen till boken
skriver hon om det obehagliga klimat som rder i Sverige vad gller att diskutera asylinvandringsomrdet allsidigt i det offentliga
rummet:
I den hr boken berttar ett antal anstllda p Migrationsverket, handlggare och beslutsfattare - miggor- om sina faktiska upplevelser i asylrenden. De har under mer n fyra rs tid skrivit p min blogg om vad som hnder bakom fasaden, bortom de inte alltid korrekta eller vederhftiga artiklar
som reportrar skriver i tidningar och bortom de ganska ofta felaktiga, icke
kompletta eller allsidiga inslag som grs i radio och tv. Samtliga har arbetat
lnge p verket och har gedigen kunskap och erfarenhet p omrdet.
Anstllda p svenska ambassader i utlandet har ocks skrivit ngra frustrerade inlgg, liksom anstllda p hem fr ensamkommande minderriga asylskande, och socialassistenter i Sverige. Ingen av miggorna och ingen av de
andra kan, vill eller vgar trda fram i offentligheten. Drfr terges deras
berttelser anonymt. Sdant r tyvrr klimatet i Sverige. Anstllda inom Migrationsverket knner oro fr att riskera sina jobb eller tminstone fr att bli
negativt behandlade i lnesttningssammanhang, om de anvnder sig av sin
meddelarfrihet. Miggorna sger att de inte ppet kan bertta om den verk-

147

http://mummelforlaget.wordpress.com/

136

lighet de mter, inte ens inom det egna verket, dr det r mycket lgt i tak.
En annan anledning till att miggorna r anonyma r, att det tidvis frekommer allvarliga hot mot anstllda vid Migrationsverket.
Blunda och Bevilja
I bokens frord skriver domaren Krister Thelin visserligen att
miggornas anonymitet r ett problem nr det gller att bedma
den verklighet som skildras, men han anser samtidigt att det rcker med att Merit Wager knner dem och har gjort en bedmning av
deras trovrdighet, fr att de ska frtjna vr tilltro. Thelins slutsats r att oavsett var felet ligger, hos Migrationsverkets ledning
eller hos tjnstemnnen som missuppfattat dess intentioner, s r
det ytterst allvarligt om ens bara en del av miggornas vittnesml
r korrekta. S hr skarpt formulerar sig han sig:
Det r p det hela taget en frskrcklig bild som mlas upp:

Noggrannhet och kontroll fr vika fr en strvan efter kad rendegenomstrmning,

en naiv tilltro till uppdiktade eller annars falska beknnelser bestmmer utgngen i tillstndsrenden,
utlnningslagens villkor fr uppehllstillstnd nonchaleras s lnge
blanketten r rtt ifylld, och
avdelningen fr Besk och Bosttning kallas internt fr Blunda
och Bevilja. //

Invandringspolitik, flykting- och asylfrgor samt arbetskraftsinvandring reser, var och en, svra avgrnsningar. Det r ingen allmn mnsklig rttighet
att f komma till vrt land, men asylrtten ska respekteras. Redan misstanken att trafficking och annan organiserad brottslighet ligger bakom en inte
obetydlig del av de tillstndsskande borde stmma till eftertanke. Av denna
sida av rendestrmmen syns f spr i den officiella verklighet som
miggorna skildrar; Sverige framstr som de godhjrtades och korkades

137

stamort p jorden. Antingen driver Migrationsverkets ledning en linje som

inte har std hos regering och ansvarigt statsrd (vilket r svrt att tro), eller
s speglar den blgda, blgula tillmpningen verkligen regeringens vilja.
Bda alternativen r lika illa.
Under mnga r har Merit Wager gjort den grvande journalistik
som borde vara en given uppgift fr den svenska journalistkren,
med alla de redaktionella resurser som str till buds. nd har
denna skrmmande redovisning av samhllsrta i stort sett hamnat i medieskugga. De f gnger boken har omnmnts har det
emellertid gjorts i uppskattande ordalag, som i Dagens Juridik och
Gteborgs-Posten, dr ledarskribenten Malin Lernfeldt skriver:
ett viktigt dokument som frhoppningsvis leder till att en hel del frndras inom svensk invandringspolitik och -debatt. Om vi p allvar vill bekmpa
rasismen i samhllet och se till att mnniskor som behver skydd fr det
mste rttsstaten vrnas. Annars gynnas krafter i samhllet som r allt annat
148
n goda.
Per Gudmundson, ledarskribent i Svenska Dagbladet, ger ocks
boken sin eloge:
Hon bevakar ett omrde som r sjukt eftersatt journalistiskt: Migrationsverkets handlggning. Enligt principen att varje felanvnt uppehllstillstnd r
en stld frn de asylbehvande. Solklart kp.
Under rubriken r de ensamkommande verkligen barn? skrev
Gotlands Allehanda med utgngspunkt frn Wagers bok att regelverken ska inte locka mnniskor att ljuga.149

148
149

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.904455-malin-lernfelt-inte-svart-eller-vitt
http://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=7530636

138

Detta berm till trots r det vr uppfattning att boken bara har
ftt en brkdel av den uppmrksamhet som den frtjnar. Merit
Wagers insats mste srskilt ses i ljuset av att svenska journalister i vrigt helt fegat ur vad gller en allsidig beskrivning. Under mnga r har en i stort sett enig journalistkr inom detta omrde lagt sin yrkesheder i malpse. Merit Wager sammanfattar:
Varfr lyssnar ingen?
Varfr bryr sig ingen?
Varfr fortstter journalister att rapportera uppt vggarna?
Varfr tillts de gigantiska asylbedrgerierna fortg, som pgtt i
ratal i Sverige och som inte har sin like i ngot annat jmfrbart
land?
Det verkar vara ngon sorts snedvriden solidaritet som styr hanteringen av
asylskande svl psttt minderriga som andra personer utan asyl- eller
skyddsskl som i allt mer gigantiska skaror kommer till just Sverige (antalet
asylskande minskar i lnder som kontrollerar identiteter, asylhistorier och
lder p psttt minderriga). Hr r det lttast att ta sig in fr svenskarna
r s naiva (sagt av mnga asylskande). Och fr man avslag p sin anskan
s kan man stanna nd, den svarta sektorn vxer s det knakar och ker
man fast s kallas man pappersls och omhuldas av bland andra journalister som inte har ngon som helst kunskap om den utlnningslag som gl150
ler.
Dm sjlva efter nedanstende presentation. Frutom det inledande exemplet r det bara ett litet nedslag i miggornas berttelser frn Merit Wagers blogg hsten 2012.151
I det frsta exemplet, frn augusti 2011, berttar en migga att
han/hon p egen hand beviljat 400 somalier permanent uppehlls-

150

http://meritwager.wordpress.com/2012/10/18/varfor-lyssnar-ingen-varfor-bryr-sig-ingen/
Ett nytt sammanhngande urval kommer att presenteras i en ny bok av Wager innan valet
2014.
151

139

tillstnd (PUT) utan att ha varit riktigt sker p att ha gjort rtt i
ett enda fall!
Somalier r en annan grupp som fr PUT rakt av. Det rcker att sprkanalysen visar att man r frn sdra Somalia. Men eftersom vi inte fr kasta bort
skattemedel p sprkanalyser i vartenda rende (kortsiktigt tnkande vad
kostar det inte skattebetalarna att frsrja en person utan skl att vara hr,
ofta hela hans liv) utan vi mste ha en misstanke om att personen inte
kommer frn sdra Somalia innan vi fr gra sprkanalys s har vi nog beviljat PUT t ett stort antal somalisktalande skande som inte kommer frn
sdra Somalia utan frn norra Somalia, Djibouti, Kenya, Etiopien. Och dessutom t ett stort antal personer som talar somaliska och har PUT/medborgarskap i ett europeiskt land eller i Kanada, USA, Australien etc. Fr att
inte nmna alla dem som har uppehlls- och arbetstillstnd (UAT) eller PUT i
Sverige och som ansker p nytt, i en ny identitet. Uppfinningsrikedomen r
152
det inget fel p!
De asylskande som slppts in i Sverige p ytterst oskra premisser har drefter rtt att terfrenas med sina anhriga. Om det
gller somalier s r prognosen fr att de kommer att frsrja sig
via eget arbete dlig. Det handlar fr de allra flesta om mycket
lnga bidragsfrsrjningar, i en del fall gller frsrjningen resten
av livet. En stark drivkraft fr dem som sker skydd eller asyl hr
r att Sverige r det land som ger mest genersa villkor p i princip alla omrden, vilket frmedlas p olika stt i hemlandet, som
troligtvis inte alltid r Somalia.
Nsta exempel gller mnniskor som flyr eller lmnar inbrdeskrigets Syrien. ven om snarlika historier har berttats av andra
miggor pstr vi inte att dessa r representativa fr alla syrier som

152

http://meritwager.wordpress.com/2011/08/07/en-migga-om-galenskaperna-pa-asylomradetigen-och-ingen-kommer-som-vanligt-att-vare-sig-reagera-eller-an-mindre-agera/

140

sker uppehllstillstnd hr. Syrierna beviljas tillflliga uppehllstillstnd (TUT) p tre r.

De har inga individuella skyddsskl utan har kommit hit p grund av konflikten, sger de. Jag talar om fr dem att de fr TUT, tillflligt uppehllstillstnd. De hade inte heller rknat med PUT (permanent uppehllstillstnd) s
det var okej. Nr jag undrar om de hade ngra frgor till mig s r det fyra
viktiga frgor de stller:
1. Hur snabbt kan vi ka tillbaka och nd behlla vra TUT, och nr vi ker
tillbaka till Syrien, kommer Sverige d att garantera vr skerhet dr?
2. Kan du bertta fr oss hur vi ska g tillvga fr att gmma vra pengar
och egendomar fr svenska myndigheter?
3. Hur ska vi f pengar frn svenska staten samtidigt som vi ocks vill starta
en firma hr?
4. Kommer Sverige att ge oss pengar fr smugglingsresan hit, den kostade
mycket pengar? I och med att det ju str i alla tidningar i Syrien att Sverige
tar emot flyktingar drifrn, s br vl Sverige ocks betala kostnaderna fr
smugglingsresorna fr oss som kommer hit!
Det r fr resten frst nu vi ser vidden av alla falska arbetserbjudanden.
Mnga av syrierna som nu ansker om asyl, har kommit in i landet som arbetskraftsinvandrare (d.v.s. inte p asylskl), men de har inte arbetat en
enda dag i Sverige eftersom det inte fanns ngra arbeten p riktigt, allts
trots de angivna erbjudandena. Om det finns ett riktigt arbete s r det
dumt av syrierna att nu anska om asyl eftersom de har mycket bttre chans
153
att f PUT genom att stanna p sina arbeten
Allt som rapporteras p Wagers blogg om asyl och migration handlar inte om bedrgerier. En annan migga ger en motsatt bild av
sina erfarenheter av verkliga flyktingar frn Syrien:

153

http://meritwager.wordpress.com/2012/10/07/en-migga-kommer-sverige-att-ge-oss-pengarfor-smugglingsresan-hit-den-kostade-ju-mycket-pengar/

141

Hromdagen hade jag utredning med en familj som lngtade tillbaka, de

grt och ville inte alls vara hr, men de vgade inte vara i Syrien heller. De
var njda med det treriga, tillflliga tillstndet, och hade inga problem att
ka tillbaka redan tidigare, om situationen blir bttre. Hr tnkte jag att jag
hade trffat flyktingar, inte i utlnningslagens mening, men i den mening
att de verkligen var p flykt. Att de hade lyckats ta sig hit med falska arbetstillstnd frtog inte grunden fr deras anskan. De hade ju ocks handlingar
som styrkte deras identiteter. De hade bott i en stad dr barn ddats i strider, hus demolerats av bomber, hur lnge skulle de sitta i sitt hus och hoppas att det gr ver? //
Nr jag mtte den hr familjen s mdde jag dligt eftert. De fick tillflligt
uppehllstillstnd, men deras sorg och ngest bar jag med mig hem och
154
kommer alltid att ha i mitt hjrta.
Sdana berttelser utgr oftast vlkomna avbrott i den strida
strm av vittnesml som visar att medan resten av vstvrlden
frsker strama upp sin asylhantering fr att stvja olika former
av bedrgerier, s belnas falskspel i Sverige.
Det framgr av den ena efter den andra av miggornas berttelser
att dessa lurendrejerier, som fr hela familjer kan ge belning i
form av livslng frsrjning, r omfattande. Det r svrt att ta sig
frbi frklaringen att det handlar om svensk flathet, konsensusmentalitet och konfliktrdsla.
Exempelvis kommer mnga av de ensamkommande flyktingbarn som miggorna berttar om inte ensamma hit. Mnga av dem
r varken flyktingar eller barn utan unga vuxna mn (i betydligt
mindre utstrckning kvinnor), vilket tand- och handledsrntgen av
psttt minderriga asylskande i vra grannlnder bekrftat. Det
kan ocks handla om gststudenter som tar sig in i landet med
falska betyg fr att sedan ska asyl eller gmma sig hr. Gng ef-

154
http://meritwager.wordpress.com/2012/10/20/en-migga-de-fick-tillfalligt-uppehallstillstandmen-deras-sorg-och-angest-bar-jag-med-mig-hem-och-kommer-alltid-att-ha-i-mitt-hjarta/

142

ter annan frvnas lsaren ver att verordnade p Migrationsverket sltar ver misstag och beviljar permanenta uppehllstillstnd, ven nr det r uppenbart att det mesta r fejk frn brjan
till slut. I nedanstende berttelse frn en migga verkar de ansvariga bara rycka p axlarna t felaktigheterna:
Bland de sista renden jag hade innan jag slutade i slutet av 2005, var ett fall
med en irakisk familj. Hustrun i familjen hade p eget bevg tipsat Migrationsverket om att de ftt PUT p falska grunder. Hon lngtade nu tillbaka
till Rumnien dr familjen bott sedan brjan av 1990-talet. De hade en stor
villa dr och drev ett fretag. Hr i Sverige s hade hon inte lika stor respekt.
Familjen hade ftt PUT p historien att maken suttit fngslad flera gnger i
Irak, senast en kort tid fre resan till Sverige.
Kontroller visade dock att de stod som gare till ett fretag i Rumnien och
att de var registrerade som bosatta dr under samma tid som maken pstod
sig vara torterad i Saddams fngelse. Maken berttade, angende det faktum att hans pass efter PUT var fullstndigt nedlusat med rumnska stmplar, att han reste till Rumnien med sin son som behvde vrd dr. Vrden
var bttre i Rumnien.
PUT terkallades faktiskt, men i familjens verklagande till Utlnningsnmnden dk ett intyg upp dr det framgick att sonen lrt sig svenskt teckensprk . Ja, ni gissade rtt de fick uppehllstillstnd i Sverige! S nu frsrjer skattebetalarna en vlbestlld familj med tillgngar utomlands. Ingen
155
polisanmlan skulle gras, helt enligt praxis. Grattis Sverige!
Merit Wager kommenterar att det hr fallet lika grna kunde vara
frn idag. Ingenting har frndrats. Likvl hnder det nu som d
tyvrr att fel mnniskor fr avslag p sina anskningar.
Merit Wager berttar att det gtt s lngt att till och med asylskande brjar skriva om frhllandena i Sverige. En asylskande

155

http://meritwager.wordpress.com/2012/10/11/en-f-d-migga-kontroller-visade-dock-att-destod-som-agare-till-ett-foretag-i-rumanien-och-att-de-var-registrerade-som-bosatta-dar-undersamma-tid-som-maken-pastod-sig-vara-torterad-i-saddams-fange/

143

som sjlv r muslim blev s upprrd att hon skrev fljande (versatt frn engelska):
Jag trffade en kvinna i min informationsklass hromdagen. Hon berttade
sin historia och sa att det r vanligt att det gr till s hr. Hon berttade utan
rdsla fr att hennes lgner ska komma till polisens och andra svenska myndigheters knnedom. Det r nd ingen hr i Sverige som bryr sig.
Kvinnan berttade hur hon och andra kvinnor ljuger. De tillverkar falska
brllopsbilder och betalar pengar till medborgare i europeiska lnder, frmst
mn som kommer frn Iran och andra lnder i Mellanstern fr att komma
till Europa och frst f tillflliga, sedan permanenta uppehllstillstnd. Ett
iscensatt bedrgeri som jag trodde bara existerade i Australien, USA och
Kanada. Allvarligt talat: jag hade ingen aning om att det ocks pgr i Sverige, i Europa!
Jag anser att det borde finnas en lag som ger rtt att terkalla medborgarskapet frn personer som tjnar pengar p sina svenska eller andra europeiska pass. De kallar sig sjlva muslimer men det enda de gr r att luras och
bedra frn brjan till slut. Och det r oroande att vldigt mnga mnniskor
vet att dessa bedrgerier pgr, men ingen vill tala om det eller gra ngot
t det.
Det r hemskt att se hur dessa asylskande lurar det folk som har ppnat
156
sina hjrtan fr dem/oss och dr vi kan leva i fred och frihet!
De ovan givna exemplen r bara ett litet axplock frn Merit
Wagers blogg. Listan med exempel kan gras hur lng och mngskiftande som helst.
Lean, Toyota och Migrationsverket
Migrationsverkets personal arbetar sedan flera r efter den s kallade leanmetoden. Ursprungligen kommer den frn Toyota och syf-

156

https://meritwager.wordpress.com/2012/09/06/en-asylsokande-kvinnan-berattade-hur-honoch-andra-kvinnor-ljuger/

144

tar till snabbare och effektivare produktion inom bilindustrin.

Lean betyder mager och i det hr fallet handlar det om mager produktion. I grunden r det en filosofi med fokus p problemlsning
samt att skapa en lrande organisation.157
Som det frklaras fr Migrationsverkets personal bygger metoden p att renden, skanden, material och annat ska flda frn
en vrdeadderande aktivitet till nsta utan att stanna eller vnta.
Lean prioriterar teamarbete och ambitionen r att bli av med den
ondiga energi som lggs p fel saker. Fldet fr inte stoppas upp.
Med lean som verktyg har handlggningstiderna kortats med
flera mnader och chefer p olika niver talar om visionen med att
jobba lean. I den visionen r krnan att den asylskande ska ses
som en kund som ska stttas och bists, som den tidigare generaldirektren Dan Elisasson formulerade det nr han presenterade
metoden.158
P Merit Wagers blogg vittnar miggor om lean som en nst intill
sektliknande metod, vilken ocks ger upphov till ett internt sprkbruk som bara kan begripas av infrstdda. Begrepp som muda
(=lra sig att se och eliminera allt slseri), kaizen (=en kultur som
prioriterar stndiga frbttringar), hansei (=rlig sjlvkritik och
nskan att bli bttre), gemba (=att cheferna r med dr det hnder) lter som fikonsprk fr en utanfrstende. Projekt som verket driver kan till exempel kallas fr en leanifierad vrdkedja.
Migrationsverkets ledning ser sig som pionjrer inom staten i sin
strvan efter en ny arbetsmetod dr handlggare och beslutsfattare ska lra sig att inte jobba mer, men smartare. Leanmetoden
innefattar exempelvis e-migration som r ett samlat namn fr verkets elektroniska tjnster. Dr kan man bland annat via datorn
behandla anskningar om medborgarskap och anknytningar frn
personer som vill komma hit som anhriga till ngon som redan
befinner sig i Sverige.

157
158

Jeffrey K Liker 2009: The Toyota Way. Liber Lund.

Visionen och lean. En tidning om Migrationsverkets leanresa (mars 2011)

145

P Merit Wagers blogg berttar miggorna om att lean snarare

utgr ett strningsmoment n att metoden r ett steg i rtt riktning; leantnket driver upp tempot s att rttsskerheten i
renden ventyras:
Under min tid p verket (ca 12, 13 r) s har det aldrig varit mindre rttsskerhet fr de skande n nu. Alla renden mste avgras p tre mnader,
159
annars r vi inte lean.
En annan migga konstaterar:
Vi sliter hcken av oss varenda dag med vra renden dr vr slutkund
enligt Lean r den skande som mste f sitt beslut snabbt. nd s mste
vi p en hel frmiddag sitta och gra idiotiska gruppvningar tillsammans
med en navigatr frn verkets Leancenter, klagar en migga och fortstter: Mitt problem var att jag var tvungen att sitta och lyssna p denna gallimatias en hel frmiddag i stllet fr att leverera till slutkunden. Migrationsverkets problem r att de inte kan finna ngot riktigt jobb fr dessa
kringvandrande lean-predikanter och att de inte ens vervgt att stnga ner
160
hela lean-centret, trots att alla goda krafter nu behvs p golvet.
P vg mot ett sammanbrott?
I oktober 2012 konstaterade Migrationsverkets generaldirektr
Anders Danielsson att Sverige tar emot 13 gnger s mnga asylskande som Finland och tta gnger s mnga som Danmark.
Merit Wager kommenterade p sin blogg: Det stmmer och det
har jag sagt i s mnga r att jag knappt ens sjlv vet hur lnge
jag har tjatat om det hr p min blogg. Hon fortstter:

159

https://meritwager.wordpress.com/2012/02/07/en-migga-allting-har-blivit-varre-med-lean/
http://meritwager.wordpress.com/2012/10/06/en-migga-vi-sliter-hacken-av-oss-varenda-dagmed-vara-arenden-dar-var-slutkund-enligt-lean-ar-den-sokande-som-maste-fa-sitt-beslut-snabbt/
160

146

Nr det gller vuxna som vill komma till Sverige fr att f ett bttre liv, sjukvrd, skolgng fr barn, frsrjning (nu talar jag allts om asylbedragare,
inte om dem som faktiskt har skl att ska skydd) s r uppfinningsrikedomen och ven frckheten stor. P bloggen finns hundratals berttelser frn
miggor om vad mnniskor kan hitta p nr det gller att presentera falska
historier och falska identiteter fr att f de eftertraktade PUT:en!
Ett stort problem r att Sverige accepterar asylanskningar frn personer
som vgrar visa vilka de r och varifrn de kommer och att Sverige accepterar asylanskningar frn personer som freter falska handlingar. Detta omfattande accepterande av icke styrkt identitet i en omfattning som handlar
om att mellan 90 och 95 procent inte visar vilka de r eller ljuger om sin
identitet, har inte std i lagen. I varje fall har det inte varit lagens intention
att 90 95 procent ska kunna prvas fr asyl eller skydd i Sverige trots att
svenska myndigheter inte ens vet vilka de r, vilket land de kommer ifrn
eller vilken nationalitet de har. Eller vilken bakgrund de har! r de till exempel kriminella som flytt undan straff i sina hemlnder? r de terrorister?
OBS! Fr den som grna vinklar andras texter och utsagor: Jag pstr inte att
alla som inte visar id-handlingar r kriminella eller terrorister, bara att det
bland dem ven finns sdana.
Fr att f ska asyl ska ett absolut kriterium vara att man styrker sin identitet. Det r ocks lagens intention. De allra flesta, en mycket stor majoritet,
KAN gra det. Den, som sker en frmn (i detta fall permanent uppehllstillstnd med alla de frmner och rttigheter ett sdant medfr) ska visa
sklen till att han anser att han ska beviljas detta och ska styrka vem han r.
DET LIGGER DEN SKANDE att lgga fram allt som han vill ska vgas in nr
han sker denna frmn, DET LIGGER INTE MIGRATIONSVERKET att bevisa
vem han r eller varfr han ska f stanna i Sverige! De enstaka personer som
av ngon anledning inte kan visa upp en id-handling och som mycket trovrdigt och p mnga andra stt visar att han talar sanning om vem han r och
varifrn han kommer, och om det har kunnat kontrolleras, ska man kunna
gra undantag fr. Men det ska vara i yttersta undantagsfall och det ska
vara i mycket, mycket liten utstrckning. Huvudregeln ska vara att sker du
skydd i Sverige s ska vi veta vem du r och vad som ligger till grund fr att

147

du vill ha permanent uppehllstillstnd hr.

Det kommer nu, enligt Anders Danielsson, ca 5.000 asylskande i mnaden
till Sverige. Det fungerar inte. Inte p ngot plan. Detta har miggorna varnat
fr hr p bloggen r ut och r in, och nu r sammanbrottet mycket nra.
161
Det kanske redan r hr.
Som den tidigare citerade Mats Dagerlind formulerar det:
Sverigedemokraterna har verkligheten p sin sida. De vriga partierna vet
att deras politik inte fungerar och inte har fungerat under de senaste tre
decennierna. De borgerligas drm om billig importerad arbetskraft har
kommit p skam eftersom det frmst r kostsam arbetslshet vi importerar.
Socialdemokraterna ser sin sida hur deras alltmer orimliga krav p de arbetande svenskarna att via skattsedeln vara ekonomiskt solidariska med tillstrmmande skaror frn jordens alla hrn hller p att sl snder fundamentet fr det vlfrdsbygge man en gng var ingenjrer till. Gr din plikt,
krv din rtt manade den nye s-ledaren Stefan Lfven i sitt Almedalstal, en
gammal socialdemokratisk paroll som har varit av central betydelse fr att
skapa det ekonomiskt blomstrande och demokratiska land som omvrlden
tills fr ngra decennier sedan betraktade som ett fredme. Det samhllet
eroderar nu i snabbt tempo, inte i huvudsak fr att hgern slagit snder det,
vilket r en populr vnsteruppfattning, utan drfr att socialdemokratin
sjlv har krvt av svensken att gra mer n sin plikt och avst frn stora delar av sin rtt och fr att borgerligheten fortsatt hlla samma kurs nr de
162
anfrtrotts rodret.
Trta och champagne?
Efterordet i Merit Wagers Inte svart eller vitt utan svart och vitt
r skrivet av juristen Lars-Gunnar Lundh, tidigare domare och

161

http://meritwager.wordpress.com/2012/10/16/migrationsverkets-generaldirektor-det-jagefterlyser-ar-det-bredare-perspektivet-som-forklarar-myndighetens-roll-och-som-satter-in-deenskilda-arendena-i-ett-storre-sammanhang/
162
http://avpixlat.info/2012/07/25/sallan-okunnighet-bakom-att-sverigedemokraterna-felplaceraspa-den-politiska-kartan/

148

verdirektr vid Migrationsverket. Han ser Merit Wager som en

fregngare fr en seris genomlysning av asyl- och migrationsfrgor och beskriver hur svenska medier frn brjan har bestmt sig
fr en dramaturgi som man hller fast vid, oavsett hur verkligheten ser ut:
Media, politiker och gemene man talar i princip alltid om flyktingar, nr
det i sjlva verket handlar om asylskande. Mnga av de personer som sker
sig hit r personer som vill ha ett bttre liv, precis som de svenskar som flyttade till USA fr hundra r sedan. Men det r vl inte s att Expressen, Aftonbladet eller Dagens Nyheter i artiklar om dessa svenskar talar om en flyktingvg som lmnade Sverige under den tiden?
Lars-Gunnar Lundh konstaterar att medierna ofta r inriktade p
att myndigheterna och deras medarbetare r onda mnniskor som
grna vill fira avvisningar med trta och champagne medan flyktingarna oreserverat tillhr de godas skara:
Medarbetarna (vid Migrationsverket) beskrivs ofta som onda i frhllande
till de asylskande som ftt avslag p sina asylanskningar. Min uppfattning
r den motsatta. Det r inte ovanligt att de som anstlls i verket har en bakgrund inom olika frivilligorganisationer eller har arbetat med och/eller studerat mnskliga rttigheter, eftersom det r frgor som de brinner fr. //
Genom sin ofrmga att nyanserat beskriva verkligheten nr det
gller asyl och migration, frhindrar medierna en ppen diskussion
i frgor som r vitala fr hela vrt samhlle:
Det finns freteelser som vi behver ta upp till en seris diskussion. Det kan
glla frgor som, om vrt socialfrskringssystem omedelbart ska omfatta
alla som fr tillstnd att stanna; om att personer som kan frsrja sig hederligt br f lttare att invandra hit; om att personer som inte har fr avsikt att
hederligt bidra till sin frsrjning lttare ska kunna tersndas till sitt hem-

149

land; om att personer som vgrar styrka sin identitet ska f avslag p sin
anskan om uppehllstillstnd, etc.
Lars-Gunnar Lundh avslutar med att uttala en vertygelse om att
texterna i boken kommer att pverka utvecklingen av svl Migrationsverket som svensk migrationspolitik. Vi r inte lika frhoppningsfulla som Lars-Gunnar Lundh, men hoppas givetvis att
han har rtt.

150

Asylsmuggling
Varfr vill ingen veta?
Den asylsmuggling som r riktad mot Europa har en stor omfattning, som ocks frn r till r. Inte sedan Balkankrigen brt ut p
1990-talet har Sverige haft en sdan tillstrmning av asylskande.
En frkrossande majoritet av de asylskande tar sig hit med
hjlp av asylsmugglare. Det r en verksamhet som r mycket svr
att kartlgga i detalj. P ett generellt plan finns kunskap om
flyktvgar, transportstt, ungefrliga kostnader etc. men att
komma verksamheten inp livet r nst intill omjligt. En frklaring r att de lst organiserade och mobila ntverken byter skepnad nr det brjar brnnas. En annan att vr lagstiftning inte
kriminaliserar leveransen av handelsvarorna, de asylskande
sjlva. En tredje r att asylskande nstan aldrig vill bertta vad
det kostade att f hjlp med att ta sig in i Sverige och hur smugglingen genomfrdes. Det finns ocks ekonomiska intressen p
hemmaplan att ta hnsyn till. Konsekvenserna av ett ingrepp i
mnniskohandeln skulle medfra att mnga intressenter i utanfrskapsindustrin skulle gra ekonomiska frluster.
Niklas Bernsand, som r koordinator fr europaforskningen vid
Lunds universitet, menar att sklet till myndigheters och mediers
ointresse fr asylsmugglingen r den antirasism som genomsyrar
hela vrt samhlle. Han formulerar sig lite knligt akademiskt,
men det han sger r viktigt. Bland annat konstaterar han att det
kreativa nysprket ppnar nya exploateringsmjligheter fr mnga
av dem som lever p invandringen:

151

Ett exempel p en materiell dimension som en sprkfokuserad antirasism

helt missar handlar om hur asylskande blir handelsvaror i en geschftskedja som tar sin brjan i mnniskosmuggling och fortstter i
svenska, vinstmaximerande privata fretags boenden fr ensamkommande,
lotsar ut till arbetsmarknaden o.s.v. Om vlfrtjnt kritik tidigare riktats
mot passiviserande strukturer som hller mnniskor i utanfrskap finns
vid sidan av dessa strukturer idag skattefinansierade, parasitra privata
strukturer som gr vinst p olika delar av migrations- och integrationsprocessen. Har ngon ens frskt analysera hur begrepp som solidaritet, tolerans, mngfald eller fr den delen utanfrskap idag kan manipuleras
fr att legitimera ett system som tjnar pengar p asylskande, allts hur
163
ord p ett ptagligt stt kopplas till materiella intressen?
En signalknslig marknad
Medborgare utanfr EU mste i de allra flesta fall ha ett visum fr
att f inresetillstnd till Sverige, men f av dem som kommer hit
har skt asyl i hemlandet och/eller erhllit godknda dokument fr
inresa. Enligt berkningar frn Rikskriminalen ligger organiserad
smugglingsverksamhet bakom 90 till 95 procent av alla som anlnder till Sverige, frmst frn Irak, Afghanistan och Somalia. 164
Detta br fras samman med Migrationsverkets uppgift att mellan
91 och 96 procent av de asylskande som kommit under senare r
inte har haft ngra giltiga pass. Det har aldrig funnits ngra handlingar som har kunnat styrka den asylskandes riktiga identitet
alternativt att de p asylsmugglarnas uppmaning kastar de handlingar som de tagit sig hit p. Detta r bakgrunden till att Sverigedemokraterna i oktober 2012 lade en motion om skrpta straff fr
mnniskosmuggling. De krvde att asylskande som smugglats in
i landet skulle f avslag p sina anskningar.165

163

http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/09/antirasismens-fokus-p-spr-kfr-gor-skymmer-deverkliga-problemen
164
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/smugglare-kan-arbeta-ostort_4175217.svd
165
Motion 2012/13:Sf272.

152

Mnniskosmugglarna kan inte garantera sina kunder ett lyckligt

utfall, det vill sga ett beviljat permanent uppehllstillstnd
(PUT), och i frlngningen ven medborgarskap i Sverige. Visserligen vittnar Migrationsverkets beslutsfattare om att asylskande
frn vissa drabbade omrden, p senare tid frmst sdra Somalia
och Syrien, automatiskt fr bifall p sina anskningar, men vilka
omrden som gynnas p detta stt kan snabbt frndras, beroende
p hur den rdande situationen i den berrda regionen utvecklas.
Under 2012 beviljades 88 procent av alla syriska anskningar. 166
Detta br stllas i relation till att under de senaste ren endast
knappt en tredjedel av alla handlagda anskningar fr asyl eller
skydd i Sverige bifallits. De flesta fr avslag, ibland ocks p frnyade anskningar, eller s hnvisas de till ett annat land enligt
Dublinfrordningen.167 Drefter terstr mjligheten att verklaga
eller gmma sig i landet och bli det man var redan frn brjan, det
vill sga pappersls.
Det r ingen hemlighet att det finns ett mycket stort mrkertal
illegala invandrare, som gckar svl statistiska berkningar som
polisens frsk att verkstlla utvisningsbeslut. I och med att regeringen i allt strre grad gett papperslsa kade rttigheter i
samhllet, stimuleras ocks flyktingsmugglarnas marknadsfring
av Sverige som en trvrd slutdestination. Sdana signaler
transporteras blixtsnabbt ut p smuggelmarknaden. Motsatsen
sker fr lnder som stramar t sin asylhantering. P mycket kort
tid stryps asylstrmmen och dirigeras om till ett genersare mottagarland.
Frontex
Den europeiska myndighet som har bst insikt i hur flyktingstrmmarna ser ut r Frontex, som r EU:s grnsbevakningsmyn-

166

http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d42692f5c/Avgjorda+asyl%C3
%A4renden+2012+-+Asylum+desicions+2012.pdf
167
Regeln om att asyl ska skas i det frsta land inom Schengenomrdet som man kommer till.

153

dighet, med huvudkontor i Warszawa. 168 Frontex bildades 2004 fr

att frse EU:s medlemsstater och samarbetspartner med analyser
av situationen vid EU:s yttre grns och samordnar sina insatser,
till exempel i samband med snabbt kande migrationsstrmmar.
De utbildar personal och bitrder medlemsstaterna vid tersndande av personer som p illegal vg tagit sig ver grnsen. Under
2010 registrerades drygt 300 miljoner grnspasseringar. Samtidigt
uppskattades andelen illegala passeringar ka.
Under senare r har Frontex gjort specialinsatser lngs den grekiska grnsen p Balkan och mot Turkiet, p Kanariearna fr att
frhindra illegala och riskfyllda bttransporter av migranter frn
Vstafrika samt under vren 2011 fr att bist den italienska
grnsbevakningen i samband med kande flyktingstrmmar frn
Nordafrika. Frontex rliga riskbedmning kan laddas ned som pdf.
Dr sammanfattar organisationen den aktuella situationen och gr
prognoser.169 Sammanfattningen av kalenderret 2012 r i skrivande stund nnu inte tillgnglig men fr r 2011 kan man utlsa:

86 procent av all illegal invandring som upptcktes vid

EU:s yttre grns skedde inom tv omrden: I centrala Medelhavet (mellan stra Nordafrika och Italien/Adriatiska
kusten) eller stra Medelhavet, huvudsakligen vid landsgrnsen mellan Turkiet och Grekland.
Landgrnsen mellan Turkiet och Grekland r numera att
betrakta som en etablerad illegal vg in i EU med bde
ntverk och utrustning fr ndamlet.
De 64.000 upptckterna i centrala Medelhavet hade direkta kopplingar till skeendet i Nordafrika. Genom ett
tervndaravtal mellan Italien och Tunisien minskade infldet med 75 procent.

168
European Agency for the Management of Operational Cooperation at the External Borders. Se
vidare http://www.ne.se/frontex
169
http://migrantsatsea.wordpress.com/2012/05/10/2012-frontex-annual-risk-analysis

154

Med tanke p det politiskt instabila lget i Tunisien, Libyen och Egypten vntas tillstrmningen av illegala immigranter ka vid unionens sdra havsgrnser, detta srskilt
med tanke p att det finns utvecklade smugglarntverk
lngst denna rutt. Frontex varnar ocks fr att liknande situationer kan uppst i andra s kallade tredje lnder
(stater utanfr EU) i omrdet, vars illegala immigranter
kan komma att frekventera samma strcka.
Tillstrmningen fortstter att vara lg i vstra Medelhavsomrdet (havsvgen, frn Ceuta och Melilla), ven om
transporterna har kat ngot. Till Spanien kom totalt sex
procent av alla de illegala immigranter som upptcktes nr
de frskte att ta sig in i EU.
Frdvgen mellan Vstafrika och EU har minskats under
senare r genom bilaterala verenskommelser, som inkluderar kustpatrull mellan Spanien och Mauretanien, Senegal och Mali. Ska denna utveckling fortg krvs ocks att
avtalen fortstter att vara i kraft under de kommande
ren. Annars frvntas en kning av illegala immigranter
p denna strcka.
Det krvs ver huvud taget strnga tgrder frn EU:s
medlemsstater, srskilt vad gller grnskontroll och bekmpning av korruption om man ska kunna begrnsa asylsmugglingen.

Detta r omrden dr Frontex anger att de har lyckats bst med

sina tillslag. Det finns naturligtvis andra bde knda och oknda
frdvgar fr mnniskohandel in i EU-sfren. Sdana smugglingsrutter r enligt Tullverket stersjrutten, den Centraleuropeiska
rutten och Balkanrutten. I det frsta fallet kommer de smugglade
ofta frn asiatiska lnder. De smugglas via Ryssland och ngot av
stersjlnderna och vidare in i Vsteuropa. Den Centraleuropeiska rutten gr frn Fjrran stern in i Ukraina och sedan till Slovakien eller Tjeckien och vidare drifrn. Vid Balkanrutten frs

155

asylskande och illegala invandrare frn Balkan till Slovenien,

Ungern och Grekland och drefter vidare.
Andra viktiga punkter i Frontex rapportering:

Terroristgruppers aktiviteter inom EU och deras koppling

till ntverk av illegala immigranter r dligt knda. Frnvaron av en strategi p omrdet riskerar att ka srbarheten vad gller den interna skerheten inom EU.
Vid sidan av smuggling av asylskande finns en omfattande THB-verksamhet (Trafficking in Human Beings) dr
de flesta fall handlar om olika former av sexuell exploatering eller svartjobb inom EU. Srskilt kvinnor p smugglarfartygen frn Nordafrika riskerar att rka ut fr vergrepp och/eller tvingas till prostitution.
En annan oroande trend r kningen av upptckterna av
underriga och gravida kvinnor som frsker ta sig ver
grnserna. De flesta kvinnorna inom denna kategori kommer frn Nigeria, Elfenbenskusten och Kamerun, medan
de underriga identifierades som hemmahrande i Nigeria,
Algeriet och Kongo.

Nr Frontex blickar framt r det framfr allt grnsen mellan

Turkiet och Grekland som r EU:s akilleshl nr det gller illegal
invandring. Frontex berknar att det under 2013 kommer att vara
ett fortsatt hgt antal sdana immigranter som upptcks. Siffran
ligger mellan 40.000 och 57.000 per r, vilket r i klass med vad
organisationen har rapporterat mellan 2008 och 2011. Alltfler illegala migranter frvntas dra frdel av den liberala turkiska policyn fr utfrdandet av visa, i kombination med expansionen av
flygbolaget Turkish Airlines. Med sin kade kapacitet kan bolaget
transitera alltfler passagerare som vill ta sig in i EU illegalt via
turkiskt luftrum. Under 2011 rapporterade Turkiet en kning p
26 procent av fldet av flygpassagerare.

156

Srskilt migranter frn Nord- och Vstafrika frvntas dra frdel

av den turkiska visapolicyn genom att skaffa sig visum till europeiska lnder utanfr EU fr att sedan genom Turkish Airlines, och
drefter land- eller sjvgen illegalt ta sig in i Schengenomrdet.
EU:s grnsbevakningar frvntas att i tilltagande utstrckning
konfronteras med smugglarna, vilket kommer att stlla kade krav
p att gllande lagar upprtthlls. Frontex understryker att detta
medfr hgre krav p grnspolisen nr det gller att skilja ut kriminella grupper frn personer som verkligen kan tnkas vara i
behov av asyl.
Slutligen ppekar Frontex att det generellt finns en kad risk fr
politiska och humanitra kriser i s kallade tredjelnder, som leder till att flyktingar sker sig land- och sjvgen till Europa.
Amir Heidari
Det hnder i princip aldrig att en asylsmugglare stller upp i medierna och lter sig intervjuas om sin verksamhet. Ett undantag r
iraniern Amir Heidari, en av Europas mest knda i branschen,
som intervjuats bde i Dagens Nyheter (2005) och i Sveriges Radio
(2011). Heidari kom till Sverige 1979 och har gnat sig t mnniskosmuggling mellan Iran och Sverige under tre decennier. Sedan
1984 har han suttit i fngelse tretton gnger fr sin verksamhet
och gett upphov till en lag lex Heidari som gr det olagligt att
tjna pengar p att smuggla asylskande. 1997 utvisades han p
livstid, men utvisningen verkstlldes frst 2010. Fr mnga iranier
r Heidari en hjlte, medan andra ser honom som en person som
tjnar pengar p sina landsmn. Den svenska medierapporteringen har en stark slagsida t hjltehllet. Kanske ser journalisterna
Heidari som en modern Robin Hood eller s r det bara psykologiskt alltfr krvande att frhlla sig kritisk till ett attraktivt intervjuobjekt, som dessutom r den enda ingngen till en vrld som
annars r stngd fr medierna.
I Dagens Nyheter kallar sig Amir Heidari fr flyktinghjlpare
och sger att i vr verksamhet tar vi ansvar fr dem vi hjlper.

157

Enligt Heidaris egen statistik hade han vid intervjutillfllet hjlpt

200.000 mnniskor i hela vrlden att fly. Av dem skulle 36.000
kommit till Sverige. I artikeln kritiseras Sverige fr att ha en alltfr strng asyllagstiftning och Heidari sger att den alltmer restriktiva hllningen i mnga lnder bddar fr en ohllbar situation fr mnga mnniskor p flykt. Han ppekar att det r makthavarna i Sverige som har skapat en milj dr de som han har
smugglat in i landet ofta tvingas leva gmda.
Sjlv levde Amir Heidari i Sverige nr artikeln skrevs, men utan
personnummer. Det frntogs honom nr han dmts till fngelse i
Danmark; han betraktades som utflyttad. Det gjorde att han inte
kunde skaffa legitimation, inte frnya sitt krkort, inte ha telefonabonnemang eller lgenhet.
- Nu mste jag anmla mig hos polisen tre dagar i veckan.
Att Amir Heidari hjlpt s mnga som 36.000 att ta sig till Sverige betvivlas
inte av Olle Brms vid Rikskriminalen.
- Varfr inte? Detta r ju en affrsverksamhet. Folk fungerar likadant som vi
om vi vill kpa en teve. Vi gr till en handlare vi litar p. En flyktingsmugglare
som lyckas fr hela tiden nya kunder. Heidari har varit effektiv.
Men Amir Heidari sjlv ser sig som idealist. Han sger att han har tjnat "noll
kronor" p sin verksamhet.
- Jag stller upp som sprkrr fr de miljoner mnniskor ver hela vrlden
som inte har ngon representant, som frfljs eller blir utsugna. Att de flyttar till de lnder som berikat sig p dem r inget mindre n en revolution
170
utan vapen.
Drygt sex r senare fljer Ekot och Konflikt i Sveriges Radios P1
upp fallet Amir Heidari. Rubriken r en ppen frgestllning:
Mnniskosmuggling illegal flyktvg eller sista utvg? Ett cy-

170

http://www.dn.se/nyheter/politik/hardare-villkor-for-gomda-flyktingar?rm=print

158

niskt brott eller en humanitr grning? Emellertid r det till

strsta del Amir Heidaris egen utsatthet som rapporteringen handlar om. Sedan han 2010 utvisades till Iran hade han, enligt vad
han berttar fr reportern som har trffat honom ngonstans i
Europa, hllits fngslad i sju och en halv mnad innan han lyckades fly. Heidari berttar att han utsatts fr tortyr med elkablar och
att han har blivit slagen ver hela kroppen. Svenska Amnesty varken dementerar eller bekrftar hans uppgifter, men sger att Sverige genom att utvisa Amir Heidari brutit mot FN-konventionen
om tortyr. Ngon motbild i form av en kritisk granskning av asylsmugglingen som verksamhet frekom inte i programmet.
F asylsmugglare flls
Det har alltid varit svrt att gripa och lagfra mnniskosmugglare.
I slutet av 2012 konstaterade svenska medier genom TT att mnniskosmugglingen till Sverige kar i takt med oron i omvrlden.
Inbrdeskriget i Syrien gr att mnga syrier tar hjlp av mnniskosmugglare fr att ska sig hit, men bara en brkdel av smugglarna ker fast och nnu frre blir dmda. Sedan 2010 har antalet
anmlda fall av flyktingsmuggling kat stadigt. Det gller bde
fallen dr man misstnkt att smugglingen genomfrts i vinstsyfte
och andra smugglingar.

2010: 84 fall enligt utlnningslagens kapitel 20, ttonde

paragrafen, som talar om den som uppstligen hjlper en
utlnning att olovligen komma in i Sverige. Dessutom 40
fall enligt nionde paragrafen, som talar om dem som i
vinstsyfte planlgger eller organiserar verksamhet som r
inriktad p att f utlnningar att resa hit utan pass.
2011: 94 respektive 43 fall.
2012 till och med september: 132 respektive 77 fall.

Bara en liten del av dessa fall gick till tal. Frra ret var det 13
av frsta kategorin och tre av andra (Brottsfrebyggande rdet).

159

Under rets frsta nio mnader 2012 anmldes totalt 209 fall av
mnniskosmuggling, varav 77 bedms vara organiserad mnniskosmuggling i vinstsyfte. Det kan jmfras med totalt 137 anmlda
fall av mnniskosmuggling fr 2011 och totalt 124 r 2010. Mrkertalet anses vara mycket stort. De mnniskor som smugglas in i
landet begr, till skillnad frn mnniskosmugglarna, inte ngot
brott. De verlmnas till Migrationsverket och kan sedan ska
asyl.
- Det r ju ingen konst att ka in i landet, sger Ulla Ahlbck, polisinspektr
vid Rikskriminalens underrttelsetjnst.
Hittills i r (oktober/november 2012) har det kommit ver 33.000 asylskande. Av dem saknade nstan 30.000 pass nr de skte asyl.
- Mnga av dem har skert sina pass kvar, men de vill inte visa upp dem,
sger Ulla Ahlbck. Det r ett led i smugglingen. De fr en historia av smugglarna som de ska bertta och blir tillsagda att inte visa sina dokument.
Smugglarna varnar flyktingarna fr att det r risk att de blir tillbakaskickade
om de visar sina dokument. Jamen, varfr d?! r det riktiga eller falska
pass?
- Ngot tal p hur mnga flyktingar som smugglas till Sverige finns inte. Men
vi brukar hvda att har man inget pass att visa upp s har man i de flesta fall
blivit hjlpt p ngot vis. Man kan inte komma hela vgen hit utan pass, sger Ulla Ahlbck.
- Smugglingen brjar inte i Danmark utan i ursprungslandet. Har man vl
kommit in i Schengenomrdet r det inga problem.
Ulla Ahlbck framhller att flyktingsmugglingen inte r srskilt prioriterad
hos polisen. Minimistraffet fr grov mnniskosmuggling r bara sex mnaders fngelse.
- Vi r inte ute efter mnniskorna som kommer hit utan dem som utnyttjar
171
dem fr ekonomisk vinning, sger hon.

171

http://www.skanskan.se/article/20121111/NYHETER/121119983/-/svart-att-satta-fastmanniskosmugglare

160

Vi kommer verens med Ulla Ahlbck om en intervju fr att f mer

information i frgan. Nr en av oss, Gunnar Sandelin, sedan ska
trffa henne, s backar hon ur. Hon har lst p webben vad han
skrivit och drfr vill hon inte medverka i ngon sdan bok som
denna. Ulla Ahlbck vill inte heller svara p frgan vad det r som
avskrcker henne eller nrmare motivera sitt beslut. Att en journalist och en forskare som granskar den svenska asyl- och migrationspolitiken nekas en intervju av en statlig tjnsteman som sitter
inne med viktig kunskap i ett mne av vitalt samhllsintresse,
framstr fr oss som mrkligt. Vi kan inte befria oss ifrn tanken
att Ulla Ahlbck har fyllts av samma berringsskrck som s
mnga andra rdda mnniskor som vi har mtt under resans gng
(se exempel p detta i kapitlet Folkets ska fostras under mellanrubriken Tystnadens kultur).
Trots att samordnade insatser inom EU resulterar i strre tillslag mot smugglarligor, kar verksamheten. Artiklarna i pressen
andas ofta en viss uppgivenhet frn de myndigheter som ska bekmpa mnniskohandeln. Brotten beskrivs som komplexa och
svrlsta, ngot som syns i de domar som avkunnas. Det r svrt
att binda den talade till ngon kriminell organisation, och flls
smugglaren varierar straffet mellan sex mnader och maximalt
sex r. Drmed uppfylls inte villkoren fr polisens normala strategi: att prioritera brott som ger hga straff.
Smugglarna behandlar ofta folk p ett vedervrdigt stt, och vinsterna r
stora. Men titta p lagstiftningen, polisirt krver detta mycket jobb men ger
fr lite resultat, sger Hans Knutsen y som ledde Millennium Falcon (en
grupp riktad mot mnniskosmuggling, dpt efter det rymdskepp i Star Warsfilmerna som smugglar mnniskor i rymden).
Att kartlgga de ntverk som opererar i Sverige r ett drygt och kostnadskrvande arbete. Spaning kostar pengar. Och fr att f inblick i den organi-

161

serade brottsligheten bakom mnniskosmugglingen krvs telefonavlyssning.

Fr att f tillstnd till den i domstol ska det finnas misstanke om brott som
kan ge minst tv rs fngelse.
Vi nr med nd och nppe upp till den grnsen, fast inte alltid. Mnniskosmuggling ger fr lga straff och det betyder att vi inte har tillrckligt effektiva verktyg i brottsbekmpningen, sger Petra Stenkula, chef fr grnspoli172
sen i Malm.
Som charterbranschen
Det finns mindre studier om mnniskosmuggling, men dremot
saknas grundlig forskning i mnet. En internationellt uppmrksammad doktorsavhandling publicerades dock 2007 av den hollndska forskaren Ilse van Liempt, som utifrn ett femtiotal intervjuer frskte ge en bild av hur smugglarna bedrev sin verksamhet.173 Hennes slutsats var att detta r en komplicerad aktivitet,
som inte i frsta hand styrs av kallhamrade ligor av hnsynslsa
kriminella, utan snarare av lst sammansatta ntverk som drivs
av svl ekonomisk vinning som ideella och politiska motiv.
Smugglaren r vanligen inte beroende av ngon central chefsperson utan agerar utifrn en improviserad agenda, dr de kan vnda
sig till ngon som knner ngon som i sin tur som knner ngon
som de kan samarbeta med. Smugglingen beskrivs som en inarbetad marknad med olika alternativ, alltifrn de som bara gr det fr
pengar till ideologiskt och humanitrt motiverade ntverk.
Asylsmugglingen pminner p s stt om charterbranschen dr
man kan vlja vilken kvalitet man vill ha p resans olika bestndsdelar som flygbolag, hotell, bara flygstol eller kanske helpension. Hr handlar det i stllet om hur mnga mellanhnder
som ska aktiveras, fljeslagare p olika etapper av resan, biljetter

172

Svenska Dagbladet 29 januari 2010.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/smugglare-kan-arbeta-ostort_4175217.svd
173
Ilse van Liempt 2007: Navigating Borders: Inside Perspectives on the Process of Human
Smuggling. Amsterdam: Amsterdam University Press.

162

fr olika transportstrckor och mat och logi som ska betalas, dokument som ska frfalskas och tjnstemn som ska mutas etc. Den
som vill ta sig frn exempelvis Mellanstern kan vlja mellan olika
resebyrer, som till varierande priser kan erbjuda mer eller
mindre kvalificerad service. Ibland ingr ocks vad som skulle
kunna jmfras med resefrskringar; i stllet fr charterresans
terbetalningsskydd kan dessa g ut p att smugglaren gr ett
nytt frsk utan extra kostnad om det ursprungliga frsket av
ngon anledning skulle misslyckas.
I smugglingsindustrin ingr ocks en hel industri med underleverantrer av falska dokument. Nr det gller Sveriges jmfrelsevis kravlsa asylhantering finns det all anledning att anta att
den delen av verksamheten r mycket lnande och vl utvecklad.
S hr beskrev tidigare asylombudet Merit Wager i november 2007
skillnaden mellan Sverige och Finland i en krnika i Svenska Dagbladet:
Bde Migrationsverket och polisen knner till att uppemot en kvarts miljon
svenska pass har anmlts stulna och frkomna. Mnga av dem har sedan
anvnts bde en, tv och sex gnger av mnniskor fr att ta sig till Sverige.
En man har ftt ut tolv nya svenska pass p sex mnader!
Handlingar gr att kpa, mnniskor gr att muta. Och svenska myndigheter
knner till allt detta. Som en jmfrelse kan nmnas att i Finland anmls
7.000 finska pass som frkomna rligen. 2.000 blir terfunna, det slutgiltiga
antalet r 5.000. Alla pass makuleras i passregistret och kan inte anvndas
174
ver Schengenomrdets yttre grns.
Dagens Nyheter konstaterade 2006 att det r sm risker och stora
vinstmjligheter som gr smugglarnas verksamhet s attraktiv. I
artikeln beskrevs ocks hur olika falska handlingar producerades:

174

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/asylhanteringen-har-havererat_584315.svd

163

Utan undantag krvs pass fr att utifrn resa in i ett Schengenland. Men de
som sker asyl saknar ofta pass nr de anlnder. Ofta samlas de in av en
ledsagare som sjlv reser med kta handlingar. P s stt kan smugglarna
teranvnda falska handlingar och slja dem p nytt. Polis och klagare har
ocks sett att missbrukare fungerar som "mlvakter" och gng p gng tappar sitt pass. Helt falska pass r ltta att avslja och drfr svra att resa
med. Men floran av falska varianter av i vrigt kta pass r stor. "Look alikes" ker p lnade kta pass dr resenren liknar bilden p passinnehavaren. Bilden eller namnet eller hela namnsidan i ett kta pass kan ndras.
Falska viseringar och falska uppehllstillstnd till olika lnder kan stmplas
eller fstas i kta eller falska pass. Som om inte detta vore nog finns ocks
kta pass utfrdade p falska grunder.
Mnga frfalskningar r mycket skickligt gjorda och svra att avslja. Originalpass frn andra lnder frs till Sverige fr att hr frses med falska viseringar eller uppehllstillstnd innan de anvnds i smuggeltrafiken. De skickas
sedan ned igen tillsammans med falska svenska pass till mnniskosmugglarnas kunder i utreselnderna.
Smugglarna anvnder ofta rutter dr risken att de falska handlingarna ska
avsljas redan i utreselandet r minst. Det kan vara via Ukraina eller Turkiet,
175
Jordanien eller Syrien.
Det finns naturligtvis mnga olika ingngar till problematiken
med asylsmuggling och frfalskade eller frstrda passhandlingar.
Ska tyngdpunkten ligga p EU:s medlemsstater att flja sina lagar
och vrna asylrtten fr de mest utsatta, s r all illegal verksamhet med asylsmuggling ngonting som mste bekmpas. Det r
ocks ett anstndighetskrav att mottagarlnderna fr veta korrekt
identitet p dem som sker asyl. De r ju mnniskor som fr tillgng till vra vlfrdssystem p livstid och som ocks fr rtt att
terfrenas med sina nrmaste anhriga och ta hit en framtida
partner. I Sverige fr ocks dessa anhriga samma rttigheter ef-

175

http://www.dn.se/nyheter/sverige/stora-pengar-och-sma-risker-for-ligorna

164

tersom det inte krvs att de kan frsrjas av anknytningspersonen/personerna. Hur vanligt det r med mnniskosmuggling till
Sverige verkar ingen myndighet ha riktig koll p.
Vi vet inte hur mycket som frekommer som vi inte knner till. Mest sker
nog mellan lnderna i Europa eftersom grnskontrollerna inte finns p
samma stt i Schengenomrdet, sger Per-Uno Johansson, chef fr grnspolisen i Stockholm.
ven Hkan Jonsson, Migrationsverkets samordnare mot mnniskohandel,
sger att nog den mesta mnniskosmugglingen numera frekommer ver
grnserna mellan Europas lnder.
Nr vi fr veta att smugglare varit inblandade i flyktingars ankomst till Sverige s tipsar vi polisen om det. Vi ser ett begrnsat antal av dem som
smugglas in, men det verkar som om antalet som smugglas in r ganska kon176
stant, sger Hkan Jonsson.

176

Uppsala Nya Tidning 19 april 2012

http://www.unt.se/sigtuna/manniskosmugglare-gripna-pa-arlanda-1724749.aspx

165

166

Invandrare och kriminalitet

Tonrskriminalitet
I december 2012 meddelar en TT-notis att bortt tv tredjedelar av
vldsbrotten i Sverige begs av en hundradel av befolkningen och
att mindre n fyra procent av befolkningen svarar fr samtliga
vldsbrott. Det betyder att en frkrossande majoritet av den
svenska befolkningen givetvis inbegripet invandrarna lever
fredliga och, tminstone med avseende p vld, ickekriminella liv.
Det fr oss att minnas nr riksdagen en dag i brjan av nittiotalet skulle beska Rinkeby. Sjlva besket gick fort, riksdagsmnnen klarade av det p ngra timmar, varefter de frsvann och hos
en del Rinkebybor lmnade knslan att de hade blivit uppfattade
p ungefr samma stt som apor i en bur. Den kvinna som arrangerade besket berttade:
Jag ordnade det dr besket och det var en enorm apparat. De skulle g runt
och beska skolor, dagis och sdant. Grekiska freningen och sdant. Det
kom trehundra stycken. Och d var det ngra av riksdagsmnnen som ringde
innan och frgade om det verkligen var tillrdligt att de gick ur bussen. Det
handlade om en torsdagsfrmiddag. D frstr man ocks vad folk har fr
177
bild av Rinkeby.
ven om vldet r ett undantag ocks i den hrt segregerade frorten, s r det frmst dr som tonrskriminaliteten skapas och frodas. Det r dr unga mnniskor, vilket i vrt mngkulturella och
segregerade samhlle i stort sett r liktydigt med unga invandrare

177

Intervju med Marika Lundin, Familjebostder 1992

167

och barn till invandrare, har kriminella frebilder, avskyr poliser

och, om det vill sig riktigt illa, rekryteras till olika kriminella ntverk.
Lt oss ge ett exempel frn skolans vrld p hur denna livsstil
formas. Det r hmtat ur ett nnu opublicerat manuskript av tidigare folkpartisten och universitetslraren Jan Sjunnesson. Han
berttar frn sin tid som rektor fr en grundskola med till 99 procent barn frn invandrarfamiljer. Texten r avsedd fr en internationell publik och drfr skriven p engelska men Jan Sjunnesson
har versatt den till svenska t oss. Observera srskilt vad mtet
mellan invandrarbarn och svenska barn leder till i denna skola.
Kulturmten beskrivs regelmssigt som berikande av svenska
journalister. Hr r bilden annorlunda:
Denna skola i Tensta fungerade knappt med bara 30 procent av eleverna
godknda i alla mnen och 50 procent med tillrckliga betyg fr att g vidare
till gymnasiet. nd var skolan hyllad som en frebild fr mngkulturalism
av Skolverket, rektorn belnad och studiebesken frn mer vita omrden
kom fr att titta p alla brunhyade elever (99 procent, 1 procent svenska).
Ett mnskligt zoo med slagsml och hga skratt, exotiska vackra varelser och
mycket tonrsenergi och vrede. Kul men vilt. Jag var ansvarig fr att organisera 30 lrare i modersmlsundervisning eftersom den svenska policyn om
andrasprksinlrning krver goda kunskaper och drmed undervisning i det
frsta sprket, dvs modersmlet. Nyanlnda mste frst lra sig sitt eget
sprk och ibland ven dess alfabet, vilket kunde vara oanvndbart utanfr
sina f.d. hemlnder om alfabetet var ovanligt. Nr invandrarfamiljer protesterade och ville ha mer svenska i stllet fr modersmlsundervisning fanns
det ingen mjlighet att tillgodose dem. Modersmlsundervisning r infrt
utifrn lag, oavsett vad frldrar och elever anser. Jag gillade sjlv att prata
persiska, hindi, spanska, engelska och franska med de hrt arbetande vlintegrerade lrarna. Srskilt somalierna.//
Nr de nyanlnda eleverna kom sg jag vakna begvade ungdomar som
uppfrde sig vl, lyssnade p lrarna och studerade flitigt. Efter sex mnader
hade de frndrats till normala svenska elever, ven om de hade en ut-

168

lndsk kulturell bakgrund i denna speciella skola. Normalt svenskt elevbeteende innebr att stka, inte bry sig om skolan eller lyda vuxna. Alla gjorde
inte detta och flickorna uppfrde sig bttre n pojkarna. Men socialiseringsprocessen in i de svenska extremerna var uppenbar och borde ha lett till
annat n leenden och axelryckningar nr de tidigare blyga eleverna brjade
g in och ut ur klassrummen eller skrika hgt i matsalen. Svenska lrare r
extremt tilltande infr dligt uppfrande och bedmde de nyanlnda elevernas utveckling som normal. Det gjorde inte jag. I matsalen kastade man
mat p mig och andra lrare utan mycket reaktioner. Jag blev trffad men
kunde inte se av vem och ingen brydde sig heller. Nsta hndelse var dock
mer bekymmersam.
En 15-rig somalisk elev som var knd fr sitt vldsamma beteende hade
krossat ett fnster i flicktoaletten. Eftersom han var sedd kunde han inte
neka. Han frdes in till mitt kontor av sin mentor, en speciallrare, vilket var
rutin eftersom man inte skulle vara ensam med brkiga elever. Jag sade till
honom att kostnaden fr reparation vad omkring 700 kr men han kunde
arbeta av det under sommaren om det inte fanns nog med pengar hemma.
Hans ensamstende mamma med tta syskon gick p bidrag. Han sg mig
rtt in i ansiktet och spottade. Slut p historien och anmlan av fnsterkrossningen och bespottningen till polisen. Mina verordnade gillade inte
polisanmlan, men jag gick vidare och blev kallad till tingsrtten. Den unge
mannen log mot mig nr han fick sin dom, att ha veckosamtal med socialtjnsten. Han hade haft mnga sdana samtal utan resultat.
Det skulle bli fler besk till polis, socialtjnst och domstolar. En dag attackerades skolan av 20-30 busar frn den rivaliserade och lika invandrartta
frorten Rinkeby med kedjor, jrnstnger och nvar. Fnster krossades, folk
blev slagna och panik utbrt innan polisen anlnde. En skolelev kunde ha
bjudit in dem fr att stlla till brk, men skolan ville ligga lgt i efterforskningarna, liksom alla elever i skolan som inte vgade bertta vad de sett. Det
fanns en dold ordning i Tensta som krvde absolut lojalitet, hgre n den till
lag och skolledning.
Skolan hade en rangordning utefter etniska gruppers inflyttningar i omrdet sedan generationer. verst fanns turkar, kurder, iranier och ngra andra

169

grupper frn Mellanstern. Dessa frldrar hade kommit under sent 1970tal och 1990-tal och styrde ver Tensta-Rinkeby sedan en generation tillbaka
d de hade ersatt hrt arbetande sydeuroper och vlutbildade latinamerikaner som anlnt fr arbete och politisk asyl under 1960- och 70-talen. Den
versta styrande gruppen hade sina representanter anstllda i skolans caf
och fritidsgrd och talade kurdiska, arabiska, turkiska och persiska. Om en
konflikt uppstod mellan en elev som talade ngot av dessa sprk och ledningen fanns en rutin att involvera dessa anstllda som medlare. De hade
inte ngon formell utbildning frutom i bsta fall grundskola, ofta frn sina
hemlnder. Elever som ertappades eller misstnktes fr stld, skadegrelse
eller trakasserier fick std av dessa caf- och fritidsgrdsanstllda som redde
ut konflikter utan att tala svenska, ven om eleverna var fdda i Sverige och
uppenbarligen talat svenska innan konflikten uppstod. Ibland anvndes en
Koran som lades fram fr att eleven skulle lgga sin hand p den fr att
svra p att tala sanning. Efter sdana konfliktlsningar kunde stulna dyra
jackor, telefoner, nycklar och vskor terfinnas, men det gick inte att klargra hur eller varifrn. Saker kunde lmnas ver av andra unga medlare som
drmed lrde sig att reda ut konflikter inom sin etniska grupp och utanfr
lagen. Eftersom det inte gjordes ngon registrering av vilka elever som hade
begtt brott blev varken familj, polis eller socialtjnst involverad. Bara de
cafanstllda visste men hll tyst eftersom banden till eleverna var viktigare
n att hlla sig till regler och lag samt informera familjer. Om stlder begicks
av samma elever eller nya kunde inte klarlggas eftersom inga register upprtthlls och drmed var ingen uppfljning mjlig. Lojalitet till lokala etniska
ntverk var ndvndigt fr att klara sig i denna utsatta frort. 178
r 2000 publicerade BR en rapport om ungdomar som rnar
andra ungdomar. Den byggde p statistik ver polisanmlda rn
under 1990-talets slut samt en enktunderskning med 4 500 ungdomar i ldern 15-17 r. Dr kan man bl.a. lsa:

178
Jan Sjunnesson 2012: The Swedish story. From extreme experiment to normal nation. Opubl.
manus, versttningen till svenska gjord av Jan Sjunnesson.

170

De misstnkta grningsmnnen var till cirka 90 procent pojkar, vanligtvis i

ldern 15-17 och i mnga fall, men lngt ifrn alltid, bosatta i socioekonomiskt mindre vlbestllda bostadsomrden. [] Omkring hlften av ungdomsrnen begicks enligt skoleleverna p dagtid och tillika hlften trots att
det fanns vuxna i nrheten. Enligt eleverna frstod de vuxna inte vad som
179
pgick, eller ocks frstod de men valde att inte ingripa.
En ledare som BR:s dvarande generaldirektr Ann-Marie Begler
skrev i BR:s tidskrift Aprop visar tydligt hur forskarna ser mnet invandrare och kriminalitet som problematiskt. Fr henne r
det s viktigt att framhlla att de flesta invandrade ungdomar inte
begr brott, att hon i sin korta ledare meddelar det p inte mindre
n tre stllen. S hr frklarar hon rapporten:
Varfr gr BR d en sdan studie? r det inte bttre att lta bli? Det finns
flera skl till en studie av detta slag. Frst nr vi vet mer om grningsmnnen, omstndigheterna kring brotten och ungdomarnas syn p brottsligheten, kan de som arbetar med problemen vidta rtt typ av tgrder. Ju nrmare vi beskriver omstndigheterna, desto mer trffskert kan tgrderna
utformas. BR har en tydlig skyldighet att ta fram kunskap som kan bidra till
aktiva och effektiva brottsfrebyggande insatser. S r det med studien om
unga rnare, som visar att livsvillkoren fr unga invandrare mste frbttras.
Observera slutsatsen, att livsvillkoren mste frbttras. Det betyder att de kriminella ungdomarna inte sjlva br ansvaret utan
det handlar om ett samhlleligt tillkortakommande, som lses eller
lindras med kade resurser, det vill sga mer pengar.
En C-uppsats i sociologi kastar ocks ett visst ljus ver frgan
om kriminalitet och invandrarungdom. Den bygger p intervjuer
med elva ungdomar som rnat andra ungdomar. De r samtliga

179

Brrapporten 2000:7 s. 7-8. Rapporten handlar inte srskilt om invandrarungdomar men det
framgr tydligt att utlandsfdda ungdomar r starkt verrepresenterade bland rnarna, samtidigt som de r lika starkt underrepresenterade bland offren.

171

mellan 15 och 17 r, har utlndsk bakgrund och bor i Malm. Det

visar sig att rnen r riktade mot svennar, som uppfattas som
rika, bland annat drfr att de har dyra mobiltelefoner:
Alla ungdomar menade att det var lttast rna svenskarna p grund av att
de oftast var vldigt rdda under rntillfllena. De intervjuade ungdomarna
anvnder ord som rdda, mesiga, dumma fr att beskriva svenskar i
detta sammanhang och de anger ocks det vara ett skl till varfr de vljer
att rna svenskar. En av pojkarna frn Snnaskolan sger: svenskarna gr
180
ingenting och de ger oss bara sakerna, de r s mesiga .
Fr tonringar brjar den kriminella karriren ofta med smstlder, rn och samhllssaboterande aktiviteter som skolbrnder och
stenkastning mot brandmn, ambulanspersonal och poliser. Myndigheten fr Samhllsskydd och beredskap berttar i en rapport:
Ett hndelsefrlopp kan se ut som fljer: P kvllen stter ngon fyr i en
sopcontainer eller sophus och Rddningstjnsten fr larm om att det brinner. D rddningstjnsten kommer till platsen attackeras brandmnnen med
stenar eller gg. De retirerar och avvaktar till polis kommer dit. D de anlnder blir de ocks attackerade. De kan avvakta eller om branden verkar bli
allvarlig ingripa genom att sprra av omrdet runt brandplatsen. De som
kastar sten gmmer sig. Rddningstjnsten slcker branden. Media har tidigare anlnt och r nrvarande under stora delar av hndelsefrloppet.
Mnga mnniskor frn bostadsomrdet kommer till platsen som skdare.
Polis griper senare under kvllen ngra ungdomar som misstnks ha anlagt
branden. Ungdomarna blir slppta lite senare men hvdar att de blivit illa
behandlade av polisen. Dagen drp samlas en strre grupp ungdomar efter
en sms-kedja. De antnder en sopcontainer och Rddningstjnst och polis
larmas och media anlnder p nytt. Konflikten trappas upp och om den blir

180

Petra kesson 2006: Vi krigar mot svenskarna. Unga rnare om hur och varfr de begr brott.
Sociologiska institutionen Lunds universitet.

172

mer omfattande antnds dck eller slpkrror. Polis mobiliserar fler styrkor
och medieintresset blir strre. Frloppet kan d bli lngvarigt och vara un181
der flera dagar.
Vi funderar lite ver det dr med slpkrror. Betydligt vanligare
mste det vl vara att man tnder eld p bilar? Samma myndighet
rapporterade hsten 2012 att antalet anlagda bilbrnder under
2011 var 1.247, vilket kan jmfras med 380 r 1998.
Notera att statistiken inte redovisar hur mnga bilar som brinner utan endast antalet brandtillfllen. Det totala antalet bilar
som frstrs eller skadas av anlagda brnder r avsevrt hgre,
eftersom flera bilar ofta frstrs vid ett och samma tillflle.
Av landets strre kommuner och med hnsyn taget till antal invnare var Botkyrka kommun utanfr Stockholm 2011 hrdast
drabbad, fljd av Malm och Gteborg. I absoluta tal rknat anlades flest bilbrnder i Stockholms kommun, 217 stycken under
2011.182 Under 2012 frefaller bilbrnderna snarare ha kat n
minskat. S hr rapporterar DN den 5 maj 2012:
Tre bilar stacks i brand i Tensta natten till fredagen, som nd var lugnare n
onsdagskvllen och natten till torsdagen, d en skola vandaliserades. Polisen
str i beredskap fr fortsatt oro i Stockholmsfrorten Tensta efter onsdagskvllens vandalisering av Bussenhusskolan med brand och stenkastning. Sju
ungdomar greps d men slpptes senare. 183
Och s hr rapporterar Svenska Dagbladet den 2 december 2012:
30 fall av stenkastning mot polis och utryckningsfordon har anmlts p Jrvafltet i r. Hittills har det varit sju upplopp. Samtidigt fr polisens extrain-

Rapporten Varfr kastar de sten? finns hr: https://www.msb.se/sv/Produkter-tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Varfor-kastar-de-sten-Om-konflikter-ocherkannande/

182
Statistik frn Myndigheten fr Samhllsskydd och beredskap.
183
http://www.dn.se/sthlm/bilar-brann-i-lugnare-tensta
181

173

satser kritik. Nu engagerar sig unga tidigare kriminella fr att f stopp p

uppladdningen. Vid gngvgen bakom Ungdomens hus i Rinkeby knns en
ptrngande rklukt. Det r fredagskvll, klockan r halv tio och stora eldslgor stiger mot himlen. Den tunga lukten av plast och gummi sprider sig i en
explosionsartad bilbrand p en parkeringsplats. Nattvandrare frsker
skingra de stora skarorna av skdare. Kom nu grabbar, nu gr vi tillbaka till
ungdomsgrden.
Det gller att f bort de flesta innan polisen kommer, annars blir det stenkastning. De som tnt elden r redan lngt borta, sger Bo Sundin (M),
stadsdelsnmndens ordfrande i Rinkeby-Kista. Den hr kvllen nattvandrar
han tillsammans med ungdomsledaren Kadafi Hussein och en grupp unga
killar frn X-cons, en organisation fr avhoppade kriminella.
Jag frstr att det verkar dramatiskt nr det brinner bilar, men fr oss som
bor hr r det vardag. Jag har sjlv bott inne i stan dr hnder aldrig att
ngon tnder eld p en bil, sger Mazlum Gunes frn X-cons. Statistiken bekrftar att bilbrnder r vardagsmat. Hittills i r har 77 bilbrnder intrffat i
184
Rinkeby och Tensta.
Efter det stora vrdetransportrnet p E4 i slutet av augusti 2005
skrev en sjuttonrig flicka i Expressen om hur tonrskillarna i
Fittja tyckte att de hamnat i underlge. Nu var ju Botkyrka den
plats dr de hftigaste killarna bodde. Redan samma dag som det
blev knt sprang ungdomar i Fittja och Alby och slog snder glasrutor fr att terf sin frlorade heder. Hon berttar vidare:
En annan anledning till att man snor bilar och rnar tanter r att f det man
vill. Jag syftar inte p saker man kan kpa i butikerna. Utan jag menar att f
de kattigaste tjejerna och f respekt av de mest inflytelserika grabbarna. Jag
vet inte hur det r i resten av Sverige, men dr jag bor vet jag att det r f
tjejer som verkligen sker Den Stora Krleken. Ett annat ord som frklarar
dem r: Golddiggers. Vem skulle sga nej till snubben i den nya Porschen?

184

http://www.svd.se/nyheter/stockholm/nya-krafter-i-kampen-mot-valdet_7718556.svd

174

Vem skulle sga nej till killen i den nya villan? Vem skulle sga nej till en date
i den dyraste restaurangen? Ja, nr man r studerande, nstan helt fattig
och arbetsls r det inte s mnga som skulle neka. Speciellt om killen i
frga r "knd" inom trakterna.
En killkompis till mig hade varit kr i en tjej i nstan tre r. Han klassades
som skolans nrd och ingen tittade ens t hans hll. Ni vet hur historien slutar. Han valde den kriminella vgen, blev ondigt rik och kunde vlja vem
han ville. Inklusive bruden han hade jagat i s mnga r. Patetiskt va. 185
Den numera nedlagda frortstidningen Gringo konstaterade,
samma r som texten i citatet ovan skrevs, att det bara fanns tv
killar som frortsgrabbar med stolthet kunde ha p vggen. Den
ena var Tony Montana frn filmen Scarface, allts en rollgestalt
och ingen verklig person, den andra var rapparen Tupac. Scarface
satt i fngelse p Kuba, frmodligen fr mord. Knarkare, ihjlskjuten av colombianska knarklangare. Tupac satt inne fr sexuellt
ofredande, ihjlskjuten 1997. Gringo ansg att Scarface imponerade men han har trots allt inte har funnits i verkligheten. Drfr
ansg de Tupac verlgsen och dmde honom till att vara vrdig
varje pojkrumsvgg i varje frort i hela vrlden. 186
Gr vi nnu lngre tillbaka i tiden s konstaterar TT i en lakonisk notis frn den 9 juni 1997 att det finns ett hundratal ungdomsgng bara i Stockholm. Av dem r 20 direkt yrkeskriminella
och medlemmarna har ofta invandrarbakgrund, som det brukar
heta i den hr typen av rapportering. Botkyrka, Skrholmen, Rinkeby, Tensta och Jordbro anges som platser dr gngbrottsligheten
frodas. Trots att det alldeles uppenbart r invandrarrelaterad
brottslighet s hvdade den ena av frfattarna, Ola Thunberg att
det inte handlar om ett invandrarproblem utan ett socialt problem.
Den andre, Michael Lundh citeras p fljande stt i TT-notisen:

185
186

Expressen Fjrde sidan 050901.

Gringo 05.01.11.

175

Nr vi jobbade som piketpoliser fr tio r sedan hade vi ocks frdomar.

Man sg ju bara invandrare nr man grep dem. Hr har vi en otroligt viktig
uppgift att hjlpa poliser att f trffa ven icke kriminella invandrare och
lra sig frst dem //187
Frst vad? Vi kan inte tolka dessa bda ungdomspolisers kommentarer som annat n att de gr sitt bsta fr att markera att de
varken r rasister eller frmlingsfientliga. Observera hur begreppet frdomar anvnds. Nr poliserna ser att det r en anmrkningsvrd dominans av invandrare i de kriminella gngen, s r
det frdomar. Vi kan lugna de bda poliserna, det r inte frdomar
Vnder vi blicken mot Danmark hittar vi ungefr samma situation som i Sverige, med den skillnaden att statistiken r frskare,
rakare och mer ltttkomlig.
Enligt en ny underskning som tidningen Politiken och radiokanalen P4 Kbenhavn utfrt med hjlp av siffror frn danska motsvarigheten till SCB,
Danmarks Statistik, r invandrarkillar dubbelt s kriminella som infdda
danskar. De uppseendevckande siffrorna oroar justitieministern.
Knappt tta procent av invandrarkillar under 20 r i Danmark r dmda fr
kriminalitet, vilket r dubbelt s mnga jmfrt med infdda danskar i
samma lder. Siffrorna oroar justitieminister Morten Bdskov som sger att
siffrorna r mycket allvarliga och att fokus mste ligga p ungdomskriminaliteten. Han menar ocks att frldrarna mste ta ett strre ansvar fr att
hlla sina barn borta ifrn kriminalitet.
ven trendmssigt ser det vrre ut fr invandrarkillarna. Medan andelen
dmda unga danska killar gtt ned, frn 4,1 procent 2007 till 3,5 procent
2010, stiger de fr invandrarna: frn 6,6 till 7,7 procent. Dessutom stiger
antalet unga invandrare i den aktuella ldern. I Kpenhamn utgr de nu
knappt 30 procent av ldersgruppen.

187
188

188

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9806/09/telegram/inrikes25.html#rubriker
http://avpixlat.info/2012/11/23/invandrarkillar-dubbelt-sa-kriminella-som-infodda-danskar/

176

Offer och frvare

En solig sommarsndag i mars 2012 misshandlades en 61-rig
hundgare i det minst sagt invandrartta Kortedala s svrt att
det r mrkvrdigt att han verlevde. En behandlande lkare sa i
polisfrhr att han nstan aldrig frut sett s allvarliga hjrn- och
skallskador efter en misshandel. Fem till sju killar gav sig p
mannen efter att de frst retat hans hund och han protesterat. De
fste honom framfr sig och sparkade ner honom i den vattentomma bassngen p torget. Han fll baklnges och blev liggande.
De fortsatte att sparka honom dr han lg p betongen.
Mannen lg tv mnader i koma och fick allvarliga skador som
starkt nedsatt syn p ett ga, afasi och mycket stora minnesluckor.
De senaste tv ren, liksom sjlva misshandeln, var helt borta ur
hans medvetande.
I rttegngen i september 2012 talades endast tv av tonrspojkarna. De nekade till den allvarliga misshandeln och sa att de
frsvarat sig mot den aggressive 61-ringen (som var sjuklig och
aldrig tidigare varit i ngot brk).
Tevejournalisten som rapporterade frn rttegngen sa att detta
r en tragedi fr svl 61-ringen som de tv av ungdomarna som
fastnat i rttvisans garn. Det r en djupt upprrande formulering
eftersom den likstller offer och frvare. Peter Linn, journalist
p Gteborgsposten, fljde samma linje. Han skrev att klagaren
pressade pojken fr hrt och prvade att vcka lsarnas empati
med fljande formulering: Den lille 15-ringen hade kommit till
tingsrtten ensam, utan frldrar eller annan anhrig.
Dessa bda pojkar, vlkldda och vattenkammade i rttssalen,
kanske rrde vid ett och annat hjrta bland hrarna, men nr de
befann sig i gnget som nstan tog livet av 61-ringen s var de s
farliga att ingen av alla dem som bevittnade den grova misshandeln vgade ingripa. Risken att sjlv bli lika misshandlad var
uppenbar. Sdana hr gng finns det gott om runt om i svenska
frorter som domineras av invandrare, det som politiker benmner
utanfrskapssamhllen

177

Nr journalister individualiserar, dekontextualiserar och sentimentaliserar p det hr sttet gr de inte bara undermlig journalistik utan de dribblar ocks bort vad som r och br frsts som
allvarliga samhllsproblem.
Gteborgs tingsrtt verkar fr vrigt inte heller ha sett srskilt
allvarligt p den vldshndelse, dr det mest var en slump att inte
offret dog. De dmde den ene pojken till ungdomstjnst i 70 timmar, den andre till ungdomstjnst i 100 timmar. Skadestndet sattes till 130.777 kronor. I december 2012 skrpte hovrtten domen
fr de tv 16-ringarna till 140 timmar samhllstjnst i socialfrvaltningens regi.
I brjan av januari 2013 redovisar DN en underskning av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog som p uppdrag av stiftelsen Akta huvudet har rknat och prismrkt det
vld som utvas i offentlig milj. Ngra konkreta exempel:
Ett personrn kostar samhllet 226.000 kronor.
En mycket mttlig misshandel kostar 203.000 kronor.
En indrivning nr kriminella personer driver in en skuld kostar 123.000
kronor.
Om en person blir s svrt misshandlad att den invalidiseras kan kostnaden
hamna p 50 miljoner kronor.
I priset ingr rttsvsende, sjukvrd, rehabilitering och kostnader fr inkomstbortfall. Betalar gr staten via rttsvsendet och frskringskassan,
landstinget och kommunen. Siffrorna r genomsnittliga och kostnaderna fr
189
kriminalvrden av den eventuellt gripna frvaren ingr inte.
Livsstilskriminella
Fr tonringarnas fortsatta kriminella karrir har polisen myntat
begreppet livsstilskriminella. Dessa utgr enligt polisens berkningar cirka tio procent av de kriminella men str fr hlften av

189

http://www.aktahuvudet.se/2013/01/gatuvaldets-ekonomi-ett-kommunalt-perspektiv/

178

alla anmlda brott. Polisen definierar dem som mn mellan 20 och

50 r, som stjl och begr inbrott fr att finansiera sitt alkoholeller narkotikamissbruk. Det r en egendomlig avgrnsning. Vart
tog alla vldsbrotten vgen? Och nog mste vl brottsligheten
handla om strre ekonomiska ambitioner n att finansiera ett
missbruk?
I november 2012 inledde Dagens Nyheter en artikelserie dr de
visade att polisens och regeringens pstende, att arbetet mot den
organiserade brottsligheten varit framgngsrikt och att denna
tryckts tillbaka, var felaktigt. Exempelvis fanns gnget Black
Cobra kvar, trots polisens pstende att de lagt ner sin verksamhet.
Jag tror inte att allmnheten r medveten om hur allvarligt det r, sger
Amir Rostami, kriminalkommissarie p lnskriminalpolisen och sociolog som
studerar gngkriminalitet.
Man kan dra slutsatsen att gngkriminaliteten kat om man tittar p viktiga variabler som grupprelaterad vldsbrottslighet, antal grupperingar och
antal gngmedlemmar. Dr allt pekar uppt.
Det finns statistik som visar p den svarta trenden:
Fler skjutningar p allmn plats.
Fler hot mot vittnen och offer.
Fler fall av utpressning.
Och Amir Rostami fr medhll av andra inom polisen, som av rdsla fr repressalier inte vill trda fram med namn.
Det knns som om vi utkmpar krig p alla hll och kanter. Antalet aktrer
inom den organiserade brottsligheten r s oerhrt stort och det finns s
mycket att gra, som vi inte ror i land, sger en polis med mngrig erfaren190
het av gngbekmpning.

190

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kriminella-gang-star-for-allt-fler-grova-brott

179

Frdomar som syns?

Kring millennieskiftet kunde Aftonbladet nnu skriva om invandring och brottslighet utan vare sig censur eller ideologisk styrning.
Exempelvis konstaterade journalisterna Anette Holmqvist och Anders Johansson den 12 mars 2000 att invandrare r verrepresenterade i brottsstatistiken och att medierna tassat kring mnet som
katten kring het grt. S inte Aftonbladet som rapporterade utfrligt, om ocks med brasklappen Det hr reportaget gnar sig
liksom all journalistik t undantagen:
Invandrare begr fler brott n svenskar, jmfrt med sin andel av befolkningen. Av 100 anmlda brott str invandrarna fr 16 trots att de bara utgr
9 procent av befolkningen. Aftonbladet har underskt verkligheten bakom
siffrorna. Och funnit en frortskultur som fostrar brottslingar oavsett om du
r svensk eller invandrare. Det finns f studier om invandrares brottslighet.
Men de som finns pekar i samma riktning. Invandrarna r verrepresenterade i samtliga brottskategorier. Ju grvre brott, desto strre andel av de
anmlda brotten har begtts av invandrare, visade exempelvis den senaste
strre underskningen frn Brottsfrebyggande rdet 1996, som bygger p
data frn 19851989. Det brott dr invandrare r mest verrepresenterade
r vldtkt:
9 invandrare av 10.000 jmfrt med 2 svenskar av 10.000 registreras fr vldtkt. verrepresentationen r drmed 4,5 gnger.
Fr samtliga anmlda brott r invandrare dubbelt verrepresenterade. Det finns ven skillnader mellan olika invandrar-grupper.
Fr vldtkt under perioden 19851989 r verrepresentationen
strst fr medborgare frn Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien.
Fljt av Italien och Irak.
De som registrerats fr minst andel brott var personer frn asiatiska lnder som Korea, Japan, Kina och Vietnam.
Med invandrare avses hr personer fdda i annat land, folkbokfrda i Sverige. Totalt sett stod de fr 16 procent av alla anmlda brott 19851989.

180

Deras andel av befolkningen uppgick d till 9 procent. ven barn till invandrare r verrepresenterade men i mindre utstrckning n frldragenerationen. De stod fr 13 procent av de anmlda brotten under den underskta
femrsperioden och utgjorde 9 procent av befolkningen.191
Aftonbladet njde sig inte med att terge siffrorna frn Brottsfrebyggande Rdets statistik utan kte ivg till Fittja fr att f en
extra hg med lk att lgga p laxen. Srskilt intressant r reportagets inledning Frdomarna syns direkt Aftonbladets reportrar ser inte det som syns utan de ser frdomar? Vi kan ocks undra
ver om de ser dessa stora BMW-bilar, dyra mrkesklder och
glimrande guldlnkar som nmns. I reportaget har de med ett foto
av tre unga mn som ser ut som vilka hyggliga ungdomar som
helst. Vi har svrt att tro att de har sina dyra bilar parkerade runt
hrnet. Men s r det med kvllstidningsjournalistik den r alltid skruvad t ngot hll:
Frdomarna syns direkt nr Aftonbladet besker Fittja, en frort i Stockholm
dr nstan 90 procent av invnarna r invandrare. Unga mn i en BMW modell strre, dyra mrkesklder, glimrande guldlnkar. Hr r en hg andel
lngvarigt arbetslsa och beroende av bidrag.
Imran Ahmad, 25, jobbar med problemungdomar i Fittja i Fryshusprojektet Lugna gatan. Arbetet gr ut p att vara en positiv frebild. Vi trffar honom i en lokal i ett av Botkyrkabyggens hghus. Han jmfr de invandrartta frorterna med en verfull buss. Fler och fler mnniskor har
tagits in utan att man frst tnkt efter om de verkligen fr plats.
Ungdomarna vxer upp med hopplsheten omkring sig. De ser frldrar
som aldrig fr jobb eller kanske inte ens kommer in p en kurs fr att lra sig
bttre svenska. r det d ngon id att anstrnga sig? Att plugga och f bra
betyg nr jag nd inte fr ngot jobb?

191

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/13/dokument.html. Det kan tillggas att Aftonbladet

har gjort en stycksindelning med varje avslutad mening p ny rad frmodligen fr att ka den
dramatiska effekten. Vi har sammanfrt till en reguljr textestetik, dvs med lpande text.

181

 De unga ser ingen framtid, sger Ahmad, som sjlv kommer frn Pakistan
och r uppvxt i Skogs och Fittja.
De som klarar sig hr r de med frldrar som har egna fretag, restauranger. Orkar de inte plugga kan de g in i familjefretaget och jobba 16
timmar om dagen.
Uppgivenheten bland andra ungdomar gr att brott blir en genvg till status.
Den som ser kompisar med en BMW cab och en fet guldkedja tnker
aldrig p fngelseren som kan ligga bakom, sger Ahmad.192
Olika gruppers kriminalitet
I december 2005 slppte BR rapporten Brottslighet bland personer fdda i Sverige och i utlandet, baserad p forskning utfrd
mellan 1997 och 2001. Den tidigare rapporten frn 1996 redovisade siffror frn 1980-talet, s en uppdatering var onekligen behvlig.
Eftersom rapporten handlar om invandrare som inte r dmda
fr brott utan enbart misstnkta, s blev detta i sig ett argument
fr att se dem som frtryckta. Sociologen och kriminologiprofessorn
Jerzy Sarnecki lyfte fram just den kopplingen nr han frklarade
resultatet med begrepp som social isolering och strukturell diskriminering. Han konstaterade ocks att Polisen stoppar oftare
en ung man med medelhavslook som kr BMW n en medellders
man i en likadan bil. Drmed ville han markera att det kunde
finnas en rasistisk bakgrund som tminstone delvis frklarade
verrepresentationen unga invandrare har helt enkelt polisens
193
gon p sig i en helt annan utstrckning n svenskar.
Teves nyhetsprogram Rapport fljde upp trden och intervjuade
ocks Sarnecki, som denna gng frklarade verrepresentationen
med att invandrare generellt lever under smre frhllanden.
Detta fick Sverigedemokraterna och partiledaren Jimmie kesson

192
193

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/13/dokument.html
SvD den 16 dec. 2005.

182

att reagera. I ett pressmeddelande sa han nedanstende, dock utan

att f ngon respons p sitt utspel:
Jerzy Sarnecki, som bland annat gjort sig knd genom att beskriva hndelsen, d en polisstation beskts med automatvapen i samband med invandrarkravallerna i Ronna r 2005, som en inte srskilt allvarligt incident utfrd av buspojkar, har alltfr lnge kunnat desinformera allmnheten om
brottsutvecklingen i landet utan att ngon p allvar har sagt ifrn. Jag krver
nu att Sarnecki presenterar kllorna bakom de uttalanden han gjorde om
invandrarnas brottlighet i grdagens Rapportsndning och jag vill hrmed
ocks utmana Sarnecki p en offentlig debatt kring temat invandring och
kriminalitet. Om Sarnecki inte kan presentera ngra kllor med hgre trovrdighet n BR-rapporterna till std fr sina pstenden om att socioekonomiska faktorer skulle utgra en huvudfrklaring till invandrarnas verrepresentation i brottsstatistiken, s kommer Sverigedemokraterna ven att
194
krva att Rapport publicerar en rttelse av de felaktiga sakuppgifterna.
Folkpartiets dvarande invandringspolitiske talesman, den debattglade och ofta kontroversielle docenten i ekonomisk historia,
Mauricio Rojas, fick knnedom om innehllet i BR-rapporten redan ngra dagar innan den offentliggjordes och skrev en artikel p
DN Debatt dr han pekade ut att variationerna mellan olika grupper r stora. S till exempel har invandrare frn Mellanstern en
ojmfrligt mycket hgre brottslighet n exempelvis etiopier och
vietnameser.
Den standardfrklaring som odlas i Sverige, att brottsligheten
kan frklaras utifrn rasism och diskriminering, hller inte. Inte
heller handlar det enbart om att invandrarnas villkor i Sverige r
s dliga att de mste beg brott. Det finns dessutom sociokulturella frklaringar, pstod Mauricio Rojas, som ocks skrev:

194

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sverigede
mokraterna-kraever-att-sarnecki-redovisar-sina-kaellor-angaaende-invandraresoeverrepresentation-i-brottsstatistiken-392039

183

I vras trffade jag tv av de ansvariga fr rapportens framtagning, bland

dem den nu avlidne Jan Ahlberg som ocks var frfattare till rapporten frn
1996. Det var ett mte som vittnade om en ptaglig nervositet som publiceringen av den nya rapporten franledde inom vissa miljer.
Under samtalet konstaterade Ahlberg att den nya rapportens resultat i allt
vsentligt bekrftade resultaten frn den tidigare rapporten. Studien frn
1996 innehller en hel del information och slutsatser som tvingar oss att
underska besvrliga aspekter kring vissa invandrargruppers verrepresentation i brottsligheten i allmnhet och i vissa brottskategorier i synnerhet.
Mot bakgrund av detta var det inte svrt att frst anledningen till Brs nervositet infr publicerandet av den nya rapporten, vilket sedan ledde till att
195
rapportens offentliggrande frdrjdes.
I en DN-intervju sger Mauricio Rojas:
Siffror p vilka nationaliteter som ligger bakom respektive brottslighet
kommer antagligen inte att redovisas i statistiken. Blandar man ihop nationaliteter som har helt olika brottsbelastning och bakgrund blir resultatet
196
bara luddigt.
Visst, blandar man ihop siffrorna s blir det luddigt och det var
detta som BR ville en solklar mrklggning. Mauricio Rojas
bengenhet att hlla sig till sanningen kostade honom posten som
integrationsminister efter maktskiftet 2006. I stllet fick vi Erik
Ullenhag. Kontrasten kunde knappast ha varit strre, trots att
Rojas och Ullenhag kommer frn samma politiska parti.
Fr att f svar p frgan om invandrares brottslighet skulle man
kunna underska frdelningen bland dem som sitter i fngelse.
Brottsfrebyggande rdet har gjort det och uppgivit att 27 procent
av de intagna under 2002 och 2003 var utlndska medborgare. Det
r en hg siffra men den ger ju inte riktigt svar p frgan eftersom

195
196

http://www.dn.se/debatt/kulturarv-ligger-bakom-invandrarnas-brottslighet
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kriminolog-avfardar-rojas

184

dessa bara utgr en liten del av den totala befolkningen i landet

med invandrarbakgrund, allts utrikes fdda eller inrikes fdda
med tv frldrar som r fdda utomlands. Svl kriminologiprofessor Leif G.W. Persson som frre justitieministern Tomas Bodstrm har sagt att invandrarna r verrepresenterade i fngelserna. Journalisterna Jan Josefsson och Jan Guillou hvdar till och
med att majoriteten av fngarna har invandrarbakgrund. Den nyligen avlidne Anders Carlberg, som bland annat drog igng Fryshuset i Stockholm, konstaterar att s gott som alla ungdomsrn i
Stockholmsomrdet begs av invandrarkillar. Ngon statistik fr
Stockholm har vi inte. Dremot har vi utifrn uppgifter som redovisats av Br i en rapport frn r 2000:6 sammanstllt nedanstende diagram197:

197

http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800019941/2000_6_ungdomar_som_rana
r_ungdomar.pdf

185

Som en debattr konstaterar:

Sjlv tycker jag man gr alla, inte minst invandrare, en bjrntjnst genom
denna mrklggning, feghet, omsorg eller vad man nu vill kalla det. Att man
p kpet dessutom omyndigfrklarar hela svenska folket r lika illa. Hur skall
198
man d ngonsin komma till rtta med frmlingsfientlighet?
Mnniskor oroar sig fr hur det kommer att g fr deras barn, om
de kan rra sig fritt p olika platser, var de kan handla utan att bli
illa behandlade etc. De s kallade frdomarna minimerar det individuella risktagandet och ingr i en tankegestalt som gr att tillvaron fungerar. En person som gr omkring och inbillar sig att det
inte finns skillnader utan att vi alla r lika r drfr detsamma
som en socialt handikappad person. Den som alltid bemter allt
och alla frutsttningslst r en person som inte riktigt frstr
tillvaron och omvrlden.
Vldtkter
Mediernas hantering av BR-rapporten frn 2005 utgick frn det
som Jerzy Sarnecki gjorde en pong av, nmligen att det handlade
inte om faktisk brottslighet utan om misstnkt brottslighet. Rapporten visar till exempel att det r 5,5 gnger vanligare att en utlandsfdd misstnks fr att ha begtt vldtkt n att en svensk
med svenskfdda frldrar blir misstnkt. Detta kunde tolkas p
flera stt. Med ett sdant material fanns det ingen mjlighet att
avgra om invandrare begick brott oftare n svenskar.
Man kunde bara konstatera att de oftare blev anmlda och det
var fullt mjligt att det berodde p rasism. En bloggare kommenterade det kontroversiella sambandet mellan invandrare och vldtkter:

198

http://www.sourze.se/Invandrares_brottslighet_10491510.asp

186

Om man ska tro den bild media vill sprida r allts svenska vldtktsoffer
rasister, de fredrar helt enkelt att bli vldtagna av blonda Kalle framfr
svarthrige Achmed. Att anklaga svenska tjejer fr s pass grov rasism att
det skulle frklara den stora skillnaden r vldigt magstarkt, men det r trots
199
allt vad vissa invandringsivrare frsker sig p.
En annan bloggare skrev:
Att asylskande och illegala invandrare uteslts ur BR-rapporten r mycket
intressant, eftersom dessa utgr en ganska stor del av de dmda vldtktsmnnen. Hur vet vi det? Jo, tack vare tidningen City:s ovntade avsljande
att mer n hlften av de inlsta p Sveriges strsta anstalt fr vldtktsmn
inte kunde prata svenska alls. Som nmnts tidigare.
Enbart dr har vi allts en rejlt stor felklla i BR-statistiken, som gissningsvis dragit ned proportionen utlnningar avsevrt.
BR borde skmmas. Syftet r tydligen inte att frska minska antalet
vldtkter. Bortsett frn vanliga medborgare och (vissa) feministgrupper fr
man intrycket att det inte finns ngot strre intresse i Sverige att minska
antalet vldtkter politikerna ltsas som det regnar, myndigheterna fuskar
med statistiken, och tidningarna ljuger om vldtktsmnnens hrkomst och
tystar ned "olmpliga" vldtktsfall (till exempel den libyske "Sdertrnsmannen" i Stockholm och den afrikanske "Smygaren" i Gteborg bgge tv
200
serievldtktsmn).
Lt oss ge nnu ett exempel p den mrklggning som nmns
ovan. Den handlar om en pingstpastor som i juli 2012 dmdes fr
vldtkt:
Fr ett antal dagar sedan kablade media, bland andra Dagens Nyheter och
Aftonbladet, ut nyheten om en pingstkyrkopastor i Stockholm som dmts

199
200

http://bortkopplad.se/bloggo/2010/05/08/debatten-om-invandrare-och-brottslighet/
https://www.flashback.org/t1164274p2

187

fr vldtkt p en kvinna i sin flock. Att pastorn ifrga hette Antnio Daniel
Helena och var frn Angola glmde man dock att bertta.
Antnio Daniel Helena har tidigare omplacerats efter pstenden om sexuella ofredanden som dock inte polisanmldes. Att det fanns substans i pstendena r nu uppenbart efter att pastorn trappat upp verksamheten till
fullbordad vldtkt. Under falska frespeglingar om att ha hittat en inneboende till en kvinna i frsamlingen beredde han sig tilltrde till kvinnans l201
genhet och vldtog henne dr.
Klockan fyra p sndagsmorgonen den 13 januari 2013 vldtogs en
kvinna i Sundbyberg av fem mn. De verfll henne bakifrn och
vldtog henne p gatan. Aftonbladet skriver om vergreppet och
meddelar att polisen har grningsmnnens signalement. 202 De
terger emellertid inte detta signalement. Sklet kan inte vara
ngot annat n att det handlar om invandrare.
Fr oss r det en gta att invandrares brott dljs. Det borde vara
precis tvrtom. Inget sunt land kan rimligen vilja ha kriminella
invnare! Det anser uppenbarligen ocks Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson som varnat fr att om inte ledande
politiker tar vljarnas oro fr brottsligheten p allvar, s kommer
mnga vljare att rsta p partier som stter invandringsfrgorna
frmst. Gudmundson jmfr hur brottsligheten hanteras i Sverige
med frhllanden i Norge och Danmark och refererar Oslopolisens
vldtktsstatistik som visar att samtliga verfallsvldtkter med
knda grningsmn de senaste fem ren har begtts av invandrare. Han redovisar nedanstende siffror och understryker att situationen r ungefr densamma i Sverige:
90 procent av grningsmnnen bakom de brott som begicks under den
uppmtta perioden, 2001 till 2004, var infdda norrmn. Det r dock vissa
invandrargruppers verrepresentation i brottsstatistiken som vcker in-

201
202

http://avpixlat.info/2012/08/25/pingstpastor-domdes-for-valdtakt/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16062435.ab

188

tresse. 6,1 procent av alla norrmn begick ngot brott under mtperioden.
Invandrare frn Norden, Vsteuropa och Nordamerika begick brott i lgre
grad n s. Men 10,4 procent av invandrarna frn steuropa, 13,6 procent
frn Asien, 13,8 procent frn Central- och Sydamerika och 17,8 procent av
invandrarna frn Afrika registrerades under samma tid fr brott. ven invandrares barn hade hgre brottsaktivitet n de norskttade, visar rapporten. Ursprungslnder med hgst procentandel grningsmn var Marocko
(18,1), Iran (19,4), Somalia (21,8) och Irak (23,6 procent). P andra sidan
spektret finns ursprungslnder som Kina (5,9) och Filippinerna (4,7 pro203
cent).
Oslopolisen ger sig inte in p att frska frklara med referens till
vare sig rasism eller invandrarnas smre villkor. Dremot konstaterar de att invandrare i hg grad r unga mn, vilket i viss mn
kan frklara verrepresentationen.
Varfr ska man inte utvisa invandrare som begtt brott? Gudmundson skriver:
I Danmark r frslaget p vg att bli verklighet, men regeringen fr nog
rkna med att bli grundligt kritiserad fr att eventuellt ha brutit mot internationella konventioner. Och d har regeringen nd undantagit uppenbart
204
tvivelaktiga utvisningsfall.
I Danska Folketinget debatterades frslaget att utvisa kriminella
utlnningar i oktober 2012. Eftersom svl Socialdemokraterna
som Socialistiskt Folkeparti var fr frslaget s gick det igenom
med stor majoritet.
Och hur gr svenska politiker? Sverigedemokraterna har upprepade gnger lagt ett frslag liknande det danska men varje gng
blivit nerrstade av de vriga riksdagspartierna.

203

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/brottslighet-bland-invandrare-borde-oroa-allapartier_6272110.svd
204
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/brottslighet-bland-invandrare-borde-oroa-allapartier_6272110.svd

189

Feminism och invandrares brottslighet

Svensk feminism r en egendomlig rra av positioneringar, vilket
inte hindrat svenska politiker frn att deklarera sin tillhrighet.
Nr frre statsministern Gran Persson sa att han var feminist, s
blev det dock fr magstarkt fr folkpartiets Nyamko Sabuni. Hon
deklarerade att Gran Persson r anledningen till att jag inte kallar mig feminist. Nr han brjade kalla sig det, d tyckte jag att
det gick fr lngt. Maria Wetterstrand sa ungefr samma sak.205
Det r inte en tillfllighet att ingen av dessa bda politiker tillhr vnstern. Feminismen r nmligen en ideologi som, Gran
Persson och andra mainstreambejakare till trots, str lngt till
vnster, s lngt att det fr mnga av ideologins mer framtrdande taleskvinnor r viktigare att skydda vnsterpolitiska dogmer n att skydda kvinnor. Ingenstans blir detta tydligare n i
debatten om hedersmord, dr ledande feminister lnge frnekade
att det alls fanns ngot som kunde frsts som hedersrelaterat
vld.206
I den offentliga debatten kring mordet p Fadime visade sig tv
lgerbildningar. Den ena tog fasta p begreppet hedersmord och
menade att Sverige och svenskarna nu p ett chockartat stt fick
klart fr sig att frmmande kulturer inte bara var annat slags mat,
musik och likartade berikande kulturyttringar. Det handlar ocks
om helt andra stt att tnka och leva. De grvde fram svl siffror
som sakuppgifter. ven om hedersmord visade sig vara en ovanlig
sedvnja praktiseras det p flera platser runt om i vrlden. I Pakistan ddas enligt landets mnniskorttskommission minst 300
kvinnor om ret. Bland dem som mrdats finns kvinnor som vldtagits eller bara suttit bredvid en oknd man.207

205

http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?fid=4&mid=413244
Ocks i nsta avsnitt, Forskarnas svek, finns en diskussion av hedersrelaterat vld, under
rubriken Masoud Kamali.
207
Amnesty har givit ut en hel rad rapporter. Exempelvis 1999: Honour killings of girls and
women. 2002: Pakistan: Insufficient protection of women. 2002: Medier briefing: Violence
against women in Pakistan. 2002: Pakistan: The tribal justice system. Andra hedersrelaterade
206

190

ROKS (Riksorganisationen fr kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) gjorde en annan tolkning. I ett pressmeddelande hvdade de
att heder inte hade med detta eller andra liknande mord att gra.
Nr en svensk man frfljer eller ddar sin fre detta hustru eller
sambo, kallas det svartsjukedrama. Nr han ddar sin fre detta
fru och deras barn, kallas det familjetragedi. Detta handlar inte
om invandrare. Det handlar om den patriarkala kultur som dominerar alla samhllen, ven det svenska.
Ocks vnsterpartiets dvarande ledare, Gudrun Schyman, anvnde mordet som ett argument i den feministiska kampen. Frfattaren Liza Marklund spdde p i Aftonbladet. Fr henne relaterade mordet till de grundlggande strukturer som var desamma i
det svenska och det kurdiska samhllet och hon ansg att just hedersmord var en liten och perifer frga. I Aftonbladet skrev forskarna Paulina de los Reyes, Susanne Johansson, Wuokko Knocke,
Irene Molina och Diana Mulinari en artikel dr de kallade hedersmordsperspektivet fr kulturrasism. 208 Sverige mot rasism
gav p sin hemsida fljande definition:
Kulturrasism fljer ungefr samma principer som den biologiska rasismen
och har p mnga stt blivit det acceptabla eller respektabla sttet att
fra rasistiska argument och sikter som t.ex. att "muslimer har svrt att
jobba under kvinnliga chefer p grund av sin kultur", eller " zigenare, kosovoalbaner osv, har en kulturell bengenhet att stjla". Kulturen fyller sledes
samma funktion som biologin, religionen eller vetenskapen fr att framfra
rasistiska diskurser, sikter och argument. Skillnaden r att det sker p ett
209
mer subtilt eller dolt stt.

brott: Turkiet 2004: Women confronting family violence. Irak 2005: Decades of suffering, Now
women deserve better. Se: http://net11.amnesty.se/www. Se ocks Astrid Schlytter 2004: Rtten
att sjlv f vlja. Lund: Studentlitteratur.
208
Aftonbladet 2002-03-15.
209
http://www.academia.edu/2012595/Kulturrasism

191

Det finns i och fr sig skl att varna fr kulturrasism men i det hr
fallet hade det nog behvts mer n en i och fr sig ganska lng kulturartikel fr att f en bred uppslutning runt frnekelsen av det
som kom att kallas hedersrelaterat vld. Mordet p Fadime vckte
ett stort och folkligt brett frankrat intresse fr hur flickor i familjer som invandrat frn i synnerhet Mellanstern och arabvrlden
hade det i Sverige. Olika underskningar i denna svrfngade
frga drogs i gng. Sveriges 21 lnsstyrelser uppskattade r 2004
att ungefr 1.500 flickor utsatts fr hot och hedersrelaterat vld.
Rikskriminalens expert p hedersmord och hedersrelaterat vld,
Kickis hr lgamo, ansg att den tiofaldiga siffran var mer trovrdig. P DN Debatt skrev hon den 5 juli 2007 tillsammans med
Stockholms dvarande socialborgarrd Ulf Kristersson och ville att
regeringen skulle stta ned foten och markera att det r svensk lag
som gller i hederskonflikter. Det innebr att inte heller tvngsktenskap ska accepteras som ett uttryck fr andra kulturer. De
som vnde sig mot sdana ktenskap skulle inte betraktas som
rasister. Ungdomar har rtt att sjlva vlja vilka de vill gifta sig
med. Vidare ville de att socialtjnsterna slutade med att automatiskt kontakta frldrarna i utredningar. Barn och ungdomar vgade inte anmla den egna familjens olagliga frihets- och integritetskrnkningar, eftersom de visste att socialtjnsten skulle brja
med att kontakta frldrarna. De hnvisade ocks till avhandlingen "Utbildning p (o)lika villkor" som visar att 27 procent av de
utlandsfdda flickorna i underskningen inte fick delta i en eller
flera av de knsliga skolmnena.210 Hr gllde det att inte visa
konfliktrdsla utan att gra ett entydigt stllningstagande fr alla
elevers rtt att f full och allsidig undervisning. I annat fall bidrog
staten till att isolera tusentals ungdomar med invandrarbakgrund

Sara Hgdin 2007: Utbildning p (o)lika villkor om kn och etnisk bakgrund i grundskolan.
Rapport i socialt arbete nr 120. Institutionen fr socialt arbete. Stockholms universitet. Avhandlingen finns utlagd p ntet:
http://fou.skolporten.com/artikel.aspx?typ=art&id=a0A200000001EC5EAM
210

192

frn sina kamrater. Dessutom minskade det flickornas mjligheter

att senare verka fullt ut i det svenska samhllet.
Alla kan beg misstag och efter ett antal svl hedersmord som
allvarliga hedersrelaterade brott, alltsedan mordet p Fadime,
skulle man kunna tro att de dogmatiska feministerna har krupit
till korset och bett om urskt fr sina misstag. Fr en och annan
gller det skert men fortfarande r det mnga feminister som
tycker det r viktigare att dlja invandrares kriminalitet n att
skriva om problemen. Srskilt knsligt r vldtkter. I Aftonbladet
freslr Carina Ohlsson och Olga Persson frn Kvinno- och Tjejjourers Riksfrbund (SKR) sommaren 2012 medietystnad under rubriken Lt oss slippa rubriker om sommarvldtkter. 211 De vnde
sig mot att Expressen och P4 i Sveriges radio uppmrksammat
sommarvldtkter som ett vxande problem, men nmnde inte
med ett ord att detta r brott dr vissa invandrarkategorier r tydligt urskiljbara. De fredrog att diskutera mn i allmnhet. Debattren Mats Dagerlind kommenterade:
Om Ohlsson och Person fortstter prata om svenska mns vld mot kvinnor i
hemmet och tiger om kulturellt och religist hedersvld och om grupp- och
verfallsvldtkter som en konsekvens av kulturkrockar i massinvandringens
och integrationshaveriets klvatten, d slipper de f sina arkimediska cirklar
rubbade, d slipper de dra sig det vriga medie- och feministetablissemangets ogillande med beskyllningar om fiske i grumliga vatten, d slipper
de se journalistiska och akademiska karrirdrrar stngas och d slipper de
se rdslan i omgivningens gon nr forna vnner och kolleger tar omvgar
fr att inte ocks de till fljd av skuld genom samrre ska riskera drabbas av
samma fredlshetens bannbulla.//
I stllet fr att problematisera de nytillkomna grupper i det svenska samhllet som har en omvittnat oacceptabel syn p kvinnans kroppsliga integritet, inklusive rtten till kvinnofrid, ger sig Ohlsson och Persson fegt och obe-

211

http://www.aftonbladet.se/debatt/article15176491.ab

193

fogat p den svenske mannen som runt fikabordet ute p arbetsplatserna

psts svva p mlet nr det gller att frdma vld och vldtkter mot
kvinnor i nra relationer. //
Att felinformerade unga tjejer blir vldtagna r uppenbarligen ett rimligt
pris att betala fr att Ohlsson och Persson & Co ska f kokettera med sin
tolerans och antirasism. // Ett antal svenska tjejer vldtas varje r i vrt
land drfr att journalister som Ohlsson och Persson har ljugit fr dem, drfr att de har trott p den tillrttalagda kulturrelativistiska illusion som de
212
matats med.
Det r hr lmpligt att citera det som den svensk-iranska samhllsdebattren och islamkritikern Nasrin Sjgren skriver p sin
Facebook under rubriken r fullkomligt rasande!, med anledning
av SVT Uppdrag Gransknings reportage om kvinnosynen i svenska
mosker:
Fr regelrtta flashbacks frn uppvxten. Mamma som slogs blodig. Hennes
apatiska blick, helt tmd p drmmar och livslust. Frnedringen i att tvingas
bra slja som litet barn. Skrcken fr att sjlv f stryk eller bli kidnappad
och bortgift mot min vilja. Hoten om att pappa skulle ta mig ur skolan i mellanstadiet, fr att jag var alltfr frsvenskad. Hur jag fick nog som 13-ring
och frskte ta livet av mig. Den muslimska ldre gubben som sp ner mig
och vldtog mig nr jag var 15 r. Och det monumentala sveket frn en
svensk vuxenvrld som hellre blundade fr allting, gav mig en klapp p axeln
med berm om att du r s stark, Nasrin. Det hr fixar du! Fr att sedan
lmna mig i sticket s till den milda grad att den enda utvg jag sg var att
bo p gatan och i knarkarkvartar, utan en krona p fickan. Och det fortstter! Det r tiotusentals olyckssyskon till mig som i detta nu tvingas genomlida samma helvete och vrre nd, fr att naiva konfliktrdda fredsskadade
svenskar hellre dravlar om rasism, n str upp fr att ven vi som r fdda i
Mellanstern och andra liknande kulturer ska f leva p samma villkor och

212

http://www.aftonbladet.se/debatt/article15176491.ab

194

tnjuta samma rttigheter som ni tar fr givet. Skms, kulturrelativister! Ni

213
har blod p era hnder. Er passivitet kostar mnniskoliv!
Tv stder
Med avseende p invandrare och gngkriminalitet r det tv stder som srskilt syns i mediefldet: Malm och Sdertlje. P
Wikipedia kan man lsa fljande om kriminaliteten i Malm:
Malm r en av Sveriges mest brottsdrabbade kommuner. Det anmldes
ver 59.000 brott i Malm kommun r 2006. Det utfrdes 21.382 brott per
hundra tusen invnare r 2009 vilket gjorde Malm till den nst mest
brottsdrabbade kommunen rknat i anmlda brott per invnare efter Stockholm. De organiserade kriminella gng som funnits har p senare r splittrats p grund av systematiskt arbete frn polis och sociala myndigheter.
Norra Grngesbergsgatan i Malm har blivit ett inofficiellt centrum fr
svarthandel och kriminalitet. Gatan huserar flera svartklubbar och skottlossningar har frekommit. Gatan har ocks i medierna utpekats vara centrum
fr Malms svarttaxiverksamhet. I juni 2011 vidtog Malmpolisen tgrden
att helt stnga gatan fr trafik nattetid. Polisen hoppas p s vis f stopp p
214
kriminaliteten p Norra Grngesbergsgatan.
Det r uppenbart att det i vissa stadsdelar vxt fram ett parallellsamhlle dr invnarna verhuvudtaget inte vill eller vgar
blanda in rttsstaten. P Norra Grngesbergsgatan finns hsten
2012 ett femtiotal svartklubbar som huvudsakligen distribuerar
droger och sysslar med illegalt spel. De gr under tckmanteln
etniska freningar och det skulle inte alls frvna oss om en eller
flera av dem fr kommunala bidrag (ngot som vi dock inte vet).
Tv kommentarer p ntet:

213
214

http://www.facebook.com/nasrinsofficiella/posts/143300995803826
http://sv.wikipedia.org/wiki/MalmprocentC3procentB6

195

Bussarna, med ppen frsljning av smuggelgods frn bl.a. Polen, har nu

flyttat frn Mobilia till Norra Grngesbergsgatan och har ftt slja smuggelgods i princip ostrt i mer n 20 r. Varfr? De dyker upp s regelbundet p
samma tid och samma plats att de inte ens behver annonsera. Alla vet om
215
det. Polisen gr ingenting. Varfr?
Som nyligt inflyttad Malmbo s blev jag chockad ver att se hur ppet
undre vrlden kan rra sig och gra sina affrer, vem som helst som ppnar
sina gon kan se det dagligen, med till exempel leveranser av smuggelcigg,
illegala spelklubbar m.m. Vad tror ni det beror p att den undre vrlden r
216
s ppen just i Malm frutom ev. resursbrister/taktik hos polisen?
Den kriminalitet som ftt mest uppmrksamhet i riksmedierna r
inte svartsprit och illegala spelklubbar utan dels hur judar har
trakasserats av i frsta hand stadens unga muslimer med rtter i
Mellanstern, dels ddsskjutningar p ppen gata. Om vi hller
oss till det senare temat s hade Malm under 2010 mer n 70
skottlossningar, i vilka en ddades och 34 personer skadades. 2011
var antalet skottlossningar 50 med sex ddade och 14 skadade. I
februari 2012 hade fem skottlossningar gt rum med tre ddade
och tre skadade.217
Vi gr vidare till Sdertlje dr ungefr hlften av invnarna
sjlva r fdda utomlands eller vilkas bda frldrar kommer frn
ngot annat land. Var fjrde invnare r syrian. Uppskattningsvis
finns det ungefr 100.000 syrianer i Sverige. De har bildat freningar, institutioner, byggt kyrkor, startat tidskrifter och till och
med egna tevekanaler. I Sdertlje har syrianerna egna flaggor,
egna villaomrden, tv biskopar och tv fotbollslag: Sdertljes
Assyriska frening och Syrianska FC. Allmnt gller att syria-

215
216
217

http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/06/s-kan-vi-motverka-g-ngkriminaliteten-i-malm
http://www.sydsvenskan.se/malmo/chatt-om-malmos-kriminella-gang/
http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/28/gl-m-inte-det-brottsf-rebyggande-arbetet

196

nerna klarat integrationen bra och svarar fr sin egen frsrjning.

Men denna blanka integrationsmedalj har en baksida:
Kriminella maktstrukturer som har vuxit fram i Sdertlje har p senare r i
princip tagit ver staden. Kommunstyrelsens ordfrande, polisen och andra
myndigheter i Sdertlje har p grund av detta frvandlats till harmlsa statister. Den som har problem eller r i en tvist med ngon sker sig inte till
rttsvsendet, polisen eller de sociala myndigheterna utan till klanhvdingar, kriminella gngledare och Syrianska Kyrkans biskop Benjamin Atas. Det
handlar om ett parallellt samhlle dr en klan fungerar som en statsapparat
och agerar drefter. Det syrianska folket i Sdertlje har tagits som gisslan
218
av Melkemichel-klanen.
Ntdebattren Syrianers rst i Ronna skriver att Sdertljes syrianer r svl rdda som missnjda men i stort sett kan de ingenting gra. Klanen ger och kontrollerar s gott som alla syrianska
institutioner, inklusive den ena biskopen som de lr avlna svart.
De upprtthller ocks splittringen mellan olika fraktioner, inte
minst mellan assyrier och syrianer, via tevekanalen Suryoyo Sat.
Flertalet syrianer har trttnat p denna ondiga uppdelning. Men
inte klanen, den har till exempel bjudit in extremister som pekat
ut assyrierna som onda; innehllet i mnga av dessa program
skulle med strsta sannolikhet fllas om de hade hamnat hos
Granskningsnmnden (GRN):
Klanen Melkemichel har allts terintroducerat en social struktur som Sverige inte sett sedan medeltiden, innan den svenska staten etablerade sig och
tog ver rtten att utva vld inom rikets grnser. Vad en sdan social struktur leder till i frlngningen, nr medborgarna tappat frtroendet fr att
staten och samhllet ska frsvara dem och deras rttigheter, kan vi bevittna
i Somalia, dr statsmakten har upplsts och befolkningen terroriseras i sam-

218

http://avpixlat.info/2012/09/17/klanmaffians-gisslan-i-sodertalje/

197

band med de olika klankonflikterna. Att polisen har gripit och fngslat
mnga av personerna som var klanens vldsapparat kommer inte att lsa
problemet. Klanen kommer p ett eller annat stt tillstta dessa platser med
219
andra verktyg.
Tv av de kriminella gngbildningar som fr fyra r sedan fanns i
Sdertlje r X-team som r supporterklubb till MC-klubben Bandidos, och det kriminella ntverket Syrianska brdraskapet, som
Melkemichel-klanen kontrollerar. Fram till att ett tjugotal av dem
greps av polisen fr ett r sedan, bestod krnan av ett trettiotal
kriminella syrianer i ldern tjugo till femtio r. De sysslade med
inbrott runt om i landet, drogimport, stld av dyra mrkesklder,
utpressning, beskyddaravgift fr krogar och frskringsbedrgerier. De hyrde ut krogvakter och kontrollerade garderoberna p de
flesta av Sdertljes krogar. I den stora polisutredning som gjordes
fr ngra r sedan kom det fram att det fanns ett hundratal unga
mn och tonringar som fick gra grovjobbet. De gmde knark och
vapen, stal flyktmopeder, kartlade flyktvgar etc.
Dany Moussa, ocks syrian, var ledare fr X-team som utmanade
Bernard Khouri, ledare fr det ojmfrligt mycket strre och mktigare Syrianska brdraskapet. Dessa bda hade en spnd relation.
Frmst handlade det om vilka som skulle ha kontrollen ver den
illegala spelmarknaden i Sdertlje.
Natten till den 23 december skts Danny Moussas livvakt Mohamed Ali ihjl p den illegala spelklubben Oasen i Ronna. Polisen
grep en 18-ring som pekades ut av vittnen. Bevisen rckte emellertid inte och han slpptes. X-team var vertygade om att Syrianska brdraskapet lg bakom ddsskjutningen och hmnades
med att ppna eld mot en bil i vilken de trodde att Bernard Khouri
befann sig. Det gjorde han inte, han hade just klivit ur fr att kpa
en hamburgare.

219

http://avpixlat.info/2012/09/17/klanmaffians-gisslan-i-sodertalje/

198

Charbel Said trffades av tta skott och frlorade medvetandet, ett av skotten genomborrade ryggraden, ett annat fastnade i gommen. Idag r han
frlamad och sitter i rullstol. Metin Ok trffades av flera skott i armarna.
Metin stannade fr vrigt inte kvar p sjukhuset. Han avvek trots sina skador. Polisens teori redan frn brjan pekade ut Bernard som den egentliga
mltavlan. Men slumpen rddade honom. Det var ocks Bernard som rusade
tillbaka till bilen och lyfte ver Charbels medvetslsa svrt skadade kropp till
passagerarsidan och krde till sjukhuset. Ngra dagar senare kommer Bernard och ngra till ifrda skyddsvstar till sjukhuset fr att beska Char220
bel.
Polisen grep tv kriminella medlemmar av X-team. Det gick inte
att bevisa att de hll i vapnen men de dmdes fr medhjlp till
mordfrsk till fyra rs fngelse. Polisen grep ocks Dany Moussa
men han slpptes i brist p bevis. Syrianska brdraskapet krvde
av honom att han skulle lgga ner X-team och lmna Sdertlje,
vilket han vgrade.
Nu var det Syrianska brdraskapets tur att hmnas p X-team.
Det gjorde man genom att kliva in p Oasen den 1 juli 2010 och
skjuta ihjl Yaacoub Moussa och hans yngre bror Eddie Moussa.
Den man egentligen ville dda var den tredje brodern Dany
Moussa, men han befann sig inte i lokalen.
Vid den efterfljande begravningen av brderna Moussa fanns dr ett par
tusen srjande. ven Bandidos och X-teams medlemmar i vstar. P parkeringen stod Bandidos HD-cyklar och i bakgrunden fanns polisens mnga spa221
nare.
Det rttsliga efterspelet blev omfattande och r efter utredningen
av mordet p Olof Palme frmodligen Sveriges strsta polisutredning ngonsin. Ett hundratal poliser bidrog under fyra klagares

220
221

http://avpixlat.info/2012/08/03/syrianska-maffian-i-sodertalje-uppgang-och-fall/
http://avpixlat.info/2012/08/03/syrianska-maffian-i-sodertalje-uppgang-och-fall/

199

ledning. Frunderskningen r p 22.000 sidor. Ett tjugotal medlemmar av maffian talades och 18 flldes fr tre mord, frsk till
mord, anstiftan av mord, medhjlp till mord, medhjlp till frsk
till mord, mnniskorov, grov utpressning, frsk till grov utpressning, skyddande av brottsling, grovt vapenbrott med mera. Rttegngen tog ett halvr och gde rum under skydd av tungt bevpnade poliser i Stockholms tingsrtts skerhetssal. I medierna kan
man lsa att den totala kostnaden fr skattebetalarna blev 200
miljoner kronor. Enbart frsvaret kostade 70 miljoner. Domen r
p cirka 500 sidor.
Efter att polisen gripit krnan i Syrianska brdraskapet gick
brottsligheten i Sdertlje ner. Under det frsta halvret 2012
minskade de anmlda brotten med drygt 7 procent och vldsbrotten med nstan 10 procent jmfrt med samma period ret innan.
S kom vad som, efter Thomas Quick-skandalen, mste betecknas som rttssamhllets strsta bakslag under senare r. En av
nmndemnnen frklarades jvig och beslutet blev att Sdertlje
tingsrtt skulle ta om mlet frn brjan med nya vittnesfrhr.
Den nya rttegngen brjade den 8 november 2012, i samma skerhetssal som tidigare. Den berknas vara slutfrd i mitten av
juni 2013.
Frklaringsmnster
I mediernas standardrutiner ingr, vilket vi tagit upp p flera stllen och drfr inte srskilt kommer att upprepa hr, att s lngt
det r mjligt dlja frvarnas etniska tillhrighet, om dessa r
invandrare. Nr detta inte lter sig gras lggs skulden p det
svenska samhllet, p det stt som ocks det tidigare exemplifierats, med uttalanden av kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki. P
ett eller annat stt landar frklaringarna alltid i svenskarnas rasism, invandrarnas underlge, utsatthet och utanfrskap, dliga
villkor etc. Som ntdebattren Viktor Sandahl lite syrligt konstaterar:

200

Vi kanske helt borde avskaffa straff fr brott eftersom kriminalitet tydligen

endast kan uppst p grund av samhllet. Om ngon blir dmd fr ett brott
s borde det inte leda till fngelse eller bter. I stllet borde den dmda
individen f ett skadestnd av staten som har konstruerat ett samhlle som
222
per automatik har gjort denne kriminell.
Vi vet inte om professor Sarnecki verkligen levererar frklaringarna utifrn sin egen vertygelse eller om han gr en dygd av ndvndigheten. Oavsett hur det frhller sig, s hade han antagligen
inte ngon strre valmjlighet om han ville behlla jobbet och sin
roll som auktoritet i dessa frgor. Vi ser ju hur det gick fr Mauricio Rojas nr han antydde att variationen i brottslighet mellan
olika invandrargrupper kunde ha med livsstil och kultur att gra.
Folkpartiet fredrog Erik Ullenhag och numera bor Rojas i Madrid
och r helt borta frn svensk politik.
Eller kan den hga kriminaliteten mjligen bero p skolorna? I
en diskussion p Newsmill skriver en Per Svensson, i polemik med
den moderate riksdagsledamoten Mats Gerdau som hvdar att
Malms misslyckade skolor r roten till kriminaliteten:
Och nr Mats Gerdau brjar svamla om att det r skolans fel att Malm blivit en gangsterstad, tja, det r bara ytterligare ett utslag av den politiska
enfalden! Fr man ska veta en sak, att en absolut majoritet av Malms importerade kriminella aldrig ngonsin har gtt i ngon svensk skola, och inte
223
deras barn heller!
Ytterligare en ntdebattr:
Gngverksamheten i Malm har inget att gra med utanfrskap, trasiga familjer, taskig utsikt frn balkongen eller annat. Det har att gra med territo-

222

http://www.newsmill.se/user/Viktorprocent20Sandahl/kommentarer?p=6
http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/02/malm-s-misslyckade-skolor-roten-tillkriminaliteten
223

201

riell uppdelning av staden fr att skaffa sig affrsfrdelar nr det gller langning av alkohol och droger, frsljning av smuggelcigaretter och vapen, trafficking, prostitution, utpressning, indrivning och annat som denna typ av
affrsrrelse arbetar med. Kriminella gng r big business och inget annat.
Fr vi skall inte glmma en sak kriminalitet r inte ett socialt tillstnd, det
r ett frivilligt val. Det finns ingen som tvingar ngon att bli yrkeskriminell
224
det r ett vgval som alla andra.
Skulle vi frutsttningslst brja diskutera invandrare och kriminalitet finns det en mngd relevanta frgor, som idag inte slpps
upp p scenen. En r givetvis hur mnga yrkeskriminella som
lyckats ta sig in i landet utan att upptckas av Migrationsverket
eller ngon annan myndighet, se vidare kapitlet Asylbedrgerierna. En annan handlar om starka minoritetsgrupper, styrda av
slktklaner, som ovan exemplifierats med syrianer och Melkemichel-klanen. Hr frgar vi oss vad som hnder med den snabbt
vxande somaliska gruppen. Kommer vi att f liknande kriminella
slktklaner dr? Risken r uppenbar.
Fr slktklaner som tar ver spelar det givetvis roll att grupperna har sina rtter i lnder med svaga statsbildningar. Individen
mste fr sin trygghet och karrir frlita sig till den egna slktklanen, inte relatera individuellt till samhllets alla myndigheter
vilket r den svenska modellen. Av betydelse r givetvis ocks i
vilken utstrckning man kan beg brott och vilka brott man kan
gra sig skyldig till och nd vara en ngorlunda respekterad medlem av den egna gruppen. Det r exempelvis stor skillnad i det avseendet mellan de sinovietnameser som kom till Sverige frn slutet
av 1970-talet och de serber, kroater, albaner och andra minoriteter
frn Balkan, som skte sig till Sverige nr Jugoslavien kraschade
som stat. Slr man p sinovietnameser och kriminalitet p ntet
s hittar man just ingenting. Fr Balkan frhller det sig an-

224

http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/01/d-rf-r-drabbar-g-ngv-ldet-malm

202

norlunda. Dr kan man exempelvis p Wikipedia lsa fljande text

om organiserad brottslighet i Sverige:
1995 fanns fyra MC-klubbar och tv andra sammanslutningar som frknippades med grov organiserad brottslighet. Tio r senare fanns 46 grupperingar frdelade p 23 orter. Av dessa var ca 50 personer i Malm och Stockholm frn det forna Jugoslavien. Den kanske mest knda var Naserligan, ett
lst ntverk om ca 50-100 personer i Gteborg och som leddes av den makedonienfdde albanen Naser Dzeljilji. I Skne, med centrum i Malm, fanns
ett antal namnlsa grupperingar med rtterna p Balkan. Dessa grupperingar kopplades samman med narkotika- och vapenhandel samt prostitution.
Sedan 2001 handlggs grnsverskridande brottslighet av de tre internationella klagarkamrarna i Stockholm, Gteborg och Malm. I augusti 2008
talades den i Sverige boende bosnienserben Rade Kotur fr anstiftan till
mord, mord, skatte- och bokfringsbrott samt grovt dobbleri. I kretsarna
runt Kotur fanns bland annat personer frn Serbien dit Milan Sevo, den serbiska maffians ledare i Sverige, uppges ha flytt efter olika attentat i Stock225
holm.
Nr det gller de kontroversiella vldtkterna s har de givetvis
med gruppernas kvinnosyn att gra. Mnga grupperingar kan inte
acceptera den svenska kvinnorollen. Unga svenska flickor ses ofta
som horor p grund av sin livsstil. Fr att hlla sig till syrianerna,
s praktiserar de endogami, dvs gifterml inom den egna gruppen.
De vill absolut inte gifta in svenska kvinnor. Nr frre skolministern och socialdemokratiske riksdagsmannen Ibrahim Baylan
fr ngra r sedan deltog i ett mte i den syrianska kyrkan i Sdertlje blev han hrt kritiserad fr att han gift sig med en etnisk
svenska och drmed gjort sig till frrdare mot den syrianska
gruppen.

225

http://sv.wikipedia.org/wiki/Organiserad_brottslighet_frprocentC3procentA5n_Balkan

203

Brottsfrebyggande Rdet (BR)

BR r en myndighet som arbetar p uppdrag av regeringen och
har den statistiska rapporteringen som en hrd krna i sin verksamhet. Nr det gller temat invandrare och brott har deras redovisningar allvarligt ifrgasatts, mest kanske fr att deras statistik
visar att brottsligheten i Sverige r i stort sett konstant.
Affes statistikblogg visar p ett genomarbetat och kompetent
stt att BR har ett synnerligen manipulativt frhllningsstt nr
det gller invandrares brottslighet Dr citeras ocks ngra kommentarer som inte precis strker frtroendet fr BR. Det frsta r
fllt av Fredrik Reinfeldt 2002, d han var justitieutskottets ordfrande, det andra av Expressens tidigare citerade ledarskribent
Anna Dahlberg:
Verksamheten mste gras om helt de sger att brottsligheten inte vxer,
jag kan bara konstatera att tminstone nr det gller vldsbrottsligheten
och organiserad brottslighet s sger alla att den kar men inte Br.
Vck en kriminolog mitt i natten och du kan vara sker p att han kommer
att utbrista: "Brottsligheten har inte kat!" Stll samma kriminolog i en gatukorsning i Bagdad och han kommer att ropa: "Det r bara anmlningsbengenheten som har kat".226
Fr den som vill g djupare in i kritiken av BRs redovisningar rekommenderar vi Affes statistikblogg. Hr ska vi ge endast ett exempel p hur otillfrlitliga statistiska berkningar kan bli. 2005,
samma r som BR mrkade invandrares brottslighet, fick de regeringens uppdrag att planera och genomfra en rlig brottsofferoch trygghetsunderskning. Underskningen, som benmns Nationella Trygghetsunderskningen (NTU), genomfrs per telefon och
vnder sig till ett stort slumpmssigt urval av befolkningen (1679
r). NTU presenterades som ett komplement till anmlningsstatistiken, inte en ersttning. Trots det s anvnds den i allt hgre

226

http://affes.wordpress.com

204

grad av politiker just som en ersttning. Till exempel hnvisade

Fredrik Reinfeldt i en partiledardebatt den 16 januari 2013 till
NTU och pstod att:
Brottsligheten i Sverige minskar och faktiskt har gjort det under ett par r.
Och lite senare i samma debatt sger statsministern:
Statistiken som kommer frn polis och rttsvsen r lmsk, fr det r till
227
exempel s att antalet anmlda brott vxer rtt kraftigt i Sverige.
Han underknner allts anmlningsstatistiken frn polisen och
stter hellre sin tilltro till en telefonunderskning. Man br drfr
stlla frgan: gr det att mta brottsutvecklingen med telefonunderskningar? Affes statistikblogg visar i ett exempel att det r
tveksamt.
Fr tydlighetens skull antar vi att Sverige har tio miljoner invnare och att vi r 2005 hade 100.000 faktiska vldsbrottsoffer. En
procent av befolkningen har allts blivit utsatt fr vldsbrott
(svart trtbit i diagrammet nedan).
I NTU 2010 intervjuades 14.000 personer. En procent av det r
140 personer. Hur stor r sannolikheten att det slumpvisa urvalet
har samma frhllande, att 140 av de 14.000 som de ringer till r
just vldsbrottsoffer?
Tnk nedanstende cirkel som ett rouletthjul numrerat 1-100
och dr varje del representerar 140 personer. Den svarta trtbiten
med vldsbrottsoffer r lt sga nummer 36. Man kastar kulan
14.000 gnger och rknar hur mnga gnger kulan hamnar p
varje nummer. Om kulan hamnar 140 gnger p nummer 36 d
har man lyckats fnga upp rtt antal vldsbrottsoffer. Affe skriver
att han gjorde en datasimulering som 14.000 gnger slumpade
fram en siffra mellan 1-100. Simuleringen fr representera 2005.
131 gnger hamnade kulan p nummer 36.

227

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Ovrigadebatter/Partiledardebatter/Partiledardebatt/?did=H0C120130116pd&doctype=pd#pos=1817

205

Lt sga att ret drp 2006 s har vi av ngon mrklig anledning exakt samma antal vldsbrottsoffer som 2005. Varken mer
eller mindre, 100.000 personer, och befolkningen r ven den p

samma niv. P nytt krs en simulering som fr representera

2006. 143 gnger hamnar kulan p nummer 36. Och ytterligare tre
simuleringar med exakt samma antal vldsbrottsoffer ger denna
serie:
2005 = 131. 2006 = 143. 2007 = 148. 2008 = 136. 2009 = 121.
Fem simuleringar med p pricken samma underlag visar allts
vldigt olika. Den politiker som vill dra slutsatser av den presenterade statistiken kan p det hr underlaget sga att vldsbrotten
frn 2007 till 2009 minskat med hela 18 procent. Detta vet vi emellertid ingenting om. Underlaget r fr litet fr att det ska g att
dra ngra slutsatser p det stt som BR vill gra. 14.000 intervjuer lter mycket, men som konstateras p Affes statistikblogg:
nej, man kan givetvis inte mta brottsutvecklingen med en sn
hr underskning. Ntet har fr stora maskor. 228

228

http://affes.wordpress.com/2011/02/12/trygghetsundersokningen-opium-for-folket/

206

Forskarnas svek
Grundlggande om forskning
Vetenskap och forskning r tv begrepp som r intimt sammankopplade, men det betyder inte att de passar samman som hand i
handske. Vetenskap frknippas i frsta hand med naturvetenskap.
Nr ngon sger att han eller hon r vetenskapare s ser de
flesta bland oss framfr sig mnniskor i vita rockar, sysselsatta
med avancerad teknik i laboratorier. Det finns emellertid ocks
andra som forskar forskning r det bredare och mer genersa
begreppet. Det finns humanistiska forskare, samhllsforskare,
historieforskare, slktforskare etc.
En annan skillnad r att vetenskap anger ett intresseflt medan
forskning mer utprglat r en aktivitet. Att sga att man vetenskapar lter lite ovant. Att sga att man forskar lter bttre. Vad
gr d den som forskar? Vad r det fr regelsystem som forskare
har att frhlla sig till om de vill att deras forskning ska svara mot
vetenskapliga kriterier?

Forskning avser att ta reda p ngot som inte tidigare var

knt. Det r ett slags upptcktsfrd, vare sig man vill frilgga den genetiska koden eller lngtar efter att f veta om
det finns ngra bemrkta personer i den egna slkten.
Forskning handlar antingen om att f ngot klart fr sig
som man inte tidigare visste, alternativt att man har en
hypotes som man p olika stt testar fr att se om den hller.
Forskning handlar om sanning. Det finns mngder av invndningar mot detta pstende. Sanningen r subjektiv,
relativ, temporr etc. Det finns inga absoluta sanningar

207

utan enbart sannolikheter. Trots detta, en fundamental

sats r att ett pstende antingen r sant eller falskt, men
aldrig bda samtidigt. Att olika forskare och tnkare nagelfar begreppet sanning r bra men det hindrar inte att forskare strvar efter att frilgga sanningar. Det hindrar
dessvrre heller inte att forskare kan g alldeles vldigt
vilse och att andra forskare, eller snart sagt vem som helst,
ibland kan pvisa att det som en forskare pstr r sant,
inte r det. Den mycket inflytelserike vetenskapsfilosofen
Karl Popper pstod att varje sanning r ett provisorium.
Det motsger inte att forskare som frtjnar att kallas fr
forskare alltid r sanningsskande.
Fr att bedriva forskning, det vill sga ska efter ny och
sann kunskap, krvs det metoder. Naturvetenskapen arbetar efter receptet upprepning. Om ett experiment under
kontrollerade betingelser upprepas mnga gnger och alltid ger samma resultat, s r det mjligt att dra korrekta
slutsatser. I den meningen r naturvetenskap ltt. Detta
leder till paradoxen: naturvetenskapen r avancerad drfr att den r ltt. Det leder ocks till det pstendet
samhllsvetenskap r svrt och drfr inte srskilt avancerat. Medan en laboratorieprocess oftast r mycket avgrnsad och fokuserar p materia som fljer vissa bestmda fysikaliska, kemiska etc. lagar, s handlar samhllsvetenskap om att studera flden som nstan aldrig r
mjliga att kontrollera. Det samhlle forskaren uttalar sig
om finns inte lngre kvar nr han eller hon redovisar sina
slutsatser. Samhllsforskare uttalar sig drfr alltid om
ngot som redan r passerat och r i den meningen historiker. Det hindrar inte att ocks samhllsforskare har som
mlsttning att sga ngot som r sant.
De metoder som nmns i punkten ovan handlar om att bli
frtrogen med den empiri som studeras. Samhllsforskare
har huvudsakligen tre sorters empiri att tillg. Den frsta

208

r statistik och det r hr samhllsvetenskap r som hrdast, mest lik naturvetenskap, som ju ocks ofta arbetar
med statistik som ett ndvndigt verktyg. Inom sociologi
har statistik lnge varit den viktigaste metoden. Problemet
r att det r mnga samhllsfrgor som inte gr att besvara med hjlp av statistik. Det r en metod som stter
sanning i frsta rummet men det som r sant r inte alltid
intressant. Kvantitativ sociologi klassificerar alltfr mycket som icke forskningsbart av det liv som innesluter oss
och strmmar svl frbi som genom oss. Gr vi vidare
inom samhllsvetenskapen s r metod nummer tv enkter av olika slag. Man stller frgor till de mnniskor man
vill veta ngot om. Ofta r statistiska metoder sammankopplade med enkter. Svaren p enkter kvantifieras och
mals in i det statistiska maskineriet. Problemet med enkter r att som man ropar i skogen fr man svar. Frgor
kan vara mer eller mindre ledande, men framfr allt r det
de som svarar p frgorna som avgr vad de vill svara. Vad
mnniskor sger om sitt eget och andras beteende r lngt
ifrn alltid sant. Detta r grunden fr den tredje metoden,
som r att leva tillsammans med de mnniskor man studerar, s kallad deltagarobservation. Det r en metod som
srskilt omhuldas av socialantropologer och etnologer. Genom att tillbringa ngra r med exempelvis en folkgrupp,
lra sig deras sprk och stt att leva, s blir man kapabel
att ge en initierad beskrivning och frklara sdant som ter
sig egendomligt, obegripligt eller sttande utifrn. Handlar
det om ett modernt folk, kan man flja det p avstnd. Det
finns mnga forskare som fljer skeenden i andra lnder
utan att vara p plats, ett slags distansforskning. Det r
inte i sig sjlvklart att deras forskningsresultat blir smre.
Att hlla distansen, att vara en objektiv iakttagare, r viktigt fr forskare.

209

De som har tagit reda p ngonting har ngot att bertta.

Naturvetare sker sig till sprk som inte blivit mngtydiga
genom daglig anvndning. Matematik r ett naturvetenskapligt sprk. Kemiska formler r det ocks, liksom latinet inom den medicinska vetenskapen. Fr samhllsvetenskap r sprket en akilleshl. Det gller att minimera den
klyfta som alltid finns mellan verkligheten och det sprk
som beskriver samma verklighet. Samhllsvetare behver i
likhet med andra forskare ett objektivt och neutralt sprk,
ett sprk som inte i frsta hand verfr vrderingar utan
den kunskap som forskaren anser sig ha frvrvat. Samtidigt behver forskare ett analytiskt sprk, begrepp att
tnka med. Det gller svl nr olika freteelser ska beskrivas, som nr de ska analyseras och ligga som grund fr
olika slutsatser.

Det gr att skriva mycket mer om vad forskning r fr ngot.

Forskare r vanligtvis intresserade av att frska definiera och
kontrollera det som de hller p med och betraktar ofta denna
granskning som en del av sjlva forskningsprocessen.
Vi gr emellertid inte lngre hr utan ska sammanfatta. Det som
vi vill lyfta fram med ovanstende resonemang r att forskning
handlar om att producera ny kunskap, med ambitionen att forskningsresultatet ska vara sant. Fr att kunna gra detta behvs ett
sprk som r s rensat frn vrderingar som det bara r mjligt.
Man br kanske tillgga att det finns ett krav bland forskare p
att deras forskning ska handla om vsentliga frgor. Vare sig det
handlar om den forskning som bedrivs vid universitet och vsentligen finansieras med skattemedel eller industriell forskning, s
mste den kunna motiveras. Ocks forskningen tillhr p s stt
marknadssamhllet. r den inte lnsam, varken p kort eller p
lng sikt, s kommer den att lggas ner. Ytterligare ett krav p
forskning r att forskarna aldrig slpper p sanningskravet. Forskare som gr det fuskar, vilket inte bara r skndligt utan ocks

210

ett hot mot forskningens framtid. Om politiker, ideologer och aktivister av olika slag fr ut sina budskap under sken av att det handlar om forskning, underminerar de forskningens trovrdighet. Fr
medborgare i gemen signalerar akademiska titlar som professor,
doktor och docent, liksom begrepp som vetenskap och forskning att
det handlar om mnniskor som gr sitt allra bsta fr att upptcka
och frmedla sanningar. Om det visar sig att de inte gr det, hur
ska den som inte r forskarutbildad kunna skilja ut dessa charlataner frn kta forskare? Det vore katastrofalt om forskarna, nr
det gller trovrdighet, fick sl flje med politiker och journalister,
vilkas trovrdighet r mycket lg i mnga lnder, bland annat
Sverige. Det gller drfr att vara observant p forskningsfusk.
Tyvrr r detta en svag gren bland svenska forskare. Nedan ska
ngra exempel ges p forskare som inte r forskare utan politiska
aktivister. De presenterar sig som forskare men producerar inte
kunskap utan ideologi. Innan vi ger oss in p denna kritiska
granskning behver dock ngra ord sgas om varfr det blir s,
varfr intelligenta mnniskor som vljer att utbilda sig till forskare och avlgger en doktorsexamen, den hgsta examen som
finns, inte gnar sig t det som de r utbildade fr. Enklare uttryckt: varfr tycker de ideologi r viktigare n forskning?
Forskargemenskapen
Den som pbrjar en forskarutbildning vid ett universitet har tv
grundlggande ambitioner. Den ena r frhoppningsvis att lra sig
hur man gr nr man forskar, den andra r att bli accepterad som
medlem av en forskargemenskap. Det handlar med andra ord dels
om att tillgna sig en kompetens, dels om forskarens identitet.
Gller det naturvetenskaplig forskning, som i hg grad r kollektiv
och bedrivs av forskarlag, s hnger identiteten intimt samman
med sjlva forskningsuppgiften. Fr att terknyta till ett pstende ovan, s r naturvetenskap ltt. Identitetsfrgan blir drmed
inte srskilt problematisk. Jobba p och flj spelreglerna, s fr du
din forskaridentitet p kpet. Fuskar du och har oturen att bli av-

211

sljad s blir du utsparkad ur gemenskapen.

Fr samhllsvetare och humanister r det svrare. Det som finns
hr r en djungel av teorier och metoder, sprkliga katedraler, som
lngt frn alltid r srskilt tillgngliga en del av de teoretiska
systemens hga prestige hnger samman med att de inte r fullt
begripliga. Den etiska dimensionen ser ocks lite annorlunda ut.
Medan naturvetenskapen brottas med objektiviteten den som
inte r objektiv kan inte producera bra forskning s brottas samhlls- och humanvetenskap med visionen om det goda samhllet.
Nyttan med denna forskning r ju att den levererar kunskap som
frbttrar samhllet. Analogt med att medicinsk vetenskap syftar
till att frst mnniskans kropp och psyke i syfte att minimera lidandet, s r samhllsvetenskapens uppgift att frst och frklara
samhllet, s att medborgarna fr ett s vl fungerande samhlle
och drmed ett s bra liv som mjligt.
Hr finns det frsta och kanske mest desdigra vgvalet. Det
finns en objektivitetens och sanningens vg att g men den r
smal och svrframkomlig. Den r ocks riskfylld i den meningen
att den forskare som levererar olmpliga resultat riskerar att
drabbas av journalisters och andra forskares avstndstagande. Att
ha sanningen som ml innebr alltid ett risktagande. Se till exempel p den banbulla som drabbade socialantropologen Kajsa Ekholm Friedman nr hon konstaterade att det mngkulturella samhllet r frdande fr den sociala solidariteten, fr det kitt som
mste till fr att ett samhlle ska fungera. Hon hade rtt men det
var en frbjuden sanning, som hon fick lpa gatlopp fr. Ocks ett
antal av de forskare som visste att detta var rtt, tog avstnd frn
henne. Det sociala priset fr att stlla sig p hennes och sanningens sida var tydligen fr hgt.
Vid sidan av den smala och riskfyllda vgen finns det ocks en
bred vg, som inte i frsta hand handlar om objektivitet och sanning utan om identitet, om att tillhra en grupp som behrskar ett
kunskapsflt som omvrlden inte begriper sig p. Det r en grupp
som genom att vara inlst p svra resonemang hjer sig ver van-

212

ligt folk. ven om mnga bland dem aldrig skulle erknna det, s
uppfattar de sig sjlva som en kunskapselit.
Forskare, om de nu r ngra forskare frsts, som har valt denna
vg laborerar med begrepp som rttvisa och skuld. Det gller att
med vetenskapens hjlp attackera det samhlle som axiomatiskt
r orttvist. Vetenskapen blir fr dem ett redskap fr att kl av
makten dess legitimitet, exempelvis genom att visa vilken skuld
det vsterlndska samhllet genom sin koloniala exploatering har
fr tillstndet i vrlden.
Nationalekonomen Tino Sanandaji vnder sig mot denna utstmpling i en frelsning dr han utgende frn Angela Merkel,
Franois Hollande och David Cameron slr fast att mngkulturalismen r dd. Han sger bland annat:
Multikulturalism r vrderelativism. Det bygger p 68-vnsterns id att //
att all moral och all kultur r relativ frutom USA och Vsterlandets ondska,
vilken r konstant. Det hr har man skapat genom att ta alla fel och brott
genom historien som Vsterlandet gjort sig skyldig till, frn kolonialism till
slaveri till frtryck mot kvinnor, och det kan ta sig absurda uttryck som nr
man gr ttahundra r tillbaka och pratar om korstgen och frsker f
svenskarna att knna skuld fr korstgen, som Jan Guillou har gjort. Nr
man gr detta gr man tv fel. Det frsta r att man inte lyfter fram det
goda som Vsterlandet har skapat. Vsterlandet har uppfunnit demokrati,
mnskliga rttigheter, den industriella revolutionen, kvinnors rttigheter
jag kan fortstta i timmar och det andra man gr r att man applicerar inte
samma mttstock p andra kulturer. S visst, USA br skmmas fr de hade
svart slaveri fram till fr 150 r sedan. Saudiarabien hade svart slaveri till fr
229
fyrtio r sedan och i delar av Nordafrika finns det kvar n idag.
Det r ganska ltt att urskilja vilka som i det ovan beskrivna vgvalet avstr frn forskarens lngtan efter att tala sanning. Det

229

Den hr passusen r hmtad ur en frelsning som finns p Youtube

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=HK96-4h2NvI

213

handlar om politik och dessa s kallade forskare r undantagslst

vnsterpolitiskt engagerade, i kombination med den vanligen svrtillgngliga teoribildning som fr tillfllet r p modet. Den engelske filosofen Roger Scruton formulerar sitt frakt fr denna
pseudovetenskap p fljande stt, efter att ha gett ett antal exempel p i synnerhet franska tnkares produktion av obegriplig teori:
Den bubblande flodvgen av nonsens flyter mellan trygga murar p vilka
outplnliga budskap har mejslats in. Dessa sger oss att vrlden r i hnderna p Den Andre, att Den Andre r kapitalismen, det borgerliga samhllet,
patriarkatet, familjen, med andra ord hela raden av traditionella maktstrukturer som vi mste befrias frn; att vi kan frst och dechiffrera de hemligheter genom vilka dessa strukturer upprtthlls; och att vi genom att frst
Den Andre bemktigar sjlvet. Kort sagt, den metalitteratur som nu fr tiden
dominerar p vra humanistiska institutioner bestr av besvrjelser, avsedda att betvinga en frmmande vrld och ppna en vg till befrielsen. Och
det r anledningen till att denna litteratur har lyckats vinna en s enastende stor anhngarskara.230
Roger Scruton drar fljande slutsats:
Precis som alkemin frsvann eftersom det inte fanns ngon anvndning fr
alkemister efter den vetenskapliga revolutionen, s kommer detta nonsens
att frsvinna nr det inte lngre finns ngot att vinna p att spotta ur sig det.
Till sist, nr man erknner att en trerig kurs i nonsens i stort sett gr unga
mnniskor oanstllningsbara utanfr universitetsvrlden, kommer man att
vilja lgga ned dessa humanistiska institutioner och lta deras offer g vidare
frn skolan till livet utan de mellanliggande ren av milt vanvett. 231

230

Roger Scruton: Meningslshetens gemenskap. I tidskriften Axess nr 8 2012.

http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=1510
231
Scruton a.a.

214

Stefan Jonsson
Vrt frsta exempel p en sdan forskare som Roger Scruton menar har gtt helt fel r Stefan Jonsson, som sedan 2011 r professor i etnicitet vid REMESO, Institutet fr forskning om migration,
etniska relationer och samhlle vid Linkpings universitet. Man
kan undra hur det gick till nr Stefan Jonsson accepterades p
denna post. Han r visserligen blixtrande intelligent och tillhr
den kulturelit som har tillgng till Dagens Nyheters kultursidor
fram till vren 2010 tillhrde han DNs fasta kulturstab men det
r omjligt att se honom axla rollen av en objektiv och frutsttningsls forskare.
Det som gr att vi lyfter fram Stefan Jonsson som en frsta rangens pseudoforskare r hans politiska agenda. Han tnker, handlar
och formulerar sig som en politisk aktivist. Den postkoloniala teoribildning han beknner sig till handlar om att synliggra och
lsa upp sekler av vitt, manligt, kolonialt, europeiskt srartstnk
och montera ner de barrirer som alltjmt utestnger mnniskor
med fel hudfrg, hrkomst och kn. 232 Som frfattaren Lena Andersson konstaterar i en polemik med Stefan Jonsson:
Den postkoloniala paradoxen r att anhngarna dekonstruerar allt p hemmaplan men ingenting p bortaplan. Stringtrosan som symbol fr kvinnans
ofrihet och sexualisering undersks ned till minsta fiber, liksom plastikkirurgin, heteronormativiteten, underkldesreklamen och hela det neurotiska
uppvisandet av kvinnokroppen. Det r utmrkt. Men nr dekonstruktionen
utstrcks till de likartade men spegelvnda fenomenen slja, niqab, hedersnormer, knsstympning, tvngsktenskap och hela det neurotiska dljandet
av kvinnokroppen, heter det islamofobi, frmlingsfientlighet och ptvingade
vsterlndska normer.233

232
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/stefan-jonsson-tacka-postkolonialismen-for-att-deneuropeiska-varldsbilden-blivi
233
http://www.dn.se/ledare/kolumner/den-universella-fragan

215

I det vetenskapliga uppdraget ligger inte att frbttra vrlden, inte

att n strre rttvisa, utan att frst den. Med Stefan Jonssons
perspektiv r det till exempel frbjudet att underska om svaret
p frgan om de utestngda mnniskorna (vad de r utestngda
frn sger han inte men ngot underlge handlar det om) kanske
r utestngda drfr att de r biologiskt underlgsna (lgre intelligenskvot) eller anammar en livsstil som inte kan konkurrera p
den arena dr marknaden stter upp normerna. Stefan Jonssons
perspektiv placerar skulden axiomatiskt hos vst. Men redan genom att brja diskutera vems felet r har han slppt p de vetenskapliga ambitionerna. Stefan Jonsson skriver ocks i den ovan
citerade artikeln:
I dagens Europa pgr en backlash mot mngkulturalismen, ett avstndstagande frn utomeuropeiska kulturer och en positiv omvrdering av kolonialismen som hjlper den vita, vsterlndska mnniskan att utan dligt samvete behlla privilegierna som kolonialismen gav henne i arv.
En vetenskapligt prvbar frga skulle exempelvis kunna vara varfr tar Europa idag avstnd frn mngkulturalismen? Den frgan
kan skert diskuteras frutsttningslst men har man som Stefan Jonsson redan bestmt sig fr att svaret r att det fr den
vita vsterlndska mnniskan handlar om att utan dligt samvete behlla privilegierna som kolonialismen gav henne i arv d
har man gjort ett pstende som genom att vara s svepande och
stort r i det nrmaste omjligt att prva. Stefan Jonsson r fr
vrigt inte intresserad av att prva detta. Att det frhller sig s
har han inga som helst tvivel p. Under de r vi fljt Stefan Jonssons tankevrld, som han presenterat den i Dagens Nyheter, har vi
aldrig ngonsin sett honom tvivla.
En forskare som aldrig tvivlar, vad r det fr forskare? Stefan
Jonsson m ha doktorerat och blivit professor i etnicitet vid Linkpings universitet. Det gr honom frmodligen forskningskompetent
men uppenbarligen vill han inte forska. Att positionera sig i den

216

stndigt pgende kulturdebatten r viktigare fr honom. I stllet

fr att forska vill han tala om fr oss vad han tycker i olika frgor.
Lt oss exemplifiera med det riksbekanta trtattentatet vren
2012 mot den moderata kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth.
Den 19 april 2012 deltog kulturministern i firandet av World Art
Day, som anordnades av Konstnrernas Riksorganisation, KRO,
p Moderna museet. Till denna begivenhet hade konstnren Makode Linde bakat en stor trta i form av en svart kvinna. Kulturministern leddes ovetande fram till trtan och blev uppmanad att
skra fr sig en bit ur trtskulpturens skrev, vilket hon gjorde.
Konstnren sjlv tillhrde installationen och skrek hgt varje gng
ngon skar i trtan. Nr Afrosvenskarnas riksfrbund kritiserade
trtkalaset som rasistiskt svarade Makode Linde att de missfrsttt hans verk. Trtan var en del av hans konstverk som syftade
till att stlla vsterlndska frestllningar om Afrika i kontrast till
den verkliga bilden av slaveri och frtryck.
Nu utbrt en av alla dessa debatter som i synnerhet lskas p
kulturredaktioner, naturligtvis ocks DN:s. Stefan Jonsson sg sig
franlten att yttra sig och skrev att kulturministern var olmplig
och borde avg. Nr hon inte frstod att hon borde ha avsttt utan
skar i trtan s hade det likheter med hur vita mnniskor skndar
mrka kroppar i krig:
Nu har allts Linde visat att en vit kvinna som skr i en svart kvinna r en vit
kvinna som skr i en svart kvinna. Och d ser vi pltsligt: den vita skr i den
svarta. Samt att vr kulturminister deltar och att detta r en del av ordningen, en naturlig del av ordningen, att vita mnniskor skrattande skr snder
en attrapp av en svart kvinnokropp. Vilket i sin tur betyder att rasismen r
en del av ordningen. Men vi har upphrt att mrka den. Det fordrades att
Linde gjorde sin aktion. Den svarta kvinnan r fejkad och hennes lidande
fejkat. Men de flabbande och fnissande vita ansiktena r p riktigt. kta r

217

kamerornas iver att dokumentera alltsammans, liksom ministerns nervsa

njutning nr hon stter kniven i den svarta massan. 234
Man skulle kunna tro att Stefan Jonsson befann sig p plats. Han
frefaller ju med egna gon ha sett vad som hnde, exempelvis ministerns nervsa njutning. Hr r det emellertid inte forskaren
Stefan Jonsson som gr sin analys utan det r den kulturpolitiske
skribenten som vill komma t en politisk motstndare. Han eldar
upp sig sjlv och jmfr med det koloniala frtrycket. Han talar om
fr oss att han minsann vet vad han talar om, fr han har tillgng
till ett ttabandsverk om bilden av svarta i vsterlndsk konst.
Han har sett en utstllning i Paris om uppfinnandet av vilden:
Br kulturministern avg? En person som s aningslst deltar i en ceremoni
med sdan innebrd r knappast lmplig som kulturminister. Och innebrden r ju inte oknd. P mitt bord ligger den nya, avslutande delen av ttabandsverket The Image of the Black in Western Art frn Harvard University
Press. I Paris sg jag nyligen den pgende utstllningen LInvention du sauvage, uppfinnandet av vilden. Det r bara de senaste i raden av alla inventeringar av vstvrldens brutala nyfikenhet p och behandling av de mrka
understarnas kroppar. Upphr kavalkaden ngonsin? Mnniskor fngas in,
misshandlas, exponeras, beundras, piskas, skndas, lynchas; kropparna dissekeras, konserveras, stoppas upp, reproduceras, bakas om och stlls ut p
nytt i ett rysligt kretslopp. I stllet fr att tala om detta svngde Lena Adelsohn Liljeroth hanteringen ytterligare ett varv.
Men hall, vad r det som har hnt? Utanfr Stefan Jonssons
verhettade hjrna, allts. En minister har frletts till att skra
fr sig en bit ur en trta. Om hon nu t av den, vilket vi fr anta,
blir hon d ocks en kannibal? Hon kanske borde ha avsttt drfr
att trtan var formad som en svart kvinna men eftersom det hand-

234

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/tartan-satte-vardagsrasismen-i-dagern

218

lade om konst och de nrvarande verkade tycka att hon skulle ta

fr sig av trtan, s gjorde hon det. Som en annan av DNs kulturskribenter, Kajsa Ekis Ekman, konstaterar:
Hur groteska bilderna p en vit person som str och skr i en svart person n
ter sig, s var Adelsohn Liljeroth i detta fallet inte mer n en bricka i ett
konstnrligt spel. Hon kom till Moderna, gavs en trtspade, tnkte frmodligen underligt men gjorde som hon blev tillsagd. Det hela sger inte srskilt
mycket om hennes karaktr. Att brja ropa avgng fr det r som att krva
att en skdespelare sparkas fr att rollfiguren r osympatisk. Det r inte
bara missriktat. Det r framfr allt elakt. Just drfr att ngonstans vet de
flesta att det var en overlagd handling frn kulturministerns sida, att om
ngot visade hon ofrmga att tnka snabbt. Hon blottade en mnsklig
svaghet snarare n ngon medveten rasistisk politik. Och jag blir oroad nr
mnniskorttsfrsvarare som Afrosvenskarnas riksfrbund och humanister
som Stefan Jonsson s instinktivt attackerar ngons svaga punkter. P symboliska fiender snarare n verkliga. 235
Varfr blir inte Stefan Jonsson uppkallad till ledningen av Linkpings universitet och tillfrgad vad han hller p med? Han innehar en professur vilket innebr att han ska gna sig t forskning
och t att undervisa blivande forskare. r det sdana hr resonemang han vill att de ska ta till sig? I s fall misskter han sitt jobb
och det r inte kulturministern utan han som br avskedas.
Vi r fullstndigt vertygade om att ledningen fr Linkpings
universitet, eller fr den delen ledningen fr vilket universitet som
helst i Sverige, aldrig skulle ens snudda vid tanken att det r problematiskt med forskare som inte forskar utan exempelvis gnar sig t en politiserad kulturdebatt. Tvrtom, det r mycket bra
att ha personer anstllda som syns i medierna, som gr sig hrda
med sina sikter. S ser det ut p svenska universitet. Det finns

235

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/kajsa-ekis-ekman-spara-pa-onodiga-avgangskrav

219

inga som helst frvntningar p att anstllda forskare ska gna

sig t forskning. Det r till och med mjligt att ledande fretrdare
glmt vad forskning r fr slags verksamhet.
S lngt om Stefan Jonsson postkoloniala stllningstagande. Hur
r det d med hans vnsterpolitiska engagemang? Stefan Jonsson
gr ingen hemlighet av att han r marxist, vilket i sig r problematiskt eftersom det innebr att han inte betraktar vrlden frutsttningslst utan genom ett filter som fr att citera DNs gamle
chefredaktr Svante Nycander ser liberala ider som sljor utlagda fr att dlja maktstrukturer, motsgelser, orttvisor och konflikter.236 I sin esssamling Rapport frn sopornas planet, som
kom fr ngra r sedan, skriver Stefan Jonsson att marxismen
idag r infrlivad med den serisa samhlls- och kulturforskningen
som systemkritisk teori. Den klargr motsgelserna i det rdande
systemet och visar hur dessa motsgelser leder till orttvisor och
konflikter.
Handlar det verkligen om marxistisk klarsyn rrande vstvrldens koloniala frtryck, svl i resten av vrlden som p hemmaplan? Handlar det inte om frdunkling av en problematisk ideologi? Att det handlar om frdunkling anser i varje fall Rysslandsknnaren Staffan Skott som skriver att Stefan Jonssons beskrivning av kommunismens historia r svl besynnerlig som sttande:
Karaktristiskt fr inlgg frn det hr hllet r hur Jonsson frringar eller
undviker att ta upp kommunismens brott mot mnskligheten. Det str bara
att Stalin mrdade Trotskij och tusentals andra under frevndning att de
frrtt kommunismen. Tusentals? Lgsta skra siffran direkt ur sovjetiska
hemliga polisens arkiv r 681692 skjutna enbart ren 193738. Och de
skjutna var bara en brkdel av alla mrdade. De oskyldiga offren fr vrldskommunismen rknas i niosiffriga tal, i minst hundra miljoner mrdades i

236

http://www.dn.se/debatt/darfor-ar-antiliberalismen-sa-stark-i-svenskt-kulturliv

220

icke-krigshandlingar. Frn Sovjet och Kina till Kambodja, och mnga andra
lnder dremellan. // Att slinka ifrn frgan om vrldskommunismens
brott mot mnskligheten r lika uselt som att frneka att Frintelsen gt
rum.237
N, eftersom vi befinner oss i Sverige, s r det naturligtvis inte s
att andra medlemmar av kultureliten r kritiska mot Stefan Jonsson. Skulle man vga invndningarna mot hyllningarna s vann
antagligen de senare. Nedan ges ett typiskt exempel p den typ av
hyllningar som Stefan Jonsson fr, men glm drvid inte bort vem
det r som hyllas. Det r den postkoloniala teoretikern som hyllas,
inte forskaren. Och han hyllas fr sin vlformulerade kritik av vrt
eget samhlle. S hr skriver Stefan Jonssons meningsfrnde
Magnus Eriksson i Svenska Dagbladet:
Stefan Jonssons nya esssamling rymmer uppfordrande lsning. Hans kritik
av kolonialismen som tankefigur och sociologins analyser av massans psykologi r liksom hans diskussion om kapitalismens och globaliseringens
problem skrpt och oftast tnkvrd. Visst gr Jonsson fr lngt ibland, som
nr han skriver att nazismens id om Lebensraum kan versttas med
mjligheter till investeringar och tillvxt i dagens lingo, men det skall inte
skymma att Stefan Jonsson r en ytterst lsvrd vnsterintellektuell. 238
Vi avslutar med att citera journalisten och frfattaren Per Svensson, som visserligen ocks han beundrar Stefan Jonsson men nd
r kapabel att formulera fljande om vi ser Stefan Jonsson med
forskargon frdande kritik:
Han har, som redan antytts, en lika stor och inte lika fascinerande frmga
att landa i en och samma slutsats: alla skurkstreck har begtts av Ville

237
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/staffan-skott-stefan-jonsson-forringarkommunismens-brott
238
http://www.svd.se/kultur/litteratur/vagande-kritik-fran-vanster_4197345.svd

221

Vessla, den globaliserade kapitalismen hljd i den europeiska universalismens retoriska mantel. Nr Europa visar upp ett humant ansikte kan man
vara sker p att det r en mask som dljer onda avsikter. Bevittnar man
andra sidan europeiska gemenheter kan man vara lika sker p att det
egentligen r det skenbart goda Europa som ligger bakom grymheterna.
Trollkarlen drar alltid upp samma svarta kanin ur hatten.239
Mattias Gardell
Vi fortstter med nnu en av den svenska pseudoforskningens
portalfigurer och egentligen kunde avfrdandet gras kort, eftersom han skrivit en bok med titeln Islamofobi. Vr uppfattning r
att detta begrepp r starkaste mjliga signal om att hr handlar
det inte om forskning utan om politisk aktivism. Vi ska emellertid
inte neka oss njet att gra kritiken mer utfrlig.
I grunden r Mattias Gardells tnkande av samma skrot och
korn som Stefan Jonssons. Det r drfr inte att frvna att de gr
sllskap p Ship to Gaza, det visserligen formellt sett politiskt
obundna men i realiteten vnsterpolitiskt frankrade projekt som
tre r i rad utrustat och seglat fartyg med humanitrt bistnd frn
Europa till Gaza, i syfte att vcka internationell uppmrksamhet
fr Israels blockad av Gaza. Wikipedia skriver:
Konvojen finansierades av privata bidrag men har anklagats fr att till stora
delar ha styrts och finansierats av den turkiska islamistiska bistndsorganisationen Insani Yardim Vakfi (IHH). Ett antal andra organisationer var ocks involverade i konvojen, till exempel Ship to Gaza
Grekland, European Campaign to End the Siege of Gaza (ECESG), IHH, Palestinian International Campaign for ending the siege och Barco Gaza. 240

239
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/bocker/bokrecensioner/rattvisans-ljus-skiner-ochblandar/
240
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bordningen_av_Gazakonvojen

222

Det frsta svenska Ship to Gaza ingick i den s kallade Freedom

Flotilla med sammanlagt tta fartyg. Sex av dem bordades i maj
2010 av israelisk militr, varvid nio av de turkar som befann sig
ombord ddades. I oktober 2012 bordades segelskonaren Estelle p
internationellt vatten utanfr Gaza, terigen av israelisk militr,
den hr gngen utan ddsoffer. Vnsterpartiets ledare Jonas Sjstedt, som dock begrnsat sin medverkan till att glla mellan Barcelona och Korsika, frklarade tillsammans med ungdomsfrbundets Stefan Lindborg i Aftonbladet varfr han och andra
svenska deltagare seglade med Ship to Gaza:
Fr oss r Ship to Gaza solidaritet i praktiken. Sedan i juni har Ship to Gaza
seglat med bten Estelle frn Ume, med siktet instllt p att bryta blockaden och leverera ndvndiga frndenheter till Gazas folk. Man har seglat
ver Nordsjn, lngs den franska Atlantkusten och befinner sig nu utanfr
Spanien. I hamnarna som man har beskt har mnniskor strmmat till fr
att uttrycka sitt std. Vi r stolta ver att f vara en liten del i denna viktiga
solidaritetshandling.
Fr vnstern har den internationella solidariteten alltid varit en ledstjrna.
Vi protesterar mot frtryck av mnniskor och vgrar blunda nr grundlggande mnskliga rttigheter krnks. Israels orttfrdiga blockad frvgrar
Gazas invnare rtten till ett mnniskovrdigt liv.
Genom att resa med Estelle vill vi visa att vi stdjer Ship to Gazas frsk till
att bryta blockaden. Mjligheten till ett fritt Palestina och en fredlig tvstatslsning av konflikten krver att blockaden hvs. 241
Nu var det som sagt inte s lngt som Jonas Sjstedt fljde med.
Solidariteten var med andra ord designad fr ett medieutspel. Kritikerna av projektet har pekat ut att den revolutionsromantiska
slagsida som finns i Ship to Gaza. Det r fullt mjligt att projektet
motverkar sitt syfte. tminstone hvdar Jackie Jakubowski det

241

http://www.aftonbladet.se/debatt/article15457942.ab

223

nr han, som han brukar, tar Israels parti i den pgende konflikten. Han utgr frn Stefan Jonssons reserapporter och skriver:
I vntan p att de grekiska myndigheterna skulle lta deras bt lmna hamnen gjorde Stefan Jonsson, Henning Mankell och andra svenska kryssningspassagerare p Frihetsflottan en utflykt till Akropolis. Framfr ingngen till
Athenas tempel korkade de upp en vinflaska och lt den g runt. Det
ljumma kretensiska vinet smakar riktigt gott, rapporterar en solbrnd Stefan Jonsson (DN 8 juli). Det lter mysigt.
Samtidigt som de svenska aktivisterna njt av utsikten anlnde ett annat
fartyg frn Europa till Alexandria, lastat med 30 ton medicin, rullstolar,
barnmat och tolv ambulanser. Det r ett europeiskt projekt, Miles of Smiles, som str bakom aktionen. Det transporterar lasten frn hamnen i Alexandria via El Arish till grnsvergngen i Rafah mellan Egypten och Gaza.
Inom ngra dagar fr invnarna i Gaza tillgng till de efterlngtade varorna.
Det r ett effektivt samarbete mellan ett sextiotal europeiska NGO:s, Egypten och myndigheterna i Gaza. Inga presskonferenser med ditflugna aktivister frn Sverige, inga verspnda brandtal eller sjlvupptagna deklarationer
i stllet konkret hjlp till den palestinska befolkningen.
Ship to Gaza, till skillnad frn Miles of Smiles, har inte Gazaborna i fokus.
Det r Israel man vill t. Israelfixeringen gr att Henning Mankell, Mattias
Gardell och Henry Ascher (en uttalad stalinist och medlem i KFML(r) som
sger sig kmpa fr demokrati) r blinda och dva fr bde Hamas terrorvlde i Gaza och de blodiga diktaturerna i Israels grannskap. Till exempel
Syrien, dr 1500 ddats under den senaste tidens protester mot regimen i
Damaskus, en regim som rkar vara Gaza-Hamas frmsta beskyddare. Om
lasten i Solidaritetsflottan kommer fram eller inte spelar inte s stor roll
fr dem. Det r den politiska effekten nr Israel kritiseras som rknas // 242

242
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jackie-jakubowski-ship-to-gaza-fokuserar-inte-pagaza

224

Om Stefan Jonsson r uttalad postkolonial marxist och Henry

Ascher stalinist, vad r d Mattias Gardell, denne alltsedan 2006
innehavare av Nathan Sderbloms professur i jmfrande religionsvetenskap vid Uppsala universitet? Att dma av hans frfattarskap borde han vara hngiven muslim, men s r inte fallet,
tminstone inte om man fr tro honom sjlv. Han sger att han
likt vikingarna r asatroende. En kommentar frn bloggosfren243:
Uppsala universitet verkar inte rdda om sitt rykte, frst den galna genusprofessorskan som yrade om sataniska massmord av barn i Sdertlje och
nu herr Gardell. Vill Uppsala Universitet snka sig sjlva som Sveriges mest
framstende bildningsinstitut?
De vill vl tvla med Sdertrns Hgskola om vilket lroste som kan husera
flest dumbommar. nnu tror jag dock att Sdertrn leder.
Ja, Sdertrn ligger vl lgst i ligan, enbart hotade av hgskolan i Skvde och
ngra fler. Synd dock p Uppsala som har en hg tilltro internationellt att de
anstller dessa idioter.
Lnge beskrev Mattias Gardell sig som anarkist med fredrar numera att anvnda termen frihetlig socialist.
- Anarki r en frihetsfilosofi fr mig, men jag undviker helst ordet eftersom
det ofta leder tankarna fel, sger han. Men hedning, visst, jag r ett slags
andlig anarkist i bemrkelse fritnkare. Jag r misstnksam mot alla religioner som hvdar en gud. Man kan kalla mig asatroende men folk associerar ofta t fel hll. Asar, vaner och det fornnordiska har haft en stor betydelse fr mig. Det representerar ngot positivt, precis som de amerikanska
indianernas religisa system. Det r en frestllningsvrld som sger att det
finns mnga olika vgar. Det ger en strre frihet att utstaka sin egen kurs.
Men jag praktiserar inte just nu det har gtt i vgor, sger han.244

243
244

http://avpixlat.info/2012/06/04/mattias-gardell-i-breivik-rattegangen/
http://fof.se/tidning/2007/2/mot-mattias-gardell-hedningen-som-forsvarar-politisk-islam

225

2003 fick Mattias Gardell Kungliga Vitterhetsakademiens pris fr

frtjnstfull humanistisk forskning. 2009 fick han Jan Myrdals
stora pris Leninpriset.
Mattias Gardell r vl inlst p islam och ingen kan frneka att
hans kunskaper r gedigna. Bland annat lr hans avhandling frn
1996 om svart islam, utgiven i USA, ses som ett standardverk.
Det som r problematiskt r att hans kunskaper gr hand i hand
med ett frsvar mot vad han uppfattar som islamofobi och en demonisering av islam. Han menar att det bara r en retorisk markering nr personer som kritiserar islam sger att de r religionskritiker, eftersom de inte kritiserar buddhism eller andra religioner p samma stt. I Mattias Gardells vrld r de islamofober.
Hittar Stefan Jonsson rasister verallt s hittar Mattias Gardell
islomofober enligt samma modell. Vrldens frmodligen frmste
knnare av islam i mellanstern, Bernard Lewis, pekas av Mattias
Gardell ut som islamofob. Likas Ayaan Hirsi Ali och Dilsa Demirbag-Sten. Karl Steinick skriver i en recension i Svenska Dagbladet.
Det handlar allts om samma frfattare som fr ett par mnader sedan propagerade fr frbud p Uppsala universitet mot konstfrelsningar av fil dr
Lars Vilks, fr att denne fllt religionskritiska yttranden p universitetet. Det
r tillika samma professor som deltagit i aktioner tillsammans med islamistiska terrorister, riktade mot mellansterns enda demokrati, men som dremot aldrig uppvisat ngot liknande engagemang mot ngon av de mnga
diktaturerna i samma omrde.245
Mattias Gardell hvdar att islam r fullt frenligt med demokrati
och mnskliga rttigheter. Det r inte rimligt att hlla alla muslimer ansvariga fr vad vissa muslimska aktivister gr. De flesta
muslimer lever fredliga och politiskt sett okontroversiella liv. De

245

http://www.svd.se/kultur/litteratur/gardell-bjuder-inte-in-till-samtal_5702971.svd

226

sysslar inte med att kra flygplan in i skyskrapor och de r inte

intresserade av att sprnga sig sjlva i luften. Han anger en hel
rad med lnder dr han tycker demokratikravet r rimligt tillgodosett och mlar upp en folkhemsideologi med ambitionen att alla
mnniskor ska leva ett bra liv. I tidningen Arbetaren beskriver
han organisationer som det muslimska brdraskapet, palestinska
Hamas och FIS i Algeriet som en slags muslimska socialdemokrater. De r reformister och vill bygga sitt samhlle underifrn, genom ABF-liknande folkbildningsverksamhet.
Detta fr Axess dvarande chefredaktr Johan Lundberg att mer
eller mindre g i taket. Han skriver p Axess blogg:
De organisationer som enligt Mattias Gardell liknar en ABF-studiecirkel i
Gislaved har fljande ider, initiativ och frslag p sina program och samveten: Frnekelse av Frintelsen (Hamas), Frdmelse av homosexuella (Hamas), Utplning av staten Israel (Hamas), Std till och samarbete med Hitler
under andra vrldskriget (MB), Std fr sharia-lagstiftning (MB), Motstnd
mot demokrati och liberalism (FIS). Att Gardell framstller antisemitiska
islamister med kopplingar till nazism som godvilliga socialdemokrater i den
svenska politikens mittfra, r dock inte en engngshndelse. I sin bok "Bin
Laden i vra hjrtan" beskriver han Yusuf al-Qaradawi, som blev utvisad frn
Egypten p grund av sitt medlemskap i det Muslimska brdraskapet, som en
representant fr den islamistiska mittfran, (...) en sorts muslimska socialdemokrater. Det r allts samma Qaradawi som i tv-kanalen al-Jazeera
hyllade Hitler fr att denne satte judarna p plats och drmed skipade
gudomlig rttvisa246
Masoud Kamali
Till skillnad frn Stefan Jonsson och Mattias Gardell hr inte
Masoud Kamali till den svenska kultureliten. Tvrtom har han
behandlats med stor skepsis. Det hindrar honom inte frn att ha

246

http://www.axess.se/blog/post/2010/11/17/Liberalismens-forkampe.aspx

227

ungefr samma grundsyn, det vill sga han ser rasism och strukturell diskriminering varthn han n blickar i det svenska samhllet. Dessutom hade han fr en tid ngot som Stefan Jonsson och
Mattias Gardell aldrig varit ens i nrheten av att uppn, nmligen
maktens ra.
Masoud Kamali kommer frn Iran och s lngt tillbaka man kan
flja honom, s har han varit politiskt aktiv. I en intervju i augusti
2006 i Dagens Nyheter berttar han sjlv om hur han som 19ring just blivit medlem av en revolutionr cell, som med vapen i
hand ville infra socialism i Iran. Han hade precis hunnit delta i
planeringen av ett bankrn nr fyra poliser klockan fem en morgon
slog in drren till det rum dr han lg och sov.
En av poliserna stllde sig p hans armar, en annan riktade en pistol mot
hans panna. Nr de frvissat sig om att sociologistudenten Kamali inte hade
sin pistol under kudden frdes han ut till en skpbil med en stlram inuti.
Dr spndes han fast, frsgs med en luva ver huvudet och torterades.
- De slog mig med kablar under fotsulorna. Jag har fortfarande svrt att g
utan skor.247
Nr shahen flydde Iran i januari 1979 slpptes Kamali fri efter
flera r i fngelse. Fr man tro honom sjlv behandlades han som
en hjlte och valdes till chef fr universitetet i Tabriz dr han studerat. Nr islamisterna efter mindre n ett r tog ett fast grepp
ver landet fick Kamali sparken och flydde. terigen blev han efterlyst, denna gngen fr att vara antirevolutionr. I slutet av
1986 flydde han och hans familj med falska pass, greps i Turkiet
dr han fick sitta tta mnader i fngelse. Drefter skte de sig till
Sverige och beviljades asyl. Kamali fortsatte studera, tog examen i
sociologi och disputerade. Det r onekligen imponerande att han
drefter ganska snabbt fick en professur i socialt arbete vid Cent-

247

http://www.dn.se/nyheter/flydde-tortyrens-iran-for-att-motas-av-hot

228

rum fr multietnisk forskning p Uppsala universitet.

Kamali brjade gra sig hrd i samhllsdebatten och fick snabbt
en herostratisk ryktbarhet som frnekare av hedersrelaterat vld.
Den 26 januari 2002 skrev han i Gteborgs-Posten om mordet p
Fadime Sahindal och hvdade att "mord dr frvaren och offret
har svensk bakgrund" kategoriseras som "modernt" och "normalt".
Med det menade han att det var rasistiskt att skilja ut mordet p
Fadime som ett hedersmord.
I Aftonbladet skrev han den 29 oktober 2003 med anledning av
en sljdebatt att "sjlvutnmnda invandrarexperter" hade gaddat
ihop sig med "vita feministiska fundamentalister" fr att frdma
sljor och islamiska skolor. Han liknade dem som kritiserar islamismen vid nynazister och angrep "sjlva moderniseringsidealen",
som han menade frenade Hitler, Mussolini, Stalin, Khomeini och
Bush.248
r 2004 utkom antologin Debatten om hedersmord Feminism eller rasism. Redaktr var Stieg Larsson, d p tidskriften Expo, senare Sveriges
mest knde deckarfrfattare. Dr uttryckte samtliga skribenter sin skepsis
mot begreppet hedersvld och anklagade sina meningsmotstndare fr rasism: Att det hedersrelaterade vldet p ngot stt skulle vara annorlunda
n det vld som svenska kvinnor kan rka ut fr r svrt att hlla med om,
skrev till exempel en av frfattarna, Cecilia Englund. 249
S hr formulerar Kamali sig i en intervju, som svar p en frga
om svenska myndigheter och svensk lagstiftning ska stdja traditioner dr mnnen ges rtt att kontrollera kvinnors sexualitet:
- Det r det vrsta jag vet, den sortens frgor, svarar han. Och dina frgor till
mig visar bara att du har djupa frdomar. Problemet finns ju i alla lnder. Du
menar att det bara gller invandrare, eller hur? Vi kan inte blunda fr att

248
249

Masoud Kamali, "Muslimer demoniseras precis som judarna", Aftonbladet 2003-10-29

http://www.dn.se/ledare/kolumner/tystnadens-kultur

229

svenska mn mrdar sina kvinnor fr sin manlighets skull. Svenska kvinnor

kan mrdas i Sverige av sina mn fr att de har sex med andra mn. Det kan
ven socialtjnsten i Norrland intyga. Det finns ingen speciell hederskultur
men vld existerar.250
Mot den bakgrunden r det svrt att frst att den socialdemokratiska regeringen utser honom till expert p diskrimineringsfrgor,
i en utredning ledd av statsvetarprofessorn Anders Westholm, med
uppgift att "ta fram fakta om frdelningen av maktresurser och
inflytande mellan invandrare och befolkningen i vrigt".
I april 2003 hoppade Kamali tillsammans med Paulina de los
Reyes av utredningen. I en artikel p DN debatt pstod de att Anders Westholm var "i total avsaknad av erfarenhet inom fltet" och
att det "enligt denna svenskhetens primat... [inte] r ndvndigt
att vare sig rdgra eller ta till sig andra erfarenheter, i synnerhet
inte erfarenheter frn den som r underordnad andra". Kamali
ansg att strukturell diskriminering frekommer och inte behvde
utredas vidare, ngot som Westholm inte visat frstelse fr. Den
ansvariga ministern, Mona Sahlin, tog Kamalis parti och avpolletterade Anders Westholm. I stllet utsg hon 2004 Kamali till boss
fr en ny utredning fokuserad p strukturell diskriminering, integration och makt.
Mona Sahlin och den socialdemokratiska regeringen fick hrd
kritik frn mnga borgerliga ledarskribenter fr att de ansgs ha
styrt en vetenskaplig utredning genom att i frvg bestmma vilka
slutsatserna var. Nra 70 forskare, bland andra Bo Rothstein och
Olof Petersson, anklagade regeringen fr politisering av utredningsvsendet. Sahlin svarade att protesterna gav uttryck fr "rasistiska undertoner".

250

http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/det-finns-ingen-speciell-hederskultur/

230

I en intervju i Dagens Nyheter den 8 januari 2004 berttade

Kamali hur behandlingen av honom i Anders Westholms utredning
var "ett skolexempel p akademisk rasism". Den utlstes av att
han och forskarkollegan Paulina de los Reyes stllt sig kritiska till
inriktningen. Som svar p detta pstende om rasism beskrev de
tta vriga forskarna i samma expertgrupp hur Masoud Kamalis
och Paulina de los Reyes deltagande i gruppens arbete gtt till:
Expertgruppen hann endast med att ha tv mten innan avhoppen. Varken
Kamali eller de los Reyes deltog fullt ut i dessa bda heldagsmten. Kamali
deltog endast ngra timmar i det frsta mtet och uteblev helt frn det
andra. De los Reyes deltog lite mer. Nr skulle Kamali ha nonchalerats d
han knappast deltog i ngon diskussion?251
Med tanke p hur Mona Sahlin senare engagerat sig i frgor som
gller hedersvld var det frbluffande att hon utsg Masoud Kamali till chef fr en ny utredning. Frstod hon inte vad han sa? Eller det kanske inte var s viktigt? Kanske var det allra viktigast
att han hade rtt bakgrund: en iransk flykting som disputerat och
blivit professor i sociologi vid ett svenskt universitet. Det spelade
antagligen ocks roll att han var beredd att sga det som regeringen ville hra, nmligen att den misslyckade integrationen inte var
ett resultat av den frda politiken utan berodde p att Sverige var
ett land genomsyrat av rasism. Maktens hand strckte sig alltfr
lngt in i forskarsamhllet och det vckte irritation.
Hsten 2005 presenterade Masoud Kamali sin och sina medarbetares utredning om makt, integration och strukturell diskriminering.252 P DN Debatt sammanfattar han sina slutsatser:
Diskriminering i arbetslivet, p boendeomrden och ojmnt frdelade sam-

251

http://www.dn.se/debatt/mona-sahlin-politiserare-forskningen
Bortom vi och dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2005:41.

252

231

hllsresurser r bland de viktigaste orsakerna till en alltmer frdjupad uppdelning mellan ett vi och ett dem. Segregationens orsaker br drfr
skas i frsta hand p annat hll n hos de segregerade grupperna. 253
Ngon andra eller tredje hand existerade emellertid inte fr Kamali. Med andra ord, det r inte invandrarnas utan svenskarnas
fel att det gr s illa fr dem; och det r den svenska statens skyldighet att tgrda dessa missfrhllanden. Som std fr denna
slutsats redovisar Masoud Kamali och hans medarbetare en
mngd intervjuer med invandrare, dr den gemensamma nmnaren r att de berttar om hur svrt det r att komma in i Sverige
och hur illa de blir behandlade. Det r redogrelser fr hur de skt
jobb men trots att de haft goda meriter inte ens kallats till intervjuer. De har med andra ord aldrig ftt en chans ens att redovisa
sina kompetenser. Det r berttelser om polisens vardagsrasism,
om brutalitet och om hur invandrare demoniseras. Fr att anvnda
standardtermer s ger utredningen rst t utsatta, stigmatiserade
och marginaliserade mnniskor i dagens Sverige. Det som de har
gemensamt r att de r fdda ngon annanstans i vrlden, ja
ibland inte ens det. Det r deras frldrar som r fdda p andra
platser. Dagens Nyheter sammanfattar Kamalis utredning i fljande korta rader:
Sverige r ett rasistiskt samhlle dr de som inte r vita diskrimineras och
underordnas. Integrationspolitiken r en del av den diskrimineringen genom
254
att dela upp mnniskor i "vi" och "dom".
Masoud Kamali uppfattar den kande segregationen som alarmerande och han rekommenderar den svenska statsmakten att inte
vnta med att vidta tgrder. Dessa br till och med vara drastiska, om den strukturella segregationen skall kunna bekmpas.

253
254

http://www.dn.se/debatt/lagstifta-om-foretrade-till-jobb-for-utsatta-grupper
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-rasistiskt-enligt-statlig-utredning

232

De tgrder som fresls i utredningen det handlar frmst om

kvoteringar och lagstiftning fr att ge fretrde till jobb fr det som
kallas fr utsatta grupper har debatterats och ifrgasatts. Men
nr det gller problembeskrivningen och svenskarnas diskriminering av invandrare har ledande debattrer och forskare inte haft s
mycket att invnda. De r verens om att Sverige r ett starkt segregerat land och att en utbredd och visserligen lgmld men inte
desto mindre effektiv vardagsrasism hindrar invandrare frn att f
jobb. Rent allmnt prglas samhllsklimatet av hrdhet och misstnksamhet nr det gller invandrare.
Denna uppfattning om en frdande rasism r inte helt ltt att
frst, med tanke p hur mnga som sker sig till Sverige. Historikern Lennart Berntson menar att pstendet om de rasistiska
svenskarna faller p sin egen orimlighet:
Varfr skulle mnniskor frn Asien och Afrika ska sig till rasistiska lnder
och avsiktligt vlja att utstta sig fr strukturell diskriminering? Och varfr
skulle de som kommit hit och utsatts fr den pstdda vita rasismen vlja att
ta hit sina slktingar och i mnga fall till och med hmta sin partner frn
hemlandet? Och varfr vill miljoner och ter miljoner mnniskor ta sig till
USA ett land som vnstern stndigt utpekar som hgborgen fr rasism och
social misr? Rasism och diskriminering r ju frhllanden som mnniskor
normalt flyr ifrn, inte sker sig till.255
Berntson har onekligen en pong men den r inte lika slende som
den kan verka, eftersom valet egentligen inte str mellan ett dligt
liv i hemlandet och ett bra liv i Sverige. Allt man kan sga r att
de som sker sig till Sverige, liksom de som tar hit sina anhriga,
har valt att leva i Sverige. Att vara sedda som andra rangens medborgare kan sgas vara ett pris de betalar fr att slippa fattigdom,
fr strre trygghet till liv och lem, fr en hgre materiell standard.

255

Tal om rasism dljer europeisk stagnation. Svenska Dagbladet 9/11 2005

233

Det hindrar inte Kamalis problembeskrivning frn att vara ideologisk och drmed ocks djupt problematisk. Fr oss som r svenskar och fr de invandrare som satsat p Sverige, som exempelvis
Kamali sjlv, r det s sjlvklart att alla vill komma in. Det kan
vl inte finnas ngot bttre hr i vrlden n att vara svensk? Men
det r inte alls sjlvklart. David Schwarz, den svenska invandrardebattens Grand Old Man, vnde p frgan i en insndare i Dagens Nyheter. Om Sverige och svenskarna skrev han lakoniskt:
Landets levnadsstt, liksom dess kultur ver huvud taget, saknar attraktionskraft p invandrare och flyktingar med avvikande kulturer och traditioner. Detta r n mer allvarligt eftersom det bland de utrikes fdda finns
grupper som efter flera decenniers vistelse i landet, ofta i starkt socialt och
etniskt segregerade bostadsomrden, fortfarande inte delar det svenska
samhllets demokratiska grundvrderingar. 256
Kamalis utredning utgr inte frn det som r vetenskapens signum, nmligen att ska sanningen, alldeles oavsett var den str
att finna, liksom att gra frklaringen s allomfattande och nyanserad som det bara r mjligt. Eller mer brutalt formulerat: fr
Kamali handlar det inte om att frklara utan om att skuldbelgga.
Fr honom och hans medarbetare s r det svenskarna som ensamma br ansvaret fr att Sverige r ett segregerat land. Alla
tycks vara verens, utom en handfull rster som nstan inte hrs i
debatten. Vi r inte verens. Vi r tvrtom upprrda ver att detta
frenklade och ideologiska raster lggs ver en viktig samhllsfrga.
Nr Mona Sahlin erstts av Jens Orback som integrationsminister hamnar Kamali i kylan. Men det sa Orback givetvis inte i
klartext utan formulerade sig s hr:

256

David Schwarz: Misslyckad integration. Insndare idagens Nyheter 050925.

234

Masoud r engagerad och det r bra. Och utredningens rapporter r viktiga

kunskapskllor fr regeringen. Men vi har inte alltid samma sikter och dr
jag finner hans sikter onyanserade eller osakliga framfr jag det. Regeringen driver till stora delar just den introduktionspolitik och generella vlfrdspolitik som Kamali efterlyser. Vi gr riktade insatser till dem som r helt nyanlnda medan exempelvis arbetsmarknadstgrder ska se till allas behov,
oavsett bakgrund. Nu ser jag fram emot konstruktiva frslag frn Kamali p
hur den politiken kan utvecklas.257
Kamalis version ser ut s hr:
Hur r din relation till Jens Orback?
- Kylig. Nr jag lmnade den frsta utredningsrapporten fick jag en oerhrt
negativ reaktion frn ministern. Han var arg helt enkelt.
Frsta meningen i frordet lyder: "Integrationspolitiken tycks ha hamnat i en
tervndsgrnd."
- Jens Orback sade "s fort jag ser den frsta meningen s ifrgastter jag
hela rapporten". Jag frskte frklara mig, men eftersom jag inte fick ngot
gehr s blev jag ocks arg. Jag tnker inte ta ngra politiska hnsyn. Sedan
dess har jag inte trffat honom. 258
En som inte gillade Jens Orbacks diplomatiska frhllningsstt
var folkpartiets dvarande invandringspolitiska talesman Mauricio Rojas, fr vrigt inte bara riksdagsman utan ocks docent i
ekonomisk historia. I Svenska Dagbladet skrev han:
Det mest skadliga med statsrdet Orbacks tystnad r att har han ltit ett
djupt antidemokratiskt tankestt f ste i svenskt utredningsvsende. Kamalis rapporter har prglats av ett politiserande argumenteringsstt med starka
personangrepp som vi hittills varit frskonade frn i sdana sammanhang.

257
258

http://www.dn.se/nyheter/flydde-tortyrens-iran-for-att-motas-av-hot?rm=print
Se not 254.

235

Kamali diskvalificerar dem som frfktar andra angreppsstt och tolkningar

p ett stt som starkt pminner om de metoder som blev s karakteristiska
fr det kommunistiska steuropa. Regeringsutredaren avfrdar de etablerade forskarna av svenskt ursprung eftersom de skulle fretrda ett rasistiskt samhlles frestllningar. Forskare, politiker och debattrer med invandrarbakgrund som inte hller med Kamali fr en nnu hrdare dom. De
r helt enkelt kpta av majoritetssamhllet. De gr karrir, tjnar p,
skor sig och blir frmgna p att bekrfta det rasistiska majoritetssamhllets frdomar och frsvara dess privilegier. 259
Vi skulle kunna fortstta med fler exempel p Kamalis stt att resonera och forska. Vi tror emellertid att ovanstende expos med
all tydlighet r tillrcklig fr att visa att Kamal, sin professorstitel
till trots, inte r ngon forskare utan en politisk aktivist, med det
tillgget att han i den rollen r anmrkningsvrt omdmesls. Det
leder till att han ker ut i kylan och vi har svrt att tro att han
ngonsin mer kommer att f politiskt gehr fr sina sikter. Det
betyder emellertid inte att han frlorar sig plats som professor och
forskare vid ett svenskt universitet. 2006 leder han det EUfinansierade forskningsprojektet The European Dilemma: Institutional patterns and politics of Racial Discrimination och hsten 2012 finns han som professor vid Institutionen fr socialt arbete vid Mittuniversitetet. Dr sgs att han bedriver sin forskning
inom omrdet Socialt arbete och dess senmoderna och globala utmaningar.
Varfr fr han fortstta som professor efter att s grundligt ha
demonstrerat sin vetenskapliga inkompetens? En professor r en
lrare. Hur ska denne man kunna lra ut hur man bedriver forskning i betydelsen sker efter sanningen? P samma stt som Linkpings universitet med all skerhet aldrig ifrgasatt Stefan Jonsson, s tror vi att Mittuniversitetet aldrig ifrgasatt Kamali. Det

259

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kamali-foraktar-demokratin_342608.svd

236

verkar faktiskt som svenska universitet tappat bort vad vetenskap

och forskning r fr ngot, tminstone nr det gller samhllsforskning.
Torbjrn Tnnsj
Den 24 augusti 2012 skriver professorn i filosofi Torbjrn Tnnsj,
under rubriken Breiviks dd begripliga utifrn felaktig vrldsbild fljande p DN Debatt:
Han anser att vr vsterlndska civilisation str infr ett allvarligt hot. Radikal islamism kommer p sikt att ta ver, om inget grs t saken. Vi r utsatta fr vad han kallar demografisk aggression. Muslimer skaffar systematiskt mnga barn, fr att g frn minoritet till majoritet.
Denna frestllning r felaktig. Men visst kan vi frst en individ som nd
hyser den. Vi kan ta p allvar d hon deklarerar att detta r vad hon tror. I
det enskilda fallet kan vi misstnka att ngon sorts paranoid lggning hjlpt
Breivik till hans vrldsbild. Vi kan nd frst den. Mnga mnniskor hyser
samma frestllning, utan att vi frestas stlla ngon psykiatrisk diagnos. Den
r frvisso befngd; det gr att effektivt motbevisa den. Men detta gller
mnga frestllningar, som mnga mnniskor hyser. Vi tar dem nd p
allvar d de sger oss vad de tror. I mnga parlamentariska frsamlingar i
Europa sitter ledamter som delar vrldsbild med Breivik!
Hur r det d med vrderingen att det vore allvarligt om en radikal
islamism ervrade och underlade sig vr civilisation? Fr att prva om vi
kan frst den vrderingen br vi hypotetiskt tnka oss in i mjligheten att
det faktiska antagandet r riktigt. Skulle vi i s fall finna saken bekymmersam?
Jag tror inte att islam kommer att ta ver och jag r sker p att om detta
skulle ske, s skulle det ske i en utspdd form, som det skulle g bra att
samexistera med.260

260

http://www.dn.se/debatt/breiviks-dad-begripliga-utifran-felaktig-varldsbild

237

Vi r ganska trtta p att lsa om Breivik. Allt som gr att sga

om honom och hans dd frefaller vara sagt. Vi r heller inte vidare intresserade av hans sikter. Vi har vi inget behov av att lsa
det han skrivit eller g i debatt med honom. Att han begtt vad
som i modern tid r Skandinaviens vrsta illdd gr honom inte
till ngon auktoritet p exempelvis islams utbredning i vstvrlden.
I och fr sig r vi inte heller srskilt intresserade av Torbjrn
Tnnsj men ordvalet felaktig vrldsbild fr oss att vakna till.
Om man sger att ngon har en felaktig vrldsbild s betyder det
att det finns en annan vrldsbild som r korrekt och som r knd
och accepterad. Att ngot r fel kan man bara sga frn en position
dr man p vetenskaplig grund vet att man har rtt, och dessutom
kan bevisa det. Fr att inte i ondan komplicera resonemanget:
ngon sdan vrldsbild finns inte.
Att drfr en filosof inte aktar sig fr att pst att ngon annans
vrldsbild r felaktig framstr som underligt och vi tnker att det
kanske r en rubriksttare som spetsat till det. Drfr mste vi
lsa vad professor Tnnsj faktiskt sger.
ven om Torbjrn Tnnsjs resonemang har tckning av rubriken, s hvdar han ngot mer avgrnsat, nmligen att Breiviks
pstende att muslimer skaffar systematiskt mnga barn, fr att
g frn minoritet till majoritet r felaktigt.
Hur vet d Torbjrn Tnnsj att det r felaktigt? Detta r en
frga som intresserat demografer: kommer muslimer som flyttar
till Europa att fortstta att fda mnga barn? Det finns helt serisa berkningar som visar att pstendet r realistiskt. Fr att en
befolkning ska bibehlla sig sjlv i 25 r, mste fdslotalet per familj vara minst 2,11. Om populationen krymper, s gr ven kulturen det. r 2007 var fdelsetalet i:

Frankrike
England
Grekland

1,8 barn/familj
1,6 barn/familj
1,3 barn/familj

238

Tyskland
Italien
Spanien

1,3 barn/familj
1,2 barn/familj
1,1 barn/familj

Genomsnittet ver hela EU r 1,38 barn per familj. nd sjunker

inte befolkningsmngden i Europa. Hur kan det komma sig? Svaret r invandring. Tar vi Frankrike som exempel kommer 90 procent av invandrarna frn muslimska lnder. 30 procent av Frankrikes befolkning under 20 rs lder r muslimer. I vissa stder r
siffran 45 procent. P 40 r kommer majoriteten i Frankrike att
vara muslimsk om inte denna utveckling bryts. I Holland r 50
procent av alla nyfdda muslimer vilket betyder att om bara 15 r
kommer hlften av hollndarna att vara muslimer. Tysklands regering har konstaterat att nedgngen i den tyska befolkningen inte
lngre kan stoppas. Det betyder att Tyskland, om vi fr tro German Federal Statistic Office, kommer att vara en muslimsk stat r
2050.
Det r mjligt att dessa siffror, som vi hmtat frn webben, r
alltfr grovt tillyxade. I varje fall r det troligt att de behver justeras och prognoser r ju alltid bara prognoser. Dessutom, den stora
frgan r om muslimer som bostter sig i Europa kommer att fortstta att ha avsevrt hgre fdelsetal n originalbefolkningarna.
Det r fullt mjligt att ocks den muslimska nativiteten sjunker.
Det kan ocks hnda att den islamisering som Europa brottas med
idag (ja, den r ett reellt hot) blir omodern och erstts av ett islam
lika politiskt tandlst som kristendomen; eller kanske att vr tids
islam av ttlingarna till dagens muslimer frpassas till historiens
skrpkammare. Detta vet vi emellertid inte och det r hr som kritiken mot Torbjrn Tnnsj trffar hrt. Han anser sig veta vad
som r fel, dr det inte gr att veta vad som r rtt eller fel.
Med andra ord, Torbjrn Tnnsj vecklar in sig i ett resonemang
som r mycket ltt att skjuta i sank. Han pstr kategoriskt att
ngot r felaktigt utan att tala om grunden fr sin uppfattning.
Han frmodar att det r:

239

ngon sorts paranoid lggning som hjlpt Breivik till hans vrldsbild. //
Den r frvisso befngd; det gr att effektivt motbevisa den. Jag tror (sic!)
inte att islam kommer att ta ver och jag r sker (sic!) p att om detta
skulle ske, s skulle det ske i en utspdd form, som det skulle g bra att
samexistera med.
Som ovan visats finns det en reell demografisk grund fr Breiviks
vrldsbild. Nr Torbjrn Tnnsj kallar den fr befngd s betyder
det bara att han inte r plst. Den kanske gr att motbevisa men
det r en stor uppgift och Torbjrn Tnnsj gr inte ens ett frsk.
Vi frgar ocks vad Torbjrn Tnnsj bygger sitt antagande om
islam i utspdd form p. Hr gr det att skriva spaltmil om hur
islam strkt sina positioner i olika delar av vrlden, t.ex. Indonesien och Malaysia, och vad det betytt fr andra religionsutvare.
Professor Tnnsj gr dessutom helt frbi den militanta islamismen. Den tidigare citerade f.d. medarbetaren till den afghanska regeringen Zulmay Afzali skriver i en artikel p Newsmill:
Nu r frgan hur mnga militanta grupper och individer det finns i vrt samhlle. Svaret oroar mig. I juni 2009, nr jag arbetade i Kabul lste jag, som en
del av mitt uppdrag, en viktig del av en underrttelserapport baserad p
terroristaktiviteter. Dr uppgavs att militanta grupper som Harkat-ulMujahideen, Lashkar e-Taiba och Al Badr frsker snda sina medlemmar till
olika lnder i Europa dr de uppger sig vara asylskande fr att, under tckmanteln asyl/uppehllstillstnd utnyttja mjligheten att utfra sina vldsamma uppdrag, rekrytera fler individer till sina vldsamma ideologier. Fr
inte s lnge sedan, i december 2010, utfrdes ett militant islamistiskt
sjlvmordsuppdrag i Stockholm. Och vad hnde i Madrid 2004? I London
2005? Om hundratals ton narkotika ltt kan smugglas till Europa, vad r det
d som hindrar smugglare att ocks fra in tonvis med explosiva mnen? S

240

frgan r: Hur skra r vi i Europa? Det r en stor och viktig frga som mste
tas p allvar. 261
Man skulle ocks kunna ta upp vad som hnder med kopterna i
Egypten.262 Eller om man vill rra sig p hemmaplan kan man tala
om hur judar drabbats av muslimska invandrare i Malm. Kort
sagt, Torbjrn Tnnsj pratar i nattmssan. Hur okunnig fr en
filosofiprofessor vara? Och hur okritisk (och okunnig) fr den ansvarige redaktren fr Sveriges viktigaste debattarena vara? Den
senare frgan gller ocks nr siste man frs in till rakning,
historikern Henrik Arnstad.
Henrik Arnstad
Henrik Arnstad sger sig i fem r ha studerat fascismens ideologi
utifrn den moderna internationella forskningen. Vren 2013 ger
han p Norstedts ut verket lskade fascism: De svartbruna rrelsernas ideologi och historia. Det betyder rimligen att han vet vad
han skriver om nr han p DN Debatt under rubriken Sverigedemokraterna r ett fascistiskt parti lter oss ta del av resultatet.
Arnstad skriver:
Krnan i den fascistiska ideologin r nationalismen. En folklig ultranationalism, med syfte att rdda nationen undan frfall och degenerering
med en nationell terfdelse som konkret politiskt ml. Frst mste dock
cancersvulsten p nationens kropp bekmpas. Fr Hitler handlade det om
judarna och lsningen var Frintelsen. Fr SD handlar det om islam, som ska
rensas bort om n inte med hjlp av folkmord. // SD tecknar i vackra frgar ett etniskt rensat, mytiskt och pnyttftt nationalistiskt Sverige infr
vljarna. // Idag lever vi i ett Europa dr en ny fascistisk politik firar trium-

261

http://www.newsmill.se/artikel/2012/05/08/illegala-flyktingar-hotar-europas-s-kerhet
http://www.dagen.se/opinion/debatt/risk-att-kristna-utrotas-imellanostern/http://www.telegraph.co.uk/news/religion/9762745/Christianity-close-toextinction-in-Middle-East.html
262

241

fer. Inte minst gller det SD, som avancerar i ett land dr fascismen alltid
tidigare varit svag. Denna nya politik kallas av den internationella forskningen neofascism och r resultatet av ett intellektuellt arbete som startade i
Frankrike ren efter 1968. //

Det pluralistiska och multikulturella samhllet ska avskaffas, till

frmn fr ett etniskt homogent samhlle.
Den vsterlndska demokratin baserad p universella mnskliga
rttigheter och individens frihet ska ersttas av demokrati baserad p idn om ett organiskt samhlle.
Den moderna tidens kosmopolism ska besegras via ett hyllande av
autentisk nationell kultur.
Insikt mste ns om att de europeiska kulturerna befinner sig infr
ett akut hot, de har nstan gtt frlorade. Multikulturalism och
multietnicitet undergrver de homogena kulturella och etniska
identiteterna i Europa.
Den nya fascismen ska presenteras som en innovativ tredje vg,
mellan traditionell vnster och hger.

// Tidigare var SD hatiskt antisemitiska och partiledaren pratade om judesvin. Idag inkluderar SD svenska judar i nationen, vilket kan frndras i
morgon.
Neofascisterna inom SD vill inte avskaffa den parlamentariska demokratin,
till skillnad frn exempelvis Adolf Hitler. I stllet ska majoritetssamhllets
tyranni rda, som via demokratiska beslut rasistiskt frtrycker utsatta minoriteter. Neofascismen hotar allts inte sjlva det parlamentariska systemet
utan grundidn om allas lika vrde i en liberal demokrati. 263
Under vrt arbete med den hr boken har vi kommit i kontakt med
mnga privatpersoner som gett uttryck fr farhgor infr utvecklingen. En av dessa r Jens Dupuy som reagerat p Henrik

263

http://www.dn.se/debatt/sverigedemokraterna-ar-ett-fascistiskt-parti

242

Arnstads artikel p DN-debatt dr det fastsls att SD r ett "fascistiskt parti". Med en statsvetenskaplig studiebakgrund upprrdes
han av artikelns mnga grundlggande brister och frvnades ver
avsaknaden av minsta kritiska genmle. 264 Han tycker att artikeln
r mer att betrakta som en agitatorisk partsinlaga och ser med oro
hur akademiker i universitetsvrlden och andra intellektuella verkar ha kapitulerat infr journalisters och opinionsbildares verklighetsbeskrivning. I samband med artikelns publicering skrev Jens
Dupuy till en svensk professor i idhistoria en kommentar, som vi
har ftt tilltelse att publicera:
// Jag r rtt frbryllad ver den artikeln d jag har f men nd vissa
grundlggande kunskaper i idhistoria. Jag kan inte se ngonting i SD som
skulle vara "fascistiskt". S min frga r: finns det verkligen ingen idhistoriker med intellektuell integritet kvar som rent objektivt kan bemta denna
fullstndiga gallimatias som Henrik Arnstad levererar? r Sverige s intellektuellt utarmat att man tillter lgner och illa underbyggda pstenden passera utan vidare?
Fascismen r en totalitr ideologi som vilar p idn om en centraliserad
och absolut makt. Fascismen r nationalistisk men av totalitrt och militaristiskt snitt. Den frfktar idn om en stark stat som skall terupprtta
storhet och ra. Den hmtar sin syn p staten frn Hegel och ser staten som
en levande organism och ett hgre vsen. Individen har ingen plats inom
denna ordning utan endast kollektivet. Fascismen r en direkt reaktion p
frsta vrldskrigets slut och det upplevda hotet av kommunism. P ett mer
vergripande plan vnder den sig mot upplysningstidens ider och frkastar
individuella fri- och rttigheter och liberalism. Den str ocks i opposition till
kapitalism och parlamentarism. Ekonomiskt s r den korporativistisk. Den
frkastar likas alla former av demokratiska val, delad eller decentraliserad
maktutvning och r auktoritr med ledarprincipen som ledstjrna.

264
Det vi i stllet fr lsa r hyllningar. Som nr Malin Ullgren i en krnika i DN den 21 november 2012 skriver: Fr som Henrik Arnstad s kristallklart konstaterade p DN Debatt r SD del
av en europeisk fascistisk tradition.

243

Sledes ingenting av det SD str fr eller fresprkar. Arnstad r i stllet

oerhrt kreativ och skjuter frn hften. r det serist att ge ett parti en ideologisk stmpel utifrn helt andra definitioner n dem fascismen stod fr?
Hr frsker han kringg den uppenbara kullerbyttan med att i stllet prata
om "nyfascism". Och det r ju onekligen praktiskt att ladda ideologin med
nytt valfritt innehll som kan tnkas passa in p andra politiska rrelser.
Men ven dr gr han bet och tvingas ta till rena lgner. Han hvdar att "nyfascismen vill avskaffa det pluralistiska och multikulturella samhllet till frmn fr ett etniskt homogent samhlle". Det m s vara men det r ingenting jag sett SD g till val p. SD stller inga krav p ett etniskt homogent
samhlle. De fresprkar assimilering av de invandrare som r hr.
Vidare hvdar han att "nyfascismen" och drmed ocks SD som "nyfascistiskt" parti vill att "den vsterlndska demokratin baserad p universella
mnskliga rttigheter och individens frihet ska ersttas av demokrati baserad p idn om ett organiskt samhlle." Vet inte vart han hmtar empiri
som stdjer detta heller. SD r ett parti som helt och hllet str bakom den
parlamentariska demokratin. Har inte kunnat hitta ngot som visar p ngot
annat. SD r till skillnad frn fascismen inget revolutionrt parti som vill omkullkasta rdande politiska, ekonomiska och sociala ordning.
I stllet fr vi reda p att just SD inte vill avskaffa parlamentarismen men
lta "majoritetssamhllets tyranni" rda som via demokratiska beslut rasistiskt ska frtrycka utsatta minoriteter. Med tanke p att SD inte vill avskaffa
rttsstaten s undrar jag hur det ska g till. Vet inte om han tycker att Frankrike r ett exempel p detta "majoritetssamhllets tyranni" nr landet frbjd burka i offentliga skolor men jag antar att det r liknande "frtryck"
han syftar p.
Och s dr fortgr det med alltmer illa underbyggda och rentav lgnaktiga
jmfrelser.
Som slutklm slr han oblygt fast att "Enigheten r total inom den internationella expertkren inom fascismforskningen; de nya europeiska partierna r fascistiska."
Detta r en fullstndig lgn. I artikeln pstr han att franska Front National
tillhr denna nyfascistiska rrelse. En av Frankrikes ledande experter p

244

fascism, Pierre Dilza som r professor vid toppuniversitetet Institut d'tudes

politiques i Paris hvdar att Front National inte r ett fascistiskt parti. Likas,
Serge Berstein, som r doktor och lrare vid samma universitet och frfattare till boken "Dictionnaire historique des fascismes et du nazisme", sger
att Europas "hgerextrema populistiska partier" inte r fascistiska. Anekdotiskt r det intressant att notera att Frankrikes frre socialistiske premirminister Lionel Jospin i en intervju hvdade att Front National naturligtvis inte
r ett fascistiskt parti och att "antifascismen" som drivits endast r "teater.265
Jag bryr mig inte om den politiska aspekten utan blir bedrvad ver nivn
och att sdant hr str oemotsagt p landets ledande debattsida. Det r helt
enkelt inte serist. Jag r inte engagerad i ngot parti, varken SD eller ngot
annat. Jag arbetar med finansiell frvaltning i vardagslag men har studerat
statsvetenskap i mnga r p Stockholms universitet och behllit ett stort
intresse fr samhllsfrgor. Jag hyser nd ett hopp att ngon kan hja nivn p det offentliga samtalet och terfra lite akademisk och intellektuell
stringens till denna frga.

265

Lionel Jospin i en intervju p public service radio France Culture: 29 sept 2007:
http://www.youtube.com/watch?v=xY3jUuFBWIM&feature=g-hist

245

246

Invandringens kostnader
Ett av vrldens rikaste lnder?
I brjan av februari 2013 meddelade integrationsminister Tobias
Billstrm att han startat en arbetsgrupp som bland annat ftt i
uppdrag att se ver volymerna nr det gller Sveriges asyl- och
anhriginvandring. Han formulerade sig ytterst frsiktigt och det
fanns ingenting som tydde p att han i detta inte hade partiets
eller Fredriks Reinfeldts uppdrag. Om Billstrms initiativ p sikt
innebr en moderat kursndring i invandringspolitiken r alldeles
fr tidigt att sga. nd gick ett antal journalister i taket. Under
rubriken Rr inte asylrtten levererade DN i en ledare en
bredsida som avslutades med pstendet att Sverige r ett av
vrldens rikaste lnder, underfrsttt: vi har minsann rd att ta
emot asylskande och anhriga i den utstrckning som vi gr.
Detta i olika sammanhang terkommande pstende om Sveriges rikedom r egendomligt. Hmtar mjligen DNs ledarredaktion
sin nationalekonomiska kompetens frn brderna Grimms sagovrld? Relativt sett r Sverige ett vlmende land och svenskarna
har ett vlstnd, men det finns ju ingen skattkista frn vilken vi
kan skvtta ivg ett antal miljarder till behjrtansvrda ndaml.
Vad Sverige har r inte en skattkista utan en statsskuld. Den 28
december 2012 var den 1153 miljarder kronor vilket innebar att
varje invnare i Sverige hade del i skulden med 120.710 kr.266
Det som genererar vlstndet r sledes inte ngon rikedom
utan kompetens och arbete i ett mer eller mindre vl fungerande
kretslopp. Sverige har en frhllandevis hgutbildad befolkning
och ett antal stora fretag, men kretsloppet r skrt. Det r med
pengar frn beskattning som vlfrden skapas.

266

http://www.finansportalen.se/ekonomi.htm

247

Samtidigt som vi prisar vr skattefinansierade vlfrd mste det

konstateras att detta system dras med betydande problem. Sedan
1970-talet har Sverige fallit frn fjrde till nionde plats i OECDs
vlstndsliga.267 Norge, som saknar statsskuld och verkligen har
en skattkista i form av oljetillgngar, ligger p andra plats. Irland
ligger bttre till n Sverige. Frgan r hur lngt ner Sverige kommer att rasa under nsta tiorsperiod. Vi har en vxande arbetslshet, stor bostadsbrist, lnga vntetider inom sjukvrden, frhllandevis lga pensioner och ett alltmer haltande omsorgssystem.
Svensk a-kassa r bland de lgsta i OECD-omrdet, den ligger p
plats 24.268 PISA-underskningen frn 2009 visar att skolresultaten sjunker.269 Detta har naturligtvis betydelse fr Sveriges framtid, eftersom vr konkurrensfrmga baseras p kompetens.
Vi r med andra ord varken srskilt rika eller p ngot stt
osrbara. Nr DN skriver om det rika Sverige befinner sig landet
dessutom p randen till recession.270
Ingen prislapp p mnniskor
Vad invandringen kostar r en infekterad icke-frga i svensk politik. Den har aldrig diskuterats i en valrrelse och heller aldrig varit freml fr ngot sakligt politiskt meningsutbyte, i vilket allmnheten har kunnat ta del. Ekonomidocenten Jan Tullberg vid
Handelshgskolan i Stockholm skriver:
Etablissemanget fredrar den okunniga positionen We dont ask, you dont
tell. Detta r inte en uppmuntrande attityd gentemot ekonomer som skulle
vilja studera invandringens kostnader nrmare. 271
De som velat ta reda p fakta har frn politikerna bemtts med
emotionella, undflyende eller moraliserande argument. Det kan

267

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/Sverige-i-valstandsligan/
http://www.tco.se/Templates/Page1____238.aspx?DataID=12859
269
http://www.oecd.org/pisa/pisa2009keyfindings.htm
270
http://www.dn.se/ekonomi/nordea-sverige-mycket-nara-recession
271
Elefanten, manuskript 2012, opublicerat
268

248

heta att Vi ska inte prata om vi och dom, Man kan inte stta en
prislapp p mnniskor, Konjunkturerna frgr, humaniteten bestr, Jag ser p mnniskor som en tillgng, inte som en belastning eller Min vrdegrund r ppenhet, tolerans och allas lika
vrde. Andra liknande argument r exempelvis Mona Sahlins frhoppning att invandringen gr nog med plus eller Erik Ullenhags
sikt att ett tillskott av affrskontakter som knyts ver grnser
inte lter sig statistikfras i kronor.
Stnga mig!
Eftersom frgan aldrig tagits upp i en riksdagsdebatt kan man
undra vilka kunskaper politikerna har rrande invandringens
kostnader. De f gnger som statistik presenteras r den oftast
ofullstndig eller missvisande, med uppgiften att stdja en knslomssig retorik. Det r uppenbart att mnga av vra valda ombud
inte knner till, alternativt mrklgger, grundlggande fakta.
Ett exempel r socialdemokraten Eva-Lena Jansson som blottade
sin okunskap nr hon den 12 april 2012 i socialfrskringsutskottet debatterade flyktingmottagandet med sverigedemokraten David Lng.272 Jansson pstod att Sverige ger sina uppehllstillstnd
utifrn Genvekonventionen. Det r inte sant eftersom dessa flyktingskl r i klar minoritet bland dem som skt asyl och ftt
stanna. Drefter vergick hon till att tala om vikten av allas lika
vrde samt att hennes egen mnniskosyn, grundad p denna devis,
skilde sig frn Sverigedemokraternas.
Fortsttningsvis pstod Eva-Lena Jansson att Sverige tog emot
lika mnga mnniskor r 2011 som 1970. Totalt skulle enligt
henne 44.000 uppehllstillstnd ha utfrdats. Den korrekta siffran
r i sjlva verket mer n dubbelt s hg. Under de senaste ren
har mellan 90.000 och 111.000 uppehllstillstnd beviljats per r,
inklusive uppehllsrtter.

272

http://www.youtube.com/watch?v=95YwF9ZnkLk

249

Socialfrskringsutskottet har p sitt bord att frbereda frgor

som rr asyl- och migrationspolitiken. Nr vi mejlade dess samtliga ordinarie ledamter om hur de stllde sig till att fakta brukades s ofullstndigt eller okunnigt fick vi inte ett enda svar.
Fljande kommer frn riksdagens talarstol, i samband med att
regeringens budgetproposition presenterades i slutet av september
2012. Dvarande sverigedemokratiske riksdagsmannen Erik Almqvist frskte f finansminister Anders Borg att precisera invandringens kostnader.273 Hans politiska parti vill spara 119 miljarder
under den kommande mandatperioden genom att minska asyl- och
anhriginvandringen med nittio procent, jmfrt med de prognostiserade niverna. Partiet har tagit fram sin berkning med hjlp
av riksdagens utredningstjnst och SCB, framhll Almqvist, som
hll en glest beskt presskonferens i mnet. I den efterfljande nyhetsrapporteringen sgades frslaget som orealistiskt medan Miljpartiets skuggbudget presenterades p ett neutralt stt.
I talarstolen efterlyste Almqvist frgves motargument grundade
p fakta, frn finansministern. Jag sger som matadoren till tjuren Ferdinand, efter att han frts till tjurfktningsarenan: Stnga
mig!, provocerade han. Anders Borg sg trtt ut efter dagens alla
teveframtrdanden om Ndiga Luntan och stllde sig helt ofrstende till Almqvist livliga bildsprk. I stllet kom han med en frvnad motfrga. Menar Almqvist verkligen att Sverige inte ska ta
emot de stackars mnniskor som flyr fr sina liv frn inbrdeskrigets fasor i Syrien?
S fortstter flykten frn invandringens faktiska kostnader, till
frmn fr indignerade poser om bristande medmnsklighet.
Frn 30 till 60 miljarder per r
Den berkning av invandringens kostnader som vanligtvis nmnts
r 40 miljarder netto per r. Siffran kommer frn professor emeri-

273

http://www.svtplay.se/klipp/305612/erik-almqvist-sd

250

tus i nationalekonomi Jan Ekberg vid Linnuniversitet i Vxj.

Den har justerats upp frn tidigare 30 miljarder (2002) och successivt hjts till en vre grns p cirka 60 rliga miljarder. Berkningen finns i Ekbergs senaste rapport som avser r 2006 och
skrevs fr Expertgruppen fr studier i offentlig ekonomi (ESO)
Rapporten verlmnades till Finansdepartementet 2009. 274
Fr att utreda hur kad invandring pverkar de offentliga finanserna berknar Jan Ekberg hur invandrarbefolkningen275 i Sverige pverkar den offentliga sektorn, i frhllande till dem han kallar fr infdda. Vad Ekberg i korthet gr, r att han berknar hur
nettotransfereringarna i den offentliga sektorn skiljer sig mellan
grupperna. Den 31 december 2006 uppgick invandrarbefolkningen
enligt rapportens definition till 1,53 miljoner personer eller 16,8
procent av landets befolkning.
De offentliga intkterna bestr av de skatter och sociala avgifter
som betalas in till stat, kommuner och landsting. Utgifterna bestr
av transfereringar och offentlig konsumtion. De innehller exempelvis kostnader fr skola, sjukvrd, pensioner, infrastruktur och
kriminalvrd. I ett samtal med oss frskrar Ekberg att ingen post
lmnats orrd. Hans slutsats blir allts inte srskilt upplyftande
fr dem som plderar fr att invandringen i sin helhet skulle vara
lnsam. P DN Debatt skriver han den 5 oktober 2009:
Det finns inga starka offentligt finansiella argument fr invandring. Argument finns fr invandring av specialister och det finns skyddsargument fr
flyktinginvandring. Men effekterna av invandring som ett medel fr att underltta fr vlfrdssystemet att frsrja en ldrande befolkning r sm. En
orsak r att invandringen kar befolkningen, vilket stller strre krav p den
offentliga sektorn.276

274
275
276

ESO-rapport 3. Invandringen och de offentliga finanserna 2009:3

utrikesfdda och barn fdda i Sverige med tv utrikesfdda frldrar
http://www.dn.se/debatt/arbetskraftsinvandring-hjalper-inte-offentlig-sektor

251

Resultaten i ESO-rapporten ligger vl i linje med internationella

studier. Professor Robert Rowthorn vid universitetet i Cambridge
publicerade 2008 en sammanfattning av ett stort antal liknande
underskningar fr invandringen till lnder i Europa och Amerika.
Hans slutsats r att den rliga effekten p den offentliga sektorns
finanser r sm. Fr de flesta lnder ligger den i intervallet
plus/minus 1 procent av BNP. Negativ effekt uppkommer vid svag
integration p arbetsmarknaden av invandrare, skriver Ekberg
vidare. Han berknar att invandringens rliga kostnader fr det
integrationssvaga och bidragsgenersa Sverige sedan mitten/slutet
av 1990-talet ligger mellan 1,5 och 2 procent av BNP.
Fler analfabeter n hjrnkirurger
En huvudorsak till att utgifterna ytterligare stigit sedan dessa berkningar gjordes r accelerationen av Sveriges redan hga mottagande av asylskande och anhriga till dessa, i frhllande till vr
folkmngd. 277 Detta orsakssamband nmns nstan aldrig, vare sig
i politiken eller i medierna, trots att det r en faktor som skiljer
Sverige frn resten av vstvrlden.
Fr de asylskandes utbildningsgrad slr en statlig utredning
fast att hlften saknar eller har bristfllig skolgng.278 Ytterligare
en fjrdedel har hantverksutbildning, vilket betyder att de har varit verksamma som byggnadsarbetare eller i ngot annat praktiskt
arbete i hemlandet. I denna grupp ingr ocks de som har teoretisk utbildning p gymnasieniv. Frgan lmnas emellertid obesvarad om huruvida dessa hantverkserfarenheter kan anses gngbara och lever upp till de krav som stlls p den svenska arbetsmarknaden.
Endast en fjrdedel av de asylskande antas ha eftergymnasial
utbildning. Arbetsfrmedlingens statistik hsten 2012 bekrftar
denna bild: ver 60 procent av de nyanlnda flyktingarna och de-

277
278

Se ocks statistikkapitlet
SOU 2008:58

252

ras anhriga visar sig hgst ha frgymnasial utbildning.279 I det

dagliga svenska samhllslivet innebr det i stort att de r analfabeter tminstone det som brukar benmnas funktionella analfabeter. Sammantaget kan man drfr rkna med att till Sverige
kommer det via asylinvandringen ett stort antal faktiska och/eller
praktiska analfabeter i ldrarna 18 till 64 r. Detta problem har
brjat diskuteras allt mer ppet i samband med att flera kommuner krver kade statliga anslag. Exempelvis utgr analfabeterna
hlften av de asylskande som under senare r har tagits emot av
Borlnge kommun. Kan mnga av de personer som sker asyl och
fr stanna i Sverige inte lsa och skriva blir en fljdfrga hur
mnga av deras anhriga som kommer hit som har dessa frdigheter och vad det i sin tur medfr fr samhllsekonomin.
Den systematiska och strukturella diskriminering p arbetsmarknaden som medierna under alla r framhllit som den avgrande orsaken till bristande integration kan inte hmta std ur
dessa uppgifter. Den stora anledningen till misslyckandet och vad
som kallas utanfrskap beror i stllet frmst p bristande kvalifikationer hos mnga som kommit hit under senare r. Vi frnekar
inte att det ocks frekommer negativ srbehandling av mnniskor
med utlndsk bakgrund, men mediernas favoritbild under mnga
r av hjrnkirurgen som tvingas kra taxi p grund av ett frmlingsfientligt samhlle, r inte representativ.
Hur r det tnkt att dessa mnniskor ngonsin ska kunna
komma i arbete? I Sverige r bara tv och en halv procent av den
totala arbetsmarknaden tillgnglig fr lgkvalificerad arbetskraft,
jmfrt med 17 procent i genomsnitt fr EU-lnderna. Svensk industri r visserligen effektiv och konkurrenskraftig men jobben
har halverats till cirka 600.000 jmfrt med 1965, en minskning
som fortstter. Dessutom krver dagens industri hgkvalificerad
arbetskraft. Ngra lgutbildade finns det inte plats fr.280

279

http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/198141
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/visst-behover-sverige-skapa-fler-

280

253

I en kalkyl frn september 2012 frgar Jan Tullberg Vad kommer den somaliska specialinvandringen att kosta? Det som avses
r de cirka 27.000 somaliska anhriginvandrare som frvntas att
komma under de nrmaste tv ren, som ett resultat av en uppgrelse mellan regeringen och Miljpartiet om att avskaffa idhandlingar till frmn fr DNA-test. Tullberg kommer fram till
siffran totalt 250 miljarder ver tid.281 Han grundar detta p Maria
Leissners utredning om romer, dr det anges att en person som
aldrig bidrar till sin egen frsrjning under sin livstid kostar samhllet 14 miljoner kronor.282
Jan Tullberg r oroad ver de hga kostnaderna fr medborgare
som frsrjs av samhllet och ytterst upprrd ver att de inte offentliggrs. Han skriver en artikel som refuseras i en rad medier:
Ekonomisk Debatt, Fokus, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet,
Newsmill, Gteborgs-Posten och Magasinet Neo. Detta resulterar i
att han den 27 december 2012 skriver ett ppet brev direkt till
samtliga partiledare och redovisar sin utrkning rrande somalier:
Vad r d en realistisk ekonomisk frvntan av den extra somaliska invandringen? Av de nya somalierna som berknas komma till Sverige efter det att
kraven fr anhriginvandring snkts frefaller det realistiskt att en tredjedel
kommer att frsrja sig genom eget arbete och att tv tredjedelar frsrjs
av svenska skattebetalare. En sysselsttningsgrad p 33 procent kan ses som
pessimistisk, men r hgre n idag, och vsentligt hgre n fr romer.
Bttre, men fortfarande lga, sysselsttningssiffror fr somalier i Minnesota
p 55-60 procent r inte relevanta fr Sverige med mindre n att man tnker sig en radikal omlggning av den svenska vlfrdsstaten. Detta skulle
kunna ske genom att infra starkare frsrjningskrav parat med en legal
lglnemarknad, vilket kan absorbera den stora gruppen lgproduktiva som

laglonejobb_7888050.svd
281
http://tidningenkulturen.se/artiklar/debatt-mainmenu-91/samhe-mainmenu-134/14821-vadkommer-den-somaliska-extrainvandringen-att-kosta
282
http://regeringen.se/sb/d/12448/a/150069 SOU 2010:55

254

inte efterfrgas vid hga lneniver. Rimligtvis kommer flera av dessa

svenskfrsrjda att ge vissa bidrag, men en del av de sjlvfrsrjande
kommer inte att vara s fullt ut.
Rknat p 14 miljoner per person och 18.000 personer (2/3 av en prognostiserad extrainvandring av 27.000 individer frn Somalia) blir kostnaden
250 miljarder, ungefr vad vi betalar fr hela Sveriges sjukvrd under ett r.
Den kostnaden kommer att spridas p mnga r, men till bilden hr ocks
att flera svenska regeringar tidigare har tagit ett flertal ogenomtnkta och
kostsamma invandringsbeslut. Skattebetalarna str fr dessa under mnga
r efter beslutet.
Siffrorna r alarmerande men betnker man vilka bidragssummor
som utbetalas blir siffran realistisk. Se nedanstende utdrag ur en
artikel i Dalarnas tidning dr den folkpartistiske riksdagsmannen
Fredrik Malm vill sansa debatten efter att en insndare visat det
betydande frsrjningsstd som utgr till en invandrad ensamstende mamma med tre barn:
I insndaren pstods det att en nyanlnd arbetsls invandrande mamma
med tre barn fr totalt 21.810 kronor i mnaden i bidrag. Skattefritt. Utver
detta psts det tillkomma 259.200 kronor i retroaktiv frldrapenning,
samt 12.000 kronor i skattefri SFI-bonus.
Fredrik Malms genomgng p sin egen bloggsida har lett fram till
en snarlik niv, 21.541 kronor i mnaden.283
Kommentatorsfltet till denna artikel fullkomligt exploderade
och stngdes efter 491 infrda kommentarer. Av dessa vljer vi
frst att terge signaturen Mamma och drefter signaturen Stdaren.

283

Mats Laggar: Riksdagsman om bidragsdebatten. DT 19 oktober 2012.

http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.5208814-riksdagsman-om-bidragsdebatten

255

Att ni inte skms, hur kan man sitta och rkna p vad mnniskor som kommer frn elnde kostar i pengar, vart fan r vi p vg egentligen i vrt samhlle, r vi s iskalla mnniskor i denna del av vrlden s att vi inte ens kan
knna medmnsklighet lngre fr mnniskor i nd, jag skms fr att vara
Svensk...
Undrar hur ni skulle knna om ni var tvungna att fly till ett annat land med
era barn sjlva fr att ska skydd, d skulle ni nog tycka att det var ganska
iskallt att rkna pengar p vad ni sjlva skulle kosta.
Hur mnga svenskar har inte frfder som emigrerat till Amerika frr i tiden, med d var det sklart sjlvklart att Amerika skulle ta emot oss.
Fy f-n va lgt, man skms....
Fan vad arg jag blir nr jag ker hem frn mitt jobb och ser en somalisk
kvinna med en massa barn. Hon har mer n mig varje mnad efter skatt. Jag
gr upp 04:00 mndag till fredag fr att slita och dra in skatt till dem. Nu fr
det fn vara nog.
En familj som invandrar till Sverige har rtt till skattepliktig retroaktiv frldrapenning med 480 dagars frldraledigt 225 kronor per barn och dag. Fr tre barn i denna lder innebr det ett
ytterligare tillskott p 324.000 kronor brutto. Detta gller under
frutsttning att alla dagarna kan tas ut, men det r inte tilltet
att ta ut frldrapenning fr fler n ett barn i taget, vilket gr att
inte srskilt mnga kommer att kunna kvittera ut denna summa.
Nr det gller 12.000 kronor i skattefri SFI-bonus s r det p liknande stt. Vissa frutsttningar gr att lngt ifrn alla r berttigade till den summan.
Hela 40 procent av de nyanlnda kvinnorna tar ut frldradagar
under den frsta tiden i Sverige i s stor utstrckning att de inte
kan delta i svenskundervisningen. Flera olika utredningar har
kommit fram till att frldrafrskringen, ssom den r utformad,
riskerar att bli vad de kallar fr en kvinnoflla.
Regeringen har drfr bestmt att frn 2014 ska 80 procent av
frldradagarna tas ut innan barnet fyllt fyra r. Beslutet har

256

mtt hrd kritik frn dem som hvdar att srskilda regler fr invandrade kvinnor innebr ett stort avsteg frn principen om lika
vlfrd fr alla.
Fr att tervnda till de dligt integrerade romerna s har de
bara en sysselsttningsgrad p 20 procent, trots en lng tids integrationsanstrngningar. Utredningen redovisar en totalkostnad p
560 miljarder kronor. nd r SCB:s definition av sysselsatt
mycket geners. Att vara sysselsatt innebr att ha arbetat minst
en timme under den vecka d mtningen gjordes. ven oavlnat
arbete fr ngon hushllsmedlem som har ett fretag rknas som
sysselsatt.
Somalier har totalt sett bara 25 procents sysselsttningsgrad i
Sverige.284 P grund av att deras sysselsttningsniv, som enligt
Svenskt Nringsliv/Saco lgt rknat ligger 20 procentenheter under genomsnittet fr invandrare, kan vi rimligtvis ven i framtiden
frvnta oss smre siffror n fr andra utrikes fdda, resonerar
Tullberg.285 Han prognostiserar drfr en sysselsttningsgrad till
en tredjedel, 33 procent, fr de nyinvandrade somalierna. ven om
detta kan tyckas pessimistiskt r siffran hgre n idag och vsentligt hgre n fr romer. Tullberg kallar regeringens extra anslag
p 850 miljoner, i samband med att anhriginvandringen presenterades vren 2012, fr en grindslant.
Sysselsttningsgap och utanfrskap
Nr det gller integrationen visar internationella jmfrelser att
Sverige tillhr de smsta i klassen. Trots goda intentioner och omfattande offentliga insatser placerar sig Sverige i botten bland
OECD-lnderna nr det gller invandrare och arbetsmarknad. In-

284

11http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/2012A01/UF0506_2012A01_SM_UF84SM1201.p

df
285

http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2010_Arbetsmarknad_och_integr
ation.pdf

257

fr nyret 2013 pminner chefredaktren fr finanstidningen Dagens Industri, Tobias Vikstrm, i en ledare om det utsatta lget:
Sverige str infr akuta utmaningar med 54.000 asylskande nsta r enligt
Migrationsverkets prognos. OECD:s varningar nyligen om att den dliga integrationen hotar den vlfungerande svenska ekonomin fr inte fste i de286
batten.
Den positiva formuleringen utmaning, r en vanlig omskrivning i
medierna i detta sammanhang. Det r en trevande eller rent av
frnekande beskrivning av vad som vntar vid den kraftigt kande
asyl- och anhriginvandringen. Sedan lng tid ligger utrikes fddas sysselsttningsgrad i Sverige klart under den vriga befolkningens. Det r detta sysselsttningsgap som ligger till grund fr
vad man brukar kalla fr utanfrskapet.
Hur stort det r beror p hur man mter. Medan inrikes fdda r
sysselsatta till 76,5 procent r motsvarande siffra fr utrikes fdda
61,8 procent. Hr finns allts ett sysselsttningsgap p runt 15
procent. I sin studie Bidrag, vgen till arbete? har ekonomen
Jenny von Bahr utgtt frn 16 64 r som arbetsfr lder.287 Hennes egen bearbetning av SCB:s uppgifter ligger till grund fr denna
berkning.
I sina rsrapporter anger SCB ldersspannet 15 till 74 r. Med
detta lngre intervall minskar skillnaderna i sysselsttning mellan
utrikes och inrikes fdda till 11 procent. Anledningen r att de
yngsta och de ldsta inom fltet knappast r i arbetsfr lder utan
i stort sett str utanfr arbetsmarknaden, vilket jmnar ut skillnaderna. Denna mtmetod anvnds i medierna som ett argument
fr att integrationen inte skulle vara s bristfllig som mnga pstr.

286
287

Dagens Industri 2012-12-29

http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175668192&flik=4

258

Jan Ekberg har i sin ESO-rapport dremot valt att anvnda ldersspannet 20 64 r. D blir sysselsttningen endast 57 procent
hos utrikes fdda mot 80 procent fr infdda, allts ett glapp p
hela 23 procent. Fr att n ett nollge dr ingen omfrdelning
sker mste andelen frvrvsarbetande bland utrikes fdda vara 72
procent enligt modellberkningarna, skriver Ekberg.
I ett statistiskt meddelande frn 2012 har SCB krympt ldersspannet till 25 till 64 r. D frstoras skillnaden i sysselsttningskvoten ytterligare, till 27 procent. S hr frklarar SCB problemet
mer detaljerat:
Utrikes fdda frvrvsarbetar i klart mindre utstrckning n svenskfdda.
Totalt frvrvsarbetade 84 procent av de svenskfdda och 57 procent av de
utrikes fdda i ldern 25-64 r. Skillnaden kvarstr ven om hnsyn tas till
utbildningsnivn. Av de utrikes fdda med lng eftergymnasial utbildning i
ldern 2564 r frvrvsarbetade 66 procent. Bland svenskfdda med motsvarande utbildningsniv frvrvsarbetade 91 procent. De utrikes fdda
mnnen frvrvsarbetade i ngot strre utstrckning n de utrikes fdda
kvinnorna, 59 respektive 55 procent. Srskilt stor r skillnaden mellan knen
bland de utrikes fdda med frgymnasial utbildning, dr 51 procent av mnnen frvrvsarbetade men endast 38 procent av de utrikes fdda kvinnorna.288
Prognosen fr den s.k. andra generationens invandrare r osker
nr det gller sjlvfrsrjning. Jan Ekberg konstaterar:
Under det nrmaste rtiondet kommer allt fler infdda med invandrarbakgrund n arbetsfr lder. Mnga av dessa har frldrar som invandrade
frn utomeuropeiska lnder p 1980- och 1990-talet. Tidigare undersk-

288

SCB Sveriges Officiella Statistik UFO506_2012A01_SM_UF84SM1201.pdf

259

ningar har visat att gruppen infdda med utomeuropeisk bakgrund har svrigheter p arbetsmarknaden.289
ver tid har det skett en dramatisk frndring av sysselsttning
och arbetsinkomster fr utrikes fdda. Mycket beror p att tyngdpunkten har frskjutits frn efterfrgad och behvd arbetskraftsinvandring till en tmligen okontrollerad asyl- och anhriginvandring. Under 19501970-talen var situationen en helt annan.
Kombinationen av gynnsam lderssammansttning och ett bra arbetsmarknadslge var frklaringen till att invandrarna d bidrog, genom skatter
och socialfrskringsavgifter, mer till den offentliga sektorn n vad de tog i
ansprk av offentliga utgifter. Mellanskillnaden blev en intkt fr de infdda.290
Jan Ekberg drar grnsen fr invandringens positiva effekt till
1990-talets frsta hlft. D drabbades Sverige som bekant av en
allvarlig lgkonjunktur, dr frmst utomeuropeiska invandrare
frlorade eller aldrig hittade ett arbete.
Exit Ekberg
Jan Ekbergs centrala budskap r att den misslyckade integrationspolitiken de senaste 2025 ren r orsaken till de hga kostnaderna. Han menar att ekvationen vad det gller invandringens
kostnader skulle kunna g plus max en procent av BNP per r,
men detta ter sig som ett hypotetiskt resonemang. D krvs nmligen att vi terfr den integration som vi hade p 60- och 70-talen.
Om integrationen kade med tio procent skulle de offentliga finanserna frbttras med 1820 miljarder per r. Men en liknande utveckling r definitivt inte i sikte. Idag skjuter i stllet utgifterna
fr asyl- och anhriginvandringen i hjden.

289
290

ESO-rapport 3. Invandringen och de offentliga finanserna 2009:3

Se fregende not.

260

Sveriges regering anlitar inte lngre Jan Ekberg som en expert

till std fr sina uttalanden, ven om man ocks tidigare varit restriktiv. Det resonemang som frs fram p regeringens hemsida
betonar i stllet att Ekbergs rknestt med transfereringar inom
offentlig sektor r ofullstndigt. Kanske var det s att hans siffror
och slutsatser inte passade en regering som mer n ngon tidigare
ppnat grnserna fr alla sorters invandring. Vr hypotes r att
kostnaderna blivit s besvrande att regeringen avstr frn att
redovisa dem. I stllet fr vi en presentation som r allmnt och
positivt hllen. Det finns ingen rapport, ingen expert eller ngon
statistik som underbygger resonemanget p regeringens hemsida:
Det r inte helt klart hur invandringen pverkar de offentliga finanserna. De
berkningar som finns visar p strre kostnader n intkter. Tv viktiga saker som pverkar berkningarna r hur gamla mnniskor r nr de kommer
till Sverige och hur stor andel som arbetar. En frbttrad integration kan ge
stora positiva effekter. Det br ocks noteras att berkningarna handlar om
offentliga intkter och utgifter p individniv. De positiva effekterna som
invandring har p samhllsekonomin som helhet genom kad tillvxt, handel och fretagande ingr inte. Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet
med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en frhllandevis hg invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi str oss vl
svl nr det gller mtt p ekonomisk produktion som bredare vlfrdsmtt.291
Frn 60 till 250 miljarder per r
Jan Tullberg har i tidskriften Ekonomisk Debatt under rubriken
Invandringen och den svenska ekonomin gjort en analys grundad
p Ekbergs utredning.292 Dr berknar han kostnaderna till nrmare tre procent av BNP, vilket r cirka 85 miljarder fr r 2006.

291

http://www.regeringen.se/sb/d /2279/a/181576
Ekonomisk debatt 1/2011 http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-1-jt.pdf

292

261

Jan Tullberg menar att Ekbergs metod r fr defensiv. Det finns

fler invandringstunga poster frutom hemsprksundervisning,
svenska fr invandrare och arbetsmarknadsstd. Exempelvis r
svl skola som kriminalvrd dyrare fr invandrare n fr infdda
svenskar.
Gruppen med delat frldraskap bestr av 580.000 barn och
vuxna. Dessa rknar Ekberg till ursprungsbefolkningen. Tullberg dremot menar att det r orimligt att endast den svenske frldern har ett ansvar att betala skatt fr exempelvis barnens
skola. Om man bryter ut hlften av barnen som har en invandrad
frlder ur den svenska gruppen kade det rskostnaden med tolv
miljarder.
Hsten 2012, samtidigt som Sverige pbrjar mottagandet av en
starkt kat asyl- och anhriginvandring, uppdaterar Tullberg utgifterna till 110 miljarder per r, vilket r nstan halva budgeten
fr Sveriges totala hlso- och sjukvrd. Berkningen grundar Tullberg p en upprkning av inflationen och kning av andelen invandrare till nrmare 20 procent av befolkningen. Tullberg ser
kalkylerna som lgt rknade, med hnsyn till att strukturen i Ekbergs analysmodell exkluderar de framtida pensionskostnaderna
fr invandrarna. I sin forskningsrapport frn vren 2014 Lsningen en analys av svensk invandringspolitik (Stockholm:
Lykeion) uppdaterar Tullberg kostnaderna fr invandringen till
250 miljarder kronor per r, vilket r detsamma som sju procent
av Sveriges BNP. kningen beror p att Tullberg nu inkluderat
undantrngningseffekter, t.ex. de kostnader som uppstr fr arbetslsa svenskar nr jobben gr till invandrare.
Frn offentliga finanser till hela samhllsekonomin
Jan Tullberg kritiserar ocks Ekbergs modell fr att den begrnsar
sina mtningar till skillnader i transfereringar inom den offentliga
sektorn. Synsttet mste vidgas. Med en icke-sysselsatt population
p ver en halv miljon i arbetsfr lder faller de flesta kriterier fr
arbetskraftsinvandring.

262

Vi har inte haft brist p arbetskraft utan invandrarna har beretts plats p
arbetsmarknaden drfr att svenskarna har brjar arbeta vid senare lder
och slutat tidigare // Ser man ur hela ekonomins synvinkel blir invandringen vsentligt mer kostsam n om man begrnsar effekterna till endast konsekvenser fr den offentliga sektorn.293
Med ett demografiskt resonemang grundat p SCB:s prognos
kommer Sverige att ha ett fertilitetstal som lngsiktigt ligger p i
snitt 1,85 barn per kvinna. Detta skulle innebra en folkminskning
om invandringen vore noll. P kostnadssidan tillkommer en kad
frsrjningsbrda p grund av antalet frdubblade pensionsr sedan ATP infrdes 1960, plus ett allt senare intrde i arbetslivet fr
de unga. Med denna utgngspunkt menar Tullberg att samhllet
borde minska invandringen och satsa mer p att f de arbetslsa
invnare som redan finns i landet i arbete. Han betonar att eftersom sysselsttningen inte har kat s har invandrarna tillfrt
allt mindre. Ett stort antal svenskar har lmnat arbetsmarknaden
och deras platser fylls av invandrare. Individuellt gr de en insats,
men samhllsekonomiskt r det inget ndvndigt tillskott.
Invandringen har bidragit till att frvrvsverksamheten minskat bland svenskar och vi avlgsnar oss allt mer ifrn den fulla sysselsttning som de flesta
beknner sig till som vision.294
Tullberg hnvisar till journalisten och frfattaren Christopher
Caldwell, som anser att politikerna av oaktsamhet hamnade i en
situation med massinvandring, fr att sedan frsvara den som om
den vore en genomtnkt politik. Jan Tullberg slutar:

293
294

http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-1-jt.pdf
http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-1-jt.pdf

263

Ansvarslsa politiker tycks behandla invandringens kostnader som en

springnota, men ngon mste betala, och det kan inte bli ngon annan n
skattebetalarna. Den notan blir dyr.295
Trefaldiga kostnader?
Den tredje mer omfattande berkningen av invandringens kostnader som vi har kunnat finna r ngot ldre, frn r 2002. Den r
gjord av Lars Jansson, tidigare universitetslektor vid handelshgskolan i Gteborg. I sin bok Mngkultur eller vlfrd? gr han en
genomgng berknad p kostnader fr 1999. 296
Jansson rknar inte med invandrarnas bidrag genom inbetalda
skatter som intkter att tillfra p pluskontot. Han menar i stllet
att skatter ska finansiera den gemensamma vlfrden och kan
drfr inte ronmrkas fr en viss grupp. I sin debattartikel i
Svenska Dagbladet Vad kostar invandringen? sammanfattar han
i stora drag sina berkningar.297 De skiljer sig vsentligt frn Ekbergs och Tullbergs slutsatser och nra trefaldigar kostnaderna.
Invandringens kostnader uppgick enligt mina berkningar 1999 till 267 miljarder kronor. Kostnaderna frdelas s hr:
1. Centrala samhllsfunktioner, 32 mdr
2. Offentlig konsumtion, 123 mdr
3. Transfereringar, 84 mdr
4. Inkomstfrluster, 28 mdr
Underlaget r i huvudsak boksluten frn kommuner och staten. Centrala
samhllsfunktioner omfattar kostnader fr rikets centrala ledning och nettorntan p statsskulden. Exempel p offentlig konsumtion r skola, sjukvrd
och rttsvsende. Transfereringar till hushll r t ex a-kassa, sjukpenning och
pensioner, men ven vissa subventioner till statliga och privata organisationer. Inkomstfrlusterna avser bortfall av inkomster i den offentliga sektorn

295
296
297

"Vad kommer den somaliska specialinvandringen att kosta?", manuskript 2012, opublicerat
Bokfrlaget Vitsippan (2002)
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vad-kostar-invandringen_61728.svd

264

p grund av att mnga arbetsfra invandrare ej deltar i produktionen. Kostnaden fr invandringen uppgr till ungefr en fjrdedel av vad hela den offentliga sektorn kostar. Den r frsiktigt berknad.
Lars Jansson driver tesen att det r i invandringspolitiken och inte
i integrationspolitiken som de stora problemen finns. Den politiska
lsningen p problemen r drfr kraftigt minskad asyl- och arbetskraftsinvandring. En avgrande orsak till att Sverige i brjan
av det nya rtusendet dalade till en 17:e plats i vlfrdsligan beror
p den omttligt genersa invandringspolitiken, menar Jansson,
som har dedicerat boken till allas vra barn och barnbarn. I en
intervju med nttidningen Blgula Frgor sger han:
Vra barn och barnbarn riskerar att f leva i ett land med dominerande inslag av vld och frtryck. Ett system dr religion och politik vvs ihop med
maktstruktur, som liksom i andra lnder har lett till nnu mer vld och krig.
Vra riksdagsledamter sitter med armarna i kors och gr ingenting t elndet.298
Clash
Liksom Jan Ekberg framhller Lars Jansson att om sysselsttningsgraden kunde kas skulle det betyda tskilliga nya miljarder
i statskassan. Han summerar:
I forskning och utbildning har grnsverskridande utbyten varit en frdel fr
Sverige. Mnga invandrare har genom att starta egna fretag bidragit till att
ka sysselsttningen. nd r det ngot som fattas fr att dynamiska effekter av invandringen ska f strre betydelse. En indikation r att 74 procent
av hela invandrarbefolkningen fr sin service och utkomst genom skattefinansiering. Invandrarna betalade knappt 11 procent (117 mdr 1999) i skatter
trots en befolkningsandel p drygt 20 procent. Det beror bland annat p att

298

http://www.bgf.nu/nr/04/2/ljintervju.html

265

deras bidrag till BNP per invandrare inte utgr mer n 57 procent av genomsnittet fr hela befolkningen. Sverige har brist p arbete och p grund av en
fr stor invandring verskott p arbetskraft. 299
Drefter skr det sig ordentligt mellan Jan Ekberg och Lars Jansson. Den frre hade r 2002 berknat invandringens kostnader till
30 miljarder per r medan den senare i stort sett hade tiofaldigat
siffran. I en replik anklagade Ekberg Jansson fr att dubbelrkna det han kallar fr inkomstfrluster och att inte ange tydliga hnvisningar fr sina berkningar inom den offentliga sektorn. Inte heller avgrnsar han definitionen av begreppet invandrarbefolkning. Ekberg menade ocks att Jansson inte utgick ifrn
nettobelastningen vad gller hur den offentliga sektorn tas i ansprk av invandrare, eftersom han inte tar hnsyn till deras bidrag
i form av skatter och socialfrskringsavgifter.
Ska man sammanfatta de tre ekonomerna kan sgas att Ekberg
och Tullberg, i motsats till Jansson, anser att invandrarnas bidrag
till statskassan ska vara med i kalkylen. Jansson och Tullberg anser, i motsats till Ekberg, att det primra problemet r den omfattande invandringen, inte den bristande integrationen.
760 procent hgre bidragsberoende
P Affes statistikblogg finns diagram som beskriver hur frsrjningsstdet, det som tidigare kallades socialbidrag, har utvecklats
fr invandrare mellan 1998 och 2011. Sdana frmner som bostadstillgg, barnbidrag och ldrefrsrjningsstd r inte medrknade.300 Vi har kontrollerat i olika myndigheters statistikdatabaser
att samtliga uppgifter stmmer.301

299

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vad-kostar-invandringen_61728.svd
Socialstyrelsens statistikdatabas, Frskringskassans etableringsersttning och SCB:s statistik
ver demografivariabler 1997-2011
301
http://affes.wordpress.com/2012/09/19/ekonomiskt-bistand-i-hela-sverige-1998-2011/
300

266

267

Av diagrammet ovan framgr att den utrikes fdda befolkningen

har 8,6 gnger, eller 760 procent, hgre bidragsberoende per capita, jmfrt med inrikes fdda. Den del av befolkningen som var
fdd utrikes utgjorde 2011 drygt 15 procent av totalbefolkningen,
men uppbar 60 procent av frsrjningsstdet samma r, dvs cirka
6.7 miljarder (6,9 miljarder inklusive etableringsersttning). Under hela periodens 14-riga tidsspann utgick det cirka 82 miljarder
till utrikes fdda. Inom den inrikes fdda befolkningen p nstan
85 procent var bidragstagandet under 2011 mindre n 40 procent
av hela kakan, vilket det ocks var sett ver tid. Fr samtliga r
erhll de infdda totalt 53 miljarder i frsrjningsstd.
Ett ppekande som vi vill gra i anslutning till denna berkning
r att Socialstyrelsen berknar frsrjningsstdets storlek p olika
typer av hushll medan SCB:s statistik r nedbruten till individniv. Det finns sledes en risk att de svenskfdda som finns med i
de utrikesfdda hushllen registreras som utrikes fdda. Emellertid pverkas berkningen endast marginellt av detta eftersom
sammanboende par (med eller utan barn), i utrikes fdda hushll
dr en skande/medskande r inrikes fdd, under 2011 endast
konsumerade 135 miljoner, eller knappt tv procent, av de totalt
nstan 7 miljarder kronor som gick till de utrikes fdda hushllen.302
Kommunalpolitiker slr larm
P senare tid har ansvariga kommunpolitiker frn mindre och medelstora kommuner reagerat nr det gller mottagande av asylskande och anhriga. Dels saknar de bostder och andra lokaler,
dels belastar invandrare redan en stor del av budgeten fr frsrjningsstdet. Om vi med samma kllor bryter ned problematiken
till kommunniv kan vi i stora drag se hur det kan se ut i landet
(inkl. etableringsersttning).303

302
303

http://192.137.163.49/sdb/ekb/val.aspx
http://affes.wordpress.com/2012/09/08/ekonomiskt-bistand-i-15-kommuner-1998-2011/

268

I Nssj konsumerar 11,5 procent utrikes fdda 70 procent

av dessa bidrag
I Borlnge 13,3 procent 6 5 procent
I Katrineholm 14 procent 67 procent
I Falkping 9,6 procent 67,2 procent
I Flen15 procent 65,2 procent
I Trollhttan 17 procent 72,7 procent
I Karlskrona 10 procent 57,9 procent
I Eskilstuna 20,4 procent 64,4 procent
I Ludvika 11,4 procent 62,4 procent
I Linkping 13,9 procent 71,6 procent
I Lund 17,6 procent 61,8 procent
I Kalmar 10 procent 65,9 procent
I Malm 30,5 procent 76,3 procent

En klar frsmring
Framtiden ser mrk ut fr den nya generation som ska ut p arbetsmarknaden. Srskilt svr ser den ut att bli fr elever som
kommer frn lnder utanfr den vstliga sfren.
PISA r en internationell underskning som grs vart tredje r.
Den mter lsfrstelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap hos 15-ringar. Den senaste offentliggjorda underskningen nr detta skrivs r PISA 2009. Dr kom Sverige sammanlagt p
plats 21 bland 34 OECD-lnder, nr det gllde den totala rankingen inom alla de mtbara tre kunskapsomrdena. Finland, Sydkorea, Japan och Kanada ligger i topp i nmnd ordning, men i srklass bst r ett land utanfr OECD: Shanghai-Kina.304 Vad gller
lsfrstelse kom Sverige p plats 15, matematik plats 20 och naturvetenskap 23:e plats. Detta r en tydlig frsmring jmfrt med

Ladda ned Skolverkets rapport Rustad att mta framtiden (2010) Se s. 72-73
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext
%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2473
304

269

resultaten frn 2006. Skolverkets sammanfattning i ett pressmeddelande:

Svenska 15-ringars lsfrstelse och kunskaper i matematik har frsmrats
under 2000-talet. I naturvetenskap presterar svenska elever idag under det
internationella genomsnittet. Den svenska skolan har ocks blivit mindre
likvrdig och de elever som inte nr upp till en grundlggande lsfrstelse
har blivit allt fler.
De svenska PISA-resultaten visade att 48 procent av frsta generationens invandrade elever och 30 procent av andra generationens dito, har en svag lsfrstelse och inte tillrckliga kvalifikationer fr att pbrja en ungdomsutbildning. Fr svenskar utan
migrationsbakgrund r motsvarande siffra 14 procent. Detta
framgr av den danska publikationen PISA Etnisk 2009. 305
Svenska skolor rankas allts lgt i internationella granskningar.
Skillnaderna i lsprestationer mellan infdda elever respektive
elever med utlndsk bakgrund r enligt ovanstende studie totalt
sett strre i Sverige n genomsnittet i OECD.
I regeringens budgetproposition fr 2013 visar statistiken tydligt
att det r frmst ickevsterlndska elever som kommit till Sverige
efter ordinarie lder fr skolstart som har utomordentligt svrt att
hvda sig i skolan. Medan drygt 90 procent av de inrikes fdda eleverna 2011 hade gymnasiebehrighet efter rskurs nio, var motsvarande siffra fr dessa elever med ursprung utanfr EU/Efta
endast 44 procent. Resultatet r en klar frsmring om man jmfr
med r 2000, d motsvarande siffra var 63.8 procent. Det avgrande fr att kunna lyckas p den svenska arbetsmarknaden r att
barnen kommer in i den svenska skolan redan frn frsta klass. D
brjar de komma upp i samma niver som vriga elevgrupper.
Dessvrre r det inte t det hllet som utvecklingen gr. Regering-

305

http://www.kora.dk/udgivelser/udgivelse/i3670/PISA-Etnisk-2009

270

en konstaterar i stllet att utrikes fdda elever under 2000-talet

anlnder allt senare till Sverige. Drmed fr de ocks en smre
ingng till bde skola och arbetsliv. ven om flickor uppvisar generellt bttre resultat n pojkar, har gymnasiebehrigheten fr de
elever som kommit hit efter ordinarie skollder frn lnder utanfr
EU/Efta sjunkit sedan millennieskiftet. 306
Genom att skylla arbetslshet och sjunkande skolresultat p invandring,
helt utan std i statistiken, s krattar man manegen fr partier som vill stta
mnniska mot mnniska. Det r ansvarslst, sger Miljpartiets sprkrr
307
Gustav Fridolin till tidningen Dagens Nyheter infr rsskiftet 2013.
Med referens till ovanstende statistik undrar vi vem det r som
inte vill ta till sig fakta om hur verkligheten ser ut och drmed
ocks upptrder ansvarslst.
Frutom den mycket kritiska situationen nr det gller integrationen av ickevsterlndska elever p arbetsmarknaden, kan vi
konstatera att var tredje arbetsls som r registrerad p Arbetsfrmedlingen r fdd utomlands och att andelen kar dramatiskt.
40 procent av framtidens arbetskraft som kommer till Sverige frn
lnder utanfr Europa, har s lga meriter att man nrmast kan
jmstlla dem med faktiska eller praktiska analfabeter, vad gller
dagligt liv i det svenska samhllet. 25 procent saknar motsvarande
grundskolekompetens, ytterligare 15 procent har hgst grundskola, enligt siffror som Dagens Nyheter tagit fram i samarbete
med Arbetsfrmedlingen.308

306

prop 2012 /13:1 Integration och jmstlldhet, s. 17.

Pdf kan laddas ned via http://www.regeringen.se/sb/d/15677/a/199189 Vlj utgiftsomrde 13.
307
http://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-krattar-manegen-for-sd
308
http://www.dn.se/nyheter/sverige/utanforskapet-skulle-minska--sa-har-blev-det
DN 201111-26

271

En avslutande kommentar
Detta kapitel inleddes med ett frsk att beskriva den stora bilden
av invandringens kostnader och slutar med att redovisa en bidragsutbetalning som bara r en brkdel av den totala summan.
Helhetsbilden av invandringens kostnader r abstrakt och teoretisk. ven om den bottnar i konkreta plus- och minusposter, finns
ingen samstmmighet om vilka dessa poster ska vara och hur berkningar ska gras. Det finns inte ens en konsensus om att en
berkning ver huvud taget r nskvrd. De f ekonomer som har
belyst problematiken med sina rapporter r i alla fall eniga om att
det rr sig om ett minuskonto p tskilliga miljarder kronor per r.
Den avslutande redovisningen vad gller frsrjningsstd samt
den lilla del som hittills bestr av statlig etableringsersttning r
visserligen bara en mindre del av invandringens totala kostnad,
men den r hgst konkret och mrkbar. Det beror p att allt flera
kommuner, trots statliga tillskott, inte vet hur de ska klara av den
kraftigt kade asyl- och anhriginvandringen nr deras socialbudgetar redan r s hrt belastade av kostnader fr utrikes fdda.
ven om etableringskostnaderna frn staten i framtiden skulle
avlasta kommunernas utbetalningar av frsrjningsstd minskar
inte kostnaderna, eftersom allt nd r skattepengar.

272

Miljpartiets invandringspolitik
Grddfil
I ver 30 rs tid har professor Kent Asp systematiskt studerat hur
svensk politik behandlas i medierna. Vid JMG, Institutionen fr
kommunikation, media och journalistik vid Gteborgs universitet,
dr han r verksam, har sedan 1989 gjorts sex underskningar av
journalisters partisympatier. Det betyder att Kent Asp bland annat granskat samtliga valrrelser dr Miljpartiet varit med.
P nyhetsprogrammet Rapports hemsida finns en intervju dr
Kent Asp ger en nrmare frklaring till de slutsatser han har dragit frn sin underskning om journalistkrens partisympatier:
Den slutsats jag drar efter alla dessa rs studier r att Miljpartiet fr en mer
gynnsam behandling n de andra partierna. Normalt sett r jag vldigt frsiktig i sdana hr sammanhang och jag skulle aldrig pst ngot sdant om
jag inte vore sker. 309
Miljpartiet befinner sig i en fredad zon nr det gller den politiska bevakningen. Det granskas inte lika tufft som andra partier
utan har en grddfil i medierna genom sin unikt starka stllning
bland svenska journalister. Exempelvis anmlde tidigare folkpartisten Jan Sjunnesson SVT:s framstllning av Sverigedemokraternas och Miljpartiets budgetfrslag till granskningsnmnden hsten 2012:

309

http://www.svt.se/2.22620/1.2788661/miljopartiet_har_en_graddfil

273

I presentation den 27 sept 2012 av Rapport av budgetfrslag frn SD och MP

mrktes en vsentlig skillnad. SVT visade totalt 6 negativa inslag och kommentarer av SDs frslag och 0 av MPs.
I presentationen av SD frn Rapport fanns totalt fyra negativa kommentarer:
En experts negativa kommentar (Jan Ekberg, vars ESO rapport 2009:3, sid. 9,
skriver om en rlig kostnad p 1,5 2 5 av BNP fr invandringen, dvs 50-70
miljarder vilket inte togs upp i Rapports programledare Pelle Edins referat).
En kritisk minister fick uttala sig (Erik Ullenhag)
En kritisk oppositionsledare (Jonas Sjstedt)
Rapports Mats Knutsson var bara kritisk i sin presentation.
Till detta kommer tv sk Kommentatorer /som fick/ uttrycka sin kritik ( Per
Einarsson och Filip Struwe), vilket finns p SVTPlay och sndes under dagen,
men exakta tider framgr inte eftersom SVTs hemsida inte visar sndningar
(skning resultatls).
Totalt sex kritiska kommentarer.
Vad gller MPs frslag fanns ingen sdan kritik utan en neutral presentation
framfrdes, inga experter, ministrar eller andra partiledare n sa Romson
sjlv fick kommentera
Detta r ett uppenbart sidosttande av den opartiskhet som SVT ska st
fr. Denna partiska framstllning r nu anmld till Radio och TVs Granskningsnmnd.310
Den som frestller sig att den bristande kritiken kanske berodde
p att Sverigedemokraternas budgetproposition var kontroversiell
och drfr hade ett hgt nyhetsvrde medan Miljpartiets var mer
intetsgande, misstar sig. Miljpartiet freslog bland annat vrd
och skola fr illegala invandrare. Partiet ville dessutom att allvarligt sjuka asylskande skulle f stanna i Sverige. Fr att minska
vntetiderna freslog de en fjrde migrationsdomstol och de ville
strka det ekonomiska stdet till kommunerna s att dessa skulle

310
http://sjunne.com/2012/09/28/svts-partiska-framstallning-av-sds-och-mps-budgetforslaganmald/

274

klara av den kade anhriginvandring som blev resultatet av deras

politik.
Inte heller vckte det ngon srskild debatt nr Maria Ferm ett
par mnader senare freslog att s kallade miljflyktingar skulle
f flyktingstatus och ing i FNs flyktingkonvention. Ett frverkligande skulle frmodligen innebra att ytterligare ett drpslag riktades mot Sverige som vlfrdssamhlle:
Miljpartiet har en vision om en vrld utan grnser, dr alla har en mjlighet
att flytta, men dr ingen tvingas fly. En vrld dr mnniskor kan bo och verka
dr de s nskar. // Miljpartiet vill att flyktingbegreppet moderniseras s
att ocks klimatflyktingarna omfattas av flyktingbegreppet i FN:s flyktingkonvention. Vi vill ven att EU tar fram en handlingsplan fr klimatflyktingar.
Med krafttag i klimatpolitiken kan vi minska klimatfrndringarna. Men i
den verklighet vi lever i idag mste ocks de mnniskor som inte lngre kan
bo kvar dr de en gng vxt upp f std av oss i framfrallt Europa och USA
som deltagit i att skapa klimatfrndringarna.311
Fr att tervnda till Kent Asp, s konstaterar han att inte heller i
samband med val utstts Miljpartiet fr ngon hrd bevakning:
verhuvudtaget fr kritiken mot Miljpartiet liten omfattning i valrrelser
jmfrt med andra partier. Det saknas en granskning av Miljpartiets politik.
Ur vljarnas synpunkt r det viktigt att partierna behandlas rttvist.312

311

http://www.expressen.se/debatt/ge-klimatflyktingar-full-flyktingstatus/
Enktunderskningen Journalist 2011 genomfrdes oktober 2011 - februari 2012 av JMG,
Institutionen fr kommunikation, medier och journalistik vid Gteborgs universitet. Den skickades till 2.500 slumpmssigt utvalda medlemmar i Journalistfrbundet, som totalt har ca 17.300
medlemmar. Efter att 138 personer som inte lngre var journalistiskt verksamma bortfallit, terstod 2.362 personer. Det kom svar frn 1.414 personer, 59,9 procent. Av de 1.414 svarade 98
procent p frgan vilket parti de tycker bst om.
312

275

Det strsta partiet

Hur pass stark stllning har d Miljpartiet bland journalister?
Gr man till en underskning som Kent Asp publicerade i r redovisas ett nst intill chockerande hgt tal fr Miljpartiet:
Det strsta partiet bland svenska journalister r Miljpartiet. Hela 41 procent svarade att Miljpartiet var det bsta partiet. Inte ngot parti har sedan
underskningarnas start 1989 kunnat uppvisa en s stor andel sympatisrer.
Det r nstan tre gnger s stor andel som anser att socialdemokraterna
eller moderaterna r bsta parti. Journalistkren kan drfr betraktas mer
som grn n rd. 313
Nr det gller Sverige Radio och Sveriges Television r siffran
nnu hgre, 52 procent av de SVT-anstllda och 54 procent av de
anstllda journalisterna vid Sveriges Radio sympatiserar med Miljpartiet. Urvalet i de senare fallen rr sig om drygt 200 personer.
Vi tar det en gng till, eftersom detta r en sensationell siffra: Majoriteten av journalisterna p Sveriges Radio och Sveriges Television gillar Miljpartiet bst. De r ocks de journalister som ska
vrna public service-uppdraget, det vill sga rapportera allsidigt
och objektivt s lngt detta r mjligt. Fr dessa journalister, som
har kravet p sig att vara opartiska, konstaterar Kent Asp att ver
80 procent sympatiserar med de rdgrna partierna.
Skillnaderna mellan journalister med olika bevakningsomrden r begrnsade. Miljpartiet har en mycket stark stllning i samtliga grupper, med undantag fr sportjournalister (men ven bland sportjournalister r mp det
strsta partiet). Stdet fr vnsterpartiet, och fr socialdemokraterna, r
ocks likartat. Vnsterpartiet har dock srskilt starkt std hos kulturjourna-

313

Kent Asp, red 2012: Svenska Journalister 1989-2011.

Gteborg:JMK. http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1379/1379935_journalistboken.pdf

276

lister, medan socialdemokraterna har svagt std hos njesjournalister och

starkt std hos sport- och kriminaljournalister.

277

Under frutsttning att journalisterna fortfarande har samma partisympatier har frndringarna blivit nnu strre eftersom Sverigedemokraterna i januari 2013 hade kat till tio procent av vljarkrens sympatier medan Miljpartiet minskat till tta procent.
Om Sverigedemokraterna av medierna anses st lngst ut till
hger p skalan r Miljpartiet det riksdagsparti som kan sgas
befinna sig lngst ute till vnster, med sitt krav p fri invandring.
De krver helt ppna grnser och tillgng till full samhllsservice
med bostder och ekonomi fr alla som kommer hit. I kortversion
lyder Miljpartiets programfrklaring s hr:
Vi tror inte p konstlade grnser. Vi har en vision om fri in- och utvandring,
dr mnniskor har rtt att bostta sig och verka var helst de nskar. Vi accepterar inte att den rika vrlden stter upp hga murar mot flyende. Vi vill
att Sverige gr fre internationellt genom att lgga fram en plan fr att infra fri invandring. Detta ska kompletteras med en geners flyktingmottagning. // Sverige och vriga Europa behver en mer human, solidarisk och
rttssker flyktingpolitik. Ingen mnniska r illegal. 314
Mot detta kan nedanstende sarkastiska reflektion anfras:
Det r rasistiskt att sga att svenskarna har ngon speciellt rtt till Sverige.
Det r diskriminerande och delar mnskligheten i "Vi" och "Dom." Att ens
kalla landet "Sverige" r rasistiskt eftersom det antyder att landet tillhr en
grupp mnniskor som heter "svenskar." Det r djupt krnkande och den
rasistiska benmningen "Sverige" borde omedelbart ndras till ngonting
mer inklusivt. "Allemansland" skulle vara ett mycket bttre namn fr ett
inklusivt och tolerant land med ppna grnser dr alla mnniskor i vrlden
r vlkomna utan krav och frdomar. Vad det skulle vara mysigt och vackert.

314

http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=190188

278

Vi kunde alla stta blommor i hret och sjunga "We Shall Overcome" och
315
dansa tillsammans p grna ngar.
Vrlden r indelad i fattiga och rika lnder och omrden. Med
ppna grnser skulle givetvis inte vrlden bli ngon jmlik plats,
men den globala segregationen skulle vara betydligt mindre. I
detta sammanhang finns det, som vi frstr det, tv frhllningsstt. Antingen ser man den globala segregationen som en rttvisefrga. D br grnserna vara s ppna som mjligt, eftersom fattigdom r en orttvisa och alla mnniskor borde ges mjlighet att
fly undan fattigdomen. Eller man kan se det som en samhllsfrga.
Det r fungerande samhllen med utbildade, disciplinerade och
lojala invnare som skapar vlstnd. Det r dessa samhllssystem
som mste skyddas genom en mer eller mindre begrnsad invandring. Invandrare kan visserligen bygga upp ett land vrldens
starkaste nation, USA, r i sin nuvarande skepnad frukten av en
gigantisk invandring. Men invandring kan ocks presentera sig
som en kostnad och ett hot mot det existerande samhllet. Den
senare bilden dominerar fr vr tids vlutvecklade lnder, ocks
fr USA. Det finns ngra f rika lnder som tminstone tidvis sger sig behva fler invnare, Kanada och Australien exempelvis,
men fr det stora flertalet gller att de i politikernas gon har fler
invnare n de behver. Det finns i varje samhlle ett antal obehvda och det r dr som problemen ttnar: arbetslshet, bidragsberoende, droger, kriminalitet, vld etc. S gott som alla vlfrdsstater r idag rdda fr att via invandring rekrytera fler medlemmar till denna kostsamma och olyckliga befolkningskategori. Vi
skulle nska att Miljpartiet hade reflekterat ver denna frga,
eftersom det propagerar fr fri invandring. Ingenstans hittar vi
emellertid ett sdant resonemang inom Miljpartiet.

315

http://avpixlat.info/2012/11/05/professor-vi-ar-alla-rasister/

279

Objektiv rapportering?
Med s starka sympatier fr ett parti som driver en extrem syn p
invandring r det kanske inte s konstigt att journalisternas rapportering nrmast r att likna vid propaganda fr ppna grnser
och mngkultur. De kallar illegala migranter fr papperslsa och
anvnder regelmssigt begreppet flykting fr att beskriva dem
som sker asyl i Sverige. En korrekt benmning r i stllet asylskande eftersom flyktingstatus endast beviljas dem som fr asyl
enligt FN:s Genvekonvention. Bara en tiondel av alla asylskande
som har ftt stanna sedan 1980 uppfyller kriterierna fr begreppet
flykting, som det definieras i svensk lag och internationella konventioner.
Att frenkla s mycket att det blir desinformativt r ett tecken
antingen p okunskap eller p medveten manipulation. Oavsett
vad som gller fr Miljpartiet s frleds medborgarna att tro att
alla de som kommer till Sverige fr att ska asyl ocks r flyktingar. En journalist lmnade fljande frklaring: Vi behver inte
rtta oss efter myndigheternas beskrivningar. Mnniskor som har
lmnat sitt land r p flykt och drfr kallar jag dem ocks fr
flyktingar.
I en ledare i Dagens Nyheter sammanfattar Hans Bergstrm den
miljpartistiskt anstuckna journalistkrens stt att rapportera i
den frmenta objektivitetens namn s hr:
Vad som r den sjlvskrivna, rtt oreflekterade, normaliteten i nyhetsspeglingen i ett land r svrt att iaktta inifrn. Tydligast ser man den de frsta
dagarna efter att ha varit borta frn Sverige en lngre tid. Men d blir
mnstret klart. I denna normala nyhetsbeskrivning r nstan alla drabbade eller krnkta ngot som indirekt ocks sger att de r svaga.
Bidrag fr allt och alla r en rttighet nu senast att alla ska f statligt
betalda glasgon och den som tvekar r socialt orttfrdig.
Myndigheter som anvnder sin makt mot fretag och entreprenrer har
alltid rtt; ingenstans r tron p statliga myndigheter s stark som i Sverige.
I normaltolkningen av verkligheten ingr vidare att vrlden r p vg att g

280

under och att inget bensinpris kan vara fr hgt. Problemen med den omfattande flyktinginvandringen frn ett land som Somalia, med nrmast permanent arbetslshet som fljd, fr inte diskuteras annat n definierat som
brister i integrationspolitiken hr hemma. Frdelning r allt, vad man behver gra fr tillvxt och entreprenrskap fr framtiden ointressant. Skterskeelever som begr mer betalt n de som har mnga r i yrket kmpar
per definition den goda kampen. Kapitalism r ont och vinst fult. Amerika
316
r konstigt.
I Sverige r det tvrtom
Den 6 oktober 2012 meddelade Dagens Nyheter att Miljpartiet
inledde en kampanj fr en geners invandringspolitik. Bland annat
skulle allvarligt sjuka och barn som rotat sig i Sverige f stanna.
Inga kommuner ska kunna sga nej till att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Detta r inte rimligt i ett medmnskligt Sverige sa sa Romson. DN skrev:
MP:s politik innebr ocks att fler ska f rtt till familjeterfrening och att
frsrjningskravet fr anhriginvandring avskaffas. Partiet har inte rknat p
hur mnga fler som skulle f stanna med den politiken.
Nej, det gr inte att sga i frvg hur mnga som kommer, sger Romson.
Hon tror inte att det gr att dra ngon ekonomisk grns fr hur mnga asyloch anhriginvandrare Sverige kan ta emot.
Det r svrt att diskutera ekonomiska grnser. Om det till exempel sker en
stor katastrof ngonstans, vad r Sveriges del i detta? Det r vldigt svrt att
berkna, sger Romson.
Fr sprkrret Romson frefaller det knslomssiga engagemanget
vara s starkt att det fullstndigt tar ver de mer krassa beslut

316

DN 2012 05 03 http://www.dn.se/ledare/kolumner/bolibompas-makt

281

som med ndvndighet tillhr realpolitiken. S hr sger hon enligt Expressen p samma presskonferens:
Jag tror det r svrt fr de flesta hr inne att frestlla oss knslan hos den
frlder som under flykt till Sverige skiljts frn sitt barn, och vars barn nu bor
i ett annat land, en kontinent bort. Eller knslan hos ett barn som stoppas
frn att terfrenas med sina frldrar. Mnga familjer tvingas idag att leva
p olika kontinenter bara fr att deras familjeband inte rknas. Det drabbar
nu de som inte kan visa p blodsband, familjer som tagit hand om barn till
nrstende och gifta utan barn (sic!). Dessa hinder mste rivas, drfr krver
vi att alla familjer har rtt att terfrenas.
Hon avslutar med att sga:
Ett resultat r tydligt nr man jmfr med andra lnder dr frmlingsfientliga partier har kommit in i parlamenten. Se p Danmark, Finland, Holland, i
stort sett ver hela Europa har debatten drivits till att handla om hrdare
tag mot invandrare. Men i Sverige r det tvrtom. Hr diskuterar vi i stllet
att fler ska f stanna.
Den frga som omedelbart infinner sig r givetvis: har Miljpartiets politiker, i sllskap med mnga andra svenska politiker, frsttt ngot som andra politiker runt om i Europa inte begripit?
Eller r det mjligen tvrtom har svenska politiker frn alla partier utom Sverigedemokraterna frlorat sin verklighetsfrankring i
invandringsfrgor?
Fr att f svar p den frgan finns det skl fr att gra det som
svenska journalister frsummar, nmligen att kritiskt diskutera
Miljpartiets invandringspolitik. Vad vill det egentligen? Vilka sociala och fr att anvnda ett i dessa dagar populrt begrepp
strukturella konsekvenser skulle deras politik f, om den verkligen
genomfrdes? Och s den stora frgan: r Miljpartiets invandringspolitik alls genomfrbar i det svenska vlfrdssamhllet,

282

eller medfr den ett haveri fr den skattefinansierade vlfrd som

de flesta, svl politiker som medborgare, ser som omistlig?
Somalisk terfrening
I det senaste valet blev Miljpartiet Sveriges tredje strsta parti.
P grund av det jmna lget mellan Moderater och Socialdemokrater uppvaktas Miljpartiet frn bda hll och utgr p s stt en
stark maktfaktor i svensk politik. Det visar sig inte minst i den
verenskommelse Miljpartiet gjorde med regeringen vren 2012.
Denna utgr frn ett beslut den 17 mars 2011, d Migrationsverdomstolen avvisade ett verklagande frn tre somaliska barn
som anskt om uppehllstillstnd. Den man som barnen uppgivit
som sin far kunde inte visa upp ngra handlingar som bevisade att
han verkligen hade rtt att fra barnens talan. Drfr avslog domstolen hans begran. Migrationsverket frklarade:
Migrationsverdomstolens dom och beslut har stor betydelse fr somaliska
medborgare. Eftersom Sverige inte godknner ngra somaliska identitetshandlingar utfrdade efter 1991, blir det mycket svrt fr en somalisk medborgare i utlandet att f uppehllstillstnd fr att flytta till en familjemedlem
i Sverige.317
Strmmen av i synnerhet somaliska invandrare till Sverige sinade.
Emellertid, i januari 2012 kom en ny dom frn migrationsverdomstolen. Den gllde en irakisk familj och slog fast att DNA-test
utgjorde ett fullgott alternativ till giltiga identitetshandlingar.
Mikael Ribbenvik p Migrationsverket sa:
Domen lser mnga av de problem som somaliska familjer har haft de senaste tv
ren. Nu kan vi, precis som fre domarna 2009, bevilja vldigt mnga anskningar
frn familjer med barn.318

317
318

http://www.migrationsverket.se/info/4147.html
http://www.migrationsverket.se/info/5266.html

283

Migrationsverket terkom drefter med fljande prognos:

Migrationsverket uppskattar att sammanlagt 18.500 somalier kan ska uppehllstillstnd i Sverige som anhriga under 2012 efter den praxisbildande
domen. Mjligheten gller enbart barnfamiljer dr slktskapen kan faststl319
las med DNA.
Dessa siffror har flera gnger skrivits upp och i augusti 2012 avsatte regeringen 1,3 miljarder kronor i extra pengar till kommuner
med mnga somaliska flyktingar. En strre del av dessa 1,3 miljarder kommer att delas ut under de frsta ren, 375 miljoner fr
r 2013 och 450 miljoner kronor fr r 2014. Tv citat som belyser
konsekvensen av den uppgrelse som Miljpartiet lyckades f igenom med regeringen:
Som en fljd av detta och vntade lagndringar frn regeringen rknar Migrationsverket med att antalet anskningar frn anhriga sannolikt kommer
att ka kraftigt. I prognosen utgr Migrationsverket frn att det behvs beredskap fr en kning med 18 500 i r och 12.000 nsta r. Antalet frstagngsanskningar frn anhriga blir d totalt 59.500 i r och 53.000 nsta
r. Migrationsverket betonar samtidigt att det r mycket oskert i vilken
320
omfattning och hur snabbt kningen sker.
Migrationsverkets prognos frn februari 2012 visade att totalt
112.500 anhriginvandrare kommer att vlja Sverige fre slutet av
2013. Och siffran kommer bara att ka. Observera att siffran gller alla typer av anhriga, alla kategorier, allts inte bara flyktinganhriga och anhriga till somalier.

319

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mp-kraver-ny-lag-om-aterforening?rm=print
http://www.migrationsverket.se/info/5406.html Det kan tillggas att detta r anhriga av alla
kategorier och nationaliteter varfr siffran inte br ses som en direkt fljd av uppgrelsen mellan
miljpartiet och regeringen.

320

284

Jonas Lindgren, verksamhetschef p Migrationsverket, sger att

nr han sjlv beskte den svenska ambassaden i Addis Abeba i
Etiopien hsten 2012 sg han runt 450 mnniskor dagligen ka fr
att f ka Sverige.321
Denna nya invandringsvg br ses mot bakgrunden att Sverige
r det land i vrlden som redan tagit emot i srklass flest asylskande somalier. Av de drygt 30.000 somalier som kom till Europa
under 2010 och 2011, kom nstan en tredjedel hit, nrmare 10.000.
Av dessa fick cirka tv tredjedelar permanent uppehllstillstnd.
Drmed uppgick antalet somalier i landet till ungefr 40.000. Under 2012 beviljades ytterligare 7.516 somalier uppehllstillstnd,
varav knappt 5.000 av anhrigskl.
Lt oss ge oss lite djupare in i miljpartiets tankevrld. Hur ser
det tankegods ut, som ger den hr typen av konsekvenser?
Motion 2012/13:A393
Efter valet 2010 gjorde Miljpartiet en migrationspolitisk verenskommelse med regeringen. Den migrationspolitik partiet vill driva
r dock avsevrt mer omfattande och presenteras i en motion frn
2012 under namnet Den svenska drmmen. Vad Miljpartiet vill
kan sammanfattas i ett antal punkter:

321

Fler ska f stanna. Miljpartiet har en vision om en vrld

utan grnser, dr alla har mjlighet att flytta, men ingen
tvingas fly.
Det ska vara ltt att komma till Sverige. Fler lagliga vgar
in i EU ska skapas fr asylskande.
Anhriginvandringen utkas.
Frsrjningskravet vid anhriginvandring avskaffas.

http://img36.imageshack.us/img36/3610/20120331110527.png

285

Mjligheten att driva diskrimineringsml i domstol utkas.

En fond br inrttas, ur vilken enskilda och freningar kan
ska medel fr att driva diskrimineringsml i domstol.
Miljpartiet vill ha en srskild satsning frn statligt hll
p att motverka diskriminering och strka stllningen i
samhllet fr nationella minoriteter, afrosvenskar och
muslimer.
Barns egna asylskl ska prvas fr sig och ingen kommun
ska kunna vgra att ta emot ensamkommande flyktingbarn.
Sverige ska sluta skicka tillbaka ensamkommande flyktingbarn till lnder som Italien och Malta, dr barnen riskerar att fara illa.
Bestmmelserna om synnerligen mmande omstndigheter ska anvndas mindre restriktivt, s att exempelvis allvarligt sjuka mnniskor fr stanna i Sverige.
Vrd skall ges till alla och p lika villkor (dvs ocks till illegala immigranter).
De papperslsas (politiskt nysprk fr illegala immigranter) rttigheter skall strkas, bland annat ska de ges vrd
utan restriktioner.
Asylskande ska kunna anska om arbetstillstnd utan att
behva lmna Sverige.
Alla kommuner ska erbjuda mnesundervisning p modersml fr nyanlnda.
Alla ska f lsa klart, ven om uppehll grs fr frldraledighet eller sjukdom.
Alla som kommer nya till Sverige ska f en bra start baserad p individens olika behov och frutsttningar.
Slopa de studieavgifter som regeringen har infrt fr internationella studenter.
Skolans mjligheter att arbeta mot rasism och diskriminering skall strkas.

286

I grundskolefrordningen finns en begrnsning som sger

att elever har rtt till modersmlsundervisning i som mest
sju r. Denna begrnsning vill Miljpartiet ta bort. Sjlvklart ska elever som s nskar kunna frdjupa sina kunskaper i modersmlet ven efter att ha studerat det i sju
r.
Immigranter ska i kontakten med myndigheter ha rtt att
anvnda det sprk de kan bst.
Miljpartiet vill infra ett och samma trygghetssystem
arbetslivstrygghet fr den som r sjuk, arbetsls eller i
behov av frsrjningsstd. Ersttningsnivn ska vara lika
stor oavsett om man r sjuk eller arbetsls.
kat ekonomiskt std till de kliniker runt om i landet som
ger tortyrskadebehandling och hjlper krigsskadade.
Dagsersttningen till asylskande br hjas.
Flyktingar som lever gmda i Sverige skall ges en chans
att stanna i Sverige och leva lagligt hr. Den som inte gjort
sig skyldig till grova brott och bott hr en lngre tid utan
att staten utvisat eller avvisat personen, skall drfr beviljas asyl.
Srskilt std till invandrade som vill etablera fretag i
glesbygd.
Srskilt std till invandrade som vill starta fretag i icketraditionella branscher, det vill sga utanfr restaurang
med mera.
Det faktum att en familj har mnga barn eller endast har
inkomst genom olika bidrag r inte skl till krav p hyresgarantier eller borgenstaganden.
Den som kommer till Sverige utan att ha en bostad hr,
skall erbjudas sdan efter att uppehllstillstnd beviljats.
Den som ordnar bostad sjlv skall inte tvingas bostta sig
p en annan ort fr att politiker vill det.

287

De som vljer eget boende ska f en hyresersttning som

motsvarar kostnaden att bo p Migrationsverkets anlggningsboenden.
Mikrokrediter fr fretag som startas av nyanlnda svenskar (nyanlnda svenskar r politiskt nysprk fr invandrare).

Det som Miljpartiet frmodligen anser vara det tyngsta argumentet fr ovanstende imponerande kravlista fngas i fljande citat:
Lnder som sluter sig mot omvrlden stagnerar i utveckling. Att st upp fr
ppenhet r ndvndigt fr att skra en positiv utveckling fr Sverige i framtiden. Nr mnniskor migrerar sprids ider och kontakter ver grnser. FN:s
Human Development Report 2009 konstaterar att migration lnar sig fr
alla. Migration r positivt fr mottagarlandet, ursprungslandet och migranten sjlv.
Miljpartiets budget, motion 2012/13:MP1001
P frgan om Miljpartiets framtidsdrm alls r frenlig med ett
vlfrdssamhlle finns det bara ett svar och det r mycket kort och
entydigt: nej! Fri invandring och skattefinansierad vlfrd ryms
inte i samma politiska system. Ett samhlle med fri invandring
kan naturligtvis inte via skattefinansierade bidrag garantera alla
som vill bo dr ekonomisk grundtrygghet, dvs det som r vlfrdssamhllets grundbult. Fr den som inte frstr detta, tnk er att
en restaurang definierade fri mat som en mnsklig rttighet och
drefter ppnade en gratis bespisning fr alla som var hungriga
och tog sig dit. Konkurrensen skulle bara vara en tidsfrga. Men
lt oss g vidare och se hur Miljpartiet resonerar i sin skuggbudget.
Det frsta man kan konstatera r att hr finns ingen koppling
till de punkter som anges ovan och som alla handlar om invandringspolitiken och har som minsta gemensam nmnare att de
mste finansieras. Det nrmaste Miljpartiet kommer denna frga

288

r tv sidor under rubriken Migration. Hr slr sig partiet fr

brstet fr sin verenskommelse med regeringen. Dessutom upprepas i stort sett vad vi tidigare vet om Miljpartiets vision, men det
str inte ett endaste ord om hur den ska finansieras. Varfr denna
framstllning kallas fr skuggbudget r obegripligt. Hr finns till
intet frpliktande skrivningar av fljande typ:
Vi r det mest ppna partiet nr det gller migration och vill dels ha en mer
human asylpolitik och underltta fr familjeterfrening samtidigt som vi
stller oss positiva till att mnniskor migrerar fr arbete och studier. Vi vill
att Sverige och EU ska ha en vlkomnande instllning till mnniskor som vill
komma hit. Alla migranter omfattas av de mnskliga rttigheterna. Ett lands
asyl- och flyktingpolitik kan sgas vara ett slags vrdemtare fr dess instllning till frsvaret av mnskliga rttigheter. Fr oss r det sjlvklart att stlla
migranters mnskliga fri- och rttigheter i frsta rummet.
Den sista meningen r srskilt intressant. Nu tror vi inte ens att
ett s extremt parti som Miljpartiet menar allvar med att det ska
stlla migranternas fri- och rttigheter framfr de svenska medborgarnas, men det r faktiskt vad som str dr (i frsta rummet). Mera troligt r det som ordsprket sger det dunkelt sagda
r det dunkelt tnkta. Svida det inte r en efterklang till samarbetet med socialdemokraterna. S hr sa Mona Sahlin nr hon intervjuades av Gteborgs-Posten den 22 oktober r 2000:
det ska rknas som ett plus att ha annan etnisk bakgrund n den svenska.
Om tv lika meriterade personer sker jobb p en arbetsplats med f invandrare ska den som heter Mohammed f jobbet
Gr vi vidare till Miljpartiets text under rubriken De offentliga
finanserna kan man lsa att Miljpartiet anser att ordning och
reda i de offentliga finanserna r av mycket stor betydelse fr
svensk ekonomi. Det pstendet r inget annat n en from frhoppning med tanke p den politik som Miljpartiet driver. Fri in-

289

vandring, vlfrd och ordning och reda i de offentliga finanserna r

en fullstndigt omjlig kombination.
I Miljpartiets drm om det framtida Sverige finns det inga som
helst anvisningar om hur detta goda samhlle ska uppns. Eftersom politiker i allmnhet anser att det inte gr att beskatta
svenska folket mer n idag en beskattning som ligger i den absoluta toppen bland vrldens bortt 200 lnder s mste det
handla om frdelningspolitik. Vilka myndigheter och helt eller delvis skattefinansierade aktiviteter mste lggas ner eller kraftigt
dra t svngremmen? r det pensionrerna som har det fr bra?
r det kanske kulturlivet som br frlora sina subventioner?
Handlar det om presstdet eller mjligen om riksdagsmnnens lner och andra frmner?
Hur mycket sedan svngremmen skall dras t, det sger Miljpartiet inte heller ngot om men att det handlar om ett krafttag
som liknar det som behvdes fr forna tiders korsetter, p det behver vi inte tvivla.
Eftersom svenska journalister r frtjusta i Miljpartiet finns det
inte gott om kritiska kommentarer p ntet, men hr r en frn
Skattebetalarnas frening:
Miljpartiet vill inte ovntat hja skatterna p energi kraftigt, med drygt 13
miljarder kronor fr 2012. Samtidigt ndras arbetsgivaravgifterna rejlt.
Nedsttningen fr unga tas bort, vilket berknas ka skatteintkterna med
16 miljarder kronor. I stllet snks arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter p en lnesumma per fretag upp till maximalt 830.000 kronor. Frslaget minskar skatteintkterna med drygt 12 miljarder kronor. Man vill
ven se en skattesnkning p pensionsinkomst. Miljpartiet motstter sig
vidare snkt restaurangmoms och avdragsrtt fr gvor till ideella organisationer. Partiet vill ven se en viss utvidgning av ROT-avdraget. Man freslr
ven en gradvis nedtrappning av jobbskatteavdraget fr alla som tjnar mer

290

n 40.000 kronor i mnaden. Sammantaget vill Miljpartiet se drygt 23 mil322

jarder kronor hgre skatteintkter n regeringen.
Om Skattebetalarna i stllet fr att terge Miljpartiets egna siffror, hade rknat p frslaget, hade de skerligen kommit fram till
helt andra och avsevrt hgre siffror.
Vi avslutar granskningen av Miljpartiets invandringspolitik
med ett av deras egna mantran, dr lsaren i synnerhet br uppmrksamma den avslutande meningen, lika rtt ut i det bl som
Miljpartiets invandringspolitik i sin helhet.
Alla behvs fr att uppn det grna samhllet, d det r bygget av vr gemensamma framtid som frenar oss snarare n etnicitet, fdelseort eller
religis tillhrighet. Varje mnniska r vlkommen utifrn hennes egna frutsttningar. Vi vill undanrja hinder fr fler ska kunna vara med, uppmuntrar alla som deltar och vrna rtten att vara lika stolt ver alla identiteter
och kulturer men p olika stt. Kulturer r precis som resten av samhllet i
stndig frndring. Det gr inte att sga att mnniskor frn en viss kultur r
p ett visst stt.323
Centerpartiets nya program
I december 2012 meddelar medierna att centern hller p att
skriva ett nytt partiprogram. En av punkterna r fri invandring.
Vi ska inte inveckla oss i ytterligare argumentering mot fri invandring, frmst kanske fr att detta enbart r ett frslag och vi
har svrt att tro att Centern gr sig till talesman fr en politik som
troligtvis ytterligare kar risken fr att de ker ur riksdagen. Nu
r inte Per Ankersj, Stockholms miljborgarrd som leder arbetet
med ett nytt partiprogram, ensam ute p sin vingliga cykelfrd.
Centern har redan tidigare i sitt partiprogram att p lng sikt

322
323

http://www.skattebetalarna.se/LinkClick.aspx?fileticket=nrd4Qso2eF0%3D&tabid=37
A.a. Den svenska drmmen, punkt 10 Rtten att vara olika.

291

verka fr fri invandring och Centerledaren Annie Lf har sagt att

det r ok med en invandring av 30 miljoner mnniskor till Sverige,
samtidigt som hon 2012 i sitt tal i Almedalen sagt att den kostsamma invandringspolitiken inte ska ses som en belastning och
kostnad i stllet fr en mjlighet och tillgng. En kommentar frn
Flashback:
Alldeles oavsett om man tycker massinvandring r efterstrvansvrt eller
inte, s borde varje politiker inse att grunden fr politiken och demokratin
r upprtthllande av staten. Fr att staten skall kunna upprtthllas ver
tid, s mste staten ha god kontroll ver vilka personer som befinner sig
inom landets grnser och p vilka grunder de gr detta. Slutsats ett, r allts
statens primat.
Fr att stadkomma och upprtthlla en demokrati, krvs att befolkningen i ett land knner en hg grad av gemenskap. Detta stadkoms
enklast genom att befolkningen r ngorlunda nationellt eller etniskt homogen. Slutsats tv, r allts att fr demokratins verlevnad r en hg inoch/eller utvandring ogynnsam.
En utbyggd vlfrdsstat krver en hg grad av upplevd projektgemenskap
dr medborgarna anser att man har ett socialt och ekonomisk ansvar fr
varandra, ty annars saknas frutsttningarna fr ett s hgt skattetryck som
vlfrdssystemen krver. Slutsats tre, r sledes att om befolkningen skall
kunna upprtthlla en vlfrdsstatslsning kan man inte acceptera en srskilt stor invandring ver tid.
En sammanfattande slutsats r allts att Centerpartiet aktivt vill nedriva
vlfrdsstaten, demokratin och p sikt grundvalen fr den svenska statens
verlevnad. Detta r ingen sidofrga i partiprogrammet utan helt central fr
hur C ser p framtiden. Att rsta p C r allts att aktivt bidra till Sveriges
undergng.324

324

https://www.flashback.org/t2034312p2

292

Nu kan man inte rsta srskilt p ungdomspartier men det br

nd nmnas att ocks liberala ungdomsfrbundet har fri invandring p sin nskelista. Moderaterna uttrycker sig mer hgtravande: Vi tror p en vrld utan grnser och med fri rrlighet.
Lena Andersson och fri invandring
Frgan om fri invandring har ocks tagits upp av en av Sveriges
mest lsta krnikrer, Lena Andersson. I Dagens Nyheter skriver
hon den 20 oktober 2012 under rubriken Den globala staden s
hr:
Men migration borde kunna bli en parlamentarisk ickefrga p samma stt
som det r en parlamentarisk ickefrga hur mnga barn varje kvinna har rtt
fda i Sverige, vilket ju r en variant p invandring. Riksdagen lgger sig inte
i migration frn livmodern trots att barn kostar, srskilt nr de just anlnt
och innan de socialiserats, trots att vissa kommer att ha anpassningssvrigheter och den obevekliga normalfrdelningskurvan berttar att en viss procentsats kommer att bli teoretiskt lgpresterande och inte klara arbetslivet i
ett hgteknologiskt samhlle. Detta vet vi. nd har vi inte demokratiskt
beslutat om en geners grns. En vacker dag kan det bli samma sjlvklarhet i vra medvetanden att inte rsta om hur mnga som flyttar till Sverige.
Har mnniskor klarat att ta bort mentala sprrar mot fri migration inom lnder kan samma sak gras inom vrlden. 325
Fr den som gillar att lta tanken rra sig p hg hjd, p betryggande avstnd frn vardagens realiteter, kan tanken p fri invandring te sig attraktiv. Den har samma lockelse som det borde
inte f finnas ngra orttvisor eller kanske inga barn borde f
vara fattiga. Plockar man ner Lena Anderssons jmfrelse med
nyfdda p jorden, s upptcker man att frldrar som satsar alla
sina resurser, inte minst de ekonomiska, fr att ge sina barn bsta

325

http://www.dn.se/ledare/kolumner/den-globala-staden

293

mjliga framtid, vanligen inte kan tnka sig att fra ver dessa
tillgngar till vem som helst. Eller lite enklare uttryckt: mnga
mnniskor sker sig till Sverige just fr att det r en fungerande
vlfrdsstat. Ett antal av dem kommer fr kortare eller lngre tid
att utgra en kostnad, dvs ta de tillgngar i ansprk som Sveriges
medborgare ger och frt ver mellan generationerna. Men sdana
frgor kanske inte fr stra en fri tnkare?
Det finns ocks en annan infallsvinkel, som r mer ouppmrksammad och drfr frtjnar att dras fram i ljuset. Mnga av de
vuxna mnniskor som sker sig till Sverige och fr rtt att stanna
kanske liknar de nyfdda genom att vara analfabeter, inte behrska sprket etc. men det betyder ju inte att de p ngot stt r
oskrivna blad. Den bistra sanningen r att de tar med sig ocks
sdana drag som de ogillar i det land de lmnat bakom sig. Varfr
skulle man exempelvis bli solidarisk med Sverige, svenskarna och
den svenska staten nr man aldrig var det mot staten i det land de
lmnat? Varfr ska man gilla att betala merparten av sina inkomster i skatt nr man aldrig gjort det tidigare? Alla de dygder som
den svenska vlfrdsstaten bygger p har medborgarna fostrats
till under sin uppvxt. Som krnikren Stefan Torssell p den giftstmplade sajten Avpixlat konstaterar:
Varje mnniska som fds i Sverige har tv personliga mentorer (frldrarna)
som har ett fullstndigt ansvar fr att den nyfdde blir en god samhllsmedborgare p alla sociala plan. Migranter ver grnser br drfr om Lena
Anderssons resonemang ska vara logiskt ocks tilldelas tv mentorer som
tar fullt personligt och ett oterkalleligt ansvar fr att de inflyttade blir fullgoda medborgare. I ansvaret ingr ocks ekonomiska taganden. Hos ingen
av dem som fresprkar en fri invandring har jag upptckt ngon sdan vilja
till ansvar. // Lena Andersson har lrt mig en sak. Hon har gjort mig nnu
mer vertygad om att svensk invandringspolitik r bisarr. Utan hennes jmfrelse av migrationen via livmodern och migrationen ver grnser hade jag
inte frsttt hur rigorst vi krver att svenska barn frn fdseln steg fr steg
ska infrlivas och assimileras i ett gemensamt ntverk av samhllsnormer,

294

och att fr andra gller endast brottsbalkens straffsatser. Tack Lena att du
326
hjlpte mig att frst detta.
Av de sammanlagt 238 kommentarer som Stefan Torsells kritik av
Lena Anderssons ider om fri invandring utlste vljer vi att
terge tre:
Vad jag hoppas p r att Torssells skarpa analyser en dag riktas ven mot
Miljpartiet. Jag tror att han sitter p en hel del dynamit och det vore intressant att f veta hur partiet gick frn mnniskor som ville (kanske lite naivt)
naturens vl till dagens massinvandringsfundamentalister.
Det stora problemet med fresprkarna fr "Fri invandring" r att de inte tar
ansvar fr sin stndpunkt. Har man sagt A fr man ocks sga B. Det r ju
helt sjlvklart att har vi fri invandring s mste vi ta bort hela vrt sociala
skyddsnt. Alla fr betala sjukvrd, arbetslshetsfrskringar, skola etc.
sjlva och kan man inte det - tough luck! Sg detta och lt folk rsta om det
sen.
Jag gillar ocks Lena Andersson. Hon kommer alltid med helt ovntade infallsvinklar p saker och ting. En som alltid tnker "utanfr ldan" om man
s vill. ( lyssna grna p nr hon sommarpratar och totalsgar Jesus. Det
finns i arkivet). Men! Hr har hon nog ramlat lite vl lngt utanfr ldan. I
stllet fr att jmfra livmdrar med nationsgrnser, s borde hon jmfrt
gkungar och flugsnappare.

326
http://avpixlat.info/2012/10/21/migration-over-en-landsgrans-contra-via-en-livmoder/#more37281

295

296

Sharia och islamism

Fundamentalistisk hotbild?
Islam r en kande vardagsrealitet i vstvrlden. Uppskattningsvis utgrs cirka 70 procent av flyktingstrmmen till vr vrldsdel
av muslimer.327 En stor del av asylimmigranterna och deras anhriga tar med sig sin religion och sina sedvnjor till Europa. Idag
kan man exempelvis leva arabiskt i flera av Europas segregerade
fr-orter, med parabol mot hemlandet och utan kunskaper i vrdlandets modersml.
P 14 r har den muslimska befolkningen ungefrligen frdubblats i Sverige och Danmark, men den exakta siffran r svr att
faststlla d vi inte folkbokfr personer efter religionstillhrighet.
Den nystartade tidningen Dispatch International frskte gra
en bedmning i augusti 2012. Dr utgick man frn mnnens muslimska frnamn och antog att det skulle finnas lika mnga kvinnor. Med den metoden kom de fram till att det i Sverige finns nrmare 600.000 muslimer och i Danmark runt 250.000. Oavsett vad
man tycker om en sdan utveckling s r det dramatiska demografiska frndringar som sker. Detta diskuteras sedan lnge i
andra vstlnder, men inte i Sverige. Hr hrskar en tystnadens
kultur, frseglad med islamofobstmpeln frn det politiska och
mediala etablissemanget.

327

"Migrationsverket har anvnt denna siffra i sin information till nyanlnda:

http://meritwager.wordpress.com/2012/08/02/ur-en-kommande-bok-av-en-flykting
Sverige folkbokfr inte efter religion, men Migrationsverkets statistisk visar att en klar majoritet
de beviljade uppehllstillstnden fr asylskande under 2011 och 2012 gllde muslimska lnder.

297

2009 utgjorde den muslimska befolkningen inom EU ngonstans

mellan 15 och 23 miljoner, enligt en studie av US Air Force. US
Migration Policy Institute berknar att den r 2015 ytterligare har
dubblat sin andel av EU-befolkningen. Vidare prognostiseras att
antalet muslimer kommer att ha fyrfaldigats och utgra 20 procent
av EU:s totala population r 2050. 328 I Holland visar statistik frn
det nationella socialfrskringsverket att Mohammed/Muhamed/Muhammad r det vanligaste namnet p nyfdda pojkar i
Hollands strsta stder Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht.
Tidigare regeringar har mrkat frgan genom att separera stavningen s att namnet statistikfrdes p tre olika stt.
I januari 2013 meddelar Statistisk Sentralbyr i Norge att Mohammed fr tredje ret i fljd var det vanligaste pojknamnet p
nyfdda i Oslo.
Demografiprofessorn David Coleman vid Oxforduniversitet, som
ocks har varit den brittiska regeringens rdgivare, rknar i en
studie med att vita britter kommer att vara i minoritet i sitt eget
land r 2066.329 I svenska medier r det, nr detta skrivs i februari
2013, fortfarande tyst.
I vilken utstrckning den unga svenska generationen med muslimsk bakgrund kommer att radikaliseras och g mot militant
islamism r en ppen frga. Spo berknar att det finns en aktiv
krna p cirka 200 islamister som lever i en vldsbejakande milj i
Sverige. Denna vldsbejakelse gr att knyta till ngra geografiska
platser som till exempel Hjllbo i nordstra Gteborg, Rinkeby vster om Stockholm och Brandbergen i Haninge kommun.

328

The Daily Telegraph den 8 augusti 2009

http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/5994047/Muslim-Europe-the-demographictime-bomb-transforming-our-continent.html
329
The Daily Telegraph 18 november 2010
http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/immigration/8142176/White-Britons-to-becomeminority-by-2066.html

298

S har Spo genom ren exempelvis kunnat ringa in grupper i Sverige som
har haft nra koppling till GIA, al-Qaida, Ansar al-Islam och al-Shabaab, skriver journalisten och frfattaren Magnus Sandelin i sin bok Jihad (Reporto
2012). Frfattaren ger en bild av svenskarna i de islamistiska terrorntverken och konstaterar att faran blivit alltmer svrfngad: Hotbilden frn den
vldsbejakande islamistiska miljn har emellertid blivit mer komplicerad
under senare r, i takt med att fler personer agerar p egen hand eller i sm
sjlvstndiga grupper. ven om skerhetstjnsten frsker ha kontroll s r
det en realitet att vissa individer lyckas hlla sig undan radarn.330
Sheikh Abdulkadir Mumin, enligt obekrftade uppgifter svensk
medborgare, fre detta gteborgare och religis ledare frn Hjllbo,
befinner sig i skrivande stund sannolikt i hemlandet Somalia fr
att ing i al-Qaidantverkets topp. Magnus Sandelin har gjort efterforskningar efter publiceringen av sin bok och ftt uppgifterna
att Mumin blivit hg ledare fr den terrorstmplade milisen alShabaab bekrftade. Sheikh Abdulkadir Mumin (flera olika stavningar finns) hr nu till den lilla skara personer frn Sverige som
ntt toppositioner inom al-Qaidantverket, skriver Magnus Sandelin p sin hemsida i augusti 2012.
Den tidigare citerade afghanske regeringsmedarbetaren Zulmay
Afzali har numera flyktingstatus i Sverige och engagerar sig emot
den islamistiska fundamentalism som han ser vxa sig stark p
svensk mark. Han har skrivit flera debattartiklar i mnet, bland
annat i Gteborgs-Posten.331 Afzali r djupt bekymrad ver den
svenska naiviteten och ofrmgan att prata ppet om det reella hot
som han anser att islamismen utgr i vrt land. I sin bok En flykting korsar ditt spr skriver han bland annat, i samband med att
han fr permanent uppehllstillstnd i Sverige:

330
331

Spos rapport: Vldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.978950-islamistisk-radikalism-en-klart-narvarande-fara

299

Jag mtte mnga mnniskor p frlggningen och nstan alla hade berttat
fr mig om sina falska asylhistorier, sina frfalskade dokument, sina lgner.
Det fick mig ocks att tnka p hur farlig situationen i Sverige egentligen r,
nr man inte vet ngot alls om de individer som tagit sig in i landet. Vi vet
inget om vilka som har intentionen att skada samhllet och mnniskorna,
vilka som r beredda och villiga att beg terrordd i Sverige. Det som hnde
i Stockholm nr en sjlvmordsbombare ville ta mnga mnniskor med sig i
dden men tack och lov misslyckades, kan hnda igen och kanske lyckas
nsta gng. Risken fr det blir strre nr myndigheterna tillter ett inflde
av icke identifierade personer i landet. Att hra mig sga detta kommer
frmodligen som en verraskning fr mnga, men jag har upplevt att svenskarna sjlva inte s grna talar om det hr. Svenskarna vgar inte kritisera
invandrare eller ngot som har med invandrare att gra, av rdsla fr att
stmplas som "rasister"! Jag r sjlv ocks beredd att f kritik fr vad jag
sger. Jag r muslim och jag anser att det r min plikt att st upp mol felaktigt beteende och det r vad alltfr mnga asylskande gnar sig t. Det r
populrt bland invandrare i Sverige att verutnyttja sociala system och stlla
krav p samhllet om n det ena, n det andra. Men trots att de r medvetna om det s talar svenskarna inte grna om det, de r s oerhrt rdda
fr att ngon ska dra fram det nstan oundvikliga "rasist"-kortet om de sger ngot. De r ocks rdda fr att f sin tillvaro helt frstrd fr all tid
framt. Men jag, som muslim, har lovat mig sjlv att jag ska se det som min
plikt att tala och bertta och det kommer jag att gra.332
Det har hittills inte gjorts ngon samlad journalistisk genomlysning av hur den fundamentalistiska hotbilden ser ut i Sverige. Undantagen r, som ovan, Magnus Sandelin och Svenska Dagbladets
ledarskribent Per Gudmundson, som p sin blogg stndigt visar p
nya kopplingar mellan personer som ftt stanna eller vistas i Sverige och deras relationer till islamistisk terrorism. 333 Det gr honom till en avvikare i den svenska journalistkr som p ren reflex

332
333

Zulmay Afzali 2013: En flykting korsar ditt spr. Stockholm: Mummelfrlaget, s. 138.
http://gudmundson.blogspot.se/

300

kallar dem som varnar fr svenskdesignad islamism fr islamofober och alarmister. I december 2012 rapporterar han exempelvis att New York Times skrivit om tre svenskar, Ali Yasin Ahmed, 27, Mahdi Hashi, 23 och Mohamed Yusuf, 29, vilka str talade i Brooklyn fr understdjande av terrororganisation. Senare
kom talet att glla bara de tv ldsta av dem. Dessa svenskar
anses under fyra r ha utbildats till sjlvmordsbombare av den alQaidaanknutna somaliska grupperingen Al Shabaab. New York
Times skriver att det behvdes svenska tolkar i domstolen.334
Sharia i Europa
Under vrvintern 2012 skrev vi en debattartikel i GteborgsPosten om hur domstolar baserade direkt p sharia breder ut sig i
Europa.335 Detta sker bde inom och utanfr den etablerade juridiska sfren. Vi berttade att det inom EU allt oftare talas om juridisk pluralism. Det betyder att ett rttssystem dr kvinnors
vittnesml bara r hlften s mycket vrda som en mans, i kad
grad fr legal status. Shariadomstolarna r p frammarsch i vst.
I Storbritannien finns sedan mnga r ett parallellt rttsystem
med idag ett 90-tal shariadomstolar som tillts att fatta beslut i
familje- och affrsangelgenheter. ven om domarna formellt sett
enbart r rdgivande, ges de legal status bland muslimer, svl i
vst som i det ursprungliga hemlandet. Imamerna fr drmed ett
mycket starkt inflytande. Familje- och vrdnadstvister avgrs regelmssigt till mnnens frdel och kvinnor i haltande ktenskap r
inte tilltna att inleda en ny sexuell relation. Bland annat rapporterar organisationen One Law for All 2012 att det i England under bara ett r ingtts fem ktenskap med flickor i ldern nio till
elva r. De sprar ocks tydliga lnkar till islamismen i Iran.

334

http://www.nytimes.com/2012/12/22/nyregion/3-men-accused-of-training-with-al-shababappear-in-new-york-court.html?_r=3&
335
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.876077-muslimska-domstolar -pa-frammarsch-i-vast?

301

Maryam Namize, ordfrande i One Law for All, beskte Stockholm i februari 2012. Gunnar Sandelin var enda nrvarande
svenska journalist. Hon angav sin egen politiska hemvist som
lngt till vnster, vilket r av betydelse att veta nr hon berttade
om muslimska omrden i Storbritannien som styrs av imamer med
std av den postmoderna vnstern.
Dessa vnsterfretrdare, som agerar efter devisen min fiendes
fiende r min vn, frsvarar islamismen och lierar sig med den
politiska eliten i Syrien och Iran i stllet fr att vara frankrad i
arbetarklassen i hemlnderna och i de muslimska staterna. Namize understrk att deras tal om islamofobi bereder vg fr islamistiska krafter. I Storbritannien har denna oheliga allians resulterat i vad motstndarna till shariadomstolar kallar fr sekulra
fatwor och tyst inkvisition mot oliktnkande.
I Belgien finns sedan frra ret en shariadomstol i Antwerpen,
dr den radikala muslimska gruppen Sharia4Belgium vill skapa
ett landsomfattande parallellt islamiskt rttsvsen. I Nederlnderna gr Sharia4Holland inte heller ngon hemlighet av vad de
vill. Deras ledare Abu Quasim, som har marockanskt ursprung
men r uppvuxen i Nederlnderna, frklarar fr den ryska engelsksprkiga tevekanalen Russia Today att sharia r inkompatibelt med demokrati. Det r antingen eller. 336 Abu Quasim har
ocks hotat att s fort Nederlnderna blir en islamisk stat dda
ledaren fr frihetspartiet PPV, Geert Wilders. 337
Claude Monique r expert p kontraterrorism och extremism
samt chef fr den oberoende och politiskt neutrala organisationen
The European Strategic Intelligence and Security Center
(ESISC). Han berttar i en teveintervju fr Russia Today att skerhetstjnsten i Holland har gjort underskningar som visar att
70 procent av de muslimska religisa ledarna i landet inte kan tala
eller frst sprket. Drfr har de inte heller det ndvndiga red-

336
337

http://www.youtube.com/watch?v=mfL8Y4NQ9Z8
http://www.youtube.com/watch?v=z3wPpjTIfAc

302

skapet fr att hjlpa muslimer att integreras i samhllet, ens om

de skulle vilja. Deras okunskap underlttar i stllet att sharialagar frodas inom slutna enklaver.338
I Tyskland har Jochen Hartloff, socialdemokratisk justitieminister i frbundslandet RheinlandPfaltz sagt att han vill fra in
en muslimsk rttsskipning i civilml, en stndpunkt som renderat
honom skarp kritik frn kvinnorttshll.
I september 2011 freslog Tor Langbach, chef vid Domstolsadministrationen i Norge, att muslimska konfliktrd skulle ges officiell
status. Justitieminister Knut Storberget tillbakavisade frslaget
med motiveringen att rttsvsendet br vara religionsneutralt.
I Danmark finns det bostadsomrden med shariapoliser som
knackar drr fr att se efter att Koranens pbud efterlevs, vilket
har lett till att delar av den icke-muslimska befolkningen gett sig
av. Enligt antiterror- och integrationsrdgivaren Mohammad
Rafiq, fdd i Pakistan men uppvuxen i Danmark, r sharia redan
en realitet i mnga stadsdelar i de strsta danska stderna. 339 Under rubriken Sharialoven hersker i Danmark i tidningen Ekstra
Bladet sa Rafiq i en intervju den 11 september 2011 att Danmark
som vi knner det kan vara krossat inom 10-15 r. 340
Kraven p juridiskt sjlvbestmmande fr muslimer kommer
frn hgsta ort. Muslimska Brdraskapets chefideolog Yusuf alQaradawi har sagt att alla muslimer br efterstrva att bygga upp
sina egna samhllen och vgra lta sig integreras. Annars kommer
de att smlta som salt i vatten. Ett sdant identitetsbevarande
krver att muslimer i vst ges mjlighet att inrtta offentliga institutioner som drar en grns mot omvrlden. Kravet p shariadomstolar r sledes ett delprojekt i mlsttningen att avskilja
muslimer frn ickemuslimer i en islamiskt organiserad offentlighet. Medan ledare och intellektuella i vst siktar in sig p kommu-

338
339
340

http://www.youtube.com/watch?v=79q18e62twA
http://www.rafiq.dk/
http://ekstrabladet.dk/nyheder/samfund/article1617864.ece

303

nikation mellan olika kulturer sger Al-Qaradawi rent ut att dialogen med eliten i vst gr ut p att bereda mark fr islam.
Den italienske forskaren Lorenzo Vidino beskriver i sin bok The
New Muslim Brotherhood in the West hur Muslimska Brdraskapet infiltrerar politiska system genom ett lst sammanhllet,
men vitt frgrenat kontaktnt. 341 Via en lobby i Bryssel nr detta
nt vstvrldens regeringar och myndigheter. Medan vissa bedmare ser detta frfarande som en modern version av den trojanska
hsten, betonar Vidino att det samtidigt finns ett behov frn motparten. Brdraskapets ntverk fyller ett tomrum nr ledande politiker i vst sker en samtalspartner som kan representera den
muslimska befolkningen.
Kravet p sharialagar r ngra av de onskade konsekvenserna
av en mngkulturell ideologi, som myndigheter verkar fr ocks i
Sverige. Vr regering konsulterar ofta Sveriges muslimska rd,
dr flera rdsmedlemmar tillhr eller sympatiserar med Muslimska Brdraskapet. I praktiken innebr det att staten erknner
en islamistiskt prglad organisation som fretrdare fr landets
alla muslimer. Vi har frgat ledande jurister, men ngra uttalade
ambitioner p att i Sverige upprtta godknda rd eller domstolar
med sharia som bas sger de sig inte knna till. Det betyder inte
att frgan fr den skull kan avskrivas infr framtiden. Svenska
tingsrtter har i flera fall avgjort tvister om storleken p mahr, s
kallad muslimsk hemgift, infr gifterml.
Sharia i Sverige?
I den svenska riksdagen sitter den somaliske moderaten Abdirizak
Waberi, som ftt asyl i Sverige och som kallats en medeltidsprofet av bland andra mnniskorttsaktivisten, kvinnofridssamordnaren och debattren Bahareh Mohammadi Andersson. Hon r
sjlv muslim, men kritiserar den svenska varianten av mngkul-

341

Columbia University Free Press, 2010

304

tur som inkluderar precis vad som helst bara det kommer utifrn.
I augusti 2011 angrep hon p Newsmill Waberis uttalande att
fyra fruar r bra fr en man. 342
Waberi har i ett program i Sveriges Television bland annat sagt
att han p sikt vill infra sharialagar hr, men att det kommer att
ta tid att f den saken utfrd p demokratisk vg. Han har ocks
framhllit att han respekterar Al-Qaradawi som en lrd och
mycket mer kunnig person i islam r vad jag r. Efter ptryckningar har Waberi tagit tillbaka ngra av sina uttalanden och drefter legat lgt i frgan om sharia, men moderaterna tiger. Bahareh Mohammadi Andersson konstaterar p sin Facebooksida i september 2012:
Fr nstan 16 mnader sedan skrev jag en artikel om Abdirizak Waberi, riksdagsledamot och nymoderaternas utvalde till att sitta i frsvarsutskottet i
riksdagen. Jag protesterade, skrev till alla partierna samt ringde desperat till
mnga personer i partiet fr att f svar och det har jag fortfarande inte ftt.
I februari 2013 har Bahareh Andersson nnu inte ftt ngot svar.
Teveprogrammet Uppdrag Granskning visade vren 2012 att
mnga mosker i Sverige i princip fungerar som shariadomstolar
vad gller ktenskap och familjeangelgenheter, dr imamer bland
annat ger rdet till misshandlade kvinnor att inte polisanmla
sina mn.
Professor Mehdi Mozaffari, som leder Center for Forskning i
Islamisme og Radikaliseringsprocesser vid rhus Universitet, bekrftar att sharialagarna breder ut sig i Danmark. Sharialagarna
existerar i praktiken i strre eller mindre omfattning i alla danska
ghetton, konstaterar professorn. Vad r det som pekar p att utvecklingen i Sverige skulle g t ett annat hll?

342
http://www.newsmill.se/artikel/2011/08/15/waberis-medeltida-sikter-accepteras-f-r-att-han-rinvandrare

305

Islamister i Hjllbo
Vrvintern 2012 blev vi kontaktade av Gun Holmertz, som leder
den katolska hjlporganisationen Caritas sedan 18 r i Hjllbo.
Holmertz r ocks nmndeman fr vnsterpartiet i Frvaltningsoch Migrationsdomstolen i Gteborg. Hon hade lst vr debattartikel i Gteborgs-Posten och den fick henne att fundera p den
skrmmande utveckling hon upplever bland somalierna i den invandrartta frort dr hon arbetar. I Hjllbo utgr muslimerna,
som frmst bestr av somalier, en majoritet. Dr finns en stor del
av de cirka 5.000 somalier som lever i Gteborgsomrdet. Infr den
kommande somaliska anhriginvandringen, dr 800 vuxna och 200
barn vntas komma till Gteborgsomrdet, fruktar Holmertz att
mnga av de nyanlnda ska komma att hamna i fundamentalismens garn. Bakgrunden r en kombination av en tilltagande radikalisering som hon har upplevt p nra hll och kommunpolitikernas bristande planering fr att integrera de nyanlnda.
Holmertz bjd ned oss till att under ngra dagar vara med i Caritas arbete, som omfattar studier fr 200 nyanlnda asylskande
eller personer som ftt permanent uppehllstillstnd (PUT). Dessa
har p grund av bristande sprkkunskaper hamnat utanfr SFI:s
(Svenska fr invandrares) sprkprogram. Mnga har fortfarande
efter tio till femton r i Sverige ett ytterst begrnsat ordfrrd.
Oftast gller det kvinnor, som efter sin ankomst ftt mnga barn
och som stannat hemma och inte skaffat sig sprkets grundlggande verktyg fr integration. De sger sjlva mnga gnger att
det r enklare att leva p frsrjningsstd n att aktivt ska arbete, d de anser att skillnaden rknat i inkomst r frsumbar.
Cirka 90 procent av deltagarna r muslimer, men kommer frn
olika lnder s vi vet att religionen kan utvas p olika stt, frklarar Gun Holmertz.
Caritas delar ett lokalutrymme med den somaliska barn- och
kulturfreningen Afrikas Horn. Deras dagliga verksamhet har
alltmer vergtt till att bli ett forum fr islamism, berttar Holmertz. I korridorerna sitter mn vid utrullade bnemattor, arabisk

306

teve str p dygnet runt, det frekommer bneutrop. Lokalen frekventeras ocks av personer som blivit uteslutna fr wahabism
(saudiarabisk fundamentalistisk islam) ur den nrliggande Bellevuemoskn. Vad som skulle vara en barn- och kulturfrening har
blivit en mosk.
Fr Gun Holmertz r mttet rgat. Hon bestmmer sig fr att
skriva en debattartikel om saken. Den blir startskottet till en infekterad debatt som fortfarande pgick nr detta skrevs i september 2012. I debatten kan tre komponenter urskiljas:
1. Hur muslimsk fundamentalism och dess yttringar ska tolkas och vem som har rtt att avgra detta.
2. Gteborgs kommuns bristande frberedelser infr anhriginvandringen.
3. Vnsterpartiets interna splittring i den frga som Holmertz torgfr.
Gun Holmertz debattartikel publiceras i GP i juni 2012 under rubriken Islamismen fr allt strre fste i Hjllbo. Eftersom hon r
en person med ett omedelbart tilltal, gr hon rakt p sak:
Fr mig som har arbetat i den katolska hjlporganisationen Caritas i Hjllbo i
18 r med mlet att hjlpa asylskande, skyddsbehvande och flyktingar till
ett vrdigt liv i Sverige, r detta en skakande upplevelse, liksom fr mnga
av mina medarbetare. // Aktiviteter dr exempelvis bnemattor omedelbart skakas och tvttas om en av personalens hundar beskt lokalen, r
djupt olustiga och vi frstr inte lngre vad verksamheten hos Afrikas Horn
har med barn och kultur att gra. P den frgan fr vi inte heller ngot svar.
Bde ansvariga politiker i stadsdelsnmnd och kommun och de fretag
som ansvarar fr lokalerna vgrar att ta i saken. Antagligen vill de inte ta
risken att bli beskyllda fr rasism. Detta r ett alltfr typiskt exempel p det
svenska majoritetssamhllets undfallenhet och ofrmga i denna och liknande situationer. Flatheten r ett mycket illavarslande tecken fr hur de
somaliska mn och kvinnor som rr sig alltmer mot en religis slutenhet, ska

307

kunna anpassa sig hr. Det r ocks ytterst oroande fr de somalier som nu i
stor skala anlnder till vrt land, eftersom detta blir ett alternativ till integration.343
Holmertz slutklm r att somalier r vana vid en lojalitet mot en
klan och inte mot ett samhlle och en stat. Svenska myndigheter
mste sluta upp med att stoppa huvudet i sanden och inse att det
r oacceptabelt att religis extremism understds med skattemedel.
Hjllbodebatten
Nu tar det fart i Hjllbodebatten i medierna. Till att brja med
publiceras inom ngra dagar tre inlgg i GP Debatt, som samtliga
gr till attack mot Holmertz. Frst ut r Said Sheik, ordfrande i
Afrikas Horn och Amanj Aziz, som kallar sig muslimsk aktivist.
Deras replik gr frmst ut p att muslimerna i Hjllbo behver en
egen och strre samlingslokal. De har trakasserats av Holmertz
under mnga r, som genom Caritas lyder direkt under pven.
Med sin bristande mnniskosyn frmr inte Holmertz att begripa
det hon ser nr hon uttyder radikalisering och islamism i att allt
fler kvinnor i omrdet tcker sig och allt fler mn odlar skgg.
Att pst att muslimer r islamister fr att de praktiserar sin
religion mer aktivt r som att pst att kristna r alkoholister fr
att de dricker vin under nattvarden, argumenterar debattrerna
och frgar sig om vnsterpartiet vill ha en koppling till Anders
Behring Breivik. Holmertz har nmligen i sitt inlgg citerat den
somaliska kvinnorttsaktivisten och tidigare nederlndske politikern Ayaan Hirsi Ali. Skribenterna menar att Hirsi Ali tog Breivik
i frsvar eftersom hon varnat fr tystnaden och undfallenheten i
vst mot religis extremism i islams namn, och hnvisat till att
Breivik frklarat att detta var en avgrande drivkraft fr honom.344

343
344

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.978928-islamismen-far-allt-storre-faste-i-hjallbo
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.984368-hjallbos-problem-ar-inte-aktiva-muslimer

308

Drefter skriver ngra ledande vnsterpartister Thaher Pelaseyed, ordfrande i Gteborg, Yvonne Palm, vice ordfrande i
Angered och Christina Hj Larsen, riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson att Gun Holmertz spr p redan existerande frdomar, vilka skuldbelgger somaliesvenskarna och skapar ytterligare segregation. De understryker att Holmertz genom
grova generaliseringar mlar upp en hotbild av en radikalisering
som inte stmmer. Det r inte ett tecken p wahabism hur eller
nr bnemattor rengrs frn hundhr, skriver debattrerna, De
tycker att det r fel att skuldbelgga individer eftersom det r den
strukturella diskrimineringen som r den strsta boven. Avslutningsvis frklarar vnsterpartisterna att det r deras parti som
har den ndvndiga politiken oavsett vem du r eller vad du
kommer frn mot segregerande hgerpolitik.345
I en tredje GP-vg kommer religionsvetarna vid Gteborgs universitet Gran Larsson och Simon Sorgenfrei med ytterligare kritik. Samtidigt bermmer de Holmertz fr att hon gr en korrekt
lgesbeskrivning. Det korrekta bestr enligt professor Larsson
och hans doktorand i att Holmertz pekar p allvarliga problem i
integrationsarbetet. Den strsta kritiken frn dessa akademiker
handlar om att Holmertz inte skulle ha ngon kunskap om hur
islamism yttrar sig:
Holmertz menar att det inte gr att prata om dessa frgor. Genom denna
argumentation frenar hon sig med antimuslimska och invandringsfientliga
rster. Att som Holmertz utg frn grumliga och generaliserande frestllningar bidrar inte till integrationen, utan r snarare en del av problemet.346

345
346

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.983979-spar-pa-redan-existerande-fordomar
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.984355-onyanserad-kritik-av-laget-i-hjallbo

309

Efter att ha blivit ansatt p detta stt stlls Gun Holmertz infr
ett reellt ddshot nr en somalier utfrdar en fatwa bde p
svenska och arabiska infr bde Gun Holmertz och ett vittne p
hennes arbetsplats. Du har inte mnga dagar kvar att levande ta
dig hem hrifrn, var budskapet. Drefter var det tyst om saken,
trots att Holmertz i Sveriges Radios Studio Ett berttade vad hon
r utsatt fr. P hennes farhgor om en islamisering av somalierna
i Hjllbo undrade programledaren om Holmertz inte verdrivit ngot som i sjlva verket endast r ett arbetsmiljproblem. Holmertz frsvarade sig i en replik i Gteborgs-Posten:
Kanske skulle professor Gran Larsson, som i sitt inlgg p GP Debatt den 24
juni skriver att mina sikter r grumliga och generaliserande, komma p
ett studiebesk? Hur skulle han reagera om hans arbetsmilj frvandlades
p samma stt som vr? Kan han, eller ngon ansvarig, frklara varfr man
har rtt att r efter r omvandla en freningslokal till en mosk? Vi ser ju
dagligen med egna gon hur andra grupper n de som tidigare var hr, tar
347
ver och prglar Afrikas Horns verksamhet.
Fre detta asylombudet Merit Wager r den frsta som rycker ut
till Holmertz frsvar. I en debattartikel frgar Wager var Holmertz
partikamrater finns nu?348 Frst angriper de henne nr hon berttar hur det ser ut i Caritas dagliga verklighet och sedan tiger de
nr hon hotas till livet. Wager har erfarenhet av hur mnniskor
med avvikande sikter skrms till tystnad av den politiska korrekthetens krav p konsensus i Sverige, och hon avslutar:
Vi alla! mste aktivt och hgljutt vrna om den grundlagsstadgade rtten
till sikts-, yttrande- och tryckfrihet, om den ska glla annat n p papper.
Annars r den dd. De som ddshotar eller avger andra hot mot dem som
begagnar sig av sin lagliga rtt att tala fritt, ska straffas strngt. Att frska

347
348

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.987003-nast-intill-obefintlig-integration-av-somalier
http://www.newsmill.se/artikel/2012/06/25/holmertz-hotas-och-tystas-efter-sin-artikel

310

kvva det fria ordet, att skrmma och hota till tystnad r allvarliga brott som
svenska journalister ofta tar upp nr det gller svenska journalister ute i
vrlden. Det finns anledning att gra det ocks hr hemma, i det egna landet, att st upp fr Gun Holmertz och alla andras rtt att yttra sig fritt!
Den muslimske flyktingen och tidigare regeringstjnstemannen i
Afghanistan, Zulmay Afzali, uttrycker ocks sin frfran ver
ddshotet mot Holmertz. Afzali har inte kunnat hitta ngot i Holmertz artiklar som talar mot islam, och skriver p den nu nedlagda sajten Newsmill att i stllet fr att Holmertz stds i sin oro,
har hon hotats.
Genom att hota Gun Holmertz visar extremister upp sin vldsamma karaktr. Jag anser att vi inte ska ge ngot utrymme t grupper av mnniskor som
tar till vld i den fria vrld vi lever i, idag. Jag vill uppmana alla vanliga, utbildade och tnkande muslimer att st upp och motarbeta de radikala och ex349
trema grupper som pstr sig representera islam.
Ngra sympatiyttringar frn den svenska journalistkren frekom
inte, med undantag frn Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna
Rayman, som tog Holmertz i frsvar:
Holmertz har klhalats av svl partikamrater som andra debattrer, samt
av grannarna p Afrikas Horn. Det har psttts att hon inget vet om islam,
trots att hon dagligen mter muslimer i sitt arbete, att hon sprider frdomar, generaliserar och r grumlig och onyanserad. Dr hennes kritik och oro
r specifik r hennes kritiker generella och svepande. Ingen stannar upp ens
infr detta att en barn- och ungdomsverksamhet enligt uppgift inte lngre
tar emot kvinnor eller barn, men dremot wahabiter.

349

http://www.newsmill.se/artikel/2012/06/28/islamister-som-hotar-olikt-nkande-ska-intereptresentera-mig

311

Holmertz har ven ftt motta mordhot. En man klev in i kket p Caritas
och meddelade att han var jihadkrigare samt att han avsg att dda henne.
Fast det r nog ingen fara. Ngon radikalisering i Hjllbo finns inte. 350
I januari 2012 talades tre mn fr att ha planerat ett mord p
konstnren Lars Vilks. Efter rttegngen i Gteborgs tingsrtt
slpptes de p fri fot efter att ha friats frn mordplanerna. De
dmdes enbart fr brott mot knivlagen. Trots besvrande omstndigheter var bevisen inte tillrckligt starka mot de talade.
Bevpnade med knivar hade trion gripits vid centralstationen i
Gteborg, natten till den 11 september 2011. Polisen misstnkte
att mordattentatet mot Lars Vilks planerats i minsta detalj och att
planerna skulle sttas i verket under invigningen av konstbiennalen p Rda Sten. Tidigare hade Vilks skrivit p sin blogg att han
skulle delta, men ndrat sig och i stllet kt till i Stockholm fr att
delta i SVT:s program om tiorsdagen av terrorattackerna mot
USA. 351
Gun Holmertz knde igen en av de talade mnnen, vilken hon
tidigare sett beska Afrikas Horns lokaler. Hon var sker p att
det var samme man som hotade henne till livet. Den 18 juni 2012
gjorde hon en polisanmlan till polisen i Kortedala. Gun Holmertz
frgar vad som i hennes fall ska hnda med den friknde jihadkrigaren som hotat henne till livet.352
Interna mejl frn vnsterpartiet som vi har ftt ta del av, visar
p en splittring inom partiet i frgan hur Holmertz med sitt sjlvstndiga agerande ska hanteras. ven om hon i sina debattinlgg
inte frmst profilerat sig som partimedlem r vnsterpolitikerna
oroliga ver att hon med sin frisprkighet kan komma att stta
bort framtida muslimska vljare. Holmertz har en del konflikter
bakom sig i sin politiska karrir och fr att f std tar hon drfr

350
351
352

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/allt-ar-lugnt-i-hjallbo_7313929.svd
http://www.expressen.se/nyheter/frias-for-mordplan-pa-lars-vilks/
http://www.expressen.se/gt/hovratten-friar-tre-man-fran-mordplan-pa-vilks/

312

kontakt med Johan Lnnroth, som varit vice ordfrande i partiet

19932003. Bakgrunden frklarar hon i ett mejl:
D satt jag i Bohuslns landsting och inkallades och utsattes fr en mngd
"frhr" om mitt partiarbete, vilket ifrgasattes mrkligt nog: att jag gjorde
fr mycket, ingen annan kamrat fick en chans att vara aktiv osv. Och att jag
inte var en riktig kommunist. Det gick s lngt att det blev ett extra rsmte
dr p knt (s)-manr gamla och skrpliga medlemmar hmtades i bilar fr
att delta i en sluten omrstning om min uteslutning. Allt var klart att g till
omrstning d Johan begrde ordet och sger: "Vi kan ta ver henne till distrikt Gteborg". Allt stod stilla i rummet och mtet frklarades frdigt. I
onsdags efter samtalet med Thaher kom allt det gamla ver mig och Johan
var den enda/e i (v) som fanns att ringa till.
Samtalet frn Holmertz till Lnnroth skedde efter att den 30-rige
ordfranden i Gteborg Thaher Pelaseyed i ett tidigare telefonsamtal lxat upp den 74-riga Holmertz. I ett mejl till Lnnroth skriver denne att han inte r imponerad av sin ldre kvinnliga partikamrat:
Holmertz' debattartikel i egenskap av bl.a. vnsterpartist r inte i linje med
partiets politik. Den innehll pstenden lsryckta ur sitt sammanhang och
ett stort mtt av misstnksamhet och skuldbelggande riktat mot somalier
som grupp. Det finns drfr all anledning att agera. Frutom repliken i GP
kommer jag och Yvonne att trffa somaliska freningar i Gteborg fr att
prata om partiets politik och de problem som gruppen somalier upplever i
staden. Det gller nu att terupprtta det frtroende som gruppen somalier
har fr Vnsterpartiet, fr vr asylpolitik och vr konsekventa antirasism.
Lnnroth svarar Pelaseyed och vriga partikamrater att Gun Holmertz rddat mnga asylskande frn utvisning, att han flera
gnger varit heligt frbannad p henne, men kommit fram till att
hon har det civilkurage som behvs i detta ngot centralistiska
och stelbenta parti. Han rekommenderar vidare kritikerna ett

313

besk hos Caritas i Hjllbo fr att vidga sin kunskap. Fr det kan
vl inte vara s att i rdslan fr att vi ska f stmplar som islamofober eller rasister inte som uttalad vnsterpartist fr kritisera
freteelser bland muslimer?.
Den interna turbulensen i fallet Holmertz fortsatte med att tio
vnsterkvinnor kontaktade henne och framfrde nskeml att f
komma och beska hennes arbetsplats fr att visa sin solidaritet.
Holmertz sjlv r lite undrande ver vad det r fr ngot slags std
som de tror att hon behver, men har accepterat besket, som slutade med att tv tmligen vilsna beskare anlnde till Caritas i
Hjllbo.
Inom vnsterpartiet fortsatte efterskalven. I en debattartikel i
tidningen ETC. gick ordfranden i Gteborg Thaher Pelaseyed till
angrepp mot GP fr att ha gnat sig t medialt prickskytte mot
Afrikas Horn d tidningen slppte fram Holmertz debattartikel. 353
P ledarplats har GP dessutom framfrt sikten att muslimer i
vst mste hja sina rster mot jihadistiska terrorattacker runt om
i vrlden354, vilket Pelaseyd menar r en oseris koppling som i
stllet speglar ledarredaktionens snedvridna vrldsbild. Vilken
skuld har GP:s ledarskribenter fr den vg av misstnksamhet
som nu riktas mot utlandsfdda i Sverige?, frgar han sig. n en
gng rycker Johan Lnnroth ut till sin partikamrat Gun Holmertz
frsvar och anklagar i ntupplagan av tidningen ETC. i Gteborg
Pelaseyed fr att anvnda rasisternas och imperialisternas egna
demagogiska knep i sin argumentation.
Jag vill frga Thaher: Tror Du inte p att det finns hedersvld och andra former av frtryck som utvas av fundamentalistiska muslimer? Sg Du Uppdrag Gransknings reportage frn muslimska skolor och freningar och om ja,
blev Du oroad av vad Du sg? r det inte Ditt ansvar som ordfrande i V Gteborg och ledande fretrdare fr ett feministiskt parti att inte bara be-

353
354

http://goteborg.etc.se/debatt/nar-ska-gp-ta-sitt-ansvar
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.1064418-muslimer-i-vast-maste-tala

314

kmpa rasism och imperialism utan ocks religis fanatism och religionsbaserat kvinnofrtryck?355
I mitten av oktober 2012 beslt slutligen polisen vid enheten Nordost i Gteborg att inleda en frunderskning mot den man som hotat Holmertz.356 Vid nyrsskiftet 2013 har det nnu inte hnt
ngonting konkret. Trots anstrngda relationer fortstter freningen Afrikas Horn och frivilligorganisationen Caritas att dela
lokaler.

355
356

http://goteborg.etc.se/debatt/nar-ska-thaher-ta-sitt-ansvar-feminismen
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1094780-polisen-utreder-hot-mot-holmertz

315

316

Vem trampar i klaveret?

Klappturken
P socialdemokraternas valvaka 2010 str dvarande ordfranden
i kvinnofrbundet Nalin Pekgul bredvid Mona Sahlin p scenen.
Mnga klappar hnderna t partiets ledare, men ingen gr det s
intensivt som hon. Det finns en bde rolig och fr Nalin Pekgul
drabbande video utlagd p Youtube, dpt till Klappturken. 357
Dr kan man hitta flera videofilmer av liknande slag. Skogsturken
har setts av nrmare tre miljoner tittare. Dr finns ocks fjllturken, fgelturken, gitarrturken och krkortsturken.358
Etniska och nationella referenser kan ha djupa historiska rtter.
Hundturken r ett begrepp som r knt sedan tidigt 1700-tal.
Det antogs vara ett monster med mnniskohuvud som t mnniskor. Under 1800-talet kom ordet att anvndas allmnt om turkar,
som var illa omtyckta i Europa. Skerligen visste alla att den hr
typen av begrepp var nedsttande, men det var inte liktydigt med
att det var ngot fel p begreppet i sig. I lsten, en av Stockholms
vstra frorter, finns det exempelvis ett kvarter som dpts till
Hundturken. Det r frst efter andra vrldskriget som rasismen
som ideologi brjade bekmpas p allvar. Skandet med ljus och
lykta efter misshagliga begrepp, i syfte att via en brnnmrkning
utrota dem, tillhr vr egen tid. Hundturken r idag inte lngre
en srskilt begriplig benmning men det finns givetvis mnga
andra. Vem knner sig krnkt av uttrycken franska vykort, dansk
skalle, hawaii-hockey, finska pinnar, kinesisk tortyr, rysk roulett
eller Hongkonginfluensan? r det srande fr polacker att p
svenska betyder begreppet polsk riksdag ett kaotiskt mte? Van-

357
358

http://www.youtube.com/watch?v=XEDLqiA_5V0
Krkortsturken lr vara en bosniskfdd vrmlnning.

317

ligtvis inte, men som Fritiof Nilsson Piraten konstaterade: Skriver

man om synlar r det alltid nn engd jvel som knner sig trffad.
Neger fr man inte sga, det r srande eftersom det uttrycker
ett kolonialt och rasistiskt synstt. 359 Antagligen r blman ocks
srande, i varje fall om man frklarar att det r samma sak som
neger.360 Hundturk fr man skert inte sga nu fr tiden, om nu
ngon till ventyrs skulle vilja teruppliva detta begrepp. Och fr
att ta begrepp frn vr egen tid och hemmaplan, fr man sga
svennehora? Absolut inte! Fr man sga svennebanan? Mja,
grnsfall. Det finns en raplt med den titeln, skriven av helnykteristen, veganen och djurrttsaktivisten Promoe efter en semester i
Thailand. Svennebanan syftar fraktfullt p en trashig och typisk svensk livsstil. Sista rader lyder: Minnesluckor barn med
syrran, vill alltid vara kvar i fyllan.361
Drmed vill vi inte ha sagt att vad som helst r acceptabelt i den
offentliga debatten. De som slpps fram ska givetvis vlja sina ord
med omsorg och inse att vissa begrepp br undvikas, drfr att de
r srande. I Sverige, liksom i de flesta lnder, har det offentliga
samtalet alltid varit styrt av olika konventioner. I radions barndom fick reportrarna varken tala dialekt eller svra. Dremot var
det nog ingen som reagerade mot ordet neger. Det betyder inte
att det var hgre i tak frr, utan bara att begreppet nnu inte var
brare av ngra problematiska uppfattningar.
Rimligen borde det vara s att frbjudna ord handlar om fostran, i synnerhet sjlvfostran. Vare sig det r svordomar, knsord
eller rasistiska benmningar, s gller det i frsta hand omsorgen
om det egna sprkbruket. Till det kan man lgga att frldrar styr
sina barn till en socialt accepterad vokabulr. Emellertid, nr en
moralisk elit via medierna frbjuder medborgarna att anvnda

Begrepp av det hr slaget kompliceras grna. En svart kan tilltala en svart broder i USA
med nigga och i rtt sammanhang uppfattas det positivt, som en markering av samhrighet.
360
Postens gamla huvudkontor p Vasagatan i Stockholm ligger i kvarteret Blmannen.
361
Promoe heter egentligen Nils Mrten Sebastian Edh och r frontfigur i den svenska hiphopgruppen Looptroop Rockers.
359

318

vissa ord drfr att de r skndande, d r det inte lika enkelt.

Nr patricierna av plebejerna krver att de ska tala vackert, s r
det en form av vergrepp. Ni fr inte tala som ni gr drfr att det
lter illa i vra ron. Eller, om man slpper p klassperspektivet:
Ska vi alla uttrycka oss som om vi aldrig har lmnat sndagsskolan?
Gteborg sgs vara en stad dr den hr typen av sarkastiska och
trffskra benmningar florerar. Ska vi frbjuda Gteborgshumor?
Ordet klappturk r visserligen inte uppfunnet i Gteborg men det
tillhr en populrkulturell genre som ibland r rasistisk, ibland
inte. Som vl r utlser den vanligtvis inga mediedrev. Medierna
brukar bara reagera nr ett signalord som neger kommer in i bilden. Alla minns vi vl diskussionerna kring negerbollar, glassen
Nogger och kvarteret Negern i Karlstad. 362
P onsdagen fattade stadsbyggnadsnmnden i Karlstad beslut om att stryka
namnet Negern p ett kvarter i staden. ndringen grs efter omfattande
ptryckningar frn olika grupper. Redan 1985 var frgan uppe i kommunfullmktige om att namnet skulle slopas - d avslogs motionen. Under den
senaste tiden har kritiken vuxit mot namnet och p onsdagen beslutade
stadsbyggnadsnmnden att ta bort namnet. Den ideella organisationen
Centrum mot rasism har engagerat sig i frgan och verlmnade en protestlista till kommunen under onsdagsfrmiddagen.363
Ngon enstaka gng spiller sprkupprensningen ocks ver p annat, som till godiset Kinapuffar, dr den karikerade bilden av en
kines p frpackningen blev freml fr ett kort men hett meningsutbyte. Journalisten Patrik Lundberg startade debatten i
Helsingborgs Dagblad:
Att skmta om och skratta t asiater tycks vara den enda rasism som kan g
obemrkt frbi. Det rcker att stretc.ha gonen med fingrarna eller sga L i
stllet fr R, s kiknar publiken av skratt. // Se bara p Fazers Kina-godis,

362
363

Kvartersnamnet Negern tillkom efter stadsbranden 1865.

DN 23 september 2009.

319

vars frpackning pryds av en knallgul asiat med rishatt och gon sneda som
en lrdagsfylla. Inte ett dugg bttre n Nogger black, glassen som gav upp364
hov till ramaskri och fick dras tillbaka.
Nr en och annan tyckte detta var att g fr lngt skrev Elin
Grelsson i Aftonbladet:
Det r aldrig den som tillhr normen som kan definiera vad som upplevs
som krnkande och obehagligt. En vit svensk har ingen rtt att frklara vad
som r rasism och inte. En icke-asiat har inget fretrde kring att bertta vad
som r trams eller en behvlig frndring i en normaliserad vardagsrasism.
Bilden p Kinapuffarna r en symbolfrga och utgr en signal om vad som
tolereras och vad som kan uppfattas som krnkande. Det rcker faktiskt
med att Patrik Lundberg uppfattat den som obehaglig fr att det ska vara en
365
god sak att ta bort bilden.
De flesta av oss minns vl ocks diskussionen kring Tintin och rasism, som ledde till att seriealbumet Tintin i Kongo togs upp i en
belgisk domstol (dr den friades). En svensk bloggare skrev s hr:
Nr jag hittade den hr artikeln s var det ett total WTF gonblick366. Ngon
hller allts serist p och brkar och stmmer folk fr att en 80 r gammal
barnbok har rasistiska inslag. Seriefiguren Tintin reser till Kongo, dr invnarna framstlls som "allmnt dumma och kolsvarta afrikaner". Det m s
vara (jag kommer inte ihg detaljerna i just den hr Tintin-boken), men
elndet vcker flera frgor. Frst och frmst, hur lngt fram i tiden ska vi
kulturskapare kunna hllas ansvariga fr innehllet i det vi skapar? Tintin
skrevs/ritades som sagt fr 80 r sedan, nr det rdde en annan attityd i
samhllet gentemot invnarna i Kongo. Enligt samma logik kan man hvda
att ett antal bcker och andra konstverk frn 1910-talet skulle vara kvinnofrnedrande, trots att de bara skrevs enligt den kvinnosyn som d rdde i
samhllet. Och i vilket ljus hamnar d historisk fiktion? Mste alla filmpro-

364
365
366

http://hd.se/mer/2011/09/13/ni-sliter-sjalen-ur-mig/
http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/elingrelsson/article13653463.ab
WTF= What The Fuck

320

duktioner som behandlar en svunnen tidslder knppa publiken p nsan

och frklara att "attityderna som visas i filmen var minsann fel!" eller kanske
till och med vinkla filmen frn ett nutida perspektiv? Hur ska man kunna
skapa ngonting om perspektivet stndigt mste uppdateras s att det fljer
rdande lagar?367
tervnder vi till klappturken, s vaknade det mediala drevet nr
moderaten Thomas Bhlmark i ett inlgg p Twitter kallade sin
politiska motstndare Nalin Pekgul fr klappturk tv r efter den
ovan nmnda videon. Det var frst d som det tog hus i helvete.
Att Thomas Bhlmark pudlade s gott det gick och att hans inlgg
raderades hjlpte fga. Moderaternas partisekreterare hlsade att
Bhlmark ber om urskt och r vldigt ngerfull. Han tillfogade
att partiet ser allvarligt p hndelsen.
Nu var det mnga frgor som mste debatteras. Fr det frsta,
var det krnkande att kalla Nalin Pekgul fr turk? Det var visserligen sakligt korrekt om man menar att det r ursprungslandet
som gller, men hon var ju sedan lnge svensk medborgare. Fr
det andra, ven om hon r fdd i Turkiet ser hon sig sjlv i frsta
hand som kurd och har engagerat sig fr kurdernas rttigheter i
Turkiet. Sara Westerberg, sublimt tondv fr det absurda, skrev p
Newsmill:
Ordet fr i sammanhanget en ljevckande konnotation, vad man menar r
gissningsvis att framstlla Pekgul som en nickedocka som inte frstr bttre
n att bara ihrdigt klappa t allt hennes verordnade sger. Men varfr
turk? Pekgul har alltid varit noga med att identifiera sig som kurd och inte
turk, d hon tagit strid fr kurders rttigheter och mot de brott mot mnskliga rttigheter som den turkiska staten begr mot kurder i hennes ursprungsland Turkiet. Det hade ju naturligtvis varit lika illa om Pekgul om368
nmnts som klappkurd.

367
368

http://ravennasblogg.blogspot.se/2010/11/tintin-ar-rasist.html
http://www.newsmill.se/artikel/2012/08/26/d-rf-r-r-uttrycket-klappturk-problematiskt

321

Sara Westerberg r kritisk mot Sverigedemokraternas Linus

Bylund som p Twitter kallar det fr en ltsasnyhet. Hon skriver:
Om Bylund genom detta vill vdja till sunt frnuft r han fel ute.
Fr att f veta om klappturk var ett rasistiskt uttryck tillfrgades Expos Daniel Poohl som konstaterade att klappturk var ett
begrepp som fanns p ntet men han knde inte igen det frn
frmlingsfientliga kretsar. Frfattaren Marcus Priftis, som skrivit en bok om vardagsrasism, var av en annan sikt.369 I en artikel
i Svenska Dagbladet den 2 september 2012 skrev han fljande:
// tog det inte lng tid innan det dk upp ett hnande Youtubeklipp, dr
Pekgul dptes till klappturken. Sedan dess har det varit ett etablerat knamn p Pekgul p de platser p internet dr hgerextremister frodas,
ssom forumet Flashback och den nazistiska webbportalen nordisk.nu. Till
dess att Bhlmark plockade upp det har det i princip enbart anvnts av just
370
hgerextremister.
Tveklst ger den hr typen av felsteg mjlighet fr politiker att
klmma till sina motstndare. Hkan Juholt skrev p Facebook:
Jag har vntat hela dagen p att moderatledaren ska be Nalin Pekgul om
urskt fr att moderaternas twitteransvarige Thomas Bhlmark kallat henne
fr "Klappturk". Det r ett s frfrligt nedsttande och krnkande uttryck
att hela moderata samlingspartiet borde skmmas. Men Fredrik verkar ta sig
rtten att flyta ver ocks detta. Min uppmaning till m-ledaren r: Gr nu
det enda rtta och be om urskt p ditt partis vgnar. Ta ansvar. Visa ledarskap. Hyfsa debatten.

369

Frmling, vad dljer du fr mig? Leopard frlag 2012.

Vi har googlat begreppet, dock utan att hitta ngra belgg fr att klappturk r ett invektiv
som florerat bland hgerextremister. Den kontrollen brydde sig uppenbarligen inte Lisa
Bjurwald om att gra nr hon i nyhetsmagasinet Fokus skrev I samma sekund som Thomas
Bhlmark kallade Nalin Pekgul fr klappturk avsljade han sina digitala vanor. Detta citerades gillande av DN den 4 september 2012. De brydde sig uppenbarligen inte heller om att kontrollera. Kanske de borde tagga upp sin ntkompetens?
370

322

Vad tyckte d Nalin Pekgul sjlv? Knde hon sig krnkt? Detta vet
vi inte. Kanske hon tnkte att om man str i rampljuset och klappar hnder som en duracellkanin, s fr man tla att det uppmrksammas. Hur som helst har hon oss veterligt inte yttrat sig i
frgan. Det har emellertid hennes bror, den lttkrnkte Kurdo
Baksi gjort. Till Aftonbladet sger han:
Att folk kallar min syster fr klappturk knns vldigt svrt och jobbigt. Det
handlar om ett rasistiskt phopp. Jag trodde aldrig att vi skulle ha en ledande moderat som 2012 uttrycker sig p det hr sttet. Frgan r vad som
r skillnad p honom och en sverigedemokrat.
P Twitter skriver han ocks "Nalin klappar alltid hnderna hgt
fr att reta upp talibaner som inte tycker att kvinnor ska hras.
SD har samma kvinnosyn som talibaner." Efter att nnu en gng
ha sett filmklippet knns inte den frklaringen helt pricksker.
Varfr dra in talibaner och sverigedemokrater? Associationerna
gr mera till den typ av devota hyllningar som vi knner frn
Nordkorea och som nog, oavsett vad man tycker om Nalin Pekgul
som politiker, vore bra att slippa ifrn i svensk politik. Fljande
kommentar frn Christer Eriksson p Newsmill trffar drfr betydligt bttre n Kurdo Baksis kommentar:
Ett debattklimat som utgr ifrn att de mest lttkrnkta har tolkningsfretrde kommer frr eller senare att utmynna i att det offentliga
samtalet utarmas och frsvinner. Och med den frsvinner ocks den demokratiska debattformen som medel fr att lsa olika samhllsproblem //.
Politiskt nysprk
Som en konsekvens av att det i Sverige har blivit riskabelt att uttrycka sig rakt och enkelt i offentliga sammanhang har mnga politiker utvecklat en stor skicklighet i att med mnga ord sga s
lite som mjligt. De har lrt sig lxan: varfr ta ondiga risker genom att sga ngot p riktigt? I synnerhet gller det att hlla
tungan rtt nr det gller invandrarfrgor. Se till exempel hur in-

323

tegrationsminister Erik Ullenhag sger att fler invandrare mste

lra sig svenska och jobba i stllet fr att leva p bidrag:
Sverige r ett invandringsland. Invandringen gr vrt land rikare och mer
spnnande. Det faktum att den svenska befolkningen sammantaget talar i
princip alla vrldens sprk r en konkurrensfrdel i en globaliserad vrld.
Fler n 600.000 utrikes fdda gr till jobbet varje dag och fler n var fjrde
lkare eller tandlkare r utrikes fdda. Mnga som invandrat hit har lyckats. Men mnga har fastnat i utanfrskap. Vi har integrationsutmaningar och
vi behver gra mer fr att fler individer ska komma i jobb och lra sig
svenska.
Innan Erik Ullenhag kan sga det han vill sga mste han tala om
att invandringen gr vrt land rikare och mer spnnande. Hur
detta gr samman med det problematiska utanfrskap som han
lyfter fram ngra rader senare, sger han inte. Han frklarar inte
p vilket stt all vrldens sprk ger konkurrensfrdelar. Det r
ngot som lter positivt. Eftersom Ullenhag fr fram ett sprkkrav hade det kanske varit mer logiskt att tala om en problematisk
sprkfrbistring.
Det r heller inte sjlvklart att det r ngot i sig positivt med att
var fjrde lkare eller tandlkare r utrikes fdd. Det kan ju lika
grna betyda att vi inte klarar att utbilda lkare sjlva. Varfr ska
vi drnera andra lnder p deras lkare och tandlkare? Vidare, i
dessa yrken r det viktigare n i de flesta andra att man talar en
god och begriplig svenska. Mnga svenskar, i synnerhet ldre, har
svrt att kommunicera med i svenska sprket snabbutbildade lkare och tandlkare.
Nr minister Ullenhag ska sga att mnga av dem som kommer
idag r analfabeter eller s lgutbildade att det blir ytterst svrt
fr dem att f jobb i Sverige, formulerar han sig s hr: Arbetsfrmedlingens statistik visar att ver 60 procent av de nyanlnda
flyktingarna och deras anhriga hgst har frgymnasial utbildning. Och nr ett antal kommunalpolitiker en vecka tidigare,
ocks i en artikel p DN Debatt, slog larm och konstaterade att de
hade svrt att klara den kade invandringen av i synnerhet soma-

324

lier kostnaderna fr socialhjlpen rusade i hjden, fr att bara

nmna ett problem s svarar han dem p fljande stt:
Ska vi lyckas mste vi ha instllningen att de som kommer till Sverige vill och
kan arbeta. Drfr r jag bekymrad ver den debatt som frs nr det gller
den somaliska gruppen. Kommunfretrdare runt om i landet hller p att
falla in i en attityd som handlar om att se dem som kommer som svaga individer. Debatten prglas av att det frutstts att somalierna inte kan komma i
jobb. Det r en farlig utveckling. Historien visar att om vi mter nyanlnda
371
med omhndertagandementalitet s r risken fr bidragsberoende strre.
Vi rekommenderar alla de sprkpoliser som jagar rasistiska formuleringar att srskilt tugga p meningen: Kommunfretrdare runt
om i landet hller p att falla in i en attityd som handlar om att se
dem som kommer som svaga individer. Denna vr tids politiska
nysprk vxer fram som ett resultat av er insats. Fr politiker r
klartext inte lngre mjlig i invandrarfrgor. Bortsett frn SDpolitiker vill ingen riksdagspolitiker ta risken att benmnas rasist.
Skms p dig svensk!
Sport r ett av de f omrden dr nationalismen slpps fram utan
att beskyllningar om rasism ndvndigtvis kommer som brev p
posten. Det r exempelvis (ganska) OK att bevista ett stort idrottsevenemang med en svensk flagga mlad ver ansiktet. Vinnare
bland idrottarna, ocks de svenska, gr sina revarv insvepta i den
egna nationens flagga. Som om det inte var nog spelas nationalsnger.
Det konstiga r att nationalismen inom idrotten har hngt kvar, d den utraderats frn s mnga andra omrden. Varfr just idrotten? Svaret kan vara
att sportnationalism betecknas som oskyldig. Men det r inte sant. Den avspeglar nationella knslor som kan vara otcka. Dessutom r sport konserva-

371

http://www.dn.se/debatt/flyktingar-ska-tvingas-flytta-till-erbjudet-arbete?r...

325

tiv och baktstrvande. Samhllet i vrigt ligger oftast fre idrotten, som
372
enbart motvilligt lter sig slpas efter i utvecklingen.
Otcka, konservativ, baktstrvande? Bestmt r det inte en kulturjournalist som skrivit detta? Jod, citatet r visserligen frn
idrottsforskaren John Hellstrm men han har hmtat det ur en
artikel p DN Kultur, skriven av Henrik Arnstad. I en annan DNartikel, av Anders Bolling, kan man lsa fljande efter Sveriges
handbollsframgngar i OS i London 2012:
Vi har snyggare drottning, hgre berg och kan ka skidor, sade kommentatorn nr Sverige slagit Danmark i handbollens kvartsfinal. Det skulle kanske
frestlla roligt, men det kndes inte helt bekvmt. Det pminde en del om
Bjrge Lilleliens klassiska toknationalistiska utbrott nr Norge slagit England i
en VM-kvalmatch i fotboll 1981. Vi er best i verden! Vi er best i verden!,
skrek han hest. Sir Winston Churchill, Sir Anthony Eden, Clement Attlee,
Henry Cooper, Lady Diana, vi har sltt dem allesammen! Han fortsatte i
samma stil ett bra tag. Mest komik, frsts, men med en rejl dos norsk
djuppatriotism i botten. Jag satt ju sjlv och tjoade frra onsdagen nr de
blgula unga nordeuropeiska mnnen satte 24-22 mot de rdvita unga nordeuropeiska mnnen. Men jag r osker p riktigt varfr. 373
Mats Dagerlind, en av ntets beskare skribenter gr fljande kommentar:
Nr Sverige slog Danmark i kvartsfinalen i handboll och kommentatorer och
svenskar ute i stugorna jublade ver detta knde sig Bolling som han formulerar det inte helt bekvm med detta. Han hade under matchen
kommit p sig sjlv med att tjoa nr de blgula gjorde ml men kunde inte
frst varfr. Nu mste han infr DN:s lsare terapeuta sin knsla av skam
och skuld ver denna nationalistiska synd och f absolution fr att han p
detta stt lt en liten patriotisk djvul sticka upp hornen ur sitt som han
trodde mngkulturellt renlriga huvud. Fr skerhets skull lter han ocks

372
373

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/sporten-skapar-var-tids-hjaltar
http://www.dn.se/blogg/framstegsbloggen/2012/08/15/granslos-guldgladje/

326

krnikan prydas av en kolsvart maratonsegrare frn Uganda. Botgring p

hg niv infr ppen rid sledes.374
Hr passar ocks en annan kommentar in, om vrdet av att vara
osvensk. Det r Herman Lindqvist som skriver i en krnika:
I Sverige frodas en unik svensk variant av nationalism den omvnda nationalismen. De som hyllar denna linje kan kallas svenskfrnekarna. De finns
huvudsakligen p vnsterkanten och bland socialliberaler. Eftersom personer med den instllningen styr de strsta svenska opinionsorganen r det
deras sikt som fr tillfllet r den politiskt mest korrekta. De tar avstnd
frn det som kan kallas svenskt. De kan kokettera med sin ickesvenskhet
genom att sga att de aldrig hejar p det svenska landslaget i fotboll drfr
att laget spelar sdan trkfotboll. Denna form av nationalism, det totala avstndstagandet, r s typisk fr Sverige att den kan kallas ett nationaldrag,
unikt fr Sverige. Det r ocks bara i Sverige man kan hra det fr svenskar
ytterst positivt laddade uttrycket att ngon r s hrligt osvensk. 375
En trippelpudel
Sportjournalisten Janne Gunnarsson vid Radio Kronoberg i Vxj
lnas sedan mnga r regelbundet ut till SVT, fr att kommentera
strre tennisturneringar. S skedde ocks vid OS i London.
Med vardagssprk kan Gunnarsson betecknas som tennistokig
och han har sjlv tidigare spelat tennis p elitniv. Fr honom,
liksom mnga andra, r det en sorg att Sverige, en tidigare vrldsnation i tennis, numera r jmfrelsevis p dekis. Det finns inte
lngre fixstjrnor som Bjrn Borg, Stefan Edberg eller Mats Wilander. Svenska tennisspelare vinner inte Grand Slam-turneringar, fr att p s stt dra med sig yngre frmgor till stordd i
Davis Cup. Robin Sderling, den senaste stjrnan, r dessutom
borta p obestmd tid. En krtelfeber har gjort att han avstod frn
alla framtrdanden under OS-sommaren 2012. Sledes finns det
inte ngot svenskt medaljhopp i sikte i det som ibland kallas fr

374

http://avpixlat.info/2012/08/16/skams-pa-dig-svensk-som-gladdes-at-att-sverige-tog-osmedaljer/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article12115848.ab

375

327

den vita sporten.

P hemmaplan lunkar tennislivet vidare i sin andrarangstillvaro. Sommarturneringen i Bstad och ATP-turneringen Stockholm Open, arrangerad av bland andra Svenska Tennisfrbundet,
utgr inte ngra strre dragplster fr vrldseliten, utan befolkas
av skiktet drunder. Mot den bakgrunden r det frustrerande fr
Gunnarsson att idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth sagt att
det inte finns pengar till att i framtiden anordna stora msterskap
i landet, ngot som kanske skulle kunna placera Sverige p tennisens vrldskarta igen.
Detta r bakgrunden till att Janne Gunnarsson p sin privata
Facebooksida skrev: Pengarna rcker inte nr vi ska ge 27.000
nyinflyttade somalier socialbidrag !!! Puh."
Gunnarssons siffra 27.000 somalier r inte felaktig. Det r
ocks korrekt att s gott som alla nyanlnda somalier kommer att
inleda sina svenska liv med socialbidrag och ven om en liten minoritet hittar vanliga jobb ganska snabbt, s kommer en vervldigande majoritet att leva p socialbidrag under mnga r, kanske
fr resten av sina liv.
Sverige r det land i Europa som tar emot i srklass flest somaliska asylskanden. Av de 30.000 somalier som skte asyl eller
skydd under 2010 och 2011 skte sig cirka 10.000 till Sverige,
varav tv tredjedelar fick permanent uppehllstillstnd. Det r
dubbelt s mnga som fr tvan Holland. Nstan alla andra lnder
i vstvrlden tog endast emot ngra hundra somalier under
samma period. Stter man mottagandet i relation till landets
folkmngd sticker Sveriges extrema ppenhet ut nnu mer. 376 F
av de minst 40.000 somalier som redan finns i Sverige innan den
senaste anhriginvandringen pbrjats, klarar sig utan att bli bidragsfrsrjda.
Det stora misstag Gunnarsson gr r egentligen inte att han pekar ut tennisens behov av ekonomisk frstrkning. Inte heller r
det srskilt fel av honom att konstatera att vldigt mnga somalier

376

Klla: UNHCR Asylum Levels and Trends in Industrial Countries 2011.

328

sker sig till Sverige. Han r inte ensam om att tycka att denna
invandring r svr att acceptera. Vad som dremot, som det ska
visa sig, r djupt problematiskt r att han stller dessa utgiftsposter mot varandra. Den typen av sammanstllningar r inte tilltna
i svensk debatt.
I det mediedrev som fljer r SVT:s sportchef Per Yng frst ut.
Han understryker att en medarbetare inte i ngot forum och inte
under ngra omstndigheter har rtt gra en sdan reflektion som
Gunnarsson gjort. Yng fastslr att Gunnarssons uttalande strider
mot SVT:s vrdegrund och demokratiprincipen om allas lika vrde.
Till tidningen Sportbladet sger han:
Det r helt oacceptabelt att uttrycka sig p det viset. Just att stlla en av de
svagaste grupperna vi har i det hr samhllet mot stora idrottsevenemang,
det r en jmfrelse som inte lter sig gras ver huvudtaget. // Jag ser
allvarligt p det hr mste jag sga. Men vad det kommer att betyda kan jag
377
inte sga i nulget.
Janne Gunnarsson svarar p kritiken med att omedelbart ta bort
kommentaren frn Facebook och gra en total pudel. Han sger sig
ha full frstelse fr sina verordnades reaktioner och framstller
sig sjlv som en sportlskande nrd som varken hade rasistiska
avsikter eller r frmlingsfientlig. Han sger sig aldrig ha haft
problem med invandrare.
Ngot brast nd uppenbarligen inom Gunnarsson nr han
gjorde sin jmfrelse och nu hotas han helt pltsligt av en personlig tragedi dr karriren kan ta slut och rasiststmpeln fr evigt
etsas in i hans panna. Gunnarsson riskerar bli persona non grata i
sport- och medievrlden. I det lget vet Gunnarsson inte nog hur
mycket han frbehllslst vill be sina uppdragsgivare och hela
vrlden om urskt.
Traditionella medier r inte sena med att kalla Gunnarssons
uttalande fr rasistiskt, ngot som vi ska terkomma till. Ocks i

377

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article15070360.ab

329

bloggosfren fljs affren noga men dr mts Gunnarsson av stor

sympati. I en majoritet av inlggen konstateras att han bara sagt
som det r. Dremot str hans i mngas gon alltfr villiga ursktande, som bland annat betecknas som en trippelpudel. Bloggaren Tommy Hansson skriver s hr:
Janne Gunnarsson var naturligtvis helt i sin fulla rtt att uttrycka sin mening
och ven att stlla mot varandra kostnaden fr socialbidrag till somaliska
immigranter en av de minst produktiva invandrargrupperna i Sverige och
kostnaderna fr stora idrottsevenemang. Det r inte det minsta rasistiskt att
gra s tvrtom tyder det p ett vlutvecklat sinne fr svenska samhllsrealiteter.
Per Yngs snyftande r bara beklmmande. Somalier, liksom alla andra som
uppehller sig i landet illegalt s kallade papperslsa tnjuter idag
samma och i mnga fall bttre frmner n exempelvis svenskfdda pensionrer, vilka under hela sitt liv arbetat och betalat skatt fr att bygga upp
vrt samhlle. Talet om svaghet respektive utsatthet r drfr vldsamt
verdrivet.
Till Janne Gunnarsson vill jag slutligen sga: tack fr ditt tnkvrda debattinlgg. Det var i hgsta grad relevant. Beklagar att du var tvungen att krypa
till korset. Jag har samtidigt frstelse fr att du mot bakgrund av det r378
dande debattklimatet ansg det ndvndigt att gra s.
Nsta intressegruppering att stlla Gunnarsson mot vggen r
Somaliska Riksfrbundet som krver en officiell urskt frn tenniskommentatorn. Det Somaliska Riksfrbundet i Sverige rasar
mot uttalandet, konstaterar Aftonbladets idrottsbilaga Sportbladet och citerar dess vice ordfrande Asha Ismail: Vi frdmer hans
rasistiska uttalande. Det r hemskt att han kan peka ut mnniskor som han inte vet ngot om. Det r vldigt olyckligt, fortstter Asha Ismail och betonar med emfas: Det r inte bara somalier
som fr socialbidrag i Sverige, det r andra i det hr landet som fr
det ocks. Vi jobbar och r medborgare som alla andra.

378

http://tommyhansson.wordpress.com/2012/07/14/gunnarsson-trippelpudeln-och-somalierna/

330

Gunnarsson svarar genom att omedelbart be alla somalier och

alla andra om urskt fr sitt verkligt omdmeslsa inlgg. Drefter lter Per Yng sin nd skina ver Gunnarsson och kallar hans
urskter fr en frmildrande omstndighet, vilka gr att Gunnarsson tills vidare fr behlla sina uppdrag hos SVT. Emellertid
r tennisexpertens Canossavandring fr den skull inte ver, d
flera motstndare vntar p sin tur.
Nste man r Kitimbwa Sabuni, talesman fr Afrosvenskarnas
riksfrbund. I en debattartikel i Aftonbladet krver han att SVT
tar sitt ansvar fr sina medarbetares rasism och omedelbart
sparkar Janne Gunnarsson fr hans spektakulrt rasistiska utfall. Sabuni skriver:
Sverige har en egen historia av transatlantisk slavhandel som man vljer att
officiellt inte ltsas om. SVT:s hantering av Gunnarsson som inte straffades
utan belnades med ett OS-jobb r en fortsttning p den kulturen av frnekelse och frringande av rasismen mot svarta. Slutsatsen kan bara vara
att Eva Hamilton (SVT:s VD) misslyckats med att anvnda den brande samhllsinstitutionen SVT fr att upprtthlla en s grundlggande demokratisk
379
vrdering som antirasism.
Efter dessa anklagelser om att Gunnarsson med sitt uttalande
skulle fullflja en gammal svensk slavhandelstradition startar
programledaren och krnikren i Aftonbladet Alex Schulman tillsammans med sin bror Calle en kampanj och en hemsida med syfte
att samla rster fr att ge Gunnarsson sparken. Sparka fanskapet! r brdernas uppmaning och frutom att kallas fr rasist benmns Gunnarsson frmlingsfientlig idiot och en i raden av
trngsynta pappskallar. Det r kanske inte att frvnas ver att
Alex Schulman, som har kallats Kung av elak fr sitt stt att
skriva frolmpande ven om kolleger, bryter en lans fr ppenhet,
tolerans och allas lika vrde genom att mobba ngon som redan r
medialt villebrd. Om Janne Gunnarssons uttalande p Facebook,

379

http://www.aftonbladet.se/debatt/article15160938.ab

331

sger Alex Schulman att det r de snabba sociala medierna som

avsljar vilken person som Gunnarsson r och han skriver i sin
krnika i Aftonbladet:
Hur man n vrider och vnder p denna mening s kan man inte komma
ifrn att den r djupt frmlingsfientlig. Det r precis den typen av yttranden,
den typen av sladdriga, ofrdiga, korkade, inkonsekventa frdomsfulla,
okunniga funderingar som gr att rasism och frmlingsfientlighet frodas i
det hr landet.
Nr jag lste Gunnarssons text var jag omedelbart vertygad om att han
satt sin sista potatis p SVT. Det kan ju omjligt vara acceptabelt att en man
som offentligt uttrycker sig s kan f vara kvar p public service. SVT hade
krismte och Janne Gunnarsson bad tusen gnger om urskt vilket ju
betyder rtt lite, han kan be om urskt tusen gnger till han TYCKER ju
380
uppenbarligen de hr sakerna.
Efter detta utfall blev Alex Schulman snabbt som gat inbjuden till
P1:s flaggskepp Studio Ett fr att delta i en debatt med Per Yng
om Gunnarssons vidare den. Hr hjer Alex Schulman ribban till
att det inte skulle hjlpa om Gunnarsson s bad om urskt tio tusen gnger. I studion sitter allts tv gster som r rrande verens om att det Gunnarsson har gjort r helt oacceptabelt och att
det praktiska problem som ska lsas bara handlar om vilken pfljd som ska drabba honom. Fr att frgan skulle belysas mer allsidigt hade det behvts ngon part i studion som tog tennisexperten i frsvar med hnvisning till att yttrandefriheten r ovillkorlig
och att Gunnarsson inte alls uttryckte sig rasistiskt nr han talade
om att den kommande somaliska anhriginvandringen kommer att
bli ett utomordentlig kostsamt tagande fr skattebetalarna i Sverige. Sedan kan man tycka vad man vill om hans jmfrelse.
Lt oss g tillbaka till ett annat Studio Ett sommaren 2012. D
debatterade kommunstyrelsens ordfrande i Katrineholms Gran
Dahlstrm (s) med integrationsminister Erik Ullenhag. Dahlstrm
konstaterade att kommunen inte hade resurser att ta emot de 400

380

http://bloggar.aftonbladet.se/schulman/2012/07/janne-gunnarsson-och-svt-s-idioti/

332

anhriga somalier som vntade och att invnarna med utlndsk

bakgrund, trots att de utgjorde 15 procent av befolkningen, tog mer
n hlften av kommunens frsrjningsstd i ansprk. 2011 var
siffran 67 procent. Han sa ocks att somalierna r den mest svrintegrerbara grupp som ngonsin kommit till Sverige.
Det fanns allts kunskap p redaktionen om att Gunnarssons
uttalande hade frankring i verkligheten och att det fanns andra
stt att tolka det p n som ett rasistiskt uttalande avsett att
krnka en utpekad folkgrupp. nd presenterade Studio Ett inslaget med Schulman och Yng under rubriken Kritik mot kommentatorns rasistuttalande.
Yng frstod Schulmans ilska ver att Gunnarsson ftt behlla
sitt arbete och understrk att han varit lika upprrd sjlv. Yng ansg att frgan definitivt inte r avgjord eftersom Gunnarssons
kontrakt ska frnyas varje r.
Den ene av frfattarna till denna bok, Gunnar Sandelin, knde
sig oroad ver att sikts- och yttrandefrihet tydligen inte lngre
gller fullt ut i Sverige. Han mejlade till SVT:s sportchef Per Yng
fr att f svar p ngra frgor:
Bste Per Yng;
Jag lste med stor frvning att du tagit Janne Gunnarsson i rat och ftt
honom att gra avbn och ta bort sitt inlgg p Facebook.
Jag skulle som medborgare, tidigare reporter p SVT och numera debattr
i frgor som rr asyl och migration grna vilja veta hur du motiverar Gunnarssons uttalande om att pengarna inte rcker nr vi ska ge 27.000 nyinflyttade somalier socialbidrag som helt oacceptabelt?
P vilket stt kan det vara helt oacceptabelt att uttrycka sin sikt i denna
frga fr en SVT-medarbetare?
Att vi kan frvnta oss att den kommande somaliska invandringen under
lng tid kommer att bli finansierad med frsrjningsstd frn samhllet r
inte ngon verdrift. Varfr tillts inte Gunnarsson att uttrycka detta utan
att f en reprimand frn dig? Har Gunnarsson inte rtt att gra de jmfrelser han vill utan att rdfrga dig frst?
r det inte frnedrande att en medarbetare offentligt mste g ut och vara
djupt ngerfull fr att han inte delar din syn p saken?

333

Vem r du sedan att bedma att detta skulle anses som en frmildrande
omstndighet?
Gller inte den grundlagsstadgade yttrandefriheten fr SVT-medarbetare?
Tacksam fr ett svar frn dig p dessa frgor.
Ngot svar kom aldrig. Hur det slutligen gr med Janne Gunnarssons framtida uppdrag fr SVT vet vi inte nr detta skrivs. Janne
Gunnarsson knner sig emellertid lugnad och i Expressen sger
han att han r lttad ver att ha ftt behlla sitt jobb och frskrar att han aldrig kommer att sga ngot liknande i framtiden:
- Det har varit omjligt att sova p ntterna. Det har varit mycket ngest,
rastlshet i kroppen och jag har mtt vldigt dligt.
- Vad betyder det att du fr fortstta?
- Det betyder jttemycket fr mig. Jag har tv anstllningar, en p Sveriges
Radio Kronoberg och en p SVT. Det var sknt, samtidigt som jag r djupt
381
ngerfull. Det kommer inte att hnda igen.
Ett frdande klavertramp
Smre gick det fr Mats Strandberg som ngon mnad senare i
Sveriges Radios webbsndning kommenterade en fotbollsmatch
mellan AIK och Gefle. Han slppte in den 79-rige frre sportkommentatorn och AIK-supportern Bosse Hansson i kommentatorshytten och dennes rst hrdes i bakgrunden. Flera gnger
nmnde han AIK-spelare som svartingar. Mats Strandberg satt
med lurar p sig. I en paus fick han veta det av redaktionen och
gick d i direktsndning och bad om urskt men det hjlpte inte.
Bo Hansson kunde inte f sparken, han var ju pensionerad sedan
lnge, men Mats Strandberg fick sparken direkt. Expressen skrev:
Radiosporten vljer att inte frlnga kontraktet med den legendariske SRreportern.

381

http://www.expressen.se/sport/os-2012/gunnarsson-har-varit-omojligt-att-sova/

334

 Vi har haft mten hela dagen och sett ver hela situationen med rutiner
och alla bitar som har med saken att gra. I utvrderingen har vi kommit s
lngt att vi vet vilka rutiner som inte har fljts. Det mest pverkande r att vi
inte skulle ha haft en utomstende i vr hytt, men det fanns ven andra delar i sndningen dr man inte hade kvalitetsskrat, sger Radiosportens chef
Jakob Silln till SportExpressen.se.
Vad r det fr delar?
Frn sekund ett som man r ute i sndning s r man ute i sndning. Vid
ngot tillflle blev det tyst och man hrde d en annan rst i sndningen.
// Vi r verens med Mats om att inte lgga ngra fler uppdrag p honom.
Vi har gjort en samlad bedmning av just den hr situationen och av helhetsbedmningen, sger Jakob Silln.
Vad sger Mats Strandberg sjlv?
Vi r verens om det hr. Han inser att det blev vldigt fel och att situationen skulle ha undvikits om vi hade fljt rutinerna.
Hur knns det att gra sig av med Strandberg som har varit med s lnge?
Mats gick i pension i fjol och d tackade vi av honom efter fantastiska r
och han har varit en jttetillgng fr oss. Nu har han jobbat vidare som frilansreporter s det hr r ingen jttetgrd. Det r en naturlig fljd. Man
behver trappa ner ngon gng och allt har ett slut. I just det hr fallet har
Mats inte haft ngot ont uppst, han r vldigt olycklig ver att det hnde.
Den strsta anledningen till att kontraktet inte frlngs r att han slppte in
Hansson i hytten?
Det r nummer ett, men med vanliga rutiner hade han uppmrksammat
att det som den andra personen sger gr ut i sndning.
Ni frlnger inte kontraktet, men har han kvar ngra uppdrag sedan tidigare?
Det ligger inga fler uppdrag p honom.
S vi har hrt det sista av Mats Strandberg i Radiosporten?
S kanske det r. Det han har gjort de senaste ren har varit p webben.
Nr det gller referaten i radion s har han inte hrts fr den stora publiken
382
sedan han gick i pension i fjol, sger Jakob Silln.

382

http://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/strandberg-sparkas-av-sveriges-radio/

335

Ngon strre uppmrksamhet blev det inte i medierna efter avskedandet. Ingen som sa att det vl inte var s farligt, ingen som
sa ngot om yttrandefrihet. Det brukar annars journalister gilla.
Yttrandefriheten r vl frst och frmst ett privilegium fr de som
skriver och redigerar de stora nyhetsmedierna. De r de enda som
har rtten att servera den bild av verkligheten som makten har
kommit verens om.
Inte heller var det ngon som sa att det var visserligen ett misstag, men frltligt. Ngra kolleger till Mats Strandberg tyckte det
var trist och frskrade att varken han eller Bosse Hansson var
rasist. De fick naturligtvis p nten:
Dessutom, vilket gr situationen nnu mer problematisk, r hur en stor
grupp rutinerade sportjournalister skyddar Bo Hansson. Arne Hegerfors sger i en intervju i Aftonbladet
Alla blir hysteriskt politiskt korrekta, i stllet fr att stta sig in i Bosses
situation.
Gran Zachrisson, en annan knd sportkommentator sger:
Jag r s otroligt trtt p den hr spattigheten som uppstr kring ngot
som uppenbart inte r det minsta rasistiskt.
S hr lter det. Det skulle vara ltt att frklara bort det som en generationsfrga. Eller som en kollegial skyddsmekanism. Och visst kan det ligga
ngot i det. ven om flera sportjournalister tydligt markerat att Hanssons
agerande inte r okej. Men det r inga urskter. Den enda mjliga urskten
r just en urskt. Frmgan att inse att ord som svartingar drabbar andra.
S kan det vara med rasismen och dess konsekvenser. Bo Hansson avsljades inte nr han kommenterade. Han avsljades nr han trodde att andra
inte skulle hra. Med strsta sannolikhet formades inte hans syn p svarta
spelare dr och d. Det r snarare en id han burit med sig lnge, ett stt att
frst det spel han lskar, ett stt att frklara sitt favoritlags frluster och
vinster. S r det med intoleransens tankefigurer. De kan bli en brande del i
ens stt att frst vrlden. Det betyder inte att Bo Hansson r en hatare.

336

Men hans stt att prata om mnniskor gr ont fr de som drabbas av hans
383
ignorans.
Tnk tanken att Bosse Hansson hade sagt att AIK-spelarna var
jvla fittor i stllet? Hade det varit problematiskt? Ja, kanske
lite, men nr det gller svordomar, knsord och sex i radio och teve
r vi tillvanda.
Nr mtte du din snopp senast? och Rakar du pungen? r frgor som
politiker i regel inte fr, eller kanske helt enkelt undviker att svara p. Men
inte Folkpartiets Lars Leijonborg. I ett inslag i TV3:s program Silikon r 2000
sitter den dvarande partiledaren inklmd mellan programledarna Gry For384
sell och Ulrika Eriksson och pratar sex och samlevnad.
Det vulgra sprket forsar ur hgtalarna. Det fungerar, bara ingen
sger svarting eller kanske negerboll. D blir det svarta (sic!) rubriker p kvllstidningarnas lp.
Hastiga misstag?
Fr medierna spelar det stor roll vem som rkar sga ngot frbjudet. En av de inkvisitoriska debatterna under hsten 2012 kom att
glla Stina Wirsns barnfilmsfigur Lilla Hjrtat. Hon r ritad som
en svart flicka med yviga hrfltor och finns inte bara i filmen
utan ocks i sex pekbcker. Dr har hon sllskap av Lilla Skr som
r skr, Rutan som r rutig och Bosse som r vit med bl prickar
Eftersom Stina Wirsn r en (berttigat) hgt hllen illustratr
har en nrmast bipolr situation uppsttt. Ingen i den svenska
kultureliten har velat kritisera henne men dremot har hennes
utan ont uppst tecknade figur angripits hrt. Som ett resultat
kommer Stina Wirsn inte att teckna Lilla Hjrtat mer och frlaget har stoppat bokutgivningen. Barnboksfrfattaren Ulf Stark
skrev i DN:

383
384

http://expoIdag.blogspot.se/2012/10/inga-ursakter-for-bo-hanssons-rasism.html
http://www.dn.se/livsstil/trend/00-talets-varsta-politikergrodor

337

Att frsiktigtvis mildra sdant som kan associeras med ngot ansttligt. Att
rensa i rabatten. Att gra det svarta lite lagom kanelbrunt. Att gra fylliga
lppar smala. Och stta en keps p krulligt hr. Att helt enkelt smygskandinavisera dem med annat ursprung och hudfrg. En form av rasism det
385
med om n med lovvrda multikulturella ambitioner.
Den 27 november har DN en blnkare med nedanstende text. Den
hr gngen pumpas inget mediedrev igng. Unga framgngsrika
barn till invandrare, levande exempel p en lyckad mngkulturalism, kan uppenbarligen rkna med en avsevrt strre medial tolerans n gamla svenska idrottskommentatorer.
En barbrstad Danny Saucedo trnar p en strand. Nr han misslyckas med
att svinga sig mellan tv metallstavar p ett trningsredskap utbrister han
"det r bara svartingar som klarar det". Sngaren har ftt jobbet att leda
Melodifestivalen 2013 och hndelsen finns att se i ett filmklipp p Youtube.
Dannys uttalande kommer mindre n en vecka efter det att hans programledarkollega Gina Dirawi ftt stark kritik efter att ha publicerat en bild p en
antisemitisk bok p sin blogg.
Det blir inte bra att bunta ihop det. Gina gjorde ett hastigt misstag. Hon
tipsar inte om boken som vissa har sagt utan visar en bild p en bok som
386
hon har tnkt lsa, sger Thomas Hall, projektledare fr Melodifestivalen.
Det r inte s att vi tycker att ocks Danny Saucedo och Gina
Dirawi borde hudflngas. Tvrtom r det bra att det finns en
medial tolerans och hgt i tak. Vi nskar bara att denna takhjd
kunde glla fr alla.
Ett bra klavertramp?
Den 25 september 2012 toppade Dagens Nyheter sin nyhetsrapportering med fljande sensationella hndelse:

385
386

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/med-lilla-hjartat-pa-ratta-stallet
http://www.dn.se/kultur-noje/musik/danny-i-hetluften-efter-uttalande-om-svartingar

338

Tintin kastas ut frn Kulturhuset i Stockholm. DN kan bertta att den lskade
seriefiguren har rensats ut frn bibliotekets hyllor. Nu har personalen ftt i
uppdrag att leta efter fler bcker med rasistiska eller homofobiska vrderingar. Kulturhusets bibliotek Tiotretton har tagit bort Tintinalbumen frn
hyllorna. I samrd med sin personal har den konstnrliga ledningen med
387
ansvar fr barn- och ungdomsverksamheten tagit beslutet.
Mediestrategen Brit Stakston skrev p SVT:s hemsida att det
handlade om en vlregisserad DN-kupp fr att trigga en debatt:
Interna stridigheter p Kulturhuset frtjnar inte det gigantiska medieutrymme de ftt. Vi talar om framsidan p en av Sveriges strsta dagstidningar. Med den fetaste rubriken och strsta bilden, fullstndigt dominerande.
Enligt DN var det hr allts det viktigaste som hnde i Sverige i tisdags. Tintin
som diskuterats mnga gnger tidigare.388
Det blev inte bttre av att det inte var mycket som stmde i DNartikeln. Fr det frsta har debatten om Tintin och rasism aldrig
gllt samtliga Tintinalbum utan ett enda, nmligen Tintin i
Kongo. Fr det andra var det en vernitisk och samtidigt dligt
orienterad mellanchef som tog beslutet att rensa ut Tintin. Argumenteringen kom direkt frn nattmssan:
Den bild Tintinbckerna ger av exempelvis afrikaner r afrofobisk. Afrikaner
r lite dumma medan araber sitter p flygande mattor och turkar rker vattenpipor. Bilden av skogsturken finns kvar, det handlar om exotisering och
orientalism, sger Behrang Miri, som leder arbetet med att utveckla Kulturhusets barn- och ungkulturverksamhet i Rum fr barn, Tiotretton och
Lava.389

387

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturhusets-nya-chef-kastar-ut-tintin
http://debatt.svt.se/2012/09/28/tintin-gate-var-en-valregisserad-dn-kupp/
389
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturhusets-nya-chef-kastar-ut-tintin
388

339

Eftersom Behrang Miri tillhr den vnsterelit som styr svensk kulturdebatt fr hans fads inga konsekvenser fr hans egen del,
detta trots att han faktiskt sa att utrensningen inte bara skulle
glla Tintin utan ocks annan rasistisk och homofob litteratur. S
hr markerade kulturskribenten Per Wirtn sin lojalitet i Expressen knappt fjorton dagar senare, dvs nr han hunnit tnka efter:
Nr Behrang Miri rensade ut Tintin och avsljade en biblioteksfilosofi lika
fyrkantig som nr konservativa kristna gmmer "omoraliska" bcker trampade han i klaveret. Men han gjorde det bra. Pltsligt stlldes den dr svra
frgan p sin spets: Hur ska man egentligen frhlla sig till sitt rasistiska och
mnniskofraktande kulturarv? Man kan "gra upp" p olika vis. Frsket
att giftstmpla Tintin r ett exempel p protestvgen.390
Kulturhusets chef tyckte ungefr samma sak. Han ppekade visserligen att Behrang Miri inte hade befogenhet att fatta ett sdant
beslut och att det var fel, men han framhll ocks att avsikten var
god och han hade inte en tanke p att ge Behrang Miri sparken.
En annan typ av solidaritetsyttringar kom frn debattrer med
invandrarbakgrund, som inte alls verkar intresserade av att bekmpa uppdelningen av Sverige i ett vi och dom. S hr skrev
Damon Rasti p SVT hemsida:
Nr drevet gr r det inte ltt att vara stark. Frga bara stackars Behrang
Miri. Tnk er att jag gick fram till en vldtagen tjej och frgade vad hon hade
p sig vid vldtkten och om hon verkligen inte ville? Eller att jag sa till en
homosexuell person som blivit misshandlad p grund av sin lggning att
denne hittade p, eftersom jag aldrig sjlv sett homosexuella personer bli
misshandlade? Det skulle vara befngt och djupt osympatiskt. Men medan
det aldrig skulle falla mig in att tala om fr en kvinna, en homosexuell eller
ngon annan grupp dr jag inte har egna erfarenheter och upplevelser,
hur de ska knna och bete sig, r det vldigt vanligt att etniska svenskar talar

390

http://www.expressen.se/kultur/bjorntjanster-1/

340

om fr mig och andra med invandrarbakgrund hur saker och ting ligger till
fr oss. Vi fr hra att vi r gnlliga, att vi verdriver och att vi borde slappna
av. Jag r personligen rtt trtt p att slappna av. Jag vill sparka igng en
nyanserad diskussion. Dr rtt personer fr komma till tals. 391
Nyanserad diskussion? Fr oss verkar det som om Damon Rasti
sger: Hr ni etniska svenskar, tala inte om fr oss hur vi med
invandrarbakgrund ska tycka och knna. Det r det bara vi som
begriper! Rtt personer? Det lter misstnkt totalitrt. r det
nyanserat att vlja bort dem man inte anser ha rtt sikter. Vad
blir det d fr ett meningsutbyte?
Frgan r hur man skiljer p ett dligt och ett bra klavertramp?
Janne Gunnarsson gjorde alldeles uppenbart ett dligt klavertramp nr han p sin egen Facebooksida klagade ver att pengarna inte rckte till fr svensk tennis eftersom det blev fr dyrt
med alla somalier som skulle beviljas asyl i Sverige. D fanns det
ingen kulturperson som tyckte att han tagit upp en viktig frga
och klappade honom p axeln. Hans kommentar tillhrde de frbjudna, sdana frgor som kunde leda till en farlig debatt. Drevet
gick mot Janne Gunnarsson, men det blev naturligtvis ingen debatt.
Behrang Miri dremot, hans vilja att starta en omfattande utrensning ledde till en kulturdebatt av nrmast klassiskt slag, som i
sig speglar ett inte helt oproblematiskt arbetsstt hos dagens journalister. Medan Tintin, som ju faktiskt r en journalist han ocks,
reser vrlden runt och frsker stlla saker och ting till rtta, men
s gott som aldrig skriver ngonting, s stannar hcklarna av Tintin kvar p sina hckar. De reser ingenstans, de anser sig inte ens
behva lsa Tintin fr att dma ut honom, men de skriver kopist
mycket om Tintin eller vad som helst dr de p ett enkelt stt
kan hmta hem underlaget via sin dator.

391

http://debatt.svt.se/2012/09/26/tintin-gate-visar-att-sverige-behover-ett-blatteforbund/

341

Ordningen terstlld?
Man kan med fog misstnka att Behrang Miri aldrig lst Tintin.
Oss veterligt finns dr varken skogsturkar eller araber p flygande
mattor. Kanske tnkte han i stllet p privatdetektiven Ture
Sventon (som tillhr en frbisedd minoritet som inte kan sga s)
och hans vn herr Omar? Och om dr finns turkar som rker vattenpipa, vari ligger det rasistiska? Det blev fel hela vgen (javisst
ja, bra fel!). Kulturhusets chef ingrep snabbt, liksom Stockholms
kulturborgarrd Madeleine Sjstedt och lngt fre lunchdags
samma dag som DN-artikeln publicerades var ordningen terstlld, det vill sga Tintin tillbaka i biblioteket. S hr frklarade
sig kulturborgarrdet senare, i en debatt med DNs Malin Ullgren,
som naturligtvis stllde sig p Behrang Miris sida:
P en del hll har det rests frgetecken kring att indignationen ver Behrang
Miris agerande och uttalanden blev s kraftfulla. Ingen borde vl bli srskilt
upprrd ver att ngra enstaka bcker flyttats ngra meter frn ett bibliotek
in till ett annat? Lt mig drfr pminna om att Miri i intervjun i Dagens Nyheter ansg att all barnbokslitteratur borde ses ver, ven vuxenlitteratur,
och att det i samma intervju framkom att han bett personalen underska
om det finns flera bcker i hyllorna som, enligt honom, inte borde st dr.
Det handlade allts inte om ngra enstaka verk utan om att en konstnrlig
ledare p landets strsta kulturhus vill se en versyn av all litteratur oavsett
mlgrupp. Hur trngt det politiska nlsgat skulle vara framgr av att alla
Tintinalbum, ven de antifascistiska, rensades ut. 392
Nu hade frsts Tintin aldrig frsvunnit, i synnerhet inte Tintin i
Kongo. Personalen rapporterade p sin blogg, efter att medie- och
twitterstormen dragit igng:
Vi i personalen p TioTretton har inte sttt bakom beslutet att ta bort Tintin
frn vrt barnbibliotek. Dremot str vi bakom intentionen att bemta och

392
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/madeleine-sjostedt-biblioteken-ska-inte-vara-ettpolitiskt-instrument

342

motarbeta all form av diskriminering. Tintin i Kongo har till exempel aldrig
funnits p TioTretton och kommer heller inte att kpas in.
Till detta lgvattenmrke i DNs nyhetsrapportering kan man
ocks lgga att det inte finns ngon plst falang som hvdar att
alla Tintinalbum br frbjudas. Giftstmpeln har enbart handlat
om Tintin i Kongo. Och inte heller dr str det ngon strid. Alla
r verens om att detta albums framstllning av svarta afrikaner
r rasistisk.393
Tintin i Kongo har blivit en symbol fr frgan om vad som r
lmplig respektive olmplig litteratur fr barn. Det r en frga
som mycket lnge varit p agendan, inte bara fr litteratur utan
ocks i synnerhet fr film. Vad br vara barnfrbjudet? I en ldre
tid var det sex och vld som stod verst p agendan. Dessa teman
finns fortfarande kvar som kontroversiella ven om det tnjts rtt
rejlt p grnserna sedan vi var barn. Att de idag ftt sllskap av
rasism och homofobi r vl i sig inte srskilt uppseendevckande.
Vi vill ju inte att vra barn ska vxa upp till rasister och inte heller till att de ska stra sig p homosexuella.
Vad handlar d debatten om? Som vi frstr det handlar den
verhuvudtaget inte om barn utan hur vi mer generellt br frhlla oss till litteratur frn en gngen tid, med olmpliga vrderingar. Barnen kommer in som ett slags tillhygge i den strre debatten. Det blir extra tillspetsat om barn, lttpverkade som de r
och med ett ppet sinnelag, tar till sig vrderingar som alla i stort
sett r verens om r olmpliga.
Om de nu p lite sikt gr det frsts. Som en twittrare i kommentatorsfltet till artikeln i fotnoten lite sarkastiskt kommenterade och blev retweetad ver 500 gnger: Jag vxte upp med Tintin. Blev inte rasist. Lste Emil. Slr inte barn. Lste Kalle Anka.
Gr inte utan byxor. 394

393

En domstol i Bryssel bestmde i december 2012 att Tintin i Kongo inte var rasistisk. Motiveringen var att de som lser serieboken frstr att karaktrerna i boken r historiska stereotyper.
De klarar att placera verket i sitt historiska sammanhang.
394
http://debatt.svt.se/2012/09/26/tintin-gate-visar-att-sverige-behover-ett-blatteforbund/

343

Per Wirtn r inte av samma sikt, Han sger det inte i klartext
men det r nd tydligt att det fr honom att det finns ett direkt
samband mellan det man lser och de vrderingar man skaffar sig
i livet. S hr skrev han i Expressen:
Under de senaste veckornas grl mrkte jag hur gamla frtrngda minnen
pltsligt gjorde sig pminda: Hur jag fnittrade till frintelsevitsar och negerskmt p skolgrden. Det var 1970-tal. Jag lste Tintin. Sverige var vrldens

mest jmlika land. Men jag bde berttade och skrattade. Alla andra gjorde
395
ju det. Sg inte att det var oskyldigt.
Tja, man berttade och skrattade vl framfr allt drfr att man
tyckte det var roligt, inte fr att skmten var rasistiska. Det var
skrattet och emellant ocks det frbjudna och skamlsa som lockade. Vi r ganska vertygade om att den farliga rasismen trivs
bttre tillsammans med gravallvaret, inte med skmtandet. Man
behver bara glnta lite p drren till muslimers rasistiska attacker p judar. Det skulle vara intressant att lsa svenska vnsterskribenters kommentarer till det faktum att Mein Kampf uppskattas av vlutbildade och lsande muslimer:
There is little surprise in the news that a book by Adolf Hitler is a bestseller
in Bangladesh, or any other Muslim country for that matter. Hitler is widely
revered by Islamists for what he did to the Jewish people. Arabic and other
editions of the book continue to be published and sell well across the Muslim world. It can be found even in Arab districts here in London, if one looks
396
hard enough and in the right places.
Ingen censur!
Den snabba seger som anticensurlgret vann efter DN:s rapportering var frkrossande. Till och med vnsterpress stllde, t-

395
396

http://www.expressen.se/kultur/bjorntjanster-1/
http://undhimmi.com/2009/11/29/mein-kampf-best-seller-on-the-streets-of-bangladesh/

344

minstone i frsta vndan, upp p att det var fel att censurera. I
Aftonbladet kunde man den 27 september 2012 lsa en sarkastisk
text av Peter Kadhammar:
Senaste beviset fr vr godhet r Kulturhusets i Stockholm beslut att rensa
ut Tintin. Bckerna om Tintin r nmligen frdomsfulla mot afrikaner, turkar
och araber (de sitter inte alls p flygande mattor). Den konstnrlige ledaren
p Kulturhuset, Behrang Miri, har ftt starka reaktioner p Tintin bland sina
somaliska och eritreanska vnner. D var saken klar. Ingen ska knna sig
krnkt i Sverige. Miri sa t personalen att leta efter fler bcker att kasta.
Homofobiska! Kvinnofientliga! Utlnningsfientliga! Antidemokratiska! All
barnbokslitteratur br ses ver. ven vuxenlitteratur, sa Miri i tisdagens
DN. Bibliotekarierna hade ett styvt jobb framfr sig, men det hindrade inte
Behrang Miri som r en ambitis karl. Att Strindberg ska bort torde ha varit
sjlvklart. Viktor Rydberg? Det rcker med att nmna frdomsfullheten mot
romer i Singoalla. Och alla vet att Astrid Lindgren anvnde ordet neger. Ut
med dem! // I Sverige r den krnkte kung och den vlmenande idioten
397
hans rdgivare.

397

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article15504012.ab

345

346

Kort om Sjbo, nnu kortare om Vellinge och lngt om

Forserum
Sjbo
Sknska Sjbo blev riksknt r 1988 nr 67 procent av invnarna i
en lokal folkomrstning sa nej till flyktingmottagning. Den som
anfrde motstndet var centerpartisten och svinbonden Sven-Olle
Olsson. Hans parti trefaldigade sitt mandat samtidigt som centern
gick back p riksplanet.
Fr Sven-Olle handlade frgan om ja eller nej till flyktingar om
lokal demokrati. Det var folkviljan i Sjbo som skulle bestmma,
inte den politiska eliten i Stockholm. Sjboandan blev ett begrepp
som fr kritikerna stod fr rasism och osolidarisk hgerpopulism.
Fr anhngarna var det ett uppror mot den verhet som man ansg inte talade klarsprk om invandringen. Till partistmman i
Bors motionerade Sjbocentern om ett restriktivare flyktingmottagande ocks p riksplanet. Dr blev det emellertid stopp. SvenOlle och tv andra personer ur den lokala ledningen uteslts ur
Centerpartiet.
Dvarande partiledaren Olof Johanssons kommentar till uteslutningen handlade om finansmannen Carl Lundstrm, som
kunde kopplas till extremhgern. Lundstrm hade skrivit den valbroschyr som delades ut i Sjbo. Repliken ansgs emellertid ocks
glla fr Sven-Olle och hans anhngare: Vi vill inte ha ngra
bruna lss i vr grna fana.
Sven-Olle var vertygad om att hans sikter stddes av en majoritet av landets centerpartister. I en intervju ngra r senare med
den invandringskritiska tidskriften Blgula Frgor kommenterade han uteslutningen: Hade centern fljt mina sikter d skulle
partiet idag vara det strsta borgerliga partiet, kanske ven det
strsta totalt sett.

347

Nr centern uteslt Sven-Olle grundade han Sjbopartiet, som i

valet 1994 blev kommunens strsta med 31,8 procent av rsterna.
Tillsammans med moderaterna fortsatte Sjbopartiet p den inslagna linjen. Stdet frn vljarna avtog efter hand, men det berodde frmodligen inte i frsta hand p flyktingmotstndet utan p
att partiet misslyckades med andra viktiga frgor, bland annat ett
skolbygge och en ringled fr lokalbussar.
Ngon mnad fre valet 1998 engagerade sig Sven-Olle mot att
en husvrd hyrde ut en lgenhet till en familj som ursprungligen
kom frn Kosovo och var svenska medborgare sedan sex r tillbaka.
Mjligen blev detta fr svrsmlt fr invnarna i Sjbo. Vi vet
inte, men partiets vljarunderstd halverades och Sven-Olle drog
sig tillbaka. Det nya moderata kommunalrdet Stefan Lundgren
fortsatte Sven-Olles politik. Han svngde emellertid och 2001 bestmdes det att Sjbo skulle ta emot 25 flyktingar per r. Sklet
var att Sjbo kommit att st som en stark symbol fr frmlingsfientlighet, vilket blev ett hinder i kommunens marknadsfring och
skrmde bort fretag.
Sven-Olle fortsatte att vara emot att Sjbo skulle ta emot flyktingar. Han tervnde drfr till politiken och stllde i riksdagsvalet 2002 upp som kandidat fr Sverigedemokraterna. Partiet fick
inte tillrckligt med rster fr att komma in i riksdagen och SvenOlle frsvann nnu en gng frn politiken. Tre r senare avled han
men Sjbopartiet lever vidare, dock utan strre inflytande p den
lokala arenan.
Vad r ett samhlle?
Varfr inleder vi en text om Forserum med en summering av det
som hnde i det herostratiskt ryktbara Sjbo? Svaret r lokal demokrati. Fr invnarna i Sjbo var det oacceptabelt att rikspolitiker lngt borta i Stockholm skulle bestmma vilka som skulle bo i
deras samhlle, att det till Sjbo skulle komma folk som varken
valt sjlva att bo dr, eller som var valda av dem som redan bodde
i Sjbo. Detta perspektiv kom emellertid inte srskilt bra fram i
medierna. Journalister och opinionsbildare, nstan alltid urbana

348

personer med vnstersympatier, kunde enbart tolka motstndet

som bristande solidaritet och rasism. De frstod inte vad ett samhlle i ordets egentliga mening r. I den mn de alls hade reflekterat ver begreppet var fr dem ett samhlle troligtvis detsamma
som det stadslandskap som framfr allt knnetecknas av att det
inte finns ngon samhrighet mellan invnarna. Inte heller frstod
de vad demokrati r. Vi misstnker att demokrati fr dem inte
handlade om vad vanligt folk ville det var i deras sprk populism
utan om att ha rtt vrderingar och sikter. Upplysta, demokratiskt sinnade mnniskor r absolut inte frmlingsfientliga.
Vellinge
Sjbo r det enda exemplet i modern tid p ett lokalt folkligt motstnd mot invandring i Sverige. Visst, en del kommuner styrs av
politiker som r skickliga i att begrnsa invandringen men hur
pass frankrade deras beslut r i folkviljan vet vi inte, ven om
man kan ana att de inte precis har gtt emot majoritetens nskeml. Det frmsta exemplet r sknska Vellinge, dr det moderata
kommunalrdet Lars-Ingvar Ljungman 2009 frskte stoppa ett
tillflligt boende fr unga asylskande (s.k. ensamkommande flyktingbarn). Aftonbladet skrev:
Ett drygt 100-tal ortsbor samlades i gr kvll fr att f information om att
Malm kommun och vrdfretaget Attendo ska placera ett 30-tal ensamkommande flyktingbarn p vandrarhemmet Bruksgrden i Vellinge kommun.
Stmningen blev htsk och ilskan stor nr Attendos regionchef Eva Dall frskte frklara hur och varfr barnen skulle placeras dr.
Vi vill inte ha hit dem!, var den vanligaste synpunkten.
Nr Eva Dall sa att det r viktigt att ge barnen en trygg milj blev svaret:
Vra egna barn d? Hur blir det nu med deras trygghet?
Rolf Andersson menade att garen som hyr ut vandrarhemmet spelar rysk
roulette.
Tnk om ngon eldar p anlggningen!
Eva Dall fick ta emot mnga glpord och rasistiska inlgg frekom.
Snart fr vi betala skola fr de hr ungarna ocks. Det kommer p skattsedeln, sa ngon.

349

Vellinges kommunalrd Lars-Ingvar Ljungman (M) var inte sjlv med p mtet. Men han har framfrt sin synpunkt p kommunens hemsida. Dr skriver
han att det inte kan vara ett kommunalt problem att ta emot denna strida
strm av tonrspojkar frn oroshrdar i Asien och Afrika. Han anser att det
r oacceptabelt.
Vi kommer drfr att underska vilka mjligheter vi har fr att stoppa
398
denna cirkus.
Fr detta riktades hrd kritik mot kommunen, som vek ner sig och
ordnade plats fr 30 ungdomar frn Afghanistan och Somalia.
Denna text ska inte hnga kvar vid Vellinge, som p den tid det
begav sig i medierna blev hudflngt p bde lngden och tvren.
Den vilja till lokal demokrati som hndelserna i Sjbo och Vellinge
var uttryck fr r idag mer frnvarande i Sverige n i jmfrbara
lnder. Den r s frnvarande att den knappt r begriplig.
Resten av detta kapitel handlar om en annan hrt kritiserad ort,
det smlndska Forserum med bortt tvtusen invnare.
Forserum finns frsta gngen omnmnt p 1300-talet och r ett
samhlle i ordets egentliga mening, dvs en grupp av individer som
lever frenade av ett ntverk av sociala relationer, och som r mer
eller mindre avskilt frn andra samhllen. 399
Till Forserum har under senare r skt sig ungefr 160 somalier,
efter att ha misslyckats med att hitta bostder i Jnkping och
Nssj. Av dem hade enligt pressen ett hundratal flyttat men enligt kommentarer p ntet rr det sig om betydligt frre.400 Om hur
deras boende och hur majoriteten bland dem kommer att belasta
den kommunala ekonomin nr den statliga tvrsfinansieringen
upphr, finns skert en hel del sikter bland forserumsborna, sikter som i frsta hand uttrycks via valsedeln ungefr 13 procent
av dem som bor i Forserum rstade i det senaste valet p Sverigedemokraterna.

398

http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article12106669.ab?partner=www
Wikipedias sociologiska definition.
400
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15296149.ab
399

350

Journalisternas skruvade rapportering

Den 21 augusti 2012 gav teves nyhetsprogram Rapport ett ovanligt
tydligt exempel p hur journalister i stllet fr att ge saklig och
informativ rapportering fredrar att servera sina egna vrderingar. I inslaget intervjuades tv somalier, bda mn. Eftersom de
varken behrskade svenska eller engelska berttade de p somaliska om hur de utsattes fr trakasserier av ett ungdomsgng.
Mnga hade redan flyttat och det hundratal som fanns kvar vervgde ocks att flytta drifrn. Trakasserierna gjorde att de inte
grna rrde sig ensamma i samhllet och de hll sina barn inomhus.
Nr denna del av tevejournalisternas rapportering var avklarad
intervjuades en prst p orten. Han beklagade det som hnde och
tyckte att det var synd att somalierna tnkte flytta. End of story, i
varje fall p reportaget. Vi som sg p teve hade allts ftt veta att
det i Forserum fanns rasistiska och frmlingsfientliga ungdomar
som trakasserade dessa somalier. Fr skerhets skull talade ocks
en prst om fr oss att detta var fel.
Det fanns emellertid ocks en del andra frgor som det hade varit intressant att f svar p. Den frsta r naturligtvis varfr journalisten inte prvade att f tag p ngon av dessa ungdomar, fr
att hra deras syn p det hela. Det hade inte p ngot stt varit
svrt. Skert visste s gott som alla Forserumsbor vilka det handlade om. Var det ett kriminellt gng som var en plga ocks fr
andra p bygden eller var det vlintegrerade ungdomar som hade
gehr fr sin fientlighet hos forserumsborna? En ledande kommunal politiker sa att det inte handlade om rasism utan om ett ungdomsgng som inte bara trakasserade somalier. Han frsvann
snabbt ut ur rutan. Vad han ville ha sagt blev aldrig utrett. Inte
heller gick reportern in p att detta r ett landsbygdssamhlle dr
alla knner alla. Hur gick det till nr dessa somalier hamnade dr?
Var det ett politiskt beslut ver invnarnas (och fr den delen
ocks somaliernas) huvuden? Hade Forserumsborna alls ngon
talan?

351

Pltsligt (om det nu var pltsligt vet vi inte men mycket talar fr
det) bestr bortt tio procent av invnarna i Forserum av starkt
avvikande mnniskor som varken talar svenska eller arbetar dr
utan r bidragsfrsrjda (om det nu r s, vi fr inte veta det heller). De bor centralt i samhllet, vilket gr att de kommer att
prgla gatubilden. Den frga som naturligtvis s gott som alla Forserumsbor rimligen stller sig r: hur belastas den kommunala
ekonomin av dessa somalier?
Som det str i en kommentar p ntet: Det mste ju f en enorm
inverkan p resurserna fr skola, vrd och omsorg. Trippelt upp
genom kostnaden fr att hysa somalierna, minskade skatteintkter, och ven fr att de i sig krver mngdubbelt strre insatser
per person n vriga befolkningen. I en annan kommentar kan
man lsa: Jag bor ett ftal mil ifrn Forserum och jag kan sga
dig att det r ett jvla problem med dessa somalier. Sen de kom dit
har cykelstlder och vandalism kat markant och de hus de bor i
frfaller totalt. De flesta bor mitt i centrum, jmte Konsum mot ett
torg i ett av de f hyreshus som finns dr. S att ungdomarna i
Forserum har ftt nog r ganska sjlvklart.
Man ska inte ta dessa kommentarer fr sjlvklart sanna, men
oavsett hur det ligger till med sanningshalten gr det inte att
komma ifrn att det finns mycket som kan sgas och utredas. Det
frefaller emellertid inte journalisterna ha haft ngot intresse av.
De har inte sett det som sin uppgift att objektivt och informativt
rapportera om det som hnder i Forserum utan de vill tala om att
hr har vi nnu ett rasistiskt agerande gentemot flyktingar. Budskapet gr inte att missta sig p: djvla svenskar, djvla ungdomar! Skms! Pfljande tre kvllar fortstter SVT med larmreportage efter larmreportage om rasismens utbredning i Forserum,
trots att de egentligen inte hade ngot nytt i sak att rapportera.
Varfr kan man undra. Nedan ett svar som ges i bloggosfren:
Avsikten r att skam- och skuldbelgga och drmed tysta ett legitimt och
vxande missnje bland svl kommuninvnare som lokalpolitiker med den

352

frda migrationspolitiken genom att etablera en bild av kritiken som uttryck

fr rasism.401
nnu ett mediedrev
Denna teves rapportering om somalierna i Forserum blev upptakten till nnu ett av alla dessa mediedrev. Vi har tagit del av ett
stort antal artiklar i press och radio samt flera uppfljningsreportage i Rapport, Aktuellt och TV4s nyheter. Samtliga journalister
och debattrer rapporterade utifrn sina vrderingar. Alla medier
var verens om att det rckte med att sl fast att detta var rasism.
S hr skrev till exempel Aftonbladet:
Nr somalierna trippar hemt i frgglada sljor efter kvllsbnen, grundar
ungdomsgngen redan infr helgfyllan vid Jack Vegas-maskinerna. Forserum
pminner om en scen ur en smlndsk lokalrevy. Men den idylliska byn har
402
blivit riksknd fr trakasserier mot somalierna.
Fr att fortstta med Aftonbladets rapportering s skrev kolumnisten Peter Kadhammar s hr, i en jmfrelse mellan Forserum
2012 och Mississippi 1960:
Om en svart man r 1960 gick till sheriffen i en hla i Mississippi och anmlde att vita ungdomar kastat sten genom hans ruta skulle vi inte bli frvnade
om sheriffen sa:
Ungdomar r ungdomar. Vi fr titta p det s smningom.
Vi skulle heller inte bli frvnade om sheriffen sa:
All skadegrelse r lika allvarlig, om det s gller Joe Smiths stngsel eller
negerns fnster.
Vi skulle veta att det var sheriffens stt att bagatellisera trakasserierna av
svarta genom en formell opartiskhet som i sjlva verket var den grvsta
orttvisa.
I smlndska Forserum berttar somaliska familjer om trakasserier, miss-

401

Mats Dagerlind i Avpixlat. http://avpixlat.info/2012/08/28/yttrandefrihetenkrankningsindustrin-och-mediers-expolatering-av-forserum/

http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article15310197.ab

402

353

handel och krossade rutor. Kommissarie Christer Edlund, omrdeschef i

Hglandet, ombeds i Aktuellt att kommentera frfljelsen. Han sger:
Oavsett vilken lokal det gller tycker jag lika illa om all typ av skadegrelse. Om det r stenkastning mot glasrutor, som nu, eller ngon annan
typ s r det inte acceptabelt, vare sig det gller somaliska freningen eller
ngon annan fastighetsgare eller boende.
S talar mannen som har ansvaret fr invnarnas skerhet i Forserum.
Att den svenska polisen befinner sig i kris vet alla. Debatten brukar handla
om usel organisation, fusk med statistik och liknande. Hr har vi ett hgt
polisbefl som inte kan skilja p viktigt och oviktigt, en karl i uniform som r
utrustad med en fin sil fr att fnga mygg medan han svljer kameler.
Skulle en vandaliserad busskur g att jmfra med frfljelse av svarta invandrare?
Det krvs ett minimum av inlevelsefrmga fr att frst den knsla av fredlshet som somalierna i Forserum mste knna. Om polisen jmstller rasistisk frfljelse med busstreck, vart ska somalierna d vnda sig fr att f
hjlp?
Det krvs ett minimum av fantasi fr att inse att med en sdan instllning
frn polisen s fortstter den allvarliga brottsligheten och riskerar att eskalera. Vad kommer hrnst? En brandbomb? Misshandel med bolltrn?
Mycket riktigt uppmanar somaliska freningen sina medlemmar att flytta,
det vill sga fly.
Det r bedrvligt, det r skamligt. Ett gng ligister frvandlar en ort i Smland till vilda vstern. Och sheriffen tittar t ett annat hll.403
Expressen tog faktiskt kontakt med en 17-ring som frefll tillhra det ungdomsgng som i vrigt s sorgflligt frblev anonyma
och demoniserat i medierna. Varfr fick han komma till tals?
Kanske drfr att han stmde med deras frutfattade mening:
- Ja. Jag tycker somalierna r ckliga. De luktar illa och beter sig konstigt. Det
knns som om de frsker ta ver hr.

403

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article15323588.ab

354

Han r sjutton r och frbannad. Sitter med sammanbitna kkar vid fontnen p torget.
Han pekas ut som en av de unga killar som trakasserat svensksomalier i Forserum. Nu r han arg p politikerna, p medierna, p pastorerna i kyrkan
som han tycker "skyddar somalierna" och "lgger all skuld p oss svenskar".
- Visst, jag har hrt att ngon slog till en somalier. Ett tag pekades jag ut.
Polisen frhrde mig. Men det var inte jag. Nog har jag gjort dumheter i
mina dagar. Men inte det.
Somalierna r de verkliga bovarna i Forserum, menar 17-ringen. Ofta knuffar de honom p gatan, sger han. En gng blev han hotad med kniv. Och
nr somalier bott i en lgenhet "luktar det apa" eftert.
- Jag gillar dem inte. Mste de bo sex stycken i en enrumslgenhet? Det r ju
ckligt. Han hyllar Facebookgruppen "Nej till somalier i Forserum" och sger
att han grna vill ha sitt namn och sitt ansikte i tidningen.
Du r bara sjutton, svarar jag, du sger saker som upprr mnga, det knns
inte rtt. Jag ber att f prata med hans mamma eller pappa.
Efter ett tag ringer pappan upp. Christer heter han. Fdd och uppvuxen i
Forserum. Christer sger:
- Innan somalierna kom hit var det lugnt i Forserum. De borde vara frre.
404
Max trettio.
Medan 17-ringen framstr som en rasistisk idiot, ett barn som
ingenting frsttt, s frstr man att krnikren Niklas Orrenius
sjlv r ett under av upplyst klokhet. Han r den svenska antirasismens nye Golden Boy. Det han emellertid str helt frmmande
infr r samhllsperspektivet. Fr ett urval av Forserumsborna r
rasism visserligen formen fr avstndstagandet men egentligen
handlar det om en revirstrid. Den brande kommentaren hos 17ringen r Det knns som om de frsker ta ver hr.
Att det finns visst fog fr den uppfattningen visas ocks i ett brev
som en forserumsmamma skrev till Sverigedemokraterna i Nssj. Dr kan man bland annat lsa:

404

http://www.expressen.se/nyheter/forserum-kampar-mot-hatet-i-samhallet/

355

Nr somalierna kom till Forserum och de somaliska barnen brjade p Rosenholms skola skulle vra barn visa extra hnsyn till dessa barn, hette det.
Personal p skolan menade att de har ju haft det s svrt. Att vra barn
blev spottade p, sparkade p, mobbade, hotade, krnkta o hnade var det
ingen som brydde sej om (vi mste ha tlamod, och vi mste visa hnsyn,
de har ju haft det s svrt, sades det). Vra flickor har blivit kallade
hora och blivit dragna i hret, vra barn har blivit frfljda, vra barn har
ocks varit rdda fr att g till skolan. Brydde sej ngon om det? Mtte personal (och rektor) upp och fljde vra barn till skolan?
Det skrivs om somalierna i Forserum eftersom det r synd om dom, men
det skrivs inget nr det r t andra hllet.
Var stod det att lsa om pojken som fick ett struptag av en somalisk pojke?
Var str det om pojken som nrap fick en brdkniv i axeln av en 12 rig
somalisk flicka?
Var str det om killen som blev skallad av en somalier?
Var str det om tjejerna som blev frfljda?
Var str det om flickan som inte vgade vara i lekparken fr de somaliska
405
barnen var elaka och krde hem henne?
Fr Forserumsborna r Forserum deras samhlle och det r inte
somalierna i allmnhet utan somalierna i Forserum som r konfliktens krna. Forserum tillhr inte somalierna, men det tillhr
inte heller den politiska elit som tagit emot somalierna (om n inte
i sina egna revir). Inte heller tillhr Forserum journalisterna frn
teve, radio och tidningar. Vi kommer med andra ord tillbaka till
den frga som inte finns p mediernas dagordning: lokal demokrati.
Lt oss ge nnu ett exempel. Under rubriken Feg politisk ledning tonar ner rasismen i Forserum skriver miljpartisten Etelka
Huber p Newsmill den 25 augusti 2012. 406 Hon passar p att med
rasismen som slgga angripa sina politiska motstndare. Trots att
hon kallar somalierna fr de somaliska vnnerna misstnker vi

405
https://nassjo.sverigedemokraterna.se/2012/08/29/fler-synpunkter-fran-en-boende-i-forseruminkommit-till-sd-i-nassjo/
406
http://www.newsmill.se/artikel/2012/08/25/feg-politisk-ledning-tonar-ner-rasismen-i-forserum

356

starkt att hon inte upprttat ngra frbindelser med dem. Sjlv r
hon bosatt i Bodafors, dr det inte frefaller att bo ngra somalier.
Nedan tv saxade smakprov ur hennes kria:
Hittills har rasisterna vunnit i sin framfart. De har lyckats skrmma ivg flertalet. Frgan r hur Nssj Kommuns ledning vljer att agera framver. Bo
Zander (S) och hans vnner i majoriteten (V), (C), (FP) behver gra stora
insatser i frebyggande syfte fr att inte liknade situation ska uppst i framtiden. Dessutom mste integrationsfrgan hgt upp p den politiska dagordningen. //
Kommunalrdet Anders Karlsson (C), borde kalla den aktivitet som dessa
ungdomsgng sysslat med fr sitt rtta namn - nmligen rasism. Att anvnda
omskrivningar och frska dmpa situationen ordmssigt r fegt. Mjligtvis
vill inte kommunalrdet Karlsson och hans vnner i ledningen att Nssj
kommun utmlas som ett rasistnste. Men om de drabbade upplever situationen som frmlingsfientlig, s r den det. Att frska bortfrklara r som
att skicka ytterligare en spottloska i ansiktet p de somaliska vnnerna.
Denna gng av en kavajkldd finkammad centerpartistisk kommunhjdare.
Man kan naturligtvis undra vilken frisyr och kldsel som r lmplig fr en somalietillvnd kommunalkamrer n Anders Karlsson.
Etelka Huber skriver fraktfullt om honom som finkammad och
kavajkldd. Skulle hon p samma stt dmt ut somaliernas frisyrer och kldsel, hade hon satt sin sista politiska potatis.
Den 28 augusti rapporterade SVT p sin hemsida frn ett mte
mellan flera muslimska riksorganisationer, polisen, skolan och
Nssj kommun:
- De jag talat med berttar att vid ett tillflle tvingades en somalisk kvinna
att hlla mjlk ver sig, fr att symbolisera att hon borde bli vit, berttade
Rashid Musa, frn Muslimska mnskliga rttighetskommittn, fr SVT.
SVT: Har de ftt en kvinna att gra det?
- Ja enligt de uppgifter familjerna berttar har det hnt, sger Rashid Musa.
Det lokala nyhetsbladet stllde sig dock kritiskt till den hr uppgiften och bestmde sig fr att ta reda p om den var sann.

357

Den enda mjlkincident som skett ska enligt samhllsfreningens uppgifter

vara ett skmt frn en pojke i en skolmatsal till en flicka av somalisk etnicitet
som drack mjlk. Ett utslag av dligt skmtlynne, sger Bo Jansson till Hglandsnytt och berttar att nr uppgifterna om mjlkattacken kom fram frskte samhllsfreningen ta reda p hur det egentligen lg till. Det var s
mycket ryktesspridning t bgge hllen. Det r viktigt att sanningen kommer
fram, sger Bo Jansson. Mjlkattacken fick stor spridning i medierna men
redan frn frsta brjan vcktes misstankar om att den inte var helt sann
407
dock p helt andra grunder n vad som nu framkommit.
Den frklaring som Bo Jansson trodde mera p var att berttelsen
om mjlkattacken inspirerades av den amerikanska filmen American History X, som visades i teve veckan innan. Dr finns en
scen med nazister som vandaliserar en livsmedelsaffr och hller
mjlk ver kassrskan fr att gra henne vit.
Kanske borde SVT ha gnat sig t lite kllkritik. Rashid Musa
har ingen hemhrighet i Forserum utan representerar den kontroversiella organisationen Muslimska mnskliga rttighetskommittn som i sin tur har band till Afrosvenskarnas riksfrbund. De
har fr vana att anklaga svenskar fr rasism och blev fr ett par r
sedan omskrivna drfr att de bjudit in den dmde terroristen
Munir Awad till ett seminarium.
Inte i ngon tidning, radio- eller tevekanal frklarades det hur
det gick till nr somalierna hamnade i Forserum. Ingen rapporterade ngonting om hur somalierna frsrjde sig. Med andra ord,
journalisterna var helt ense i att det inte var deras jobb att vare
sig frklara eller kritiskt granska den frfljelse som somalierna
sade sig vara utsatta fr. Skerligen fanns den frgan inte ens med
som en mjlighet p deras agenda. De ansg det vara fullt tillrckligt att sl larm, fr att p s stt stta stopp fr frfljelserna.

407

http://www.hoglandsnytt.se/nyheter/mjolkattacken-i-forserum-var-logn/

358

Fackeltg mot rasism

Som ett resultat av mediernas intensiva rapportering arrangerade
Forserums samhllsfrening ett fackeltg. Vad denna samhllsfrening r fr ngot, om den exempelvis r knuten till ngot politiskt parti, hur stor den r etc. fr man inget veta.408 DN skrev:
Augustikvllen tndes upp av vrmande facklor nr runt 300 personer samlades p Rosenholmsskolans skolgrd fr att gemensamt tga ned mot centrum. Kommunalrdet Anders Karlsson (C) gick med i fackeltget.
Totalt oacceptabelt. Vi tolererar varken misshandel eller skadegrelse,
sger han om det som hnt i Forserum.
Lraren Lisa Ejermo gr ocks med i tget.
Vi vill att de ska vara kvar hr, de berikar samhllet, sger hon om de so409
maliska familjerna.
Radions rapportering fljer samma dramaturgi. En Forserumsbo
som r upprrd ver frfljelserna av somalier fr komma till tals.
Hon vill genom att delta i fackeltget uttrycka sin avsky fr denna
rasism. DN passar p att knyta ihop scken genom att ge en snyting till SD under rubriken SD-politiker: Fler borde trakassera
somalier. Det visar sig att denne SD-politiker inte precis r ngon
stjrna. Han r suppleant i SDs lokala styrelse i Hgsby och har
tidigare freslagit att Breivik borde ges asyl i Sverige.
Man fr heller inte veta om ngra av de trehundra som deltog i
fackeltget var aktivister som rest dit frn annat hll. DN vill f
det att framst som om detta var en protest som startades och
drevs av Forserumsborna sjlva. Det kanske var s men eftersom
dramaturgin var s tydligt synlig, vckte det misstnksamhet. Fr

408

Freningen har en hemsida dr man presenterar sig som ett slags lokal gemensamhetsfrening
fr Forserumsbor. Medlemsavgifterna p femtio kronor gr till nationaldagsfesten och luciafesten. De tio styrelsemedlemmarna har alla svenska namn. I tv tidigare protokoll avhandlas inga
frgor som rr vare sig somalier eller integration. Av de 24 samhllsfrgor som redovisas p
hemsidan rr ingen vare sig integration eller somalier. De lyser helt med sin frnvaro. Om det
verhuvudtaget finns ngon somalier med i denna frening framgr inte men vi misstnker starkt
att s inte r fallet.
409
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hundratals-i-fackeltag-for-somalier?rm=print

359

att mnga av dem som deltog i fackeltget inte var bosatta i Forserum utan ditresta, talar ett brev till Sverigedemokraterna frn en
Forserumsbo som skriver att mnga av dem som samlades p torget i protest mot fackeltget var just Forserumsbor.
Hur mnga?
Expo var liksom mnga andra medier p plats och rapporterade
lite annorlunda n Dagens Nyheter:
Expo idag var i Forserum fr att rapportera om demonstrationen och kan
bekrfta att det fanns personer vid torget som motsatte sig fackeltget och
samlingen fr mngfald. En av dessa for frbi i en bil och ropade "k hem! Vi
vill inte ha er hr". En annan knuffade en somalier som var p vg till torget i
410
brstet och en liten grupp krvde att somalierna skulle lmna Forserum.
Att knslor och stllningstaganden r blandade framgr ocks av
ett protokollsutdrag frn Samhllsfreningen efter fackeltget. De
vill framfr allt bli av med rasiststmpeln:
Mediadrevet har fortsatt hela veckan helt utan proportioner. Media har tydligt visat att de inte har fr avsikt att skildra vad som faktiskt hnder eller
bidra till konstruktiva insatser. Media har konsekvent skapat sin egen story,
frmst med hjlp av intressegrupper utanfr Forserum. I bsta fall vcker
det en ndvndig debatt i de delar av landet som inte startat samtalet, men
411
det hjlper inte oss lokalt att lsa problemen.
Pissrnnan
Naturligtvis blir det en efterbrd p ntet. Mnga av kommentarerna r sdana som Expressens och Dagens Nyheters frre kulturchef Maria Schottenius kallat fr en pissrnna. Ngra bidrag
uppfiskade ur pissrnnan:

410

http://expo.se/2012/sd-i-forserum-kritiserar-fackeltag-mot-rasism_5265.html
http://www.forserum.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=194:protokoll2012-08-30&catid=24:styrelseprotokoll&Itemid=51
411

360

Om vi skulle tnka oss att 160 svenskar skulle flytta en liten by i Afrika. Frsrjas av afrikaner. Men fortstta leva som i Sverige, svensk mat, svenska
klder. Frbjuda vra barn att leka med afrikanska barn. Frbjuda vra barn
att gifta sig med afrikanska barn (om dom inte konverterar till kristendomen). Och aldrig visa tacksamhet ver vad Afrika gjort fr dem, utan bara
stlla nya krav. Etc. etc. Nej, jag r inte det minsta frvnad ver det som
hnder. Det r bara en reaktion ver en okontrollerad invandring som det
svenska folket aldrig ftt rsta om i offentliga val. 412
Det r s extremt vinklat att man fr ha spypse i nrheten. Varfr blir det
inga fackeltg nr svenskar utstts fr liknande phopp, ngot som r mycket vanligare n dessa i Forserum. Varfr inte ett fackeltg arrangerat av regeringen till std fr judarna i Malm t.ex. Eller varfr inte ett tg fr yttrandefrihet av "vanliga svenssons" Nej, d r vi tysta och gr inte att smack.
Fackeltget skall ha lockat ca 300 personer, snacka om att gra en hna av
en fjder. r det ngon hr som bor i nrheten av Forserum och som kan
bekrfta eller dementera medias uppgifter. Det knns som om de verdriver
oerhrt, men jag kan ha fel. Det r hur som helst helt sjukt att folk vnder
sig och sitt eget folk ryggen p det stt som mnga etniska svenskar gr
idag.413
Som en konsekvens av mediekritiken begrde och fick somalierna i
Forserum en mobil polisstation, bemannad med tolk. Dr skulle de
kunna anmla alla rasistbrott som de utsattes fr. Men nr den
mobila polisstationen vl var p plats visade sig intresset svalt,
som medierna beskrev det. Intresset var dock mindre n svalt, det
var i det nrmaste obefintligt. Det kom in tre anmlningar, varav
tv frn etniska svenskar. Endast en anmlan kom frn en somalier.
Somalierna har ocks sagt till medierna att de vid upprepade
tillfllen ringt till polisen och anmlt brott. Men polisen har ingen
knnedom om att ngra sdana samtal verkligen gt rum. Under
hela ret har polisen endast ftt in tre anmlningar som berr so-

412
413

http://www.newsmill.se/user/anderserlandsson
http://avpixlat.info/2012/08/22/somalierna-i-forserum-en-overdriven-harva/

361

malier. Polisen har ven gtt igenom hndelserapporter som skrivits i samband med samtal till Lnskommunikationscentralen fr
att se om det inkommit samtal till polisen dr det inte upprttats
ngon anmlan. S har inte heller varit fallet.
Ocks vi r vertygade om att en seris underskning skulle ha
visat att det finns fler frklaringar n rasism till att mnga somalier i Forserum sker sig till andra orter. Utver att det fanns lediga bostder i Forserum har ju somalierna ingen koppling alls till
Forserum, en plats dr det r svrt inte bara fr somalier att hitta
ett jobb.
Muslimer krver en kriskommission
I Expressen kunde man den 29 augusti lsa en TT-notis om att
muslimska riksorganisationer krver att justitieminister Beatrice
Ask (M) tillstter en kriskommission fr att underska hur svensksomaliernas mnskliga rttigheter i Forserum ska garanteras och
vad det r som har gtt fel och skapat den rdande situationen.
Skrivelsen i sin helhet:
Bsta Beatrice Ask
Vi utgr frn att Du likt oss har kunnat flja berttelserna i media om svenskar som inte lngre vgar skicka sina barn till skolan i den smlndska staden
Forserum. Med anledningen av dessa hndelser blev vra organisationer
Afrosvenskarnas riksfrbund, Muslimska Mnskliga Rttighetskommittn,
Ibn Rushd studiefrbund och Sveriges Unga Muslimer inbjudna av den
Somaliska freningen i Forserum till ett mte dr ven representanter fr
kommunledningen, skolan och polisen deltog. P mtet fick vi hra om en
vardag fr mnga invnare som bestr av rasistiskt och antimuslimskt vld,
hot, trakasserier och skadegrelse som kulminerade i att de hll sina barn
hemma frn skolan av rdsla fr vad de skulle kunna rka ut fr p vgen.
Rdslan har ocks lett till att flera familjer lmnat Forserum.
Vittnesmlen om misshandel och trakasserier ssom att flickor tvingats
hlla mjlk ver sig sjlva fr att bli vita var givetvis upprrande, men lika
oroande var beskrivningen av hur detta pgtt i flera r och att de lokala
myndigheterna varit ofrmgna att stoppa det. De drabbade utrycker en

362

stor besvikelse ver vad de upplever r en bristande vilja att ta itu med de
stndiga vergrepp som drabbat dem.
Efter att ven ha hrt frn kommunledningen, skolans och polisens representant r vr samlade uppfattning att Nssj som kommun r ofrmget
att p egen hand ta itu med problemen och garantera befolkningen med
somaliskt ursprung deras mnskliga rttigheter ssom rtten till personlig
skerhet, rtten att inte utsttas fr rasdiskriminering, rtten att utva sin
religion, rtten till effektiva rttsmedel och rtten att g i skolan. Som Du
alldeles skert vet r mnskliga rttigheter ngot som staten ska garantera
individen och det faller drfr ytterst p regeringen att se till att Sverige
uppfyller sina skyldigheter till medborgarna i det avseendet och drmed
uppfyller frpliktelser enligt internationella konventioner som Sverige ratificerat.
Vrt krav r att regeringen tillstter en kriskommission med uppgift att
utreda om de lokala myndigheterna levt upp till sina skyldigheter mot de
drabbade och hur de mnskliga rttigheterna ska kunna garanteras fr
svensksomalierna i Forserum fortsttningsvis. Eftersom det handlar om frgor som personlig skerhet och effektiva rttsmedel anser vi det lmpligt att
Du som justitieminister tillstter kommissionen i samrd med representanter fr den drabbade gruppen.
Vi har frvnats ver Din tystnad i frgan om Forserum hittills men vi ser
med tillfrsikt fram emot att Du fr det hr brevet och tar till Dig av det vi
begr. Med din aktiva medverkan r vi helt skra p att situationen gr att
frbttra s att Forserum i fortsttningen kan bli en stad dr alla svenskar
414
kan bo oavsett etnicitet och religion.
Organisationerna skriver ocks till FN:s specielle rapportr om
rasism och till FN:s arbetsgrupp fr mnniskor med afrikanskt
ursprung. De vill att de bda FN-organisationerna besker Sverige
och undersker situationen. Muslimska Mnskliga Rttighetskommittn fljer upp med att ordna en demonstration i Stockholm:

414

http://www.afrosvenskarna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=191:justitie
minister-beatrice-ask-regeringskansliet-103-33-stockholm&catid=44:senaste-nytt&Itemid=88

363

Som ni nu knner till har afrosvenskar i den smlndska staden Forserum

systematiskt drabbats av rasistiskt vld, hot, frfljelser och skadegrelse i
flera r. Alla, mn, kvinnor och till och med barn har varit utsatta och frra
veckan vgade familjerna inte lngre skicka sina barn till skolan. De lokala
myndigheterna har varit helt inkapabla att skydda dem.
Sveriges justitieminister Beatrice Ask har avbjt att engagera sig i frgan
om hur dessa afrosvenskars mnskliga rttigheter ska skyddas s att de ska
kunna g i skolan, knna personlig trygghet, inte diskrimineras och ha tillgng till effektiva rttsmedel. Hon har kallat dessa systematiska vergrepp
fr enskilda fall . Drfr kallar Afrosvenskarnas riksfrbund, Muslimska
mnskliga rttighetskommittn, Ibn Rushd studiefrbund och Sveriges unga
muslimer till den demonstration utanfr regeringen dr vi str upp fr de
utsatta familjerna och krver att justitieministern tar sitt ansvar i den hr
415
frgan.
Demonstrationen gde rum den 31 augusti 2012 p Mynttorget i
Gamla stan men gensvaret blev inte vad afrosvenskarna hoppades
p. Bara en handfull personer dk upp.
Det r svrt att tro att Beatrice Ask tillstter en kriskommission.
Inte heller r det srskilt troligt att FN reagerar. Fr vad r det
egentligen som hnt, som inte hnder p ett ondligt antal andra
platser runt om i vrlden, dr grupper hamnar i konflikt med
varandra?
De flesta Forserumsbor jag talar med sger samma sak. Det r en liten klick
stkiga ungdomar som ligger bakom trakasserierna. Mnga vill inte se det
som utryck fr rasism, utan menar att gnget brkar med allt och alla. Andra
sger att somalierna minsann brkar lika mycket.416

415
http://www.afrosvenskarna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=192:ny-tidoch-plats-foer-demonstration-foer-forserums-afrosvenskar-ny-tid-fredag-31-augusti-kl-15301700-plats-mynttorget-vid-riksdagen-daer-gamla-stan-boerjar&catid=44:senastenytt&Itemid=88
416
Tobias Brandel: Forserum trtt p alla politikerbesk. SvD sndagen den 2:a september 2012.

364

Forserum drabbades inte av ett rasistiskt upplopp utan frst och

frmst av en medial attack. Som en somalisk ung kvinna sger:
Jag gillar det hr omrdet, det r lugnt och mnniskorna r jttesnlla. Det
r bara en liten grupp som frstr. Det hr r min stad, jag r jtteledsen
ver att det str dliga saker i tidningarna om Forserum 417
P de lokala Sverigedemokraternas hemsida skriver Gunnar Gadderyd:
Jmfr man med vad som hnder varje vecka i vra strsta stder; tiotals
vldtkter, ett antal rn, skottlossningar, knivskrningar, mnniskor som blir
avrttade, verkar hndelserna i Forserum vara en storm i ett vattenglas!
Detta borde vara mer angelget fr Sveriges journalister att stta tnderna i
dessa hndelser, n vad som hnt i lilla Forserum!
Politikerna
Lt oss fortstta med politikernas reaktion. Vnsterpartiets flyktingpolitiska talesman Christina Hj Larsen var snabbt p plats
och kunde drfr delta i fackeltget. Det gllde ocks fr den socialdemokratiska riksdagsmannen Carina Hgg. Miljpartiets Gustav Fridolin var lite lngsammare och kom frst tv dagar senare,
p sndagen. P mndagen var det dags fr barn- och ldreministern Maria Larsson att infinna sig. Drefter fr vi gra ett hopp
till onsdagen, d vnsterpartiets Jonas Sjstedt dk upp.
Jag var nd i nrheten och ville bilda mig en egen uppfattning bortom tidningsrubrikerna. Det r ocks ett stt att ta stllning mot rasism, sger Jonas
Sjstedt innan han efter en timme kr ivg med sitt entourage.418
Samma dag anlnder ett gng p tta ungdomscoacher frn Hasselarrelsen. De har kt i tre timmar i en rd minibuss frn Malm

417
418

Tobias Brandel a.a.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forserum-trott-pa-alla-politikerbesok_7466490.svd

365

fr att som en solidarisk gest verlmna 1.156 namnunderskrifter

mot rasism.419
Somaliska freningen brjade f svrt att hitta medlemmar som
hade tid att ta emot alla tillresta politiker som ville trffa dem. Det
gllde ocks andra Forserumsbor. Till en SvD-journalist sa en representant fr samhllsfreningen som anordnat fackeltget: Vi
tycker grsligt illa om att partier p riksniv behver den hr bilden av Forserum som ett Sjbo 2 fr att bedriva sin grej, vi vill inte
ha socialministrar och andra hr, det hjlper oss inte alls.
Andra dignitrer som beskte Forserum var riksdagsledamoten
Emma Carlsson Lfdahl (FP), landshvding Minoo Akhtarzand,
riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP), Afrosvenskarnas riksfrbund, Sveriges unga muslimer och Ibn Rushd studiefrbund.
Jimmie kesson blev sist i raden. Trots att hans vljarstd ligger
p 13 procent protesterade det centerpartistiska kommunalrdet
Anders Carlsson mot det planerade besket: Med den profil Sverigedemokraterna har i integrationsfrgor skulle ett besk nu bara
frvrra situationen. Det hindrade inte Jimmie kesson frn att
ka. P SvD:s Brnnpunkt skrev han den 4 september bland annat:
I fallet Forserum har debatten gtt fullstndigt ver styr. P debattsidor har
man kunnat lsa om att Forserum r ett rasistiskt samhlle och att Forserum kan liknas vid 50-talets amerikanska sder. Nr somaliernas situation i
Forserum jmfrs med de svarta som levde under apartheidliknande frhllanden i Amerika och riskerade att bli lynchade om de vistades i fel kvarter
d har debatten fr lnge sedan havererat. Vi ska komma ihg att somalierna i Forserum faktiskt ftt hjlp med frsrjning, husrum, utbildning och till
och med ftt mjligheten att ha en egen samlingslokal. Drmed inte sagt att
somalierna inte mter svrigheter i Sverige. Tvrtom s innebr en misslyckad integrationspolitik tillsammans med fortsatt massinvandring att mjlig420
heterna fr nya invandrare att komma in i samhllet fortstter att minska.

419
420

Se not 25.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/darfor-besoker-jag-forserum-Idag_7471496.svd

366

Integrationsminister Erik Ullenhag kte visserligen aldrig till Forserum men gav sig nd in i debatten och hvdade att det spelade
ingen roll om det var Forserumsborna i allmnhet eller ett ungdomsgng som bar sig illa t mot somalierna. Om somalierna uppfattade handlingarna som rasistiska s var de ocks det. Den positioneringen utlste en hel del kommentarer. S hr vl formulerade
sig Mats Dagerlind i pissrnnan:
Ullenhag har en gedigen juristutbildning och hans utsaga kan drfr inte, hur
stollig den n frefaller, avfrdas som okunnigt svammel. Faktum r att omvnd bevisbrda r den idag frhrskande principen i vrt lands juridiska
instanser i tvister som berr diskriminering, krnkningar, hets mot folkgrupp
osv. Om anmlaren pstr att han eller hon upplever sig som drabbad och
den anklagade inte kan bevisa sin oskuld och drutver ocks visa att man
gjort allt som str i ens makt fr att frebygga en sdan upplevelse, d r
grundregeln att myndigheten eller domstolen ska besluta/dma till den klagandes frdel. I fallet Forserum innebr det bland annat att det inte bara ankommer p kommunen att se till att den somaliska gruppen inte de facto
utstts fr rasism. Ansvaret utstrcker sig ven till att visa att ungdomarnas
motiv inte var rasistiskt och garantera att somalierna inte subjektivt upple421
ver sig utsatta fr rasism.
Slutknorr
En man i Forserum polisanmler nu den samlade mediekren fr
frtal. Enligt Forserumsbon har journalisterna felaktigt utpekat
honom sjlv och alla Forserumsbor som rasister i samband med
bevakningen av de pstdda frfljelserna mot de etniska somalierna i Forserum.
Enligt preliminra uppgifter frn polisen till Hglandsnytt kan det dock bli
svrt att g vidare med frtalsanmlan eftersom anmlan r allmnt hllen.
Ingen kanal eller tidning pekas ut med namn. Brotten ska enligt Forserumsbon ha begtts mellan den 10e och 31a augusti. Frutom media har Forse-

421
http://avpixlat.info/2012/08/28/yttrandefriheten-krankningsindustrin-och-medias-expolateringav-forserum/

367

rum blivit freml fr ett stort antal besk och uttalanden av politiker frn
mer eller mindre alla partier. Dessa ombeds nu sluta upp med att beska
422
Forserum och anvnda orten som slagtr i debatten.
Anledningen till att somalierna alls skte sig till Forserum var som
sagt boendet. Anledningen till att ett antal flyttar drifrn verkar
vara densamma, att de hittar mer attraktiva bostder i strre orter
som Jnkping och Nssj. Ngra flyttar troligtvis vidare till
Eskilstuna och Sdertlje dr det finns avsevrt strre somaliska
grupper.
S hr skrev en Expressenjournalist mitt i mediedrevet utan att
riktigt inse att han drmed ocks sa att rasistperspektivet inte
riktigt hll som frklaring:
Det vore fel att sga att enbart trakasserier drivit somalierna frn Forserum.
Mnga somalier r noga med att bertta om den vrme och vnlighet de
mter frn majoriteten av Forserumsborna. De flesta som flyttat har gjort
det av andra skl. Men det vore ocks fel att sga att trakasserierna och ras423
ismen inte spelar ngon roll.
Jaha, de flesta har flyttat av andra skl?! Det r klart att det intrffat kollisioner mellan somalier och gamla Forserumsbor. En del
av dem r mindre smickrande fr Forserumsborna, en del fr somalierna. Men att ge en sdan bild av livet i Forserumintresserade
aldrig medierna. Det var ju ingen story!

422
http://www.hoglandsnytt.se/nyheter/rforserumsbo-polisanmaler-journalister-de-har-fortalatoss/
423
http://www.expressen.se/nyheter/forserum-kampar-mot-hatet-i-samhallet/

368

Ett rasistiskt Danmark?

Lyckliga danskar och tysta svenskar
Sverige och Danmark r tv lnder vars medier i beskrivningen av
invandringen och dess konsekvenser fundamentalt skiljer sig t. I
detta avslutande kapitel gr vi en jmfrelse med avseende p invandringspolitik och hur medierna behandlar mnet. Vidare diskuterar vi den kritik som journalister och frfattare i respektive
lnder riktar mot varandra. Syftet r givetvis att genom jmfrelsen frdjupa analysen av det svenska frhllningssttet.
Ofta framstller danska medier svenskarna som politiskt korrekt
ngsliga och den svenska debatten om asylmottagande och integration som frnvarande, tafflig och mrklggande. En inte ovanlig
utgngspunkt i dansk medier r att det r den fejkade toleransen
och den idealiserade sjlvbilden av den egna godheten som str i
centrum fr bde svenska politikers och svenska journalisters
agenda. Svenska medier bedmer i sin tur mestadels tonen i vissa
danska medier, som ppet frmlingsfientlig.
Journalisten Lena Sundstrm har med sin bok Vrldens lyckligaste folk gett den etablerade svenska bilden av Danmark. 424
Frnsett ngra avvikande och starkt kritiska rster har hennes
rapportering ftt mycket berm i svenska medier och bland annat
renderat henne en Augustprisnominering och en skrddarsydd
tjnst som utrikespolitisk kommentator i TV4, Sveriges strsta
reklamfinansierade tevekanal, som dessutom r public service.
Sundstrms tes r att Danmark blev landet som frskte lufta
bort frmlingsfientligheten genom att lyfta p locket, men som i

424

Lena Sundstrm 2009: Vrldens lyckligaste folk: en bok om Danmark. Stockholm: Leopard
frlag.

369

stllet syresatte den.

Vi har ocks lst in oss p tv vlknda danska opinionsbildare
som sticker ut vad gller synen p utvecklingen i Sverige. De r
historiker, frfattare och skribenter, bda verksamma vid Jyllands-Posten: Mikael Jalving och Morten Uhrskov Jensen. Bda r
starkt kritiska till den bild som Sveriges politiker och medieelit
mlar upp av invandringen till Sverige.
Mikael Jalving har skrivit Absolut Sverige, en motbok till Lena
Sundstrms beskrivning av Danmark. Den fick genomgende
mycket beska recensioner i svensk press, i den mn den alls diskuterades.425 Hade Lena Sundstrm lttandet p locket som huvudtes s var Jalvings tes den motsatta: den svenska tystnaden. I december 2012 kom den i svensk versttning, men hr har boken
ftt distributionsproblem, trots att undertiteln tonats ned frn En
rejse i tavshedens (tystnadens) rike till det mer neutrala Ett land
i frndring.
I Danmark finns ett siktsspektrum mellan de olika medierna,
frn det tmligen politiskt korrekta Danmarks Radio och Politiken till den mer otyglade och samtidigt konservativa JyllandsPosten, tidningen som blev knd ver hela vrlden d den i slutet
av r 2005 publicerade de tolv Muhammedteckningarna. JyllandsPostens provokativa utforskande av yttrandefrihetens grnser
drog in Danmark i en politisk storkonflikt, som ocks spillde ver
p Sverige. I flera muslimska lnder hlls antidanska demonstrationer. Danska byggnader stacks i brand och danska varor bojkottades. Ett antal mnniskor fick stta livet till.
Dansk trovrdighet
I Danmark utgr det som benmns utlnningar en mycket stor
del av bde pressens och etermediernas nyhetsbevakning. Danska
medier har dramatiskt kat bevakningen av detta omrde, frn en

425

Mikael Jalving 2011: Absolut Sverige. En rejse i tavshedens rige. Kpenhamn: JyllandsPosten.

370

undanskymd plats 1990 till att det har kommit att dominera rapporteringen. Vid 2001 rs valkampanj berrde hlften av tidningarnas utbud och 61 procent av tevenyheternas innehll frgor om
utlnningar. 426
Berlingske Tidendes chefredaktr Lisbeth Knudsen menar att
det danska klimatet hade varit mindre polariserat om det p ett
tidigare stadium hade frts ppnare diskussioner i medierna.
Knudsen anser drfr att utvecklingen i Sverige r farlig:
Jag har ju mrkt att det finns en stark uppfattning p SVT och i svenska medier vad man kan diskutera fr frgor. Och det tror jag r farligt. Vi lade
locket p fr lnge. Och den politiska korrektheten p Danmarks radio dr
jag har jobbat tidigare gjorde att de hr frgorna aldrig kom upptill ytan. Jag
tror att problemen ska fram i ljuset, ven nr det handlar om invandrarkriminalitet och invandrarghetto, det tror jag ger de bsta lsningarna.427
I anslutning till Lisbeth Knudsens resonemang undrar Lena Sundstrm hur det d kan komma sig att det bara gr framt fr Dansk
Folkeparti, eftersom Danmark faktiskt luftat rtt friskt lnge
nu?
Nr hon stllde frgan var Pia Kjaersgaard fortfarande ordfrande och partiet hade mellan 13 och 15 procents std frn den s
kallade valmanskren. Sedan dess har partiet ftt en ny ledare,
Kristian Thulesen. Detta har inte medfrt ngon tillbakagng. I en
opinionsmtning (Greens Analyseinstitut) den 30 januari 2013 fick
Dansk Folkeparti den hgsta skattningen sedan r 2000 med 16,9
procent av rsterna jmfrt med 12.3 procent i valet 2011.
Lisbeth Knudsen svarade Lena Sundstrm att fr vljarna har
Dansk Folkeparti skapat sig en trovrdighet p det hr omrdet.
Sundstrm kliar sig i huvudet och hnger inte riktigt med. P
stt och vis kan det vara frsteligt eftersom hon r en journalist

426
427

Sundstrm a.a. s. 273.

Sundstrm a.a. s 278.

371

som just kulturkrockat. Skulle en svensk chefredaktr fr en av

vra strsta tidningar i en intervju sga samma sak om det mediala klimatet hr hemma och drefter utnmna Sverigedemokraterna som trovrdiga eftersom de andra partierna under fr lng
tid tabubelagt invandrarfrgan, skulle beskyllningarna fr rasism
hagla.
Nazihuliganer?
Som Aftonbladet visar i en ledare den 14 november r den svenska
synen p Sverigedemokraterna en helt annan n den danska p
Danskt Folkeparti. Det gr bland annat att spra i partiernas
olika bakgrund. Aftonbladet anser inte att Sverigedemokraterna
ens frtjnar benmningen invandringskritiskt parti, utan anser
att de rtt och sltt r rasister:
I gr pbrjade Aftonbladet en granskning av Sverigedemokraterna. Sedan
de blev invalda i riksdagen 19 september 2010 har de lagt 723 motioner.
ven om de p ytan berr olika omrden handlar en tredjedel i sjlva verket
om invandring. Sverigedemokraterna har frsta halvan av mandatperioden
frskt bredda partiet och prata om frgor som kriminalpolitik och ldres
villkor. Utan strre framgng. Det grundlggande problemet fr SD r att de
bara har en frga. De ogillar mnniskor frn andra lnder. Lser man deras
motioner r den rasistiska grundsynen genomgende. Oavsett politisk frga
r lsningen frre invandrare och hrdare tag mot de som r fdda utom428
lands eller har frldrar fdda utomlands.
Samma dag som Aftonbladet skriver detta briserar en politisk
bomb. Det visar sig att det finns en drygt tv r gammal film dr
Sverigedemokraternas ekonomiske talesman Erik Almqvist hamnar i brk med ngra personer p Kungsgatan i Stockholm och att
han dr anvnder grova knsord och rasistiska tillmlen. Expres-

428

http://www.aftonbladet.se/ledare/article15771832.ab

372

sen har kommit ver filmen och lgger ut den. Som ett resultat
tvingas Almqvist att lmna samtliga sina politiska uppdrag och
senare ven sin plats i riksdagen. Den frklaring han sjlv lgger
ut p Facebook lyder som fljer:
Expressen hvdar nu att man har videoklipp som styrker pstendena frn
tjafset p Kungsgatan fr ngra r sedan. Det frvnar mig fr jag minns
inget av de orden som psts och det gr mig sklart rejlt ngerfull. Det
man br frst i sammanhanget r att detta hnde fr 2,5 r sedan, en tidig
morgon efter krogen nr vi har ett flertal personer p oss som hetsar och
kallar oss rasister och ger sig p oss fysiskt. En av dem hade som bekant
ocks kallat oss fr "rasister", "riksmongon" mm i veckorna innan p
youtube.
Detta under en tid d jag flera gnger blev attackerad p stan, fick mitt
hem snderslaget, hade blivit sparkad frn jobbet pga partibok mm. Jag har,
i samrd med partiet, jobbat med den bittra och hmndlystna sidan av mig
sjlv lnge nu och helt ndrat levnadsmnster fr att aldrig hamna i dylika
situationer. Jag r hemskt ledsen fr att ett par av mina allra vrsta och
smsta gonblick i livet har kommit fram nu ngra r senare.
Knns surt nr det gamla kommer efter, fr det kndes som att jag hade
brjat komma lngt ifrn den tiden d man upplevde vld och hot dagligen
fr att nu kunna brja leva ett mer "normalt" liv med mer positiv och konstruktiv energi.
Att Erik Almqvist r ngerfull, att det handlar om en hndelse fr
mer n tv r sedan, att han mister sin lgenhet i Stockholms innerstad och sitt livvaktsskydd som han har ftt p grund av hot
samt att han skiljs frn alla sina politiska uppdrag och sin plats i
riksdagen och att partiledaren Jimmie kesson frklarar att detta
r en av de absolut hrdaste smllarna mot partiet och dessutom
en av de strsta prvningar han personligen utsatts fr, hindrar
inte Expressens Ann-Charlotte Marteus frn att sl till med full
kraft. P Expressens ledarsida p ntet skriver hon, och hr kan
man verkligen sga att det r en kraftfull varning riktad till dem

373

som knner sig lockade att g med i eller rsta p Sverigedemokraterna:

Filmen med Erik Almqvist och hans kumpaner. Christian Westling och Kent
Ekeroth, fr mig att tnka p tyskt 30-tal. Ja jag vet att det r en drastisk
liknelse. Men det pminner om hur ett visst, stort parti hade huliganer som
spred vld p stan, medan de slipsprydda gick den parlamentariska vgen till
makten.
Erik Almqvist har ena foten i parlamentet, den andra i en stlskodd knga.
Se hur vant han sparkar. Se s vant han stter upp armarna i attackposition.
Det knns som om han drmmer om den framtid d han kan hota och sl
ner icke-blonda svenskar p gatan utan att det r ngot problem. Det knns
som om han vntar p den framtiden. Som om han tror att den kommer,
dagen d han kan ha kngor p bda ftterna. Han hotar Soran Ismail med
att denna gyllene gryning nalkas.
Erik Almqvist ljg fr Expressens David Baas om vad som hnde den dr
natten 2010. Det r inte chockerande. Det krvs inga strre psykologiska
insikter fr att se att Sverigedemokrater r lgnare. Jimmie kesson ljuger
varenda gng han stter p sig sin statsmannamssiga min och sger ngot
lgmlt. Inte alltid med ord, men hans uppsyn ljuger alltid. Jimmie kesson
r sina huliganers hgste hrfrare. Glm inte det.
Det r inte heller chockerande att det trngs ord som blatte, babbe, hora
och fitta i en Sverigedemokrats mun. Det r dock lite chockerande att Kent
Ekeroth filmar detta och behller filmen.
Men om man tnker efter r det inte s chockerande, heller. Det hr r ju
en underhllningsfilm fr SD-huliganerna. En prla. En klassiker. Snt mste
bevaras.
En sak r dock verkligt chockerande: sverigedemokraternas skratt nr de
gr drifrn. De var inte ens arga. De var upprymda. De hade haft det ddskul. Alla blev rdda fr oss!
Det var kul att skrmmas, kul att hota, kul att brka med den fantastiske
Soran Ismail och den fantastiska Anna strand.
Ingen anstndig mnniska kan rsta p SD. S r det bara. Att ge sitt std

374

t SD r att ge huliganer med psykopatiska gapskratt i fickan, en del av makten ver landet. Det r oursktligt.
Kan Erik Almqvist och Kent Ekeroth sitta kvar i riksdagen efter detta. Om
429
Sverigedemokraterna fr bestmma: JAMENVISST!
Den frga som gjort att Sverigedemokraterna vuxit till tredje
strsta parti i opinionsmtningarna invandringspolitiken tas
inte upp i ngot av alla de medier som denna dag i mitten av november 2012 gjorde det mer n tv r gamla brket till huvudnyhet. Fr att bara nmna ett exempel, i Dagens Nyheter gnades
ledaren, DN Debatt och fyra helsidor av nyhetsrapporteringen t
denna hndelse. Andra medier fljde samma mnster.
Det finns naturligtvis inga urskter fr huliganism och rasistiskt
vld men man kan undra hur mediernas reaktion ska tolkas med
avseende p huvudfrgan: stdjer de verkligen den massinvandring som de vriga riksdagspartierna bddat fr?
Et svensk tabu
En mttstock p den tilltna respektive frbjudna offentliga diskussionen, inte bara i Sverige och Danmark utan i alla de nordiska
lnderna, r temat demografisk frndring. I Sverige har befolkningen med utlndsk bakgrund kat nstan tjugo gnger i frhllande till den med svensk bakgrund (se kapitlet om invandringsstatistik). Trots att siffran r betydligt lgre i Danmark, kan nd
danska journalister ppet skriva om sina farhgor. Exempelvis
skriver Morten Uhrskov Jensen att sedan den nuvarande danska
utlnningslagen kom till 1983 s har minst 385.000 ickevsterlndska invandrare kommit till Danmark. Han anser att det br
rcka med det om det skattefinansierade vlfrdssamhllet ska
best ekonomiskt intakt, med en framtida vstlig livsstil och levnadsstandard. Liknande sikter framfr Uhrskov Jensen och

429

http://bloggar.expressen.se/opinionsbloggen/2012/11/alla-blev-radda-for-oss/

375

andra kolleger p bloggar och i krnikor i Jyllands-Posten.430

Nr en av frfattarna till den hr boken, Gunnar Sandelin, i en
debattartikel presenterade fakta om den demografiska frndring
av Sverige som medierna frtigit, nekades den publicering av debattredaktrerna vid vra sex strsta morgon- och dagstidningar.
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Gteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen tackade samtliga
nej utan att motivera sina svar. Det gjorde ocks ngra strre
landsortstidningar. Nyhetssajten Newsmill avbjde artikeln som
den var i nuvarande form. Dremot publicerades den i JyllandsPosten under rubriken Et svensk tabu. 431 Den bemttes med
bland annat fljande tnkvrda rader i ett kommentatorsflt av
signaturen Marit:
Etniske svensker, de som er igjen av dem, er rammet av en kollektiv psykose.
Denne sykdommen er vanskelig helbrede, da total virkelighetsfornektelse
er det fremste symptomet. Dette frer til innbitte vrangforestillinger om
hvordan verden ser ut. Pasientene tror de har ftt en gudegitt oppgave:
redde all verdens mennesker fra seg selv. Like innbitte er svenskene p at
Sverige er det landet i verden hvor alle og enhver, fra alle kanter av kloden,
har rett til bosette seg. Og at ursvenskene m gi fra seg det de har av verdi
til nybyggarna. Det er stor enighet blant de psykotiske svenskene om
dette. Desverre er sykdommen uhelbredelig, og ingen forskere har hittil
funnet det interessant underske hvorfor akkurat svenskene er angrepet.
432
De overlater dette til eventuelle senere generasjoner.
Vi frstr inte varfr man mste g till ett grannland fr att diskutera en dramatisk befolkningsfrndring som just nu pgr hr
hemma. Fakta i artikeln visar att den utlandsfdda befolkningen

430

http://jyllands-posten.dk/blogs/
Artikeln publicerades i Jyllands Postens papperstidning 30 oktober 2012, men inte online.
Drav denna lnk: http://snaphanen.dk/2012/11/01/gunnar-sandelin-et-svensk-tabu/
432
http://www.rights.no/2012/10/en-svensk-journalist-vager/
431

376

(utrikes fdda eller inrikes fdda med tv utrikesfdda frldrar)

kat med 569.000 personer mellan 2000 och 2011 medan befolkningen med svensk bakgrund endast kat med 30.000 personer. I
artikeln nmns att detta r en ickefrga fr det politiska etablissemanget och fr medierna i Sverige.
Att s r fallet visar nedanstende ledarstick skrivet i Dagens
Nyheter den 20 november 2012 under rubriken Jrnrren krossade nybygget. Dr kan man bland annat lsa:
Finns det verkligen behov av ett civiliserat invandringskritiskt parti? Frmodligen inte, eftersom de flesta civiliserade vljare som r skeptiska mot den
svenska integrationspolitiken inte tycker att den r en srskilt viktig frga i
433
jmfrelse med till exempel arbetslshet, omsorg och skola.
Erik Helmerson r vanligtvis en klok kommentator till nyhetsfldet men hr exemplifierar han tydligt hur svrt journalister har
att avlsa strmningar i samhllet. Frgan om det verkligen finns
behov av ett invandringskritiskt parti vare sig det r civiliserat
eller inte r redan besvarad genom Sverigedemokraternas framgngar. Att drefter sga att detta inte r en srskilt viktig frga
gr att man undrar frn vilken planet han kikar p Sverige. Massinvandringen pverkar sjlvklart arbetsmarknaden, ldrevrden,
sjukvrden och skolan, andra viktiga vlfrdskvaliteter onmnda.
Varfr informerar inte journalisterna om en pgende historisk
befolkningsfrndring och dess konsekvenser? Anses det rasistiskt
eller frmlingsfientligt? I s fall varfr? Och varfr skulle det vara
otilltet att diskutera vad invandringen betyder fr framtiden i det
land dr vi lever?
I stllet fr information fr vi moralkakor och skrivbordsfabricerade instruktioner. S hr heter det t.ex. i ett av alla dessa dokument som sprids i skolor och andra institutioner runt om i landet:

433

http://www.dn.se/ledare/signerat/jarnroren-krossade-nybygget

377

Vid spridning av rasistiskt, frmlingsfientligt eller annat diskriminerande

material ssom t.ex. flygblad eller affischer har all personal p enheten ansvar att genast stoppa denna spridning. Ledningen skall drefter snarast
informeras om materialet och om vem som spridit detta.
Om ngon p enheten br rasistiska, frmlingsfientliga eller andra diskriminerande symboler eller spelar musik med samma budskap r det personalens skyldighet att sga till personen att detta inte r tilltet samt rapportera
till ledningen som beslutar om eventuella fortsatta tgrder som till exempel polisanmlan.
Personalen p enheten skall ingripa om ngon anvnder skllsord med rasistiska, frmlingsfientliga eller diskriminerande innebrd. Om detta nd
inte upphr rapporteras detta till ledning.
Ledning tar beslut om tgrder ssom kontakt med likabehandlingsteamet,
information till berrd personal, insatser frn elevvrden, polisanmlan, och
avstngning eller frvisning frn skolan enligt de statliga styrdokumenten.
Den person som utsatts fr rasism, frmlingsfientlighet eller diskriminering
erbjuds stdjande samtal hos kurator.
I det fall personal p skolan ger uttryck fr frmlingsfientlighet, rasism eller
diskriminering skall detta direkt anmlas till skolledning som ansvarar vidare
434
fr rendet.
Det lter bra eller hur? Vad som saknas r kunskaper om var
denna typ av vlordnade instruktioner landar. Nr frgor om skolornas problem, befolkningsfrndringar, asylbedrgerier och invandringens kostnader inte behandlas i offentligheten ljus vxer
sig i stllet frustrationen allt starkare. Ibland vergr den till
vanmakt och ven rent hat, vilket har manifesterat sig i vissa flt
p ntet. Ska vi i framtiden slippa att krafter lngt till hger om
Sverigedemokraterna kapar denna explosiva frga och drmed
ocks drar till sig skaror som knner sig frda bakom ljuset, r det

434

http://www.skara.se/download/18.4287ba5a1369924633d13eb4/Kvalificerad+Automationstek
niker++Plan+mot+diskriminering+och+kr%C3%A4nkande+behandling.pdf

378

hg tid att politiker och medier slutar upp med att vilseleda medborgarna genom att utelmna relevanta fakta.
Denna diskussion kan allts inte fras p hemmaplan. Det ser
den politiskt korrekta censuren till. S r det inte i Danmark.
Hyllningskren
Lt oss tervnda till Lena Sundstrms bok, som r ett slags hatkrleksfrklaring till Danmark. Under det danska gemytet anser
hon att det finns en brutal instllning till mnniskor som kommer
utifrn, materialiserat i Danskt Folkepartis framgngar. Titeln
Vrdens lyckligaste folk med sitt vykortsliknande omslag med
frfattarinnan med ett litet lamm i famnen i ett bljande danskt
landskap med rdvita flaggor, r en ironi, men det underliggande
budskapet gr det inte att missa: m det inte g lika galet med
Sverige som med broderlandet i sder!
Sundstrm, som bosatt sig under tre mnader i Kpenhamns invandrartta Nrrebro, betraktades vid hemkomsten av sina anhngare som en upptcktsresande. Hon hade begett sig till en
oknd kontinent, och kommit hem med Danmarks sjl i cykelkorgen. Flera recensenter sg boken som ett ypperligt exempel p
underskande journalistik. En vanlig sikt i medierna var att Lena
Sundstrm lyfte fram en sann bild av ett ppet folk som blivit ppet frmlingsfientligt.
Sverige intresserar sig inte srskilt mycket fr Danmark, men
det borde vi av ren sjlvbevarelsedrift gra, ansg Svenska Dagbladets kulturskribent Hkan Arvidsson, som sjlv arbetat 35 r i
Danmark. Under rubriken Allt om Danmark du inte fick veta p
Tivoli utbrister han ntligen! nr han fr tillgng till Sundstrms rapport frn andra sidan sundet. Drefter konstaterar han
att han har lst ett nra nog fullndat reportage. Budskapet r att
Sundstrm r en upplyst whistleblower som vill varna oss alla:
I Sverige har vi i och fr sig haft tendenser i samma riktning men de har hittills kvvts i sin linda och inte ntt det inflytande som dessa hllningar har i

379

Danmark. I Sverige tycks man heller inte intressera sig nmnvrt fr vad som
hnder i det sdra grannlandet vilket jag finner mrkligast av allt. Vi r ju
inte immuna mot sdana attityder som breder ut sig i Danmark och vi borde
av ren sjlvbevarelsedrift intressera oss fr utvecklingen dr. Sanningen r
nmligen den att Danmark inte lngre r ett angenmt land att vistas i fr
435
utlnningar och det gller ven svenskar.
Sydsvenskans recensent Amanda Svensson r inne p samma
linje. Efter att ha konstaterat att Danmark inte lngre r samma
mysiga Legoland som det var fr tio r sedan, fortstter hon:
I Sverige frfasar vi oss. Men likheterna mellan Sverige och Danmark r obehagligt mnga. ven om Lena Sundstrm inte ger den svenska debatten lika
mycket utrymme som jag hade frvntat mig, r det ganska ltt att se att
svensk invandringspolitik rullar fram i danska hjulspr. Sprktest? Frsvrad
436
anhriginvandring? Frslag i Sverige, realiteter i vrt grannland.
Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linkpings universitet och
en av Dagens Nyheters kulturskribenter, recenserade Lena Sundstrm i Aftonbladet (det anses ndvndigt med en utanfr tidningen stende journalist eftersom Sundstrm sjlv r krnikr i Aftonbladet) med fljande rader:
Danskarna r sjukligt besatta av muhammedanerne och de fremmede.
Sundstrm har genomfrt idn som andra journalister bara pratat om: bosatt sig i landet fr att ska en frklaring. Hennes reportage infriar frvntningarna. Vad som i frstone liknar en snabbresa ver Sundet djupnar till en
lika underhllande som nyansrik rundmlning av dansk nutid. Vrldens lyckligaste folk frenar krnikrens rappa tillslag med antropologens fundersamhet. Lgg drtill Sundstrms journalistiska fotarbete platsbesk p

435
436

http://www.svd.se/kultur/litteratur/allt-om-danmark-du-inte-fick-veta-pa-tivoli_3512073.svd
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/pa-vakt-i-legoland/

380

sprkkurser och flyktingfrlggningar, intervjuer med vanligt folk och ledare

437
ver hela den politiska skalan och man har en vidunderlig kombination.
Sgningarna
En som avstr frn att delta i hyllningskren ver den Sundstrmska vrldsbilden r tidskriften Axess dvarande chefredaktr
Johan Lundberg. Hans recension r ett enda lngt avstndstagande. Lundberg inleder med fljande rader:
Det finns ingen anledning att hymla om det: Lena Sundstrms bok Vrldens
lyckligaste folk r en av de mer obehagliga bcker jag har lst. 438
Medan Stefan Jonsson uttrycker sin oreserverade beundran, menar Johan Lundberg att Lena Sundstrm inte ens har gjort sig
mdan att frdjupa sig i de problem som hon vill beskriva. Bland
annat lyser hela hennes okunnighet igenom vad gller islam i alla
dess varianter. Lundberg tycker att Sundstrm genom sin sjlvtillrcklighet och brist p dmjukhet, i kombination med ett djupare
ointresse fr sakfrgornas komplexitet, egentligen bara uttrycker
sina egna frutfattade meningar och sitt frakt fr alla dem som
inte rkar tycka som hon. Han skriver:
Nutida svenska vrderingar, huvudsakligen framfrda av mnniskor som bor
i Stockholm och arbetar inom media, framstlls i boken genomgende som
ett slags obestridliga sanningar, som man aldrig behver argumentera
nmnvrt fr. Det obehagliga med boken har inte minst att gra med just
denna attityd, vilken noga besett uppvisar en ptaglig likhet med instllningen hos de danska rasister som Sundstrm sger sig vnda sig emot
/./439

437
438
439

http://www.aftonbladet.se/kultur/article11990226.ab
http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=524
Axess a.a.

381

Johan Lundberg menar att denna Lena Sundstrms inskrnkthet

gr det omjligt att lsa hennes bok med behllning. Att det p
ngot stt r befogat att knna skepsis och oro infr tendenser
inom nutida islam frnekas lika envetet som tjurigt. Hon ignorerar
terrorattackerna i Londons tunnelbana 2005 (med ett femtiotal
ddsoffer), Rushdieaffren (med ett fyrtiotal dda) och 11 september-attentaten och jmfr hotet frn islamismen med larm om bakterier i kttfrs och lsgodis.
En annan upprrd kritiker r kulturskribenten Tomas Polvall
som i Norrkpings Tidningar betecknar Lena Sundstrms bok som
en vrngbild: sllsynt innehllsls och okunnig. Samtidigt gav Polvall sin egen motbild av Danmark:
Om Sundstrm tagit paus frn sina frdomar och lmnat lgenheten p Nrrebro och begivit sig ut i Danmark hade hon mtt andra uppfattningar om
vad danskarna tycker om sitt land. Kanske hade hon lrt sig ngot om hur
vrldens lyckligaste folk har det. I Jylland kunde hon beskt arbetsplatser
dr invandrare blivit integrerade p samma goda stt som i Gnosj. P
danska sjukhus kunde hon talat med ngon av de tusentals lkare och sjukskterskor frn Sverige och andra lnder som tjnar s mycket att svenska
440
lner framstr som fickpengar.
En dansk motbok
Som svar p Lena Sundstrms bok grs en motresa Malm-Kiruna
tur och retur av historikern och krnikren vid Jyllands-Posten,
Mikael Jalving.441 Ett r tidigare hade Mikael Jalving skrivit en
debattartikel i Expressen. Den fungerade som ett slags avstamp
infr den kommande boken och dr kan man bland annat lsa:
Nr svenskar vill sl sig fr brstet i politiska eller sociala frgor hackar de p
Danmark. Danmark r en ideologisk markr, en rituell antites till svenskt

440
441

http://www.nt.se/kultur/default.aspx?articleid=5486305
Jalving a.a.

382

konsensus. Men den allmnna svenska uppfattningen av Danmark sger

442
minst lika mycket om svenskarna som om danskarna.
Jalving inleder med att beskriva Sverige som ytterligheternas
land. Det r aldrig de sansade utan de extrema som har makten. I
hans gon r Sverige ett socialt experiment som frndrats s
snabbt att associationerna gr till den katolska kyrkan. I biktstolen sitter de ngsliga avfllingarna, vars sikter demoniserats av
en frnekelse- och utfrysningskultur styrd av politiker, mainstreammedier och akademiker. Nu sker dissidenterna blidka den
politiskt korrekta makten genom att be om syndernas frltelse s
att de, om n lite maltrterade, kan f tervnda till den konsensustrygga frskocken. Vl dr odlar svensken sin sjlvuppfattning,
grandios i frhllande till verkligheten. En gng var vi en stormakt han citerar frfattaren och debattren Susanna Popova
som sger att det gav oss storhetsvansinne. Den katastrofala
diskrepansen mellan bilden av Sverige som den bsta av vrldar
och verkligheten med massiv invandring, problematisk mngkultur och islams pverkan mrks srskilt hos myndigheter och medier, hvdar Jalving. Han uppehller sig srskilt vid svenska
myndigheters frmga att mrka etnicitet nr det gller kriminalitet, sjukskrivningar, bidragsberoende och andra trande poster i
samhllet.
I boken intervjuas forskaren Janus Brandin vid Kpenhamns
Universitet. Han har kommit fram till att sjukskrivningsfrekvensen hos ickevsterlndska invandrare p den svenska arbetsmarknaden r fyra gnger s hg som fr arbetsstyrkan med
svensk bakgrund. Dock upplever Brandin det som problematiskt
att samla in sdant datamaterial.

442

http://www.expressen.se/debatt/kritik-mot-danmark-hyckleri-pa-hog-niva/

383

Nr jag skrev rapporten och samlade in materialet mtte jag ett relativt stort
motstnd frn bde den etablerade forskningen, men det var srskilt de
etablerade offentliga institutionerna som valde att motarbeta, skicka mig
runt och helst inte svara. Forskare frn flera universitet ville ver huvudtaget inte tala med mig.
I en debattartikel p nyhetssajten Newsmill sammanfattade Janus
Brandin sina erfarenheter:
Fr det frsta r det tabu i Sverige att offentligt koppla ihop samhllsproblem med etnicitet. Det rder en svensk offentlig konsensus hos politiker, myndigheter, medier och forskare som gr att integrationsdebatten
kvvs. Det uppfattas ocks som diskriminerande och frmlingsfientligt att
443
framstlla invandrare som en orsak till den misslyckade integrationen.
Vad tror svensken p? Vilka vrderingar har hon/han? undrar
Jalving och frgar sig vad vi har att erbjuda invandrare/asylskande som skulle vara s trvrt i vr livsstil? Nr en skola
brinner varje dag i invandrartta omrden, borde svenskarna i
stllet se de enorma problem som omger dem. Eller r det som frfattaren och journalisten Lars berg i september 2010 skrev p
DN Debatt, att vlvilliga svenskar ser p invandrare som husdjur?444 Som man nu i andra och tredje generation ska ge en skl
mat om dagen s att de inte svinar ned eller frstr soffan?, tilllgger Jalving.
Jalvings bild av Sverige r ett land som nr det gller invandringsfrgor krackelerat av likriktning och anpassning och frsetts
med en tom men politiskt korrekt fasad. Underrubriken En resa i
tystnadens rike sammanfattar frfattarens intryck. Sverige r
landet dr det er bedst at holde kaeft.

443
http://www.newsmill.se/artikel/2011/01/24/danmark-r-b-ttre-p-att-integrera-invandrare-parbetsmarknaden
444
http://www.dn.se/debatt/godhjartade-svenskar-ser-pa-invandrare-som-husdjur

384

Eftersom Jalving skrivit en motbok till Lena Sundstrms bok om

Danmark kommenterar han givetvis ocks hennes pstenden.
Hon attackeras fr att vara den svenska elitens budbrare av det
Utopia den vill skapa: utan frdomar, utan ktt och blod och
mnsklig energi, ett reservat som r dmt att misslyckas. Och
verallt mter Mikael Jalving tystnaden i denna Prozac Nation.
En dansk skalle
Hur mottogs Mikael Jalvings bok i de svenska och danska finrummen? Nedan fljer ngra exempel. Som man kunde misstnka
gjorde hans iakttagelser inte ngon omedelbar succ hos svenska
opinionsbildare. Jalving kritiserades fr att ha frutfattade meningar och genomgende avfrdades boken som en av JyllandsPosten orkestrerad hmndaktion mot Lena Sundstrms alster om
dansk frmlingsfientlighet. Detta r reportagejournalistik som
revanschmetod, skriver Svenska Dagbladet och ger sgningen rubriken En huvudls dansk skalle.
Jalving gav sitt reportage undertiteln En resa genom tystnadens rike. Men enligt svenska kritiker motbevisas detta pstende av att han aldrig behvt anstrnga sig fr att hitta de alternativa rster han letar efter (en Johan Lundberg, en Thomas
Nydahl, en Camilla Lindberg). Det finska Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir menar i Svenska Dagbladet att boken snarare
r ett utmrkt bevis fr att den svenska debatten r synnerligen
livskraftig.445
Dagens Nyheter bermmer Jalving fr hans flinka och spirituella
penna, men tycker att han r frlorad i ett redan uttnkt koncept.
Allt vad han vill hra r en riktigt htsk debatt om invandring
och muslimer, skriver DN:s Lars Linder och drar sin slutsats:

445

http://www.svd.se/kultur/litteratur/huvudlos-dansk-skalle_6043503.svd

385

Efterhand frstr man ocks att Jalving inte alls r s nyfiken som han ltsas.
Han hade alla svaren redan innan han korsade Sundet och vljer sannings446
vittnen drefter. //
Nog fr att Sverige tl att synas i smmarna, men Lars Linder
menar att den spegel Jalving hller upp bara syftar till att vcka
obehag. En pamflett, mest fr hemmabruk, som en gng fr alla
ska avskrcka danskarna frn allt som luktar svensk invandringspolitik.
Sydsvenskan gr i samma tonart: Jalvings resa r en roadmovie
i tervndsgrnd och det r en frmlingsfientlig sdan. Lars Trier
Mogensen, politisk redaktr p Politiken har kallats in fr att
hlla i pennan och han avfrdar tmligen lttsinnigt bokens innehll och gr i stllet ett utfall mot dess ideologiska kompass. Det
mrks att Politiken och Jyllands-Posten r tv motpoler i danska
medier.
Sverigedemokraternas kraftfullaste fresprkare finns i Danmark, nrmare
bestmt bland Mikael Jalving och hans neosnapphanar. De hnger sig t en
revolutionsromantik, som strcker sig nda tillbaka till gerillakrigen mot den
svenska ockupationsmakten i Skneland, och betraktar idag Sverigedemo447
kraterna som en undertryckt frihetsrrelse.
ven om man inte kan tala om ngon unison hyllningskr i grannlandets press, s har de danska tidningarna lttare att ta till sig
Jalvings bild av Sverige som tystnadens rike. Uppdragsgivaren
Jyllands-Postens recensent r givetvis inte negativ i sin helhetsbedmning, och ger fyra av sex mjliga pong med motiveringen:
Rodet (rrig) i begyndelsen, siden mere afklaret og gennemtnkt.

446
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/mikael-jalving-absolut-sverige-en-rejse-i-tavshedensrige
447
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/roadmovie-i-atervandsgrand/

386

Hold fast i bogen Absolut Sverige, fordi det lnner sig. 448
Mer uppskattning fr Mikael Jalving i Kristeligt Dagblad som
under rubriken Ngot r ruttet i Sverige finner att boken p ett
underhllande stt undersker de tysta, otillgngliga och gtfulla
svenskarnas slappa och multikulturalistiska integrationspolitik:
Iflge Jalving er den svenske mde prget af fortrngning og lg p i den
offentlige debat, og det kan man kun give ham ret i. Stilen i bogen er en
smule "new journalism", som vil have en tendens til at appellere strkere til
dem, der p forhnd er enige med forfatteren, hvorimod modstandere bli449
ver hgtet af. P Politiken hader de allerede bogen som pesten
Mycket riktigt snker Politiken betyget till tv av sex mjliga pong, bland annat med invndningen att Jalvings turer runt pstendet att Sverige hller p att avskaffa sig sjlvt som nation i
lngden blir trkig lsning. Tidningen menar att Jalving frsker
sig p en gonzojournalistisk twist frn sitt rum p Hilton Hotel,
men misslyckas i en sdan journalistisk strvan. 450
Mske er problemet ikke, at Sverige er tavshedens rige. Mske er problemet, at forfatteren aldrig rigtig opsger samtalen eller forsger at forst
451
svenskerne og deres udlndingedebat p deres egne prmisser?
Emellertid, det gr inte att frneka att Mikael Jalving frn sin utgngspunkt dammsuger landet Sverige p ett mnga gnger trffskert, tnkvrt och roligt stt. Ett exempel som sticker ut r nr
han mter en tvrarg politiker och samhllsdebattr i socialdemo-

448

http://www.jyllands-posten.dk/abonnement/anmeldelser/litteratur/article2349666.ece
http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/410514:Kultur--Noget-er-raaddent-i-Sverige
450
Gonzojournalistik r en supersubjektiv form av reportageskrivande i frhllande till objektet,
som frn brjan tillskrevs den amerikanske frfattaren Hunter S. Thompson (1937-2005).
451
http://politiken.dk/kultur/boger/ECE1210826/debatbog-om-sverige-drager-konklusioner-ikikset-gonzostil/
449

387

kraten Nalin Pekgul, vilken hjer rsten mot intervjuaren, som

inte kunnat lta bli att dra p de danska smilbanden nr hon kallar Muhammed fr en stor feminist. Nalin Pekgul tilltalar
Jalving min fine vn och slr nven i bordet s att kaffekopparna
hoppar inne p socialdemokraternas huvudkansli i Stockholm.
Drefter fastslr hon att om islams grundare vore i livet idag
skulle han minsann ocks ha varit en socialdemokratisk reformist.
Nstan ett r senare skriver Nalin Pekgul p debattsajten
Newsmill att hon i mtet med Jalving ville bidra med att sprida en
nyanserad bild av muslimer i den danska debatten, men i stllet
blev hon intervjuad av en riktig islamofob. Pekgul kommer aldrig
att lsa Jalvings bok och sger sig vara glad ver att hon inte kom
till Danmark utan att hennes frldrar i stllet valde Sverige som
asylland.
Jag har varit i offentligheten i tjugo r och har intervjuats av hundratals
journalister, men jag har aldrig mtt s illa som under intervjun med den
danske journalisten Mikael Jalving. Det r tom bttre att tala med Jimmie
452
kesson.
Dissidenter och utanfrskap
I ett kapitel om Dissidenternas Sverige vnder Jalving p den
islamofobiska steken och undrar om det inte tvrtom r s att den
stora invandringen av muslimer till Sverige och islams pverkan
p det svenska samhllet har medfrt att det r svenskarna som
har frfrmligats. Han intervjuar frfattaren, tidigare journalisten
och bloggaren Thomas Nydahl som sger att frldragenerationens erfarenheter inte lngre r relevanta. Eftersom denna
generations intellektuella har ett djupt rotat tabu mot att ppet
kritisera ngonting som har med invandring att gra, klarar de

452

http://www.newsmill.se/artikel/2011/04/04/islamofobin-har-f-rgiftat-hela-det-danska-samhllet

388

inte att kritiskt reflektera ver vad islam innebr fr Sverige.

Nydahl talar om att frska vara hemma i hemlsheten, en klassisk verlevnadsstrategi fr en dissident. 453
Samtidens svenska intellektuella r s gott som alltid p de godas sida och sger i princip aldrig ett kritiskt ord om hur ppna
grnser pverkar dem som levt lnge hr. D samhllet p mycket
kort historisk tid i grunden har blivit radikalt annorlunda, har
ocks de mentala livsbetingelserna frndrats, dvs hur vi upplever,
bedmer verkligheten. Thomas Nydahl, som sjlv r fosterfar till
en idag vuxen chilensk flicka, knner sig som en frmmande fgel i
sitt eget land, och Jalving suger p den svenska konstruk-tionen
utanfrskap. Begreppet tycks honom nst intill exotiskt, och han
frskrar sina danska lsare: Utanfrskap hedder det. Udenforskab. Hur man ska kunna ta sig ut ur ett utanfrskap, frgar
Jalving. Det r ett begrepp som marginaliserar och gr mnniskor
till offer.
Jalving drar slutsatsen att det finns ett krav p att alla svenskar
enas under en kollektiv narcissistisk sjlvbild, vilken i grunden
avsljar vra imperialistiska ambitioner. Under 1600-talets stormaktstid satte svenskarna den politiska dagordningen i Europa.
Idag delar man ut nobelpris och r vrldssamvete. En gng i tiden
var svenskarna krigare och stolta ver det. Idag r de domare och
lika stolta ver det.
Den liljevita eliten
I danska medier kan en bild av Sverige frmedlas, som aldrig
skulle kunna publiceras p vr sida av sundet: bilden av ett land
som hller p att g under p grund av en okontrollerad asyl- och
anhriginvandring frn den ickevsterlndska kulturkretsen. Mest
frfrad ver utvecklingen i Sverige r man, inte ovntat, p Jyllands-Posten.

453

http://nydahlsoccident.blogspot.se/

389

Liksom Mikael Jalving skriver Morten Uhrskov Jensen krnikor

och bloggar fr denna tidning. Uhrskov Jensen r historiker och
redaktr fr den nationalkonservativa tidsskriften Nomos och
bland annat frfattare till boken Invandringens pris (2012). Han
beskriver ett Danmark som blir fattigare av ickevsterlndsk invandring, men dr berrs ocks Sverige och andra lnder. Frfattaren har i sina krnikor och bloggar uttalat att det str mycket
vrre till med Sverige, som redan har passerat the point of no return. I framfr allt Jyllands-Posten och Weekendavisen finns en
bild av Sverige som vi inte fr lsa om p hemmaplan: en blivande
fattigkyrkogrd, dr bara ddsmssan terstr. Troligen har Morten Uhrskov Jensen formulerat denna undergngsbild tydligast:
Den svenske politiske elite styrter i disse r landet ned i et konomisk, socialt, kulturelt og religist kaos. Den enorme indvandring vil forvandle Sverige
til en fattiggrd med fuldstndig uberegnelige konsekvenser til flge. De
ikke-vestlige i Sverige klarer sig s skrmmende ringe, at det ikke kan vre
anderledes. Hvad der derefter vil ske, er rlig talt ikke rart at tnke p. 454
Det Sverige och Danmark emellertid har gemensamt r samma
liljevita politiska elit. Aldrig att de skulle bostta sig i de omrden dr de mnniskor bor, som de har bjudit in i landet. Dagens
Nyheter publicerade i augusti 2012 en underskning av var Stockholms politiker bor ngonstans. Det var tydligt att de skydde invandrartta lginkomstomrden. Exempelvis bodde inte ett enda
borgarrd utanfr innerstaden. I bloggosfren levererades bland
annat fljande kommentar:
S-ordfrande Gran Persson var p sin tid p valturn ute i miljonprogramsgettona och fick frgan om han skulle kunna bo dr sjlv, ngot
som han infr rullande kamera inte hade ngra problem att ljuga om. Visst

454

http://blogs.jp.dk/setfrahoejre/2012/09/09/lidt-tal-fra-sverige/

390

kunde han tnka sig det sa Persson, fr hr fanns ju s mnga fina mnniskor. Lite senare nr Persson behvde en lgenhet i Stockholm som komplement till sin herrgrd ringde han frsts Wallenstam och fick ett hyres455
kontrakt p en fin innerstadsadress.
I en intervju fr socialdemokraternas ledare Stefan Lfven frgan
om han skulle kunna tnka sig att bo i Tensta. Han svarade Ja,
jag har inte ngot principiellt emot att bo dr. Absolut inte. Det
hade kostat honom vljare att sga att dr vill han absolut inte bo.
Dremot kostar det honom inte ett skvatt att sga att han inte har
ngot principiellt emot att bo dr. Vi misstnker starkt att chanserna fr att det socialdemokratiska arbetarpartiets ledare skulle
bostta sig i Tensta r ungefr lika stora som att han bostter sig
p mnen. I samma intervju sger Lfven ocks:
- Det som behvs r bttre utbildningsinsatser fr att gra mnniskor mer
kldda fr dagens och morgondagens jobb. Ett av problemen i Stockholm r
ocks att vi har en ganska stor segregation. I en global ekonomi, nr vi har
en sdan i rikedom i mnniskor frn alla mjliga vrldsdelar att vi inte tar
tillvara p mnniskor. Det r en stor brist.
Varfr grs inte det idag?
- Jag har funderat vldigt mycket p det, nr jag genom ren kt taxi hr och
trffat s mnga ingenjrer, lkare, vet inte vad, som sitter och kr taxi. Vi
gr uppenbarligen ngonting som inte r tillrckligt bra. Jag har inte den
exakta lsningen, men det finns en diskriminering i vrt samhlle vi mste
erknna det. Det behver inte vara att folk tnker "Vi ska inte anstlla invandrare". Jag vill betona att det inte r ngon medveten diskriminering
eller rasism men om vi har s mnga invandrare som inte kommer ut p arbetsmarknaden s finns det ett systemfel. Fr mnga har jttebra utbildning
456
och kommer hit frdigutbildade.

455

http://avpixlat.info/2012/08/29/stockholms-politiker-bor-invandrarfritt/

456

http://www.dn.se/sthlm/s-satter-ned-foten-om-forbifarten

391

Systemfelet r just att politiker tror som Stefan Lfven. I verkligheten r det inte ngot samhlleligt problem med ingenjrer och
lkare som kr taxi. De jobbar och frsrjer sig sjlva. Ngon gng
nr de kom till Sverige gjorde de valet att det versteg deras frmga alternativt att det kostade dem fr mycket att komplettera
sina kunskaper p ett sdant stt att de blev attraktiva p arbetsmarknaden.
Stefan Lfven har samma kvalitet p sin argumentering och sina
kunskaper om invandrare som andra makthavare. Dessa taxichauffrer dyker ganska ofta upp i den politiska retoriken.
Lfven sger inte det man kan krva av en ansvarsfull partiledare, alldeles oavsett vilket parti han eller hon leder, nmligen att
i en tid med stor och vxande arbetslshet r det ett systemfel att
importera lgutbildade och analfabeter till ett hgteknologiskt
land som Sverige. Han tycks se tillgngen p arbetstillfllen som
mer eller mindre konstanta och som om det bara vore en frdelningsfrga vem som ska f jobben. Han tar inte upp att fr mnga
industrijobb krvs det idag hgskoleutbildning och/eller omfattande specialkunskaper, vilket betyder att de som beviljas asyl gr
direkt in i bidragsfrsrjning. En sdan reflektion kan inte Lfven
gra drfr att han har inte satt sig in i frgan. Vi misstnker
starkt att han heller inte kommer att gra det. Och om han nd
frvnar oss genom att sga att den nuvarande invandringspolitiken r ett systemfel, i synnerhet om han gr det offentligt, s kan
han sga adj till sin politiska karrir.
Uhrskov Jensens hllning r att vi styrs av hycklande dubbelmoralister som lter underklassen betala priset fr denna frmenta godhet. Dessa vlutbildade eliter, som finns i hela vstvrlden, har sedan lnge fjrmat sig frn folket och konsekvenserna av
den ickevsterlndska invandringen. Ju hgre utbildning de har
desto strre blir glappet och desto mer liberal hllning har de lil-

392

jevita i frga om det som i Danmark kallas fr utlnningspolitiken. Att eliten frskansar sig i privilegierade bostadsomrden s
lngt bort frn det mngkulturella ghettot de kan komma, visar
ocks att de inte heller i framtiden kommer att frst sig p problemen.
Detta hyckleri blir avgrundsdjupt nr de ska vlja skola fr
elitens egna barn. D vljer det danska ledarskiktet sm privatskolor med vlutvecklad pedagogik. I Danmark finns dock en mer
ppen diskussion i medier om sdant, medan det i Sverige r tyst
nr det gller hur vra egna politiska fretrdare undviker att leva
som de lr. Uhrskov Jensen visar att statistiken frn Danmark och
USA bekrftar att eliterna har en cynisk hllning. I samma stund
som bara ngra f barn frn frmmande kulturer kommer in i de
statliga skolornas klassrum, placerar ofta de hgutbildade sin egen
avkomma ngon annanstans. P s stt reproduceras gllande
maktstruktur till nsta generation.
Eliternas strategier fr att kunna stanna vid makten r inte ngot nytt under solen. Tidigare makthavare har aldrig gjort ngon
strre hemlighet av sdant. Vad som sticker i gonen idag r hyckleriet: diskrepansen mellan ord och handling. Moral och konsekvens fr stryka p foten, i jmfrelsen mellan det samhlle som
toppskiktet verkar fr och sger sig vrna om, och hur de sjlva
och deras nrmaste lever. De skyddar sig frn konsekvenserna av
det samhlle som de sjlva skapar.
Svenska journalister smst
I sin bok och p sin blogg fr Jyllands-Posten skriver Uhrskov Jensen bland annat krnikor om den siktscensur han plgas av nr
han r i Sverige, fretrdesvis Skne (ett landskap som han fr
vrigt tycker att svenskarna kunde lmna tillbaka till Danmark).
Han nedsls ver den lga standard smst i Europa som
svenska dags- och morgontidningar erbjuder. Vrst av alla r Aftonbladet (ttt fljt av Expressen). Medan Uhrskov Jensen ser ett
land som eroderas av en massinvandring och befolkningsfrnd-

393

ring som saknar motstycke i det samtida Europa, fr han sig, i de

tidningar som han fr tag p, bara ointressanta artiklar till livs.
Dessa berr helt andra saker n landets allvarliga lge alltifrn
matrecept till kndisreportage och harmlsa insndare, eller elitens version av invandring och mngkultur, som alltid r densamma.
I alla andra lnder i vstvrlden finns det tidningar som ocks
har plats fr det politiskt inkorrekta perspektivet, Uhrskov Jensen
nmner The Telegraph och Daily Mail i Storbritannien som exempel. S inte i Sverige, dr pressen r frfallen och enkelriktad
med avseende p allt som rr invandring. Sverige befinner sig i en
helt egen kategori nr det gller att i grunden inte yttra sig negativt om den ickevsterlndska massinvandringen.
Uhrskov Jensen ser i svenskt samhllsliv ngot som mste tolkas som en flkt av Nordkorea: aldrig att en svensk politiker frutom ngon frn Sverigedemokraterna p allvar och i grunden
skulle sga ett negativt ord om invandringspolitiken. P sin hjd
kan det diskuteras om nnu strre invandring, exempelvis kad
arbetskraftsinvandring, skulle gra svenskarna nnu mer lyckliga.
Morten Uhrskov Jensen ger inte mycket fr sina svenska kollegers yrkesheder. Svenska journalister r statsavlnade propagandamakare som aldrig i livet skulle ge ett signalement p en misstnkt grningsman, fastslr han. I Aftonbladet har det blivit en
favoritsport att lgga skulden p svenskarna fr allt som gr fel i
landet. Varje vecka finner han groteska exempel p den saken. Ett
exempel r nr Aftonbladet skriver att ven om Peter Mangs, seriemrdaren frn Malm, skulle ha en psykisk sjukdom s valde
han att skjuta invandrare, ett handlingsstt som speglar ett frmlingsfientligt samhlle. Uhrskov Jensen undrar hur i hela vrlden
man kan kalla ett samhlle fr frmlingsfientligt som har tagit
emot en halv miljon invandrare mellan 2004 och 2011?457

457

Nrmare 700.000 uppehllstillstnd utdelades under denna tid, vr anmrkning.

394

Han r i sin danska sjl glad ver att hemlandets medier inte
sjunkit s djupt som svensk press har gjort. Med sin ensidiga och
tendentisa verklighetsbeskrivning, ligger svensk journalistik s
lngt ifrn en demokratisk och pluralistisk hllning man kan
komma:
Sverige anno 2012 er p et afgrende punkt ikke for et demokratisk land at
regne. I et demokrati er det en ubrydelig betingelse, at alle rimelige meninger fr lov at komme til orde. Sverige er i gang med en befolkningsforandring helt uden sidestykke, selv i en nutidig vestlig sammenhng, USA
dog undtaget.
At man p Aftonbladet ikke lgger spalteplads til andre meninger end
ovenstende, er et demokratisk sygdomstegn af frste rang, emnets betydningsfulde karakter taget i betragtning.
Man savner nsten ord, nr man skal beskrive forholdene hinsidan. M nogen dog hjlpe de arme svenskere.458
Gud bevare Sverige
Morten Uhrskov Jensen r ocks frfrad efter ha sett den svenska
partiledardebatten hsten 2012. Inte ngon som leder de etablerade politiska partierna tar den allvarliga statistiken om den massiva invandringen och dess konsekvenser p allvar. Samtliga partiledare frsker lansera sig sjlva som medmnskliga och stta
stmpeln omnsklig i pannan p hotet mot konsensus: Sverigedemokraternas partiordfrande. Uhrskov Jensen kallar det som
sker i Sverige fr ohyggligt:
Da Jimmie kesson ppegede de galoperende sociale udgifter, fik det statsminister Fredrik Reinfeldt til at sige, at Jag r ppen med att det r ett stort
problem, men i lngden s skrar det vra vlfrdsambitioner. Prv lige at
genlse, hvilke kvalifikationer de indstrmmende flygtninge har s mange

458

http://blogs.jp.dk/setfrahoejre/2012/08/02/sveriges-skamplet-aftonbladet/

395

af analfabetisme og tyg s p Fredrik Reinfeldts morsomhed (skmt),

eller hvad vi nu skal kalde den. Folkhemmets grav er allerede gravet. Vi
459
mangler blot ddsmessen.
Morten Uhrskov Jensen avslutar en av sina krnikor med ngot
som liknar en bn fr Sverige:
Sverige er i sandhed et land med en elite s ekstrem, s dens lige aldrig er
set fr. Ikke p den mde (det sttet) i hvert fald. Svenskerne fr lov at betale for deres egen kolonisering. En kolonisering, der samtidig vil forvandle
Sverige til en fattiggrd, fordi de tilvandrede i gennemsnit kan s lidt, s det
ikke kan vre anderledes. Selv den svenske elite vil p et tidspunkt vre
ndt til at stramme politikken, men det vil ske p et tidspunkt, hvor det er
for sent. Det er det nemlig allerede.
Gud bevare Sverige, havde jeg nr sagt. Det er bare slet, slet ikke nok. Det
er dybt forstemmende at se et broderfolk g ad - pardon my french - hel460
vede til.
Om svenska medier skulle ta upp Morten Uhrskov Jensens kritik
av Sverige skulle den frmodligen avfrdas som hgerextrem,
frmlingsfientlig/rasistisk och alarmistisk. Vr uppfattning r
emellertid att denna sorts kritik r vrd att ta p allvar. I vrt
land har politiker och medier under decennier diskuterat den misslyckade integrationen, men man gr nstan aldrig till botten med
problemet: det faktum att Sverige har vstvrldens mest tilltande
och kravlsa asylpolitik.

459
460

Se fregende not
http://blogs.jp.dk/setfrahoejre/2012/10/08/kun-ganske-kort-tid-endnu-i-sverige/

396

Slutsiffror
Eftersom denna bok innehller mycket fakta i form av siffror,
stllde vi som avslutning samman de viktigaste och landade i ett
fyrtiotal punkter. Efter att ha sllat bort ett par blev 39 kvar.
Sammantagna redovisar de en nrmast gastkramande mrk bild.
Nr samma fakta beskrivs i lpande text stts de in i ett sammanhang och fr drmed sin frklaring.
Det finns skert lsare som undrar varfr vi inte har lyft fram
allt det positiva som invandringen frt med sig hur vrt land
lngt upp i Norden tillfrts impulser utifrn, vad gller klder,
musik, litteratur, dans, mat etc. och p s stt inte bara gjort vr
tillvaro roligare utan ocks vidgat vr syn p oss sjlva och vrlden.
Ja, varfr gjorde vi inte det? Svaret r att temat fr denna bok r
just Mrklggningen. Vi skriver om allt det problematiska i samband med olika former av invandring, sdant som vra politiker,
beslutsfattare och medier i mycket liten utstrckning lyfter fram
och problematiserar, alternativt inte alls vill tala om offentligt. Vi
har aldrig avsett att ge en allsidig bild av hur invandringen frndrat Sverige. Vi presenterar en motbild och varje punkt som fljer nedan r en tegelsten i den mur som vi kallar Mrklggningen.
1. 1970 var endast 6,7 procent av Sveriges befolkning fdda i
ett annat land och bestod huvudsakligen av finska och sydeuropeiska arbetskraftsinvandrare. Idag r runt 20 procent
av befolkningen utrikes fdda eller inrikes fdda med tv
utrikes fdda frldrar.

397

2. Mellan 1980 och 2013 har Sverige totalt sett beviljat mellan 1.7 och 1.8 miljoner uppehllstillstnd. Av dessa har
1.1 miljoner beviljats under 2000-talet. ver 400.000 gller
asylskande som har ftt stanna. Av dessa r 10 procent
flyktingar enligt svl vr utlnningslag som FN:s konvention. Drtill kommer 25 procent s kallade skyddsbehvande, vilka inte klassas som flyktingar. Resten har ftt
stanna av andra orsaker. Medierna anvnder felaktigt
flyktingar som ett tckande begrepp fr i princip alla som
sker asyl. Konsekvensen av denna genersa flyktingpolitik r bland annat att asylrtten urholkats fr de verkligt
behvande.
3. Under senare r har mindre n en per tio asylskande visat upp ngot giltigt pass. Det r en stor frndring sedan
brjan av 2000-talet, d en majoritet hade ordning p sina
papper. Migrationsverkets beslutsfattare tvingas drmed
att gra sannolikhetsbedmningar om vilken identitet den
asylskande personen kan tnkas ha. Det gr inte att skert veta vilka asylskande som talar sanning och vilka
som ljuger sig in i landet. Detta medfr inte bara att rtten
till asyl och skydd missbrukas, utan risken kar fr att terrorister och andra kriminella personer bereds en fristad
hr.
4. 1.1 miljoner uppehllstillstnd och uppehllsrtter har beviljats frn millennieskiftet till och med r 2013. De flesta
av dessa vergr efter en tid i medborgarskap med allt vad
det innebr av rttigheter, men ocks skyldigheter gentemot det nya hemlandet. Aldrig tidigare har s mnga
kommit under s kort tid.
5. Den strsta enskilda gruppen som ftt stanna i Sverige
mellan 1980 och 2013 r 715.000 anhriga. Under senare
r har anhriginvandringen totalt varit cirka tre gnger s
stor som asylinvandringen och en majoritet av de utomeuropeiska invandrarna har kommit till Sverige som an-

398

6.

7.

8.

9.

10.

hriga. Enligt migrationsminister Tobias Billstrm klarar

mindre n en procent, av de anhriga till de asylskande
som ftt stanna, att frsrja sig sjlva. 2013 frndrades
proportionerna genom att asylinvandringen kade dramatiskt till 26.000 (plus 2.200 kvotflyktingar). Strsta orsaken
var asylinvandringen frn Syrien.
Cirka 70 procent av anhriginvandringen har under de
senaste tre ren besttt av nyetablerade relationer. Det
handlar mest om att en partner som tas hit frn det forna
hemlandet. En tredjedel av dessa mottagande hushll r
helt beroende av frsrjningsstd. I Sverige stlls inga krav
p att anknytningspersonerna ska kunna frsrja anhriginvandrarna.
2012 blev ett nytt rekordr fr invandring till Sverige med
111.000 uppehllstillstnd av olika slag. Det r den hgsta
rssiffran hittills och motsvarar en kning med 19 procent
jmfrt med 2011.
Mot slutet av 2012 kade fldet av asylskande till cirka
5.000 personer per mnad. Den strsta andelen asylskande under ret kom frn Syrien (18 procent) fljt av Somalia (13 procent) och Afghanistan (11 procent). Under
2012 beviljades 88 procent av alla syriska anskningar.
Sammantaget stod asylskande frn de tre ovan nmnda
lnderna fr ver hlften av alla som beviljades asyl i Sverige under 2012.
Nr FN-organet UNHCR listar vrldens frmsta mottagare av flyktingar hamnar Sverige i topp nr man rknar
per capita. Bara USA, Tyskland och Frankrike tar konsekvent ver tid emot fler asylskande i reella tal n Sverige.
Ser man till befolkningsmngd finns det inget annat vstland som kan mta sig med Sverige. Vi tar emot 60 procent
av alla asylskande i Norden och Baltikum. Under 2012 tog
vi emot 14 gnger fler asylanskningar n Finland, sju
gnger fler n Danmark och fem gnger mer n Norge. I

399

11.

12.

13.
14.

15.

reella tal ser detta mottagande i Norden 2012 ut s hr:

Sverige 43.887, Norge 9.785, Danmark 6.141 och Finland
3.129.
Mellan 2000 och 2011 kade antalet personer med utlndsk bakgrund i Sverige med 569.000. Under samma period var kningen 30.000 fr dem med svensk bakgrund.
I Hjllbo utgr muslimerna, som frmst bestr av somalier,
en majoritet. Dr finns en stor del av de cirka 5.000 somalier som lever i Gteborgsomrdet. Den under 2013 kommande somaliska anhriginvandringen till Gteborgsomrdet berknas till 800 vuxna och 200 barn.
Spo berknar att det i Sverige finns en aktiv krna p
cirka 200 islamister som lever i en vldsbejakande milj.
Sverige r det land i vrlden som tar emot verlgset flest
asylskande somalier. Antalet somalier i landet r nrmare 50.000. Av de drygt 30.000 somalier som kom till
Europa under 2010 och 2011, skte sig cirka 10.000 till
Sverige. Av dessa fick cirka 6.500 permanent uppehllstillstnd. Eftersom det fr familjer i framtiden blir lttare att
f hit anhriga kan detta medfra att somaliernas asylinvandring till Sverige kar n mer. Sverige r ensamt om
denna ppenhet infr somalisk invandring. I omvrlden r
trenden den motsatta, att strama t asyl- och medfljande
anhriginvandring.
2011 kom 2.657 unga asylskande (ensamkommande flyktingbarn) till Sverige, varav 82 procent beviljades permanent uppehllstillstnd. Under 2012 kom 3.600. Under perioden januari till oktober 2013 anskte 3.111 unga asylskande om asyl i Sverige. Av de hittills avgjorda rendena
2013 har tv tredjedelar (66 procent) ftt bifall p sina anskningar. Inget annat land r i nrheten av dessa siffror.
Storbritannien, det nst strsta mottagarlandet i Europa
tog emot 1.277 unga asylskande 2011. Afghanistan frblev
det i srklass strsta ursprungslandet, fljt av Somalia. Ett

400

16.

17.

18.

19.

20.

stort antal kom frn lnder som inte tidigare varit framtrdande, dribland Algeriet, Marocko, Uganda och Syrien.
I Danmark genomfrdes r 2009 120 ldersunderskningar
av ensamkommande barn dr 73 procent av de underskta bedmdes vara 18 r eller ldre. Av de 83 ldersunderskningar som genomfrdes p asylskande i Finland
2010 bedmdes 50 vara ver 18 r. r 2010 genomgick 600
personer ldersunderskning i Norge. 289 av dessa personer, eller 48 procent, bedmdes d vara 18 r eller ldre. I
Sverige genomfrs inga test.
Sverige tog emot uppemot hlften av alla irakier som
flydde till EU under Irakkrigets blodigaste r och nu r vi
det strsta mottagarlandet i hela unionen av syriska flyktingar.
Av de 60.000 beviljade arbetstillstnd fr personer som
kommit frn utanfr EU/Efta mellan 2009 och 2012 avser
endast cirka en fjrdedel personer som har en teoretisk
specialkunskap inom sitt yrkesomrde. 43 procent omfattar arbetstagare som helt saknar utbildning. P exempelvis
ryska sajter erbjuds ett permanent uppehllstillstnd i
Sverige fr 30.000 kronor.
I Sverige r bara tv och en halv procent av den totala arbetsmarknaden tillgnglig fr lgkvalificerad arbetskraft,
jmfrt med 17 procent i genomsnitt fr EU-lnderna. Industrijobben i Sverige r nst intill utdende och har halverats till cirka 600.000 jmfrt med 1965, en minskning
som fortstter.
Utrikes fdda frvrvsarbetar i mindre utstrckning n
svenskfdda. Under 2012 frvrvsarbetade 84 procent av
de svenskfdda och 57 procent av de utrikes fdda i ldrarna 25-64 r. Skillnaden kvarstr ven om hnsyn tas till
utbildningsnivn. Av de utrikes fdda med lng eftergymnasial utbildning i ldern 25 64 r frvrvsarbetade

401

21.

22.

23.

24.

25.

66 procent. Bland svenskfdda med motsvarande utbildningsniv frvrvsarbetade 91 procent.

Politiker och medier talar om att vi har ett sysselsttningsgap p 11 procent mellan utrikes och inrikes fdda.
D rknar man med det osannolika ldersspannet 15-74
r. Inte heller sger man att det rcker med endast en
timmes arbete (till och med oavlnat) under en vecka fr
att klassas som sysselsatt. Skulle man mta sysselsttningen mellan 25 och 64 r, vilket r ett rimligare ldersspann, blir skillnaden enligt SCB hela 27 procent.
Nr regeringens utredare Jan Ekberg gjorde sina senaste
berkningar av invandringens kostnader (grundade p
2006 rs BNP) hamnade han p mellan 43 och 58 miljarder
per r. Andra ekonomers berkningar har resulterat i tresiffriga rliga miljardbelopp. Jan Tullberg (2014) hamnade
p 250 miljarder per r.
En nyanlnd arbetsls invandrande mamma med tre barn
fr totalt 21.541 kronor i mnaden i bidrag. 12.000 kronor i
skattefri SFI-bonus tillkommer, under vissa frutsttningar. En familj som invandrar till Sverige med barn under
tta r har dessutom rtt till retroaktiv frldrapenning
med 480 dagars frldraledigt 225 kronor per barn och
dag. Fr tre barn i denna lder innebr det 324.000 kronor,
som r skattepliktiga. Detta gller under frutsttning att
alla dagarna kan tas ut. Det r inte tilltet att ta ut frldrapenning fr mer n ett barn i taget.
Hela 40 procent av de nyanlnda kvinnorna tar ut frldradagar under den frsta tiden i Sverige i s stor utstrckning att de inte kan delta i svenskundervisningen.
En person som aldrig bidrar till sin egen frsrjning under
sin livstid kostar samhllet 14 miljoner kronor. Rknat p
18.000 personer (2/3 av en prognostiserad extrainvandring
av 27.000 individer frn Somalia) blir kostnaden 250 miljarder, ungefr vad vi betalar fr hela Sveriges sjukvrd

402

under ett r. Den kostnaden kommer visserligen att spridas p mnga r, men till bilden hr ocks att flera
svenska regeringar tidigare har tagit ett flertal ogenomtnkta och kostsamma invandringsbeslut. Skattebetalarna
str fr dessa under mnga r efter beslutet.
26. Den utrikes fdda befolkningen har 8,06 gnger, eller 760
procent, hgre bidragsberoende per capita, jmfrt med inrikes fdda. Den del av befolkningen som var fdd utrikes
utgjorde 2011 drygt 15 procent av totalbefolkningen, men
uppbar 60 procent av frsrjningsstdet samma r, dvs
cirka 6,7 miljarder (6,9 miljarder inklusive etableringsersttning). Under hela periodens 14-riga tidsspann utgick
det cirka 82 miljarder till utrikes fdda. Inom den inrikes
fdda befolkningen p nstan 85 procent var bidragstagandet under 2011 mindre n 40 procent av hela kakan.
27. Arbetsfrmedlingens statistik hsten 2012 visar att ver 60
procent av de nyanlnda flyktingarna och deras anhriga
hgst har frgymnasial utbildning. I det dagliga svenska
samhllslivet innebr det till stor del att de r faktiska eller praktiska analfabeter. Exempelvis utgr analfabeterna
hlften av de asylskande som under senare r har tagits
emot av Borlnge kommun. Kan mnga av de personer som
sker asyl/skydd och fr stanna i Sverige inte lsa och
skriva blir en fljdfrga hur mnga av deras anhriga som
kommer hit som har dessa frdigheter och vad det i sin tur
medfr fr samhllsekonomin.
28. Sveriges kommuner och landsting, SKL, rknar med att
minst 70 procent av dagens flyktingar frblir arbetslsa efter tv r och mste frsrjas med socialbidrag.
29. Socialstyrelsen bedmde i en rapport frn 2010 att antalet
illegala invandrare (papperslsa flyktingar) kan ligga
mellan 10.000 och 50.000, varav 2.000 till 3.000 r barn.
Den siffran r ngra r senare sannolikt verskriden med

403

30.

31.

32.

33.

tanke p den klart kade strmmen av asylskande som

kommit till Sverige, dr ocks en klar majoritet ftt avslag.
Ett utanfrskapsomrde knnetecknas bland annat av
att cirka hlften av alla i arbetsfr lder som bor dr saknar sysselsttning. 1990 fanns det tre utanfrskapsomrden i Sverige. 2006 visade en mtning, som Folkpartiet
och SCB gjorde och gav namnet Utanfrskapets karta, att
Sverige hade 156 utanfrskapsomrden. Sedan dess har
inte ngot politiskt parti eller ngon journalist tagit initiativ till en uppdatering.
Sju upplopp och 30 fall av stenkastning mot polis och utryckningsfordon anmldes 2012 p Jrvafltet norr om
Stockholm.
2012 fastnade enligt Migrationsverket 6.000 personer med
beviljade uppehllstillstnd p asylfrlggningar. Fr r
2012 berknas 9.000 ha fastnat och fr 2013 anger Migrationsverket siffran 16.000.
Den senaste strre underskningen frn Brottsfrebyggande rdet dr etnicitet detaljredovisades r frn 1996.
Den bygger p data frn perioden 19851989. Det brott dr
invandrare r mest verrepresenterade r vldtkt. Nio
invandrare av 10.000 registreras fr vldtkt, jmfrt med
tv svenskar av 10.000. verrepresentationen r drmed
fyra och en halv gng. Fr samtliga anmlda brott r invandrare dubbelt verrepresenterade. Fr vldtkt under
perioden 19851989 r verrepresentationen strst fr
medborgare frn Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien,
fljt av Italien och Irak. De som registrerats fr minst andel brott var personer frn asiatiska lnder som Korea, Japan, Kina och Vietnam. Nyligen gjorda underskningar i
Norge bekrftar i stort detta mnster, men i dagens lge r
ocks grningsmn frn Somalia och Iran hgt representerade.

404

34. Malm r en av Sveriges mest brottsdrabbade kommuner.

Det anmldes ver 59.000 brott i Malm kommun r 2006.
Det utfrdes 21.382 brott per hundratusen invnare r
2009 vilket gjorde Malm till den nst mest brottsdrabbade
kommunen rknat i anmlda brott per invnare efter
Stockholm.
35. Antalet anlagda bilbrnder i Sverige under 2011 var 1.247,
vilket kan jmfras med 1998 d antalet var 380 (Obs! I en
brand kan mnga bilar vertndas.) Av landets strre
kommuner och med hnsyn taget till antal invnare var
Botkyrka kommun utanfr Stockholm 2011 hrdast drabbad, fljd av Malm och Gteborg. I absoluta tal rknat anlades flest bilbrnder i Stockholms kommun, 217 stycken
under 2011. Under 2012 frefaller bilbrnderna snarare ha
kat n minskat.
36. Sveriges 21 lnsstyrelser uppskattade r 2004 att ungefr
1.500 flickor utsatts fr hot och hedersrelaterat vld.
Rikskriminalens expert p hedersmord och hedersrelaterat
vld, Kickis hr lgamo, ansg att den tiofaldiga siffran
var mer trovrdig.
37. I regeringens budgetproposition fr 2013 visar statistiken
tydligt att det r frmst ickevsterlndska elever som
kommit till Sverige efter ordinarie lder fre skolstart som
har utomordentligt svrt att hvda sig i skolan. Medan
drygt 90 procent av de inrikes fdda eleverna 2011 hade
gymnasiebehrighet efter rskurs nio, var motsvarande
siffra fr dessa elever med ursprung utanfr EU/Efta endast 44 procent. 48 procent av frsta generationens dito
har en svag lsfrstelse mot 14 procent fr svenskar utan
migrationsbakgrund.
38. I en mtning SOM-institutet gjorde sommaren 2012 instmde 64 procent av svenska folket i pstendet Svenska
medier berttar inte sanningen om samhllsproblem frknippade med invandring.

405

406

Lsetips
Afzali, Zulmay: 2013. En flykting korsar ditt spr. Stockholm:
Mummelfrlaget
Aly Gtz 2008: Unser Kampf: 1968 ein irritierter Blick zurck.
Frankfurt am Main: Fischer
Anderson, Benedict 1983: Imagined Communities. London & New
York: Verso
Anfindsen, Ole Jrgen 2010: Selvmordsparadigmet Hvordan politisk korrekthet delegger samfunnet. Oslo: Koloritt
Arnstberg, Karl-Olov 1997: Svenskar och zigenare. Stockholm:
Carlssons
s.f. 2007: Svenska Tabun. Stockholm: Carlssons
s.f. 2008: Sverige och Invandringen. Lund: Studentlitteratur
Barry, Brian 2001: Culture & Equality: An Egalitarian Critique of
Multiculturalism. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press
Barth Fredrik red. 1969: Ethnic groups and boundaries. The social
organization of culture difference. Bergen/Oslo: Universitetsforlaget
Bawer, Bruce 2006: While Europe Slept How radical Islam is destroying the West from within. New York: Broadway Books
Bauhn, Per & Demirbag-Sten, Dilsa 2010: Till frihetens frsvar; en
kritik av den normativa multikulturalismen. Stockholm: Norstedt
Bjrkman, Ingrid, Elfversson, Jan, Friedman, Jonathan & Wedin,
ke 2005: Exit Folkhemssverige En samhllsmodells snderfall.
Torsby: Cruz del Sur
(Finns p ntet: http://exitsverige.blogspot.se/)

407

Brinkemo, Per 2004: Dumpad den sanna historien om Ahmed

Hassan Ali. Stockholm: Tiden
Bruckner, Pascal 1986: The Tears of the White Man Compassion
as contempt. New York: Free Press
s.f. 2006: The Tyranny of Guilt An essay on Western masochism
Princeton, N.Y.: Princeton University Press
Caldwell, Christopher 2009: Reflections on the Revolution in Europe Immigration, Islam and the West. London: Allen Lane
Carlbom, Aje 2003: The Imagined versus the Real Other - Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden. Lund:
Dept. of Sociology, Univ.
Cohen, Stephen F. 2011: The Victims Return Survivors of the
Gulag after Stalin. London: I.B. Tauris
Dalrymple, Theodore 2005: Our Culture, Whats Left of It The
Mandarins and the masses. Chicago: Ivan R. Dee
s.f 2010: The New Vichy Syndrome Why European Intellectuals
Surrender to Barbarism: Encounter Books, USA
Efron, Vera 2005: En otacksam flyktings beknnelser. Stockholm:
Bokfrlaget Efron & Dotter AB
Engellau Patrik., Fahimi Bijan & Gr Thomas 2000: Sveriges tv
grnser. Stockholm: Medborgarnas offentliga utredningar
Hirsi Ali, Ayaan 2007: Infidel. New York: Free Press
Jusdanis. Gregory 2001, The necessary nation. Princeton and Oxford: Princeton University Press
Julia Caesar (pseudonym) 2010: Vrldsmstarna: nr Sverige blev
mngkulturellt. Books on Demand.

408

Jrvenp, John 2006: Politisk korrekthet: likriktning, siktsfrtryck och dikotomisering. Gteborg: Reson produktion
Landin, Per 2009: Dietrich Eckarts Onda ga Esser. Stockholm:
Atlantis
Lewis, Bernard 2002: What Went Wrong? Western impact and
Middle Eastern response. New York : Oxford University Press
Linton, Magnus, 2012: De Hatade Om radikalhgerns mltavlor.
Stockholm: Atlas
Malik, Kenan 2009: Frn Fatwa till Jihad S frndrade Rushdieaffren vr verklighet. Stockholm: Voltaire Publishing
Nydahl, Thomas: 2012. Black Country. Frlag: Vaka ver ensamheten.
Olsson, Erik, red. 1999: Etnicitetens grnser och mngfald. Stockholm: Carlssons
Sacks, Jonathan 2007: The Home We Build Together Recreating
society. London: Continuum
Poole, Ross 1999: Nation and identity. London and New York:
Routledge
Sarrazin, Thilo 2010: Deutschland Shafft Sich Ab wie wir unser
land auf Spiel setzen. Mnchen: Deutsche Verlags Anstalt
Smith, Anthony D 1986: The Ethnic Origins of Nations. Oxford:
Blackwells
Sultan, Wafa 2009: A god who hates: the courageous woman who
inflamed the Muslim world speaks out against the evils of Islam.
New York: St Martins Press

409

410

Lsare kommenterar
Mycket intressant lsning! Hoppas att boken fr mnga lsare.
Jag skall i varje fall gra vad jag kan fr att, i min bekantskapskrets, sprida info om boken. Tyvrr blir det vl som vanligt, dvs att
de som bst behver lsa denna typ av bok, r inte intresserade.
TACK, TACK och ter TACK! Fr denna fantastiska lsning av Er
bok Invandring och mrklggning. Jag har lst den i ett strck sedan igr morse, kunde inte sluta, nr jag brjat. Vilket arbete och
vilken enorm tid ni mste ha lagt ned p all efter forskning och fr
att skaffa fram informationen om varierande hndelser etc.
Jag har frskt leta recensioner men har tyvrr inte hittat ngn.
Hoppas verkligen att ngon tidning, ngon TV kanal tar upp detta
och vgar diskutera vidare med utgngspunkt frn Er information.
Din och Sandelins bok Invandring och mrklggning r ett utmrkt exempel p en faktabaserad rapport. Ni har fredmligt
undvikit att frfalla till tyckande (annat n illa om vad gller tendentisa journalisters och proffstyckares alster, analyser och
forskning) och det r uppfriskande men dessvrre ack s ovanligt
bland samhllsdebattrer, frmenta forskare och utredare.
Bra och viktig bok, lste den p tv dagar. Nu gr bckerna runt i
slkten. Budskapet ska spridas. Det r brttom!
Har redan kpt ett ex av din bok men bestller hrmed ytterligare
2 ex betalning skedd. Dessa ex ska (av mig) sndas till chefredaktren respektive ledarskribenten i Vstmanlands Lns Tidning

411

 som folkupplysning. Min frhoppning r att boken ska recenseras chansen drtill torde ligga runt 1%. Visserligen freligger d
risken att tillfllet tas i akt fr att beskriva vilka svin du och Sandelin r. Men jag frlitar mig p den gamla sanningen att droppen
urholkar stenen.
Jag brjade stta mig in i invandringsfrgan i hstas, efter att ha
ftt nog av antydningar hit och dit utan hrda siffror eller annat
konkret som std fr olika resonemang. Oavsett om det gllde positiva eller negativa argument betrffande invandringen. Att medier
mrkade och att vi hade anti-demokrater i riksdagen knde jag
redan p mig, inte minst efter att SD valdes in i riksdagen och reaktionerna som fljde, men det som chockat mig r hur likgiltiga
vra politiker tycks vara infr att jmna vlfrdssamhllet med
marken. P enad front, frn miljpartiet till moderaterna. Hur
oansvarigt man ppnar grnserna och vlfrden fr mnniskor
vars identitet inte gr att faststlla. Det r ett svek mot Sverige,
landet och medborgarna, p alla plan. Frn ekonomi, demografi
och kultur till nationell skerhet. Att termen landsfrrderi anvnds r inte utan orsak eller grund.
Vill hrmed tacka fr dina mnga utmrkta artiklar och fr er bok,
jag hoppas att kunskapen sprids utanfr den redan vertygade sfren, ven om det hoppet knns ffngt med tanke p medieklimatet och med vilken religis vertygelse man sjunger mngkulturens
lov i medier och inom politiken. Hgre och hgre ljuder kren ju
mer fasaden krackelerar. Om det inte vore s djupt tragiskt och
mina barns framtid som stod p spel s vore det rent komiskt.
Det frefaller som om att de flesta av vra politiker har tappat sin
ideologiska kompass, inte baserar sina beslut p vl etablerad
kunskap, lever i ngon slags drmvrld dr det mesta kan ndras
genom social ingenjrskonst och dr planeringshorisonten r maximalt fyra r fr att kunna bli omvald. Vidare rder det inom de
flesta ldre partier en form av siktsdiktatur om vilken Ann-Marie

412

Plsson har skrivit. Denna knapptryckarmentalitet har en del att

gra med hur det svenska valsystemet fungerar.
Massmedierna har hittills haft en enorm pverkan vad gller
siktslikriktning, frdljande eller undanhllande av fakta och genom presentation av rena lgner. Tack vare internet och alla bloggare som lgger ned mycket tid p att frska ge en annan bild av
verkligheten, hller denna siktstyranni och frljugenhet p att
frsvagas och det r av den anledningen som framfr allt vnsterjournalister nu skriker i hgan sky. Tyvrr r det alltfr f svenskar som hittills har hittat till dessa bloggar och har vaknat upp
frn sitt stndiga jagande efter njen och njutningar och tittande
p helt vrdelsa program i den siktslikriktade och folkuppfostrande SVT (Stasi Vnster Televisionen).
Den politiska klockan r fem i tolv eller kanske rentav fem ver
tolv och landet r p vg i en brant utfrsbacke. Det mesta som
har med mnniskors vlbefinnande och det sociala skyddsntet
eroderar nu i en allt snabbare takt. Rttstaten hller p att frfalla och frsvaret r ett dyrt skmt. Jag oroar mig inte s mycket
fr min egen framtid men fr det elnde som mina barn och framfr allt barnbarnen kommer att utsttas fr p grund av en fullstndigt ansvarsls politik. Den medvetna sekulariseringen av
samhllet dr de kristna vrderingar, p vilket vstvrldens demokratier bygger, kastas p historiens sophg.
Jeg er s glad for denne boken! N kan dere i Sverige vise oss i
Norge hvor galt det kan g! Dere gjr en stor jobb for oss alle her i
Skandinavia. Takk for at dere har jobbet s hardt med dette!
Jag har precis lst igenom denna bok. Visst r det obehagligt att f
alla obehagliga sammanstllt i en bok som man frut inhmtat
frn spridda kllor p ntet. Boken visar med kraft hur illa det r
stllt i Sverige och hur bedrgligt vra makthavare och journalister har agerat och agerar. Boken borde delas ut till alla svenska
hushll i Sverige. Jag r sker p att det skulle bli revolution om

413

dessa fakta blev allmn kunskap i landet. Finns det inga penningstarka personer som kunde bekosta en allmn utgivning och distribution av denna bok till hushllen?

414