Staalbyggnad

OMSLAG UPPSLAG
06-09-14
19.48
Sida 1
STLBYGGNADSINSTITUTETS NYHETER
NYHETER OM STLBYGGNAD NR 3 2006
Posttidning B
Stlbyggnadsinstitutets Nyheter
Box 27 751
115 92 Stockholm
:(/'2;LVDUHJLVWHUHGWUDGHPDUNRI66$%2[HO|VXQG$%6ZHGHQ
,QJHQM|UVNRQVW
:(/'2;JHUGLJLGpHU
Utkommer nu
ven i Norge
Berlin
Hauptbahnhof
IT-projektering
av stlstommar
Nettverksbruer
Skruvfrband
9LDQVHUDWWQ\DNRQVWUXNWLRQHUXSSVWnUXQGHUWU\FNHW :(/'2; VNDSDU Q\D P|MOLJKHWHU RFK YnUD NRQ

DYQ\DEHKRY'HWNDQJlOODOlJUHYLNWK|JUHVlNHUKHW VWUXNWLRQVH[SHUWHUKMlOSHUGLJRSWLPHUDGLQSURGXNW
HOOHUQ\DXSSJLIWHU0nOHWNDQYDUDDWWHQNUDQVNDIn 'XlUYlONRPPHQDWWWDGHODYYnUNXQVNDSHUIDUHQ
OlQJUH UlFNYLGG HQ WUDLOHU NODUD W\QJUH ODVW HOOHU HWW KHWRFKNUHDWLYLWHWNRVWQDGVIULWW.RQWDNWDRVVLGDJ
IRUGRQI|UEUXNDPLQGUHEUlQVOH
66$%2[HO|VXQG
2[HO|VXQG
RFKIUnJDHIWHUQ\DLGpHUI|UNRQVWUXNW|UHU
7HO
)D[
ZZZVVDER[FRP
ZZZZHOGR[VH
Main Train Station Berlin
OMSLAG UPPSLAG
06-09-14
17.47
Sida 2
Vi utvecklar innovativa metallbaserade lsningar till frmn fr

din verksamhet. Vill du veta hur snabbt vi kan omvandla din id om
byggande till en skrddarsydd anlggning fr vxande produktion,
individuella lokaler fr affrsverksamhet eller en sporthall fr de
unga idrottarna i din hemstad? Ls om detta och om andra exempel
p hur vi frvandlar metall till ngot mer p www.ruukki.com.
s3
innehll
06-09-18
06.33
Sida 3
NYHETER OM STLBYGGNAD NR 3 2006 INNEHLL
LEDARE
NYHETER I STLBYGGNADSBRANSCHEN
REPORTAGE:
STLBYGGNADSPROJEKT
Structural Innovation Main Train Station Berlin
10
Dr Ing Hans Schober, Schlaich Bergermann und Partner Stuttgart, Germany

Dipl Ing Stefan Justiz, Schlaich Bergermann und Partner Stuttgart, Germany
Dipl Ing Jochen Gugeler, Schlaich Bergermann und Partner Stuttgart, Germany
BYGGSYSTEM
Elementbyggnad fr kreativa och effektiva byggprocesser
18
Stefan Sjstrm, Europrofil AB

IT
Full structual design and project management in a Tekla Structures environent
22
Peter Branzell, Sales Manager, Building & Construction, Tekla Software AB

IT
Energiprojekt med 3D-projekterad stlstomme
26
Lars Cederfeldt, SwecoBloco AB

Lars Hansson, SwecoBloco AB
BROBYGGNAD
Nettverkbroer, en effektiv kombinasjon av stl og betong
33
Per Tveit, dr ing, Hgskolen i Agder

BROBYGGNAD
Brandangersundets Bru Verdens slankeste?
37
Rolf Magne Larssen, dr ing, A Aas-Jakobsen AS

Knut Aas-Jakobsen, dr ing, A Aas-Jakobsen AS
STLBYGGNADSPROJEKT
Stainless steel bridge in Cala Galdana
40
Juan A Sobrino, Dr Civil Engineering PEDELTA, Barcelona, Spain

KONSTRUKTIONSTEKNIK
Nya dimensioneringsregler fr stlbroar erstter BSK99
45
Frank Axhag, Banverket

EUROKOD
Frenkla vergngen till Eurokoderna med hjlp av www-access-steel.com
48
Bjrn Uppfeldt, Stlbyggnadsinstitutet

YTBEHANDLING
Erfarenheter frn utlandsprojekt
50
Bengt Stewall, marknadschef, Alucrom AB

STLBYGGNADSPROJEKT
Stl gr det mjligt
55
KONSTRUKTIONSTEKNIK
Skruvfrband i stlkonstruktioner vl s avancerade frband som svetsar
58
Gran Alpsten, Stlbyggnadskontroll AB, Solna
MEDLEMSFRETAG
NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
63
INNEHLL
s5 red + ledare
06-09-14
16.36
Sida 1
Bygg in Outokumpufaktorn
i dina projekt
Stonecutters Bridge tillfr ett nytt landmrke till Hong Kongs skyline.
Bron kommer att bli en av vrldens lngsta snedkabelbroar med en
spnnvidd p ver 1 km. Brons bda pyloner blir 300 m hga, varav de
versta 120 m kommer att byggas med ett hghllfast duplext rostfritt
stl frn Outokumpu. Det rostfria duplexa stlet bildar tillsammans med
betongen en samverkanskonstruktion som frstrker pylonerna.
Hong Kong r knt fr sina starka orkanvindar i kombination med marin
milj och hg luftfuktighet. Trots dessa svra frhllanden kommer det
rostfria duplexa stlet att vara underhllsfritt under brons hela livslngd.
Bron skall tas i bruk r 2008.
Outokumpu r en internationell koncern inom rostfritt

stl och teknologi. Vr vision r att bli den obestridda
ledaren inom rostfritt, dr framgngen baserar sig p
verksamhetsmssig verlgsenhet. Vra metallprodukter,
tjnster och vr teknologi anvnds vrlden ver av kunder
inom mnga olika industrier. Med vra lsningar hjlper
vi vra kunder att bli extra konkurrenskraftiga. Detta
lfte kallar vi Outokumpufaktorn
www.outokumpu.com
s5 red + ledare
06-09-14
19.27
Sida 5
LEDARE
Stlbyggnadsinstitutet
Box 27751
115 92 Stockholm
Besksadress: Banrgatan 54
Fokus p kundnytta
och marknadssupport
Tel 08-661 02 80
Fax 08-661 03 05
e-post: info@sbi.se
Internet: www.sbi.se
ANSVARIG UTGIVARE:
Hans Olson, 08-661 02 36
hans.olson@sbi.se
CHEFREDAKTR:
Lars Hamrebjrk, 070-630 22 17
lars@sbi.se
REDAKTIONSLEDAMTER:
Lars Hamrebjrk, ConstruEdo AB
Kalle Forssell, Forssells Smide
Hans Olson, SBI
Bernt Johansson, prof LTU
PRODUCERAS AV:
ConstruEdo AB
Lars Hamrebjrk
Ungdomsvgen 24, 183 65 Tby
070-630 22 17
www.construedo.se
info@construedo.se
ANNONSFRSLJNING:
Migge Sarrin
08-590 771 50
annonsavdelningen@sbi.se
GRAFISK FORM & LAYOUT:
Annika Lnn
REPRO:
Edita Vstra Aros
TRYCK:
Edita Vstra Aros, 2006
ISSN 1404-9414
Omslagsbilder:
Emile Huchet, Ejendahls arena
samt Berlin Hauptbahnhof.
fter de seminarier och underskningar som gjorts hos medlemsfretagen betrffande Stlbyggnadsinstitutets inriktning,
s brjar nu arbetet med att flytta tyngdpunkten i verksamheten, frn forsknings- och utvecklingsprojekt till ett kat fokus
p kundnytta och marknadssupport.
SBI har nu brjat organisera verksamheten efter denna mlsttning och
vi kommer bl.a. att inrikta oss mer p att kommunicera viktiga nyheter
och information till medlemmarna via hemsidan, tidningen Stlbyggnad
samt publikationer som vi skall marknadsfra och informera om tydligare
p vr hemsida. Dessutom kommer vi att satsa mer p seminarier och kurser fr att utbilda marknaden och framfr allt vra medlemsfretag fr att
strka konkurrenskraften.
Vi kommer att ocks utveckla vrt ntverk med nyckelpersoner och
fretag inom stloch byggindustrin, fr att kunna erbjuda vra medlemsfretag bsta mjliga kompetens i svl utvecklings- och utredningsprojekt
som vid genomfrandet av seminarier och kurser. SBI skall vara den sjlvklara kontaktytan fr marknadens aktrer fr rdgivning och fr att finna
de personer eller fretag som kan lsa aktuella frgestllningar inom stloch lttbyggnadstekniken.
Fr nrvarande pgr ett arbete med att lgga upp kurser fr vidareutbildning av stlkonstruktrer i svl konstruktion som projektering i 3D.
Detta knns angelget inte minst p grund av att utbildningen i stlbyggnad
och konstruktion vid vra hgskolor inte utvecklas i rtt riktning. Istllet
fr att fretagen sjlva skall genomfra tidskrvande och kostsamma
vidareutbildningar s skall SBI kunna erbjuda lmpliga vidareutbildningar
fr att exempelvis certifiera stlkonstruktrer p lmpliga niver.
Fr att SBI skall kunna vara en stark aktr i marknadsfring av stloch lttbyggnadstekniken s mste vi, frutom att lyfta fram frdelarna,
ven arbeta med att identifiera hinder och nyckelfrgor fr utveckling av
stlbyggandet ssom brand, korrosion och miljfrgor.
En mycket viktig frga fr att lyckas med omstllningen r finansieringen av SBIs verksamhet. Infr rsmtet den 31 maj gick vi ut till samtliga med en begran om att hja medlemsavgifterna med upp till
50%. SSAB och Ruukki r beredda att g i spetsen och vara
huvudfinansirer fr att skapa en stabil grund fr SBI och vi
hoppas nu att alla medlemsfretagen r med och stdjer SBIs
satsning p utveckling av stlbyggandet i Sverige.
Vi har ven ambitioner att utvidga samarbetet med vra nordiska motsvarigheter samt ven andra branschorgan fr att
utveckla nya konkurrenskraftiga samverkanskonstruktioner och system. Detta nummer av tidningen Stlbyggnad samt studieresan till Holland r ett resultat av
samarbetet med Norska Stlfrbundet.
Avslutningsvis vill pminna alla att anmla er till rets
hjdpunkt Stlbyggnadsdagen den 1920 oktober i
Stockholm. Programmet i r r kanske bttre och intresssantare n ngonsin! G in p SBIs hemsida och anml er.
Vi ses d!
Hans Olson
vd, Stlbyggnadsinstitutet
s5 red + ledare
06-09-14
16.36
Sida 6
Vlkommen till
Torsdagen den 19 oktober 2006 kl 09.00 17.00

09.00 Hlsningsanfrande
Mikael Nyquist, Stlbyggnadsinstitutets ordfrande
Stlbyggnadsret 2006
Hans Olsson,VD Stlbyggnadsinstitutet
Hur utvecklar SSAB sin nischstrategi fr att
strka sin position p marknaden
Olof Faxander, SSAB
Hur pverkas stlbyggandet i Europa av den
globala ekonomiska utvecklingen
Elisabeth Nilsson, Jernkontoret
Future City tvlingen fr morgondagens
samhllsbyggare
Lise Langseth, Svensk Teknik och Design,
Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier
10.30 Kaffe
11.15 Utdelning av Silverbalken
Vart tog stlbyggandet vgen?
Thomas Axelsson, Skanska Sverige
kad pelletskapacitet i Kiruna en historisk
LKAB-investering
sa Sundqvist, LKAB
Nya mjligheter med rostfritt stl
Anders Olsson, Outokumpu
12.15 Lunch
13.45 www.access-steel.com ett hjlpmedel vid
dimensionering enligt Eurokoderna
Bjrn Uppfeldt, Stlbyggnadsinstitutet
Stlregelbyggande med nya hjlpmedel
Johan Andersson, Lindab Prol
NCCs nya byggsystem med bjlklag i stl
Fredrik Anheim, NCC
kad livslngd p ldre stlbroar
Tore Lundmark, Rambll Sverige
14.35 Kaffe
15.20 Stlbyggnadsexposn
Nya stora arenor p gng
Svante Berg, Berg arkitektkontor
Hghus och andra planer i Stockholm
Gran Lngsved, Markkontoret Stockholms Stad
How to manage large steel projects
Paul Hampshire,Arcadis
16.50 Avslutning
Tveka inte
anml dig nu!
www.sbi.se
08-661 02 80
Stlbyggnadsdagen
2006
Marknad
Teknik
Modern Byggprocess
Arkitektur
19 20 oktober 2006 Grand Htel, Stockholm
S T L B Y G G N A D S DAGE N S
PROGRAM
s7-8 nyheter
06-09-14
17.09
Sida 7
Redaktrens ruta
Tidningen Nyheter
om Stlbyggnad tar nu
klivet ver Klen och
kommer frn och med
detta nummer att ocks ges ut i Norge med
Norsk Stlforbund som samarbetspartner. Redan i detta nummer har
vi redaktionellt material p norska.
Vi hlsar hrmed alla nya lsare och
annonsrer vlkomna. Vi tror att ni
kommer att ha lika stor gldje och
nytta av tidningen som vra svenska
lsare och annonsrer.
Lars Hamrebjrk
Redaktr fr Nyheter om Stlbyggnad
Ny VD fr STLAB
i Trollhttan
John Meinhardt har tilltrtt sin nya
post som VD fr STLAB. John r 57
r och kommer nrmast frn Strngbetong AB dr han varit ansvarig fr
fretagets tta produktionsenheter i
Sverige. Stlab sldes tidigare i r till
Sand Holding
AB dr ocks
Hgans
Verkstads AB
ingr.
Ny version av ledande
3D-programvara
Tekla Structures 12 r
ett nnu effektivare verktyg fr hela processen i
stomkonstruktion, frn
konceptutformningen till
tillverkning, montering
och konstruktion. Tekla
Structures r en helintegrerad lsning fr modelllering av projekteringsinformation (BIM Building
Information Modeling),
som gr det mjligt att
genomfra ett helt byggnadsprojekt med hjlp av
en enda modell.
Den viktigaste nyheten
i den hr versionen r dess
ppna programmeringsgrnssnitt (ppna API),
vilket gr det mjligt att
koppla ihop olika konstruktionsprogram och metoder i en gemensam
3D produktmodell.
www.tekla.com/ts12
Ib Andresen kper
Europrofil
Efter noggrant verv-
gande har garen av EuroProfil Holding AB, BengtGran Carlsson, beslutat

att slja bolaget med tillhrande dotterbolag till
en Dansk Industrikoncern
med verksamhet i en
liknande bransch som vill
fortstta att vidareutveckla fretagen.
Ib Andresen Industri r
en international underleverantr i bearbetning av
stl och metaller Den operativa leningen av EuroProfil-bolagen i Nora, Sverige och Sykkylven, Norge
fortstter enligt tidigare.
Dock tar tidigare platschef
i Nora, Christian Carlsson,
ver som VD fr Europrofil per den 1 juli.
Industriellt
bostadsbyggande
med moduler
Den 31 maj anordnade
Stlbyggnadsinstitutet ett
ppet seminarium, med
ett drygt 40-tal deltagare,
om utvecklingen inom det
industriella byggandet av
bostder. P mnga hll

pgr utveckling av olika
modulsystem fr bostadsbyggande dr ett industriellt tnkande r nyckelordet. Det innebr en utmaning fr arkitekten att
skapa en bra arkitektur utifrn speciella frhllanden. Samtidigt mste modulutformningen passa en
rationell industriell produktion och ven passa
bostadsbyggarens platsorganisation.
Inledningsvis redovisade Joakim Widman p
Stlbyggnadsinstitutet ett
europeiskt samarbetsprojekt och visade bl.a. p
flera av de miljfrdelar
som kan stadkommas
med det ltta modulbygggandet.
Arkitekterna Jonas
Runberger och Ylva Gunterberg delqvist vid
Scheiwiller Svensson Arkitektkontor redovisade en
exempelstudie som gjorts
av byggande med volymelement, och visade p
John
Meinhardt
Ett av de vlbeskta seminarierna som SBI arrangerade p frsommaren.
Industribyggnader Lagerbyggnader
Idrottshallar Butiker
Bilanlggningar m.m.
0223-475 00 035-22 37 70
www.vastanfors.se
s7-8 nyheter
06-09-14
17.09
Sida 8
NYHETER
Norsk Stlforbund, NFSK

og Standard Norge
Kurs & arrangementer
hsten 2006:
Temakveld: Tjuvholmen, Oslo,
Onsd 27. sept 2006, kl. 17.00-20.00
Studiereise til Finland
Tid: Torsd 28. sept - snd 1. okt 2006
Kurs: Prosjektering av samvirkekonstruksjoner av stl og betong etter
EN 1994
Tid: Onsd 4. okt 2006
Konferanse: Norsk Stldag 2006
Tid: Torsd 12. okt 2006
Kurs: NS 3472
- prosjektering av stlkonstruksjoner
Tid: Tirsd 24. okt 2006
Kurs: Dimensjonering av
KNUTEPUNKTER etter Eurokode 3
Del 1-8: I og H - profiler
Tid: Onsd 1. nov 2006
2-dagers kurs: Dimensjonering av
KNUTEPUNKTER etter Eurokode 3
Del 1-8: SHS og RHS - profiler
Tid: Torsd 2. - fred 3. nov 2006
Kurs: Utfrelse av stlkonstruksjoner
- Ny europeisk standard EN 1090
Tid: Tirsd 7. nov 2006
Kurs: Prosjektering av stlkonstruksjoner
iht Eurokode 3 del 1-1: NS-EN 19931-1: General Rules, inkludert :
2 dagers kurs: NORSOK standardene
for stlkonstruksjoner
Tid: Torsd 23. - fred 24. nov 2006
Seminar: Fotball- og ishaller
konsepter og lsninger
Programmer og pmelding:
http://www.stalguiden.com/NFS.htm
den stora potentialen som

finns i Lean Production
och teknikintegrerad design.
P samma linje var
ven Bostadsbyggaren
Ingvar Mattsson frn Peab och Industrialisten Ulf
berg frn Open House
Production. Ingvar menade att det produktiva
arbetet dramatiskt kan
kas med industriella
processer. Ulf berttade
kring grundbultarna i
Open House framgngsrika modulsystem och
processer.
Ytterligare information
p www.sbi.se.
Seminariet ppnades av stlbyggnadsinstitutets nytilltrdde VD Hans Olson infr en intresserad publik.

spnnings-tjnings frhllanden behandlades
ocks, precis som skillnaderna vid branddimensionering.
274 Dimensionering
Publikation 274 Dimensionering av konstruktioner i
rostfritt stl finns att bestlla p www.sbi.se
Rostfritt stl
materialval,
dimensionering och
utfrande
Den 15 juni hll Stlbyggnadsinstitutet ett seminarium med namnet
Rostfritt stl materialval,
dimensionering och utfrande. Seminariet behandlade innehllet i den nyutgivna tredje upplagan av
publikationen Dimensionering av konstruktioner i
rostfritt stl och en intressserad publik fick mycket
matnyttig information om
materialval och detaljutformning. Skillnader vid
dimensionering i rostfritt
stl jmfrt med kolstl p
grund av materialens olika
NORSK STLDAG 2006

Torsdag 12. oktober
Grand Hotel, Karl Johansgate 31. Oslo
Anmlan och information p:

www.stalguiden.com/staldag.htm
s7-8 nyheter
06-09-14
17.09
Sida 9
Hur hanterar man ett projekt som r fem gnger strre

n ngot man gjort tidigare?
Nr VSAB i Lidkping ck uppdraget att bygga Rya
Kraftvrmeverk i Gteborg, tog man hjlp av Brderna
Edstrand.
Bara att montera stlstommen p 10 000 kvadratmeter var en rejl utmaning, sger Bert-Ulrich Fritsch
p VSAB. Genom att lta Brderna Edstrand kapa,
borra och leverera stlbalkarna, ck vi skrddarsydda
komponenter som sparade oss mycket tid och pengar.
Tack vare excellent service inom exempelvis produktion, logistik och rdgivning kan vi ka kraven p oss
sjlva och konkurrenskraften hos vra kunder.
Fr mer information om hur vi kan hjlpa dig, besk
oss p www.edstrand.se.
Bert-Ulrich Fritsch, VSAB.
www.begroup.se
Hilanders
BEKYMMERSFRITT
SAMARBETE.
s10-16 Berlin
06-09-14
17.10
Sida 10
Structural Innovation
Main Train Station

10
STLBYGGNADSPROJEKT
s10-16 Berlin
06-09-14
17.10
Sida 11
On its historical site in the Tiergarten

District, west of Humboldthafen,
Europes largest train station for

long-distance, regional and local
transport has been constructed:
the new Berlin central station.
Hans Schober, Dr.-Ing., Partner of Schlaich Bergermann und

Partner Stuttgart, Germany and President of Schlaich Bergermann and Partner LP, New York, USA.
Stefan Justiz, Dipl.-Ing., Senior Engineer of Schlaich Bergermann
und Partner Stuttgart, Germany.
Jochen Gugeler, Dr.-Ing., Senior Engineer of Schlaich
Bergermann und Partner Stuttgart, Germany.
Figur 1
he new Berlin Main Train Station

was inaugurated on May 26th,
2006 after 12 years of construction
and design and is one of the last of the
grand projects of German Reunification
in Berlin. The station, in close proximity
to the Reichstag, Chancellors Office,
Brandenburg Gate and the German Parliament, is the largest and most modern
crossing station in Europe with construction cost of around 700 million euros (fig.
1). North-south trains (Stockholm Rome) arrive in a 4-kilometer long tunnel at
the depth of 15 meters below grade while the east-west trains (Paris-Moscow) arrrive on a viaduct 10 m above grade. Over
1 100 long-distance and commuter trains
transporting around 300 000 travelers
daily arrive at the station. Over 70 000
square meters of floor space and 15 000
Berlin
Figur 10
STLBYGGNADSPROJEKT
11
s10-16 Berlin
06-09-14
17.11
Sida 12
square meters of retail space provide highend shopping and wide variety of restaurants to travelers.
Architectural character
The architecture of the German architects
von Gerkan Marg and Partner stress the
crossing character of the train station:
The 320 meter long, vaulted glass roof
highlights the east-west platforms especially at night, while the underground
north-south line is represented by a lofty,
edged office block that overtakes the
north-south line in a dramatic architectural gesture (fig. 2).
The train station project consists of:
The 160 m long, 40 m wide underground train hall in the north-south direction.
The 1000m long, train viaduct with 6
railways in the east-west direction.
The 320m long glazed train platform
hall in the east west direction.
The 12-story office block frame that
including the Humboldt port bridges,

until tender.
With structural steel design and all structural calculations of the office blocks.
With the design of the glazed roofing
and glass facades until completion of
construction.
Only the description of the most impresssive engineering services for the Railway
bridges, office blocks and the glazed roofs
with glass facades will be provided here.
The Railway Bridges
The 1000-meter long bridge structures
consist of 2 double- track bridges and
two single-track bridges. The bridges folllow the exact geometry of the track way,
widening from 18 m to 74 m near the
station (fig. 2).
Figur 3
Figur 2
to prevent the sense of decay common to

mundane overpasses.
spans the east west platforms without

intermediate support.
The 200 m long north-south glazed
hall with glass facade.
Compex and time intensive
Project design was complex and time intensive. The office of Schlaich Bergermann and Partner was entrusted with the
design of the structure, aiding the architects von Gerkan Marg und Partner, with
different levels of design responsibility:
With consulting services on the schematic design of the train station building.
With the design of the railway bridges,
12
STLBYGGNADSPROJEKT
The two single-track bridges also provide support for the glazed roofing. The
short distance between supporting columns, varying between 20 and 25 meter, permits a thin deck of only 1.70 meters depth in reinforced concrete and tubular steel columns of only 660 mm diameter. The minimal structural depth of
these members frees the field of vision
under the bridges much more than the
conventional solution with massive
concrete columns (fig. 6 and 10). Careful attention has been paid to the design
and detailing of the underside of the
bridges at the exterior of the train station
Different structural requirements

All the bridges exhibit uniformity in their
design although they must fulfill very
different structural requirements.
A large open space, extending all the
way to the underground platforms is created in the center of the train hall. Here,
23 m high steel columns support the
slender 1.70 m deep bridge deck. The
steel columns are created using a bundle of 4 x 508mm steel tubes that are separated at the top creating a three-dimensional branch structure (fig. 7 and
5). Cast steel nodes are used for the column footing, prop head, and branching
nodes due to technical and architectural
considerations (fig. 4).
s10-16 Berlin
06-09-14
17.11
Sida 13
Representing the first use of cast steel

for railway bridge structures, substantial
testing of the cast steel connections was
required to determine their static and dynamic behavior. The tests showed that,
with appropriate quality control, cast
steel of class GS 20 Mn5V exhibits the
same dynamic and static behavior of steel
class S 355 J2G3.
The East West Platform Train Hall
The 320 m long glazed platform hall
straddles the train platforms with one large vault spanning 66 meters at the widest
point and is supported by the two outermost single-track bridges. The hall folllows the track alignment thereby constantly changing direction and varying its
span form 59 m to 66 m and back. The
vaulted form of the roof was tailored to
match the German railway loading gage
(fig. 6). The form of the vault is a flat
basket arch, steeply sloping at the sides
of the outermost platforms creating a very different from the historic train halls
of the 19th century. Most of these 19th
century structures had a high arch to alllow the steam of the locomotives to escape thereby creating the archetype of the
advantageous and easily understandable
structure.
Transparent roofing structure
The form of the basket arch in the hall is
scaled about the central point to adapt
the varying distance between tracks thereby creating a grid of flat rectangular
panels, economic for the roof glazing.
This expansion dictates that the height of
the vault increases with the width, thereby creating the desired visual effect.
In order to create the most transparent
roofing structure possible, a grid shell was
developed rather than a traditional purlin
roof. The grid shell system minimizes material cost by exploiting the curvature of
the construction to create an extremely
efficient structural system. The 1.5 m x
1.7 m quadrilateral grid consisted of welded T sections with depths between 145
and 175 mm. This grid is braced using
12mm diameter diagonal cables (fig. 3).
Figur 4
660mm steel tubes with 100mm wall

thickness (fig. 6 and 10). Cast steel is
again used for all arch connections due
to technical and architectural considerations (fig 9b).
STLBYGGNADSPROJEKT
13
Cast steel
The crossing of Humboldt ports required
a ship clearance of 60 m. The slender
1.70 m prestressed concrete bridge deck
is supported by a polygonal arch using
Vibrations and deformations

Lightweight basket arch frames stiffen
the structure at a distance on 13m on
center. These frames are created using a
cable suspension system above and below
the frame. These cables follow the bending moment diagram of the frame, the-
s10-16 Berlin
06-09-14
17.11
Sida 14
Figur 6
reby minimizing flexion in the structural

steel members.
The glass roofing must not be damaged by vibrations and deformations due
to train traffic or by displacements of the
bridges supporting the structure. Special
radial-spherical plain bearings were developed that can support high tension
and compression forces while allowing
spherical rotation and displacements.
The train hall appears lightweight and
transparent despite its considerable size
and is an example of exploiting an innnovative structural system and contemporary materials to meet modern usage
requirements.
The North-South Glass Roof
The main entrance of the train station is
vaulted by a 200m long glass roof with a
free span of 40 m between the two office
block frames. At the center, the roof intersects the East West Roof in classic groin
vault, with a geometry nevertheless complicated by the skew axes of the roof vaults.
The barrel structure is stiffened by cable trusses at a distance of 13m on center
and reflect the geometry of the East West
roof at the mid point.
The cables trusses have a total depth
of 5m and consist of a 400mm deep I beams as the compression chord and a 85
mm diameter fully locked spiral cable as
compression chord. 100 mm diameter
tubular steel profiles make up the vertical members of the truss with 18 24
mm spiral strand cables as the truss diagonals.
The groin vault has a free span over
all the train platforms with supports at
only the four corner points. These suppports are provided by suspension rods
anchored to the office building. The cable trusses along the 4 edges as well as diagonal cable trusses transfer loads to the
suspension rods at the corner points.
Figur 5
Construction challenge
The most important challenge during
construction was that erection was carrried out under live train traffic. Construction is prohibited over moving
trains, as is heavy lifting above the tracks
without protective measures. Protective
scaffolding would be extremely elaborate and expensive given the fact the scafffolding would be required to span six
tracks while resisting very heavy impact
loads from falling structural members
14
STLBYGGNADSPROJEKT
s10-16 Berlin
06-09-14
17.11
Sida 15
and would greatly interfere with the rest

of the construction.
A special erection procedure was developed that respected the tight construction delays: on the southern side, the entire roof including glazing was constructed in sections between the two office
block frames but away from the tracks.
These segments were then slid into place
on rails in the middle of the night when
there was no train traffic.
The Main Entrance Facades
A very lightweight and transparent structure was sought after for the main entrance facades under the North South
Roof.
The large glass facades, with a width
of 45 m and a height of 25 m, are constructed using a cable structure and without any structural steel members (fig. 8
and 9). By exploiting cable pretension, it
is possible to create a structure in which
cables are the only element necessary to
carry all loads. Two cables run behind the
vertical glass joints and crisscross at each
glass pane. These cables are connected by
glass fins at each horizontal joint to
straight vertical cables. This system can
support wind loads similar to a Vierendeel truss completely without steel compression members (fig. 9).
Glass fins
The 1.7 m glass fins are arranged in pairs
and must support very large forces. Each
fin consists of three layers of 12mm fullly tempered laminated lites and can suppport loads of up to 10 metric tonnes from
the steel pins. In order to verify the resistance of these elements, numerous finite element calculations along with numerous tests on full-scale models were
carried out. It was also proved by calculation that the structural integrity as well
as serviceability requirements of the faade are met even with the breakage of
several glass fins. This structure shows
that with the necessary technical expertise and careful planning, materials normally considered fragile can be designed
to resist very large loads.
The Office Block Frames
The two 12 story office block frames have a free span of 87m over the east west
train hall. The composite structure of
steel sections with concrete decks and
would be considered conventional had
they not been subjected to the challenge
of spanning four stories over the already completed train hall and erected under
full train traffic (fig. 5).
Two exterior composite truss panels
support the four stories of office space
with a free span of 87 m. Building loads

were collected by a series of 1.8m deep
steel girders at a distance of 8.7 m on center. These girders are below the bottom
floor and run between the exterior truss
panels. To minimize self-weight, the floor
slabs are built using lightweight concrete.
In order to construct the structure
under full train traffic, two different erection procedures were initially developed.
Two methods
The first method consisted of constructing the steel truss panels as free cantilevers, as in bridge construction. Steel
shuttering at the bottom floor, necessary
for concrete formwork, could be given
the necessary stiffness to be used to provide temporary protection during construction. After concreting of the bottom
floor, the concrete floor slab would then
be used as protection against falling debris for the remaining construction. The
disadvantage of this method was that
most of the essential work could only be
done during the nightly breaks in train
service, thereby increasing delays.
The second method was to construct
the truss panels in horizontal position on
the 8th story of the supporting buildings.
The truss panels would be incrementallly launched over the train hall roof.

STLBYGGNADSPROJEKT
15
s10-16 Berlin
06-09-14
17.11
Sida 16
Figur 7
Impressive erection procedure

The construction firm DONGES Stahlbau developed another very impressive
erection procedure that further decreased
work time over the railways and was therefore implemented.
Each half of the truss is erected, standing vertically, on the 5th story of the
supporting structure. The truss halves are
then rotated into position, similar to a
drawbridge, and welded together.
In the first phase of rotation, the 43.5
m long, 1250 metric tonnes truss segments were rotated with a hoisting device until the center of gravity of the truss
was aligned with the axis of rotation.
The hoist load at this point had a maximum of 2 x 3400 kN. For rotation of the
truss beyond this point, or angles greater
than 39, the remaining rotation can be
carried out with a tension jacks anchored
to the exterior of the supporting building
(fig. 5).

Figur 8
Figur 9
Figur 10
References:
Project Credits
[1] Schlaich, J., Schober, H. : Bahnbrcken am Lehrter Bahnhof in Berlin

Die Humboldthafenbrcke, Stahlbau 68 (1999), H. 6, S. 448-456.
[2] Schlaich, J., Schober, H. : Rohrknoten aus Stahlgu.
Stahlbau 68 (1999), H. 8 und 9, S. 536-541.
[3] Schlaich, J., Schober, H., Justiz,S. : Entwurf und Konstruktion der Bahnsteighalle
des Lehrter Bahnhofs in Berlin, Stahlbau 71 (2002), H. 12 , S. 853-869.
[4] Gugeler, J., Havemann, K., Schober, H.: Lehrter Bahnhof Berlin: Das Nord-Sd Dach,
Stahlbau 75(2006), H. 3, S. 194-202
[5] Gugeler, J., Gerber, H., Schneider, J., Havemann,K.: Lehrter Bahnhof Berlin:
Die Haupteingangsfassaden, Stahlbau 75(2006),
[5] Naujoks, B., Nicolay, T., Gugeler, J.: Die Stahlverbundkonstruktion der
Buegelbauten des Berliner Hauptbahnhofs, Stahlbau 75(2006), H. 3, S. 183-193
Client: Deutsche Bahn AG.

Architect:
von Gerkan Marg and Partner, Hamburg
Construction firm, Railway Bridges:
Porr Technobau, Berlin; DSD Dillinger
Stahlbau GmbH, Saarlouis
Construction firm, Main Station:
Strabag AG, Walter Bau AG East-West
Roof, North-South Roof Mero TSK,
Wuerzburg
Construction firm, Office Building:
Donges Stahlbau GmbH, Darmstadt
16
STLBYGGNADSPROJEKT
s10-16 Berlin
06-09-14
17.11
Sida 17
Framtidens svenska modetrender

brs upp av stl
Mitt i Stockholms innerstad bildar 700 ton stl
stomme till H&M:s nya huvudkontor. Det r
ltt att frestlla sig hur svrt det r att f in
100-tals ton byggmaterial i en trng stadsmilj,
utan att man str fr mycket. Contiga har lst
bygglogistiken med morgontidiga minutleveranser direkt frn stlverkstaden i Norrtlje och

en stark leverantr i bakgrunden. Det r Tibnor
som ser till att deras verkstad fr det stl som
behvs, varje dag.
www.tibnor.se
s18-20 Ejendahl
06-09-14
17.12
Sida 18
Klas Wrange,
Sweco FFNS
Kombinationen av
Plannjas byggpaneler
och falurd trfasad
gav Ejendals Arena
ett arkitektoniskt
uttryck som vl harmonierade med befintliga byggnader i
nrheten.
Elementbyggnad fr kreativa
BYGGSYSTEM
Hockeylaget Leksands IF:s

nya hemmaarena byggdes
som ett skal runt den gamla
ishallen fr att pverka aktiviteterna i arenan s lite som
mjligt. Mellan tv hockeyssonger monterades den
gamla ishallen ner och
Ejendals Arena stod frdig i
brjan av oktober 2005.
18
BYGGSYSTEM
pprustningen gav mjlighet till

utvidgat nyttjande av byggnaden
som multifunktionell arrangemangs- och njesarena. Till de viktigaste
frndringarna hrde en frdubbling av
antalet platser och att standard och sittkomfort kade markant. Praktiskt taget
alla platser fick bekvma, stoppade stolar och endast mycket sm stplatslktare blev kvar vid ena gaveln fr hemmmapubliken och en nnu mindre fr bortapubliken.
Speciellt r ocks att vi valde att
placera affrsplanet med loger, barer
och restauranger mitt i arenan, sger arkitekt Klas Wrange p SWECO FFNS
arkitekter i Falun. Det ger gsterna i logerna en utmrkt skdarsituation jmfrt med till exempel Globen i Stockholm dr logerna ligger lngt upp under
taket.
ven presslktarna har ftt ett frstklassigt lge p en av lngsidorna p
plan fyra. Tv, tidningar och radio fr nu

ett optimalt lge fr sin nyhetsbevakning, ngot som prioriterades.
Byggelement i stl
Fr Ejendals Arena valdes i stor utstrckning byggelement i plt fr ytteroch innervggar, samt brande pltprofiler till tak och golv.
Det r rtt vanligt att man utfr den
hr typen av stora byggnader av sandwichelement av limmad plt mot isolermaterial av EPS eller stenull, menar Klas
Wrange. Det r ett mycket frdelaktigt
byggmaterial. Man fr en vgg som r
isolerad, fyller sin funktion bra och har
ett frdigt ytskikt bde inne och ute.
Plt och tr i kombination
I Leksand ville man kombinera byggelementen med tr, runt till exempel entrn.
Ngot som till viss del hade sin utgngspunkt i arenans placering. ven om areNR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
s18-20 Ejendahl
06-09-14
17.12
Sida 19
a och effektiva byggprocesser

nan inte direkt ligger i ett byggnadskulturellt knsligt lge, s finns nrheten till
byggnader i tr, eller med vervgande
trarbeten, som har hgt kulturvrde.
Samtidigt finns stora mjligheter att
kombinera plt med andra material och
vinna estetiska och uttrycksmssiga frdelar. Drfr valde vi faktiskt att kl
vissa pltytor med tr enbart fr det arkitektoniska uttryckets skull, sger Klas
Wrange.
ven inne i arenan kombineras plt
och tr. Frgsttningen utgr frn Leksands bl frger som kontrasteras av den
rda stolkldseln. Synligt tr p lktarna
ger en varm knsla och gr pltpaneler
inramar helheten.
Till innervggar valdes Plannja Panel 100 i silvermetallic. Sammanlagt anvndes ver
6500 kvadratmeter byggelement in- och utvndigt. Till golvbjlklag lades 2000 kvadratmeter armeringsplt Plannja Combideck, CD45, ut som samverkande gjutform fr
betong. Den brande takplten r Plannja 200.
Estetisk uppryckning
Plt som vggmaterial har ftt en rensssans p senare r. Uttrycket pltlador
hrrr i stort frn anvndandet av traditionell trp-plt. Den typen av fasader
BYGGSYSTEM
19
s18-20 Ejendahl
06-09-14
17.13
Sida 20
Utvndigt
fick Ejendals Arena
en bekldnad av byggelementen
Plannja
Panel 200 i
mrk silvermetallic och
Pilaster4,
monterat
svl horisontellt som
vertikalt.
Till takavvattning
valdes varmfrzinkad
och omlad
plt.
med mycket nitar och annat ger ett billigare intryck, menar Klas Wrange.
Men med elementbyggandet har
man lyft det estetiska vrdet p pltprodukter betydligt. Och p rtt stlle kan
man med frdela enbart anvnda dessa
produkter i sig och stadkomma utmrkta resultat med dekor- och tck-
lister till exempel.

Som brande tak i arenan valdes en
200 mm hg sjlvbrande pltprofil.
Aven i trapphus, restaurang och andra
utrymmen n sjlva hallen anvndes brande pltprofil.
Den brande takplten i arenataket
r ytterligt praktiska och funktionella,
speciellt d de r perforerade av
akustiska skl. Ur en arkitektonisk synvinkel r de dock mindre lmpliga fr tak
som kommer vldigt nra betraktaren. I
dessa fall ser jag det nog som lmpligast
att dlja dem med ett innertak av annat
material, anser Klas Wrange.

%%'-!%%'
%KK9P>>;8?8CC8I=I8CC8
KEB98I8M<IBJ8D?<K<I
,,%.4!"!"HARSPECIALISERATSIGPATTTILLVERKAHALLBYGGNADERISTL
'ENOMATTVLJA,,%.4!"(!,,%.BYGGSDINHALLPETTRATIONELLTOCH
KOSTNADSEFFEKTIVTSTT$ETTAIKOMBINATIONMEDmEXIBLALSNINGARMED
HGKVALITET6IHARLEVERERATVERHALLARI%UROPA$ETGROSSTILL
ENAVDELEDANDEI3VERIGEPSTLHALLAR
6ILLDUVETAMEROMVRAMJLIGHETERATTSKRDDARSYENHALLEFTERDINA
NSKEMLKONTAKTAOSSFRMERINFORMATION
20
!LML;BFEKFI
IJCAE@E>,P;
IJCAE@E>JK
IJCAE@E>'FI;
IJCAE@E>,KF:B?FCD

GFJK
%%'-
FO
$LE>J?8DE
-<C

8O

'JJ<CM><E
$I@JK@8EJK8;
-<C

8O

,KFI>8K8E
I<9IF
-<C

8O

IJM><E
IJE
-<C

8O

PE>J>IE;
IJK8
-<C

8O

@E=F#CC<EK89J<
"EK<IE<K
NNNCC<EK89J<
B_a^\]ZiZcViiVgWZiVZgV^hVbbVbdYZaa
hVbi^Y^\i]Vg`ViegdYjì^kîZiZc^higgZ
egd_Zì!heZX^Zaai[ghidgVbjai^bViZg^Va!
bjai^Y^hXêa^cegd_Zì
BVgi^cJaa\gZc!
LHEHkZg^\Z
I]ZghinZVglî]IZàVHigjXijgZhegdkZY
idWZhjXXZhh[ja#>lVhVWaZid\ZcZgViZ
il^XZi]Zldg`VhegZk^djhanijgcZYdji
Jerry Harrell,
Harrells Steel Detailing Service, USA
I]ZgZlZgZVabdhi'%%%XgVcZZgZXiVWaZe^ZXZh^c
i]Zegd_ZXiLZY^YcdigZXZ^kZVh^c\aZXVaa[gdbi]Z
h]dedcYgVl^c\h^hhjZYidYViZ!VcYi]ZZaY]VY
dcandcZXdbbZci/]dl\gZVii]ZhiZZaihid\Zi]Zg
Matthew Bastura,
Global Structural Detailing Ltd., Canada
IZàV~ghidaiVViiegZhZciZgV/
:cbdYZgc
àVhh^`Zg
^cdb
hia egd_ZìZg^c\
9j`VcVjidbVi^hìh`VeVgîc^c\VgdX]
b~c\Y[giZX`c^c\Vg!c~ghdb]Zahiêgd_ZìZi#
:càVgZdX]cd\\gVccVgZbdYZaaZg^c\~c'9eaVcZg^c\
EgZhiZgVbZgbZYIZàVHigjXijgZh
tgYZi^ciZYV\hViiiVhiZ\Zi^c^(9bdYZaaZg^c\
dX] jeeaZk bVg`VciV [gW~iig^c\Vg ^
egdYjì^kîZi!cd\\gVcc]ZidX]iâa[gaîa^\]Zi4
>hcVgi)%g]VgIZàVZgW_jYî[gZiV\gjci^
k~gaYZc^ccdkVi^kVbdYZaaZg^c\hkZgìn\[gVii
\gVVgWZiZiZ[[Zì^kVgZdX]cd\\gVccVgZ#
IZàV HigjXijgZh ~g Zii `gV[i[jaai dX] Zm^WZai

(9 bdYZaaZg^c\hkZgìn\ hdb Z[[Zì^ki
^ciZ\gZgVg]ZaVYîiVgWZihYZ[gcd[[Zgiiâa
iâakZg`c^c\dX]bdciV\Z#
HZg^ì^\V(9bdYZaaZgdX]a~hbZgdbIZàV
HigjXijgZhelll#iZàV#Xdb$ih&&
IZàVHd[ilVgZ67
H^\jgYh\ViVc'&
,'&(%K~hiZgh
IZa#%'&&%.+%%
;Vm#%'&&%.+%.
DcandcZXVcWZi]ZWZhi
s22-25 Neste Oil
06-09-14
17.07
Sida 22
The Diesel project at Neste Oils refinery in the town of Porvoo is the first building project in which structural design incorporating concrete structures has been implemented
from start to finish using 3D product modeling. Intelligent data transfer between systems enabled parallel progress in
plant and structural design. The project also saw the creaPeter Branzell, Sales Manager,
Building & Construction,
Tekla Software AB
tion of a joint design environment for use by several design

firms based on the Tekla Structures system.
Full structual design and

project management in a
Tekla Structures environment
IT
he Diesel project at Neste Oils

Porvoo refinery entails building a
new production line comprising a
residual oil unit and hydrogen unit. Significant extensions and modifications are
also being implemented in the refinerys
existing process units and infrastructure.
With the new production line, which is
due for start-up at the end of 2006,
Neste Oil will gain the capacity to produce increasingly clean motor fuels from
heavier and more sulfurous crude oil
than before.
With a volume of close to 600 million euros, Neste Oils refinery investment
is a significant ongoing building project.
Engineering and contracting work for
the project will total an estimated 1.5
and 3 million hours respectively. 25 hectares have been cleared for the project,
around five of which will be occupied by
the actual process area. New buildings
covering almost 13,000 square meters
22
IT
will be built and approximately 19,000

cubic meters of concrete and 5,000 tons
of steel will be used in the project as a
whole.
Neste Jacobs, an affiliate of Neste Oil,
is responsible for the Diesel projects engineering, procurement and construction.
The design stage was launched in autumn 2003 and at its peak has employed more than 400 people at Neste Jacobs
and several Finnish engineering offices.
Modeling and managing in 3D
Plant design has been implemented using
3D modeling tools since the early 1990s.
In Neste Oils Diesel project there was
strong motivation to take structural design comprehensively into the 3D era
while enabling data transfer between stakeholders in a maximally intelligent format. 3D modeling was exploited starting
from the underground pipes and structures upward in the first ever project to
also model concrete structures entirely in

3D, including the reinforcements and
cast-in embeds. The models were used to
produce general drawings as well as those required for steel, element and cast-insitu concrete fabrication and the related
lists. 230,000 components were modeled and 9,800 drawings together with
hundreds of reports were produced for a
range of needs.
Even though structural design represents just 0.4% of the Diesel projects total costs, linking it with the plant
design has been vital to the projects
success. Data communication between
systems has made it possible for plant
and structural design to advance in
parallel, describes Section Manager
Matti Sainio from Neste Jacobs.
Neste Oil mandated 3D modeling based design for the entire Diesel project.
Tekla Structures was selected as the
structural design tool and a software enNR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
s22-25 Neste Oil
06-09-14
17.07
Sida 23
The option to view equipment and pipe

models in the design model provides
excellent prerequisites for an error-free
and cost-efficient result.
ce for change in one clean sweep, which

is a positive step for the future. A lot of
work was done during the project to
adapt
Tekla Structures for the Finnish concrete building industry, Sainio explains.
vironment jointly developed by four

companies Neste Jacobs, JP-Kakko,
SWECO PIC and Consulting Engineers
Pysl & Sandberg was created based
on the Tekla system.
The idea was to incorporate steel
and concrete structures in the same moNR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
del. Tekla Structures was already familiar to steel designers but a new tool to all
those working in concrete design. The
project must have had its pressures when
it came to training the personnel and
progressing according to the timetable.
Even so, a tight schedule has been a for-
Improving the quality of data

The Diesel project set ambitious objectives for the collaborative use of models
and the quality of data content. All
structural designers worked using the same multi-user modeling databases in the
Tekla Structures environment. The projects size and the number of stakeholders made it practicable to divide the
object into more localized 3D models.
For data transfer between plant design
and structural design, the 3D MicroStation file format was chosen to communicate steel and concrete structure geometry to the plant viewing models.
We initially set higher aims for data
IT
23
s22-25 Neste Oil
06-09-14
17.07
Sida 24
transfer but due to the schedule decided

to go with a tried and tested solution. Richer data transfer would have enabled
genuine collaboration between the plant
and structural designers, comments
Markku Eerikinen, Manager, Information Management at Neste Jacobs.
Particular areas of development in
structural design were collision detection
and pipe support design. In total 12,000
tons or approximately 200 kilometers
of pipe will be fitted during the project,
some fabricated abroad from costly special materials.
Efficient collision detection during
the modeling stage has saved a lot of time and money. The same benefits were
sought by modeling the pipe supports
with real structures. This has made it
possible to prefabricate the steel structures secondary supports rather than fabricate onsite, Eerikinen describes.
Overall we wanted to focus on data quality. In addition to a graphic presentation, 3D modeling produces extensive object data. Its not enough that the
drawings simply look correct for future needs, the data stored in the database
has to be accurate too.
A successful concrete project
The responsibilities of the design firm JPKakko in the Diesel project have included the structural design for the residual oil and hydrogen units. All structures,
steel and concrete, have been designed
from start to finish with Tekla Structures. The system has been used to produce all the required output. 29 people
were employed to design the steel structures and eight for their concrete counterparts.
Tekla Structures has been in use for
a long time with steel, and from the steel
perspective the project has been implemented with normal performance figures. The concrete structural design actually went better than anticipated. A particular novelty in this project was the reinforcements. The concrete structures
were designed within the same timeframe and with the same resources as with
a traditional 2D system, which is quite
an accomplishment with a new tool,
assesses Design Manager Heikki Solarmo from JP-Kakko.
The design work employed traditional design data, i.e. structural design and
construction information drawings. The
hydrogen unit also called for an extensive use of piping and equipment reference models.
As the project advanced our designers accumulated a lot of experience and
developed the consistency of their work
for future projects. Compared to previous projects, the component suppliers
libraries that allowed us to pick up parts
of the correct shape and dimension were
a significant step forward. Fabricating
the concrete foundations went really
well, describes Project Manager Arto
Malmstrm from JP-Kakko.
Fewer problems on construction site
SWECO PICs role in the Diesel projects structural design covered connections
linking the plants processes and the steel
and concrete structures related to the sulfur chain subproject including machine
foundations, pipe bridges and work platforms. Some of the structures are located outside the actual process area, others are connected to existing processes.
Many of the structures contained modifications to the refinerys existing
systems or were connected to them, raising the level of challenge in design.
For SWECO PIC, the Diesel project
has been a significant initiative encompassing several areas of design, and in
3D concrete design Tekla Structures proved to be an efficient and functional
tool, says Assistant Competence Center Manager Guido Vakker.
In Vakkers opinion, the option to view equipment and pipe models in the design model provides excellent prerequisites for an error-free and cost-efficient result. An additional benefit of a
3D design environment is that future
plant users are able to familiarize themselves with the plant in advance using a
DRW viewer as well as discuss the solutions, Vakker points out.
Consulting Engineers Pysl &
Sandberg designed several of the buil-
24
IT
s22-25 Neste Oil
06-09-14
19.31
Sida 25
dings in the process area, including two

distribution substations, an instrumentation facility, storehouses and a cooling
water facility. The steel and concrete
cooling water reservoir is a hundred meters long, 30 wide and 30 deep.
Weve designed steel as well as castin-situ and element concrete structures
for the Diesel project. The lagging and
reinforcement design was done almost
completely with 3D modeling, describes Team Manager Matti Ahonen.
He says designing steel and concrete
structures in the same model clearly improved the quality of building:
It has now been easier to check the
boundary surfaces. That said, for us more
knowledge has also been a source of anguish conflicts and other problems that
used to be solved later down the line onsite were identified already in the design
stage. You have to give credit to Neste Oil
for understanding the advantages of 3D
design for the project as a whole.
Work continues in the Biodiesel Project
The experience gained in the Diesel project is already being utilized in Neste
Oils Biodiesel project launched in the
Engineering and contracting work for the

project will total an estimated 1.5 and 3
million hours respectively. 25 hectares
have been cleared for the project, around
five of which will be occupied by the actual process area.
beginning of 2005. The 100 million euro biodiesel plant will start operations in
summer 2007.
Almost all of the design parties in
the Diesel project are participating in the
Biodiesel project. The structural design
system has been updated from Tekla
Structures version 10 to 11. Weve started out using the Diesel projects doctrines with the aim of making improvements where room for improvement is
found. Designing concrete structures is
bound to become more efficient as more
and more stakeholders join the development of the concrete module. We also
aim to make advances with secondary
supports by further enhancing cooperation between plant design and structural
design, says Markku Eerikinen Manager, Information Management from
Neste Jacobs.
Continuing along the same path demonstrates that the Diesel project has
been a success. Im sure that for all involved, Diesel was a venture of which we
can be justly proud. During their careers,
few people will have an opportunity to
work on more than a handful of projects
of this class.

'HWQ\DV\VWHPHW6)6LULXV
0\FNHWPHUQHQ
UHQIRUPVDN
9LUQMGDRPQLW\FNHURP
GHQQ\DKXYXGIRUPHQS
6)6LULXVV\VWHP
'HWQ\D6)6LULXVV\VWHPHWU
HPHOOHUWLGLQWHEDUDHQIUJDRP
IRUP'HQUHYROXWLRQHUDQGHGULYQLQJHQ
HUEMXGHUXQLNDIUGHODU6WDELOOVQLQJDY
IVWGRQLPRQWDJHYHUNW\JHWUHGXFHUDU
VSLOODYVNUXYRFKPMOLJJUHQKDQGV
PRQWDJHLEHVYUOLJDDUEHWVSRVLWLRQHU
RFKHOLPLQHUDUULVNHQIUVNDGRUS
EHNOGQDGVPDWHULDOHW/HYHUHUDVLNXOUHU
HQOLJWQVNHPO
6)6LQWHF$%
)DVWHQLQJ6\VWHPV
)ULOHGQLQJVJDWDQ
6(9VWHUV
7
)
VHYDVWHUDV#VIVLQWHFEL]
ZZZVIVLQWHFEL]VH
7RPDNH\RXPRUHFRPSHWLWLYH
25
s26-30 it frankriek
06-09-14
17.06
Sida 26
Allt fler bestllare brjar krva en integrerad

3D-projektering vid stora byggprojekt. Det r d
viktigt att dra lrdom av tidiga projekt fr att hnga
med i konkurrensen. Sweco Bloco har medverkat i
tv industriella byggprojekt i Frankrike dr stlprojekteringen har skett i 3D. I artikeln redovisas rutiner fr
Lars Cederfeldt och Lars Hansson,
Sweco Bloco AB
fullstndig koordinering mot process av en detaljprojekterad stlkonstruktion.
Energiprojekt med fullt

3D-projekterad stlstomme
IT
et franska energibolaget La
SNET tilldelade 2004 ALSTOM
Power Environmental Control
System ett kontrakt fr en nyckelfrdig
leverans av ett Selective Catalytic Reduction (SCR) system till tv stora koleldade
pannor, Emile Huchet och Gardanne.
Systemet behandlar rkgaserna frn
600 MW koleldade pannor och reducerar kvveoxidutslppen (NOx) med 75
%. Stora kvantiteter av kvveoxider bildas vid alla frbrnningsprocesser som
inkluderar luft. Kvveoxider har en negativ inverkan p vr milj d de bidrar
till syraregn och orsakar formation av
fotokemiska oxidanter.
Som svar p det globalt allt stramare
utslppsreglementet, har ALSTOM utvecklat metoder att kontrollera NOx,
Vy ver Emile Huchet.

26
IT
s26-30 it frankriek
06-09-14
17.06
Sida 27
Modellbild Gardanne Populrt kallat Kmpande strutsar
SOx och partikelutslppen frn stora

stationra frbrnningskllor som koloch oljeeldade pannor och har mer n
40 SCR-installationer i vrlden.
Reningsmetodens principer
Selective Catalytic Reduction (SCR) r
den dominerande teknologin, att uppn
lga kvveoxidutslpp. Ammoniak,
NH3, tillfrs rkgasen i gasfas genom ett
utprovat injiceringssystem och fs att reagera fullstndigt med kvveoxid huvudsakligen genom fljande reaktioner:
4NO + 4NH3 + O2 4N2 + 6H2O
NO + NO2 + 2NH3 2N2 + 3H2O
Eftersom 90 % av kvveoxiderna bestr av kvvemonoxid (NO) r frsta reaktionen den allra viktigaste. Med dagens
krav p lga kvveoxidemissioner och
utslpp av restammoniak blir utformningen av injiceringssystemet och styrningen av ammoniaktillsatsen av stor betydelse fr att minimera ammoniaklckNR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
aget vid hga skiljningsgrader av kvveoxider.

Projektbeskrivning
Emile Huchet ligger i norra Frankrike nra den tyska grnsen. Anlggningen planeras fr verlmnande under hsten
2006. Den andra anlggningen Gardannne, nra Marseille, har nu nederdelen av
stommen monterad och r planerad fr
verlmnade under 2007. Sweco Blocos
uppdrag bestr av projektering av hela
stlstrukturen inklusive primrstl, sekundrstl, plattformar, trappor och galllerdurk. Projektering pbrjades i april
2004 och vi har nu utfrt basic och detail
design fr de bda projekten.
Processutrustningen
Frutsttningen fr stlprojekteringen r
att all processutrustning skall bras av
strukturen vilket innebr fljande komponenter:
Inloppskanaler som frbinder befintlig panna och SCR

Tv SCR Reaktorer
Utloppskanaler som frbinder SCR
och tidigare utlopp
Plattformar fr sotningsapparater.
Plattformar fr injiceringsutrustning
av ammoniak.
Interna plattformar i befintlig pannhus fr passage ut p de nya plattformarna
Hrntorn fr byte av katalysatorer.
Styrguider mellan markplan och SCR
fr vertikal transport av katalysatorpaket.
Tornen
Emile Huchet karaktriseras av tv
stycken torn 70 m hga samt fackverkskonstruktion med 55 m spnnvidd som
frbinder de tv tornen. Vardera tornen
r uppbyggt av fyra svetsade I-pelare
storlek max 800x800. Horisontaler be-
IT
27
s26-30 it frankriek
06-09-14
17.06
Sida 28
str av VKR-profiler med diagonaler av

HD-, HEB- och HEA- profiler. Fr att
minimera deformationerna r samtliga
frband utfrda som friktionsfrband
med 10.9 skruvar. Mtt i basen fr tornen r 18x18 m och vid upplag fr SCR
14,5x14,5 m.
vriga delar
Fackverken r i mycket hg grad utformad med anpassning till befintlig konstruktion samt fr att kunna bra de nya
kanaldelarna. Huvudbrverk vertikalt
bestr av tv fackverk med hjd 8 m respektive 5,5 m och spnnvidden r 50 m.
I niv med underramsstngerna finnns ett horisontalt fackverk med bredd 14
m. Vidare finns fem stycken tvrgende
fackverk som bde har till uppgift att fra in laster frn kanaler och att tjna
som horisontellt std fr ramstngerna.
Med hnsyn till anpassning mot kanaler
och befintliga konstruktioner r fackverken brutna vid tv utav de tvrgende
fackverken.
Ramstngerna r huvudsakligenen utfrda av VKR profiler eller svetsade ldprofiler medan diagonaler normalt r utfrda av HEA-, HEB- och HD-profiler.
Diagonalerna fr horisontalfackverket
bestr av VKR-profiler.
Hrntorn r i huvudsak utfrda av
VKR profiler. I verkstad tillverkas hrntornet uppdelat p cirka tre montage enheter som sedan skruvas samman p
montageplatsen varefter tornet lyfts upp
som en frdig enhet.
Plattform fr sotapparater r uppbyggd av pelare av HEA-profiler. Balkar
av HEA och IPE-profiler samt diagonaler av VKR-profiler. Samtliga delar skruvas samman p marken vid montageplatsen och modulen lyfts upp som en
enhet.
Komplicerad knutpunkt i Emile Huchet.
Pelare och diagonaler lastades p tg fr tranport till Gardanne.
Modellbild
Emile Huchet
Gardanne
Gardanne har speciella svrigheter vad
gller brpunkter och har en nederdel
uppbyggd av runda rr som spretar ut t
fyra hll. P grund av de stora krafterna
som ska dras ihop vid upplagspunkterna
r infstningen till grunden speciell. Se
bild.
Arbetsmetodik och fldesschema fr
verfringar av 3D-modeller
Vid projektets start tillhandahll Alstom
Power ett underlag bestende av bl.a.
3D-modell p kanalerna och befintlig
byggnad samt skisser, koordinater fr
belastningspunkter fr kanalstden och
bilder etc. Utifrn underlaget byggdes en
strukturmodell av primrstlet upp i 3D
28
IT
s26-30 it frankriek
06-09-14
17.06
Sida 29
i analysprogrammet Robot. Drefter

skedde en verfring av 3D-modellen
frn analysprogrammet Enterprixe till
koordineringsprogrammet (1.)
I koordineringsprogrammet togs sedan 3D-modeller in frn Alstom Power
innehllande kanaler, vrig utrustning
samt befintliga byggnad etc. P detta stt
skapades en komplett 3D-modell fr
projektet som anvndes fr koordinering
av stlstommen mot den nya utrustningen, befintlig byggnad samt mot befintlig utrustning p markniv. I koordineringsprogrammet kompletterades ven
3D-modellen med sekundrstl exempelvis upplagspltar fr kanalstd, gngbanor, trappor och serviceplattformar
samt frbindelser mot befintlig byggnad.
Dessutom kompletterades ven 3D-modellen med plattformar inne i den befintliga byggnaden. Drefter skedde en
verfring av 3D-modellen (stlstrukturen) frn koordineringsprogrammet till
Alstom Powers 3D-system (2.) Catia V5.
Kundens system
Syftet med denna verfring (2.) var att
Alstom Power vill ha all information i
projektet i sin egen 3D-modell, dels fr
att kunna ge underlag fr fortsatt projektering av andra ingende discipliner

samt dels fr att kunna granska stlstommens utformning och placering
gentemot kanaler och vrig utrustning.
Dessutom kunde diskussioner och telefonmten underlttas genom att bda
parter p var sitt hll kunde sitta och
surfa runt i kompletta 3D-modeller.
vergng frn Basic till Detail Design
I detta skede frekom det ven ett stort
antal modellfrndringar. Infr varje ndring eller tillgg som skulle utfras
skickade Alstom Power en 3D-modell
som underlag, vilken genom det gemensamma koordinatsystem ltt kunde importeras i koordineringsprogrammet.
Efter det att alla ndringar och tillgg
var utfrda och Alstom Powers granskning var klar verfrdes 3D-modellen
frn koordineringsprogrammet till detaljeringsprogrammet SteelCad(4). I detaljeringsprogrammet detaljerades samtliga knutpunkter med kapningar, pltar
och skruvar.
Nr detaljmodellen var klar skickades
den terigen fr granskning till Alstom
Power (5.). Denna gng kontrollerades
att knutpunkternas utformning och storlek inte strde utrustning, installationer

eller projektet i vrigt. Den frdiga 3Dmodellen anvndes ven som en relationshandling vid fortsatta diskussioner.
Nr den slutliga granskningen var
klar frn Alstom Powers sida skapades
tillverkningsritningar, montageritningar,
listor samt CNC-filer i detaljeringsprogrammet. Tillsammans med en 3D-modell skickades drefter allt materialet till
en stlentreprenr fr tillverkning (6.).
Revideringsrutiner i DetailDesign
I vissa fall anvndes en alternativ kommmunikationsvg. Denna vg anvndes
senare i projektet fr kompletteringar
eller ndringar av mindre delar. Tillvgagngssttet var att Alstom Power
skickade en liten 3D-modell med kompletterade information (A). Denna information bearbetades sedan i koordineringsprogrammet och eventuellt nytt
stl lades in eller ndrades i 3D-modelllen. Denna 3D-modell verfrdes drefter till analysprogrammet fr kontrollberkning (B.). Efter berkningen skickades 3D-modellen tillbaka till Alstom
Power fr granskning och godknnande
Box 4 601 02 Norrkping

Tel 011 13 82 50
Fax 011 13 59 40
www.peikko.com
Standardiserat
Ingjutningsgods
-
Certierad enligt ISO 9001

och ISO 14001
Deltabalken
-
Samverkansbalk fr alla typer av bjlklag
Integreras helt i bjlklaget
Levereras med frdig brandarmering,

diemensioneras upp till R 120 utan extra
brandskydd
Europeiska typgodknnanden,
ETA-godknnanden
Bestyrkt ingjutningsgods enligt BKR 1:4
Svart, varmfrzinkat, rostfritt och

syrafast ingjutningsgods
Betongfylls helt och klarar drmed hga

ljudkrav
Grundskruvar, svarta, fzv och rostfria
Stora hl i liven mjliggr genomfringar

tvrs igenom Deltabalken
Lagerhllning i Norrkping och Finland

fr snabba leveranser
Samverkanspelare, runda, rektangulra,

och kvadratiska
Kundanpassat ingjutningsgods,
specialanpassningar
29
s26-30 it frankriek
06-09-14
17.06
Sida 30
(C). Efter godknnandet frdes 3D-modellen frn koordineringsprogrammet

ver till detaljeringsprogrammet. Drefter fljde steg (5.) och steg (6.) enligt tidigare.
Detta arbetsstt kan vid en frsta anblick se mycket avancerat och rrigt ut,
men fljer egentligen en enkel rd trd;
3D-modellen r i centrum fr hela projekteringsarbetet. Efter en kort inkrningsperiod r arbetssttet mycket efffektivt vad gller informationsflde, tidstgng och kvalitet, samt i slutndan
ven fr ekonomin i projektet.
3D-modellen r alltid aktuell som informationsbrare och lever med i samtliga skeden frn skisser, berkningar,
koordinering, granskning och slutligen
detaljering och tillverkning.
Frdelar
Kund och Konsult hade alltid samtidigt uppdaterade aktuella 3D-modelller fr diskussion och fr vidare arbete. Detta var mycket viktigt fr kundens kommunikation med andra inblandade parter.
Mjligheten att titta p samma 3Dmodell frenklade koordineringsprocessen mellan stl och utrustning vsentligt samt innebar att mtesfrekvensen minskade ju lngre projektet
lpte. Vid en normal industriprojektering brukar frhllandet med mte
vara tvrtom, dvs. fler mten ju lngre projektet lper.
Eftersom samma 3D-modell lever
genom hela processen och den byggdes i brjan av projektet elimineras
riskerna fr fel som kan uppkomma
om stlstrukturen skall byggas upp i
de olika programmen separat.
Projekteringskedjan bryts ej och det
borgar fr kvalitet och minskning av
fel i form av t.ex. kollisioner mellan utrustning, byggnader och stlstruktur.
Ngra viktiga frutsttningar:
Vl utarbetade rutiner fr att hanterar 3D-modeller som underlag
Gemensamt filformat fr snabba verfringar
Gemensamt koordinatsystem
Sjlvklart ett gemensamt intresse att
utveckla tekniken och kommunikationen inom ramen fr 3D-projektering
Montage
Ett pannstopp r inplanerat i juliaugusti
2006 fr Emile Huchet. Stoppet r totalt
p 8 veckor. Under denna period skall befintliga kanaler demonteras samt nya kanaler monteras. Fr att minimera arbetet
30
IT
Fldesschema fr
projekteringen.
Ngra Data fr respektive anlggning

Data
Emile Huchet
Gardanne
Totalt antal std fr kanaler och SCR

Process last
Antal tillverkningsritningar
Antal montageritningar
Stlvikt
Skruvvikt
50
3300 ton
6500 st
200 st
1300 ton
24 ton
32
2900 ton
5900 st
120 st
920 ton
11 ton
under pannstoppet har konstruktionen utformas s att s mycket som mjligt av

stlstruktur, plattformar och kanaler ska
kunna monteras fre stoppet.
Toleranser fr torntoppen har begrnsats till 20mm horisontellt samt
25mm vertikalt. Fr att kunna justera tornen vilar tornen p shimspltar
under montaget. Vidare r pelarftterna
frsedda med konsoler s att tornen ska
kunnat riktas upp under montaget. En
frsta uppriktning gjordes hr halva
tornhjden var monterad, drefter har
inte tornen behvt riktas ytterligare.
Fr montage av tornen upp till halv
hjd anvndes en mindre kran som flytttades frn norra till sdra sidan. Fr
resterande montage installerades en stor
mobilkran som klarade av att montera
allt frn den sdra sidan. Kostnaden fr
denna kran r mycket stor varfr det har
varit angelget att tidsplanen har kunnat
hllas.
Utmaningar
Konstruktionen har en betydande hjd.
Vidare r laster frn process och vind
mycket stora. Fackkonstruktionen har i
hg grad ftt anpassas till befintliga kon-
struktioner samt montageordning. Knutpunkterna r komplexa med stnger som

kommer in i olika vinklar i rymden samtidigt som krafterna r mycket stora. Hela konstruktionen skruvas samman p
montageplatsen. Det finns ett mycket
omfattande system med plattformar fr
service och inspektion med komplicerade
brningar och geometrier. Fr Gardanne
gller ven dimensionering fr jordbvning. Hela dimensioneringen har skett
enligt Eurocode 3 med tillmpning av
fransk NAD. Tillverkning har skett enligt ENV 1090. Fr godknnande har
anlitats Bureau Veritas och Socotec.
Organisation
Processprojektering har utfrts av Alstom Power i Vxj.
SWECO BLOCO har fr Alstom Power utfrt basic och detalj design inklusive produktion av kompletta tillverkningshandlingar. ALSTOM Power
Sweden har haft huvudansvaret och
genomfrt projektet i nra samarbete
med Alstom Power i Paris. Tillverkning
och montage av stlkonstruktionen inklusive kanaler har kontrakterats till
Willems NV i Belgien.

s26-30 it frankriek
06-09-14
17.06
Sida 31
-ED3"3 ANSLUTNASTLBYGGARE
R.IPDENSKRASIDAN
3TLMATERIALOCHSTLKONSTRUKTIONERMEDBESTYRKTAEGENSKAPER
ENLIGT"+2OCH"3+
.ORDCERT!""OX34/#+(/,-"ESKSADRESS5PPLANDSGATAN

4ELEFON 4ELEFAX % POSTINFO NORDCERTSE
(EMSIDAWWWNORDCERTSE
3"3R.ORDCERTSCERTIlERINGSMRKEFRACKREDITERAD
CERTIlERINGAVSTLSTLKONSTRUKTIONEROCHARMERING
06-09-14
17.06
Sida 32
forslund.se
s26-30 it frankriek
Kv. Blstern, Stockholm
Clarion Hotel, Stockholm
Vi bygger modern arkitektur

med stl och betong i skn frening
Contiga AB r ett expansivt fretag i Norrtlje med
egen tillverkning av svl stl- som betongkonstruktioner.
Vi r ett ledande fretag inom prefab och har produkter
fr alla typer av industri-, kontors- och bostadsbyggnader.
Contiga AB ingr i den norsk-svenska Contiga-gruppen
och arbetar i hela Sverige. Vid strre projekt r vrt
marknadsomrde hela Norden.
Vallby Hage, Rimbo
Se mer om vad vi gr p vr hemsida

www.contiga.se
0176-773 00. Box 94, 761 21 Norrtlje
Nacka Strand, Nacka
Komplett leverans av
stlkonstruktion och
hydraulik till klaffbro i
Mustadsfors, Dalslandskanal
LECOR Stlteknik AB
Dumpergatan 8
442 40 Kunglv
www.lecor.se
s33-35 Netverksbgbro
06-09-14
17.17
Sida 33
Per Tveit, dr.ing, HIA,

N-4876 Grimstad
per.tveit@hia.no
Fig. 1. Bolstadstraumen Bro. Spenvidde 84 m.
Nettverkbroer,
en effektiv kombinasjon
av stl og betong
BROBYGGNAD
Sammenliknet med konvensjonelle broer sparer nettverkbuen mer en halvdelen

av stlet uten at betong-
ettverkbroer har skrstilte

stenger. Noen stenger krysser
andre stenger minst to ganger.
Undergurten er en betongplate med
spennkabler mellom bueendene. Der
str meget om nettverkbroer p forfatterens hjemmeside;
http://pchome.grm.hia.no/~ptveit/
Fig. 2. Buebro for jevnt fordelt last .
Fig. 3. Nettverkbue
mengden blir stor. Detaljene

er enkle og gjentas mange
ganger. Derfor er prisen pr
tonn moderat.
Forklaring p nettverkbroers effektivitet

En bro skal bre trafikk over et hinder.
Ofte er det ikke plass for konstruksjons-deler under broen.
For jevnt fordelt last er en bue med
vertikale stenger en god lsning (fig. 2).
Der er bare normalkraft i alle deler av
konstruksjonen.
For en bro med trafikklast er det best
bruke kryssende stenger (fig. 3). Da
blir lastene alltid fordelt slik at det blir
svrt lite byning i gurtene.
Figur 4. viser ndvendig tykkelse av
en betongplate mellem buer. Byningen
Fig.4. Betongplate mellom to buer.
midt mellom buene er normalt strre

enn byningen i undergurtens lengderetning. Derfor trengs det ingen stlbjelker i undergurten. Nr platens
BROBYGGNAD
33
06-09-18
06.36
Sida 34
Fig.5. konomisk undergurt
spennvidde er over 10 m kan tverrforspenning komme p tale.

Fig. 5 viser tverrsnittet av en undergurt. Kantdrageren gir plass for spennkabler og stangfester. Spennkablene gir
undergurten en delvis forspenning. Det
gir mindre revner og mindre vedlikehold av undergurten.
Universal columns som vist p figur
6 gir slanke buer og enkle detaljer. De
mange stenger gir god sttte i bueplanet. Med vertikale flenser kan man f
omtrent samme knekklast i buens plan
og ut av buens plan.
Fig. 6. Bue
Verdens slankeste buebro

Slankheten av en buebro kan defineres
som spennvidden delt p summen av
gurtenes tverrsnittshyder. Etter denne
definisjonen er nettverkbroen over Bolstadstraumen verdens slankeste buebro
(fig. 1). 44 tonn konstruksjonsstl og 7
tonn spennstl ble brukt. En konkurrerende bro med vertikale stenger og
strre pilhyde ville ha brukt 125 tonn
konstruksjonsstl. Begge broer hadde
to kjrebaner og betongplate mellom
buene.
Fig. 8. kviksundet Bro
Fig. 11. Tmmerstillas
Fig. 12 . Midlertidig
undergurt
34
BROBYGGNAD
Nettverkbroer sammenlignet
med buebroer med vertikale stenger
I 2001 konstruerte to studenter fra
TU-Dresden kviksundet bro (fig. 8).
To mter feste vindfagverket er vist.
Buen skulle vre H-profil med flytegrense 430 MPa. De leveres koldbyde fra stlverket.
Fig. 9 sammenligner broen i fig. 8
med noen tyske buebroer med vertikale stenger. Alle broene er laget etter tyske normer eller EU-normer.
N betyr at broene ikke har vindfagverk. S betyr at buene heller mot hverandre. Jerusalem Brcke i Magdeburg
bruker nesten 4 ganger s meget konstruksjonsstl per m 2 bruflate som
kviksundet Bro.
Stlvekten er ikke det eneste som betyr noe. Estetikk, produksjon, vedlikehold og montering er ogs viktig. Se
fig. 10.
Montasje
Montasje kan gjres p mange mter.
De to norske nettverkbroene ble montert p tmmerstillas p peler i elvebunnen. Se fig. 11. Etter at brobanen
var stpt ble buene og stengene montert. S ble stengene strammet til buene
06-09-14
17.17
Sida 35
bar brobanen og tmmerstillaset kunne

rives.
Noen effektive monteringsmetoder
bruker midlertidige undergurter av den
typen som er vist p fig. 12. Sammen
med bue og stenger danner de skjeletter
som kan flyttes. Skjelettene har nok
stivhet og styrke til bre stpningen
av brobanen. Skjelettet kan oppstilles
p elveisen og lftes p plass om vinteren. Brobanen kan s stpes om vren.
Fig. 13 viser frste trinn i montasjen
av en nettverkbue som krysser en kanal.
Buens spennvidde er 100 m. Vinkelen
med kanalen er 45. Fordi tre bruer er
brukt, kan betongplaten i undergurten
vre tynn. Konstruksjonsstlet og den
midlertidige undergurten blir montert
p sidespenn og/eller rampe. Sammen
danner de et stivt skjelett. Bare halve
stlskjelettet er vist.
Stlskjelettet blir dratt over kanalen p
en pongtong. Stlskjelettet ruller p og av
pongtongen p stlbjelker. Stlskjelettet
er s lett at det dette kan gjres uten
forsterke sidespennene. Nr stlskjelettet
er p plass, kan undergurten stpes.
For broen over Brandangersundet
syd for Sognefjorden skal hovedspennet
p 220 m lages tre kilometer fra brostedet. Det flyttes p plass ved hjelp av
to store flytekraner. Denne broen omtales p et annet sted i dette nummer av
Stlbygnad.

$5/
Fig. 9. Sammenligning av stlvekt i noen buebroer
Viktige omrder
Andre bue broer sammenliknet med optimale nettverkbuer
Estetikk
Tilpassing til brosted
Materialer
Produksjon
Korrosjon
Vedlikehold
Grovere gurter.
2 til 8 ganger dypere undergurter.
2 til 4 ganger mer stl.
15 til 30 ganger lengre sveiser. Flere kompliserte detaljer.
3 til 7 ganger mer overflate skal korrosjonsbehandles.
Delvis forspente betongplater trenger minst vedlikehold.
Fig. 10. Sammenligning av buebroer.
) .+
$UO:INKERETAV.ORGESLEDENDE
VARMFORZINKINGSFIRMAERSOMUTFRER
DEFLESTEOPPDRAGINNENFORFORZINKING
6ARMFORZINKINGERPERIDAGENAVDE
SIKRESTEOGRIMLIGSTEMETODENEFOR
BESKYTTESTLMOTRUST
$UO:INKNO
4LF
2INGOSSFORAVTALE
6IRUSTERIKKE
.OEERIALLEFALLHELTSIKKERT
35
06-09-14
17.17
Sida 36
.
ORGANISATION OCH VERKSAMHETSOMRDEN
Projektteamet r ett personalgt byggkonsultfretag med
inriktning p konstruktion. Vi r 27 anstllda och finns p
Hisingen i Gteborg. Fretaget bildades 1987 och fyller sledes
20 r nsta r.
Vra verksamhetsomrden r:
offshorekonstruktioner
bygg- bro- och anlggningskonstruktioner
projektledning / projekteringsledning
kontroll / besiktningar / kvalitetsansvarig K
teknikutbildning
SPNNANDE PROJEKT
Redan p det glada 80-talet brjade flera av oss att jobba inom
offshore. P den tiden var Arendalsvarvet i Gteborg en stor
leverantr av semisubmersibles eller flytande plattformar som
det heter i dagligt tal och det var framfrallt hr som vi d
verkade.
Under rens lopp har Projektteamet haft njet att medverka i
flera intressanta projekt. Fr GVAC har vi jobbat med projekt
som
sgaard B
Troll-C
Thunderhorse
Fr Kvaerner har vi medverkat i bl.a. sgaard B.
Emtunga som levererar bostadsmoduler till offshoreplattformar
r en av vra bestllare fr vilka vi jobbat med Ringhorne,
South Arne, Grane, Kristin och AIOC.
TEKNISKA HJLPMEDEL
P modelleringssidan arbetar vi med
programvaror ssom
AUTOCAD
TEKLA Structures
PDMS
och p analyssidan
FEA
SESAM
STAAD-Pro
Projektteamet Vstsvenska AB
Knipplekullen 3b
417 49 Gteborg
Telefon vx: 031-705 07 00
Fax: 031-705 07 05
E-post: projteam@projektteamet.se
hemsida: www.projektteamet.se
s37-38 Brandangersundet
06-09-14
17.20
Sida 37
Brandangersundet ligger i Gulen

kommune ca. 100 km nord
for Bergen. Brandangersundet
skiller Sandyna fra fastlandet.
Det skal n bygges en ny fylkesvei
som krysser dette sundet med en
Rolf Magne Larssen og Knut AasJakobsen, Dr. Ing. A. Aas-Jakobsen AS.
nettverksbuebru.
Brandangersundet Bru
Verdens slankeste?
BROBYGGNAD
rua over Brandangersundet skal

utformes som en nettverksbuebru der brubanen er hengt opp i
de to overliggende buene med skrstilte
hengestenger. Mellom buene blir det er
vindfagverk.
Brutypen benytter relativt mange hengestenger slik at en stang minst krysser
to andre stenger og p denne mten danner et nettverk.
Brua har et hovedspenn p 220 meter
med to 25 meter sidespenn. Pilhyden
mellom brubanen og buen ved brumidte
er forelpig valgt lik 33 meter.
Brubanen vil bli i forspent betong og
overbygningen i stl. Brua vil f kun en
kjrebane som vil ligge nesten 20 meter
over fjorden.
Dr. Ing. A. Aas-Jakobsen AS har ftt
i oppdrag av Statens vegvesen, Region
vest foreta detaljprosjekteringen av
denne brua, ett arbeid som startet opp i
mai dette ret.
Et spennende og utfordrende brukonsept

Nettverksbuebruer er en brutype som
man ikke har stor erfaring med i Norge.
Det er tidligere bygget to slike bruer i
Norge, men det var i 1963. Konseptet gir
opphav til en slank og transparent bru
med en rekke utfordringer for prosjekteringen.
Det spesielle med denne brutypen er
de mange skrstilte hengestengene. Fordelene er:
Mange skrstilte hengestenger virker
som et elastisk underlag som fordeler kreftene og dermed reduserer momentene bde i brubanen og i buene.
Knekning av buen i vertikalplanet forhindres effektivt. Knekklast for en bue
med skrstilte hengestenger kan vre i
strrelsesorden 2040 ganger strre
enn en bue med vertikale hengestenger.
Reduksjon av de lokale momentene kombinert med stor knekksikkerhet muliggjr
utforming av en ekstremt slank konstruksjon der buegurtene har en diameter

p kun 600mm. Dette betyr en relativt
stor reduksjon av stlmengden i brua
sammenlignet med en tradisjonell buebru.
Det er bygget en rekke tilsvarende
bruer rundt om i verden srlig i Japan.
Den strste spennvidden vi har registrert
er 305 meter for en bru i Japan med en
bredde p 11.25 meter. Det som er spesielt for vr bru er at den har kun en kjrebane med en bredde p 6.8 meter som
resulterer i en meget slank konstruksjon.
Brandangersundet bru er planlagt
ferdig i lpet av 2008
Initiativet til en nettverksbru over Brandangersundet ble tatt i 2004 av Per Tveit
som i mange r har arbeidet med denne
brutypen. Statens vegvesen tente p ideen og gjennomfrte et forprosjekt som
konkluderte med en anbefaling av prosjektet.
BROBYGGNAD
37
06-09-14
17.20
Sida 38
Med et hovedspenn p 220 m blir Brandangersundet Bru Norges lengste nettverksbru.
en turbulensintensitet p 20 % (10m
hyde og 50 rs returperiode) som gir
betydelige dynamisk effekter av den turbulente vinden.
En kan ogs forvente lavturbulent
vind p brustedet som kan forrsake
svingninger. Det er derfor planlagt utfre dynamiske forsk i vindtunnel.
De to frste
knekkformene
i henholdsvis
horisontal- og
vertikal retning
er nesten
sammenfallende,
noe som indikerer en optimal
kontruksjon.
P nyret 2006 ble konsulentarbeidet

utlyst p anbud og det var stor interesse for prosjektet blant de ledende ingenirfirmaene. P grunn av konstruksjonens store slankhet og mangel p erfaring med nettverksbuer med s stor
spennvidde (Bolstadstraumen bru i Hordaland har en spennvidde p 84 meter)
ble det i anbudet spesifisert en rekke
avanserte analyser som m utfres for
dokumentere bruas sikkerhet.
for n Eulerlasten. I den laveste knekkformen knekker buene ut p tvers i horisontal retning. Den neste knekkformen er
i vertikalplanet der buen knekker ut i en
rekke sm blger med en knekksikkerhet
p ca. 4.1.
Brua skal videre dimensjoneres for alternative formfeil som er likedannet med
de beregnede knekkformene. Amplitudene er i strrelsesorden 100-200 mm
avhengig av knekkform.
Knekningsanalyser
Brutypen er som tidligere bemerket meget slank. Knekksikkerheten er derfor
viktig.
Beregning av knekklaster gir en
knekksikkerhet p ca. 4.0. Dette er den
faktor egenvekten m multipliseres med
Dynamiske vindanalyser
Dynamiske stokastiske vindanalyser er
ndvendige p grunn av bruas slankhet
kombinert med et rft vindklima. Bruas
laveste egenfrekvens ca. 0.3 Hz der buene
svinger ut p tvers i horisontal retning.
Antatt referansevind er 30 m/sek med
38
BROBYGGNAD
Slakke hengestenger
Slakke hengestenger er et ikke-linert
problem forrsaket av trafikklast. En ensidig trafikklast kan f den andre siden
av brua til lfte seg og forrsake
slakke hengestenger. Tilsvarende kan ogs vindlasten forrsake slakke hengestenger. Dette fenomenet m analyseres
i en skrittvis analyse der bde 2. ordens
effekt og eliminasjon av slakke hengestenger inkluderes. Ved ke hengestengenes vinkel med vertikalplanet kan
dette fenomenet reduseres.
Montasje
For denne brutypen vil montasjesituasjonen vre en relativt omfattende operasjon. I utgangspunktet planlegger man
at brua monteres p et plant underlag
og at den s plasseres p brustedet, enten ved skyving ut fra den ene siden eller ved lfting med kranskip. Vekten av
brua ved montasje vil vre i strrelsesorden 1200 tonn.

06-09-14
17.20
Sida 39
Marutex
Den enda typgodknda byggpltskruven.

Marutex r det skra alternativet fr dig som vill investera i framtiden. Det r den enda rostfria
byggpltskruven som r testad av SP och typgodknd av SITAC.
Marutex r typgodknd i enlighet med dimmensionsreglerna i Tunnpltsnormen StBK-N5 och i
miljer t o m korrosivitetsklass C4.
Den tillverkas av ett rostfritt specialstl, som efter vrmebehandling fr en hrdhet fullt jmfrbar
med hrdat kolstl.
Marutex anvnds idag av de flesta ledande stlbyggnadsfretagen och har sedan 1995 levererats
till mnga framgngsrika byggprojekt. Mnga av byggnaderna str i aggressiva miljer dr rostfria
infstningar r ett mste.
Skruvarnas unika borregenskaper, i kombination med den mycket hga korrosionshrdigheten,
stter Marutex i en klass fr sig.
Hogstorp, 451 95 Uddevalla.Tel. 0522-65 33 90

www.unitefasteners.com
INGR I LINDAB KONCERNEN
s40-44 Prio3
06-09-18
06.40
Sida 40
Figure 3. Bridge elevation.
Stainless steel bridge in
Cala Galdana
One of the most interesting things in the development of bridge engineering
is the exploration of new structural materials, like for example stainless steel
with its excellent mechanical properties, magnificent durability and aesthetical
possibilities. The composite road bridge with stainless steel in Cala Galdana
(Menorca) is the first road bridge in Europe and probably worldwide using
stainless steel for the structure.
Juan A. Sobrino, Dr. Civil Engineer PEDELTA, Barcelona (Spain) www.pedelta.es
Assistant Professor at Technical University of Catalonia
ne of the obligations that assures the future of civil engineering is the continuous innovation, which is understood as being a
permanent search for, and creative investigation of how we can intelligently
and efficiently solve, in an ethical way,
the challenges of the society, starting
with the legacy of our predecessors.
As evidenced throughout the history
of construction, the fundamental advances in structural engineering have always been related to the use of new materials. The emergent application of advanced materials with high mechanical
properties and durability seems to confirm this, paving an attractive way for
bridge engineering.
The increase in the use of new materials in bridge design can partially be attributed to the increasing awareness
from the Public Administration about
the use of materials that require a re40
STLBYGGNADSPROJEKT
Figure 1 .
General view
of the bridge
over Algendar river.
Figure 2.
Abutment
2. View of
the completed
element.
duced maintenance in addition to having

greater mechanical resistance, capacity
to be reused, etc.
Hence the use of new structural materials in bridge engineering constitutes
a metaphor to the innovation and, at the
same time, a vindication of the enormous value of engineering, as an im-
pelling element of the development and

progress of the society, building bridges
for the future and paving the way to the
ones that follow.
Stainless steel as structural material
Though the variety of the stainless steels
is enormous, they contain as a common
s40-44 Prio3
06-09-14
17.21
Sida 41
denominator the presence of at least

11% of chromium that - with the presence of other components as nickel,
molybdenum or nitrogen, among others
gives a steel alloy that exhibits a great
corrosion resistance, malleability, ductility and mechanical strength, even when
exposed to high temperatures, as well as
excellent aesthetic possibilities and easy
maintenance and cleaning. The chromium contained in the stainless steel forms
soft, stable and transparent layer of
chromium oxide (Cr2O3) on the surface
(pasivation layer) that avoids corrosion.
Four types of stainless steel exist according to their metallurgical structure:
ferritic, austenitic, duplex and martensitic. Duplex stainless steel is an
austenitic-ferritic alloy with which it obtains a microstructure of great corrosion
resistance, excellent ductility and mechanical characteristics superior to the
Mecanical properties at 20C.

Mechanical property
Stainless steel
Duplex 1.4462
Tensile strength (MPa)

640
Convectional yield limit (MPa) 460
Elongation (%)
25
Stainless steel
Carbon steel
1.4404 (ASTM-316L) S-355
530
220
40
510
355
>15%
Table 1. Minimum specified values of three different steels.
great majority of carbon steels. Thanks

to their high strength, duplex steels are
suitable for application in bridges and
footbridges, existing at the moment few
footbridges. With the existence of such a
wide range of duplex steel grades, the selection of the most suitable type clearly
depends on the ambient aggressiveness,
type of corrosion, mechanical properties,
types of surface finish, and so forth.
Stainless steel, unlike the convention-
al carbon steel, presents a mechanical

nonlinear behaviour, even under reduced
stress values, without having an elastic
limit strength clearly defined. However,
it is being adopted as a conventional
yield stress with the value associated to
a strain of 0.2%. For hot rolled plate,
and taking as an example the duplex
steel 1.4462 used in the bridge of Cala
Galdana (Menorca) described in this article, mechanical properties of the mate-
STLBYGGNADSPROJEKT
41
s40-44 Prio3
06-09-14
17.21
Sida 42
Figure 4.
Typical deck cross-section.
rial are summarized in table 1, comparing it with the stainless steel 1.4404
(ASTM 316 L) and the carbon steel
S-355.
Stainless steel applications in bridge
construction
Surprisingly, in spite of the impact that
stainless steel has had in the industry,
naval construction, architecture or multitude of consumer products for more
than 50 years, its presence in civil engineering and, in particular, in structures,
has been virtually nonexistent until just
a few years ago. Nevertheless, there are
some very interesting footbridges already
built: Abandoibarra (Bilbao), Channel of
Sickla (Stockholm), Bad Via Gorge
(Swiss), York Millenium Bridge (England), Chiavary (Italy), Andrsy
(France), etc.
Even if the cost of the stainless steel is
sensibly superior to that of conventional materials (carbon steel and concrete),
a strictly economical decision based on
life cycle cost of the structure does not
prevent the adoption of structural solutions with stainless steel thanks to the
considerable economical saving from its
reduced maintenance.
Stainless steel bridge in Cala Galdana
The island of Menorca was declared a
unique biosphere by UNESCO thanks to
the natural surroundings and its rich historical and ethnological heritage: an outdoor museum. Cala Galdana is, with its
shell form, 450-m long and 45-m wide,
one of the most beautiful beaches of the
island. The surroundings are only partially urbanized, and they contribute to
the attractiveness of the island to tourists.
Algendar river terminates at the beach
of Cala Galdana and it has been crossed
for the last 30 years via a reinforced concrete bridge approximately 18 metres long.
Due to its advanced state of corrosion, induced by the marine atmosphere,
and an important support settlement in
Figures 5. Views of the arch and longitudinal beams during construction at the production steel yard.
one of the abutments, the owner (Consell Insular de Menorca) decided to substitute it by a new bridge. The new
bridge should span the entire width of
the old river, more than 40-m, fitting
harmoniously in the natural surroundings and making use of a material with
great durability and minimum maintenance.
Design criteria
During the design process, different
structural and material alternatives were
analysed. Finally, a duplex stainless steel
arch structure was chosen due to its high
resistance to corrosion from the marine

atmosphere, as the solution that better
responded to the owners requirements.
The new bridge has become a landmark
for the island, thanks to the technological innovation of using stainless steel.
The solution has been designed fulfilling four explicit objectives: environmental respect (during construction and
in service: recovery of the old river bed),
high durability, minimum maintenance
and a symbol of advanced technology.
Figure 6. Distribution if
reactions and axial forces (T)
in the most unfavourable
service combination.
Bridge description
The overall length of the bridge is 55 m
with a 13 m wide deck. The deck allocates 2 lanes of road traffic (7 m) and
two lateral sidewalks, each 2 m wide,
that allow the pedestrians to enjoy the
panoramic views from an excellent location.
The main structure consists of two
parallel arches with an intermediate
42
STLBYGGNADSPROJEKT
s40-44 Prio3
06-09-14
17.22
Sida 43
the base of the arch and the end of the

deck have been recessed into the front
face of the abutment (Figure 2).
Figure 7. Demolition of existing bridge.
Figure 8. Cutting of plates in Sweden.
ture, the visible surfaces have been inclined to integrate them into the embankment and horizontal shallow channels have been spaced at 15 cm intervals
to avoid large smooth surfaces.
Abutment 2 is directly founded on
limestone. Its dimensions are greater to
those of abutment 1, with a footprint of
11.5x13 m2 and 7.2-m high. The visible
surfaces have been treated in an analogous way to the other abutment to integrate them into the natural slope.
Each abutment supports the bases of
the parallel arches and the two longitudinal beams of the deck. The arches are
supported on POT bearings and the
beams on laminated elastomeric bearings. In order to avoid the vertical displacement of the deck with respect to the
abutment, four vertical anchorages (constituted by 4 un-bonded post-tensioned
cables with 12 strands of 15 mm) were
applied. The inclined struts that connect
STLBYGGNADSPROJEKT
43
deck. The arches and the deck join at the

abutments by means of an inclined strut
that takes the horizontal component of
the arch axial force and, consequently,
significant horizontal forces are not
transferred to the abutments.
Substructure
The soil conditions for foundations of
the two abutments are very different.
Whereas in abutment 1, on the right
riverside, the resistant substratum
(Miocene limestone) is at a depth of
more than 40-m, under alluvial-marine
deposits constituted by muddy sands
with an abundant content of organic
matter with low compactness, in the opposite abutment the limestone appears at
a depth of only about 4-m.
Abutment 1 is a big reinforced concrete block with a footprint of 11.4x9.5
m2 and 3.8-m high, supported on 14
prefabricated concrete piles of 0.4x0.4
m2 and 42-m long. As an aesthetic fea-
Structure
The structural scheme is constituted by
two parallel arches with a free span of
45-m and an intermediate deck (Figure
3). The main structure is made of duplex
stainless steel grade 1.4462, which exhibits a high resistance to corrosion by
chlorides (its mechanical properties have
been defined in the previous section).
The deck is made of reinforced concrete
connected to a series of transverse beams
(Figure 4).
The arches rise to a total of 6-m (relation span/rise=7.5) and they are tied to
the deck by means of two connected longitudinal beams. These longitudinal
beams are again connected by means of
transverse beams.
The arches have a triangular crosssection with a central web. Its depth is
0.70 m - constant throughout its overall
length. However, the width of the section
varies between 0.70 and 1 m. The central web of the section is transformed into a cellular plate that allows connecting
the arch with the longitudinal deck beam
(Figure 5). The longitudinal beams are
rectangular hollow sections of 1x0.5 m2,
constituted by plates with varying thicknesses, depending on the zone, between
15 and 25 mm. In the central zone with
the arch above the deck, these beams
have a central web that is connected to
the web of the arch, allowing themselves
a mechanism of direct transference of the
vertical loads of the longitudinal beam
to the arch.
The transverse beams, spaced at 2 m,
are formed by a rectangular cross-section
0.25-m wide and variable depth varying
between 0.50 and 0.57 m (to obtain the
deck cross-slope of 2%), constituted by
plates of 10 and 12 mm. These beams
are structurally connected to the reinforced concrete slab, having an average
thickness of 0.30 m, by means of
Bernold type studs of 20 mm in diameter.
In order not to transmit the horizontal component of the arch axial force to
the abutments, two inclined struts - connecting the base of the arch and the end
of the longitudinal beam - have been designed, which are anchored at the top of
the abutments. The struts have a rectan-
s40-44 Prio3
06-09-14
17.22
Sida 44
Figure 9. Assembly of the structure.
gular hollow cross-section, whose outer

dimensions are 1x0.5 m2, formed by
plates, of 20 and 25 mm thickness, internally stiffened in both longitudinal
and transverse directions.
One of the most difficult zones of the
design and the construction it is the connection between the inclined strut (of
rectangular cross-section) and the base
of the arch (of triangular cross-section).
This element is directly supported by the
POT bearing and is strongly stiffened.
The lateral sidewalks are separated
from the road by the arches. These walkways are supported by means of a reinforced concrete slab supported on transverse cantilever ribs every 2 m connected to the longitudinal beam.
The railing has been designed with
wood banisters with an elliptical crosssection, supported by posts of curved
geometry made of stainless steel every 2m joined to the end of the transverse ribs
as if it was only one piece.
nomena of softening of the stainless steel

under stresses over 60% of the conventional elastic limit (fy0,2%) and the
cracking effects in certain zones of the
reinforced concrete slab. The model
combines bar type and shell elements.
Once the construction of the bridge
was completed, a static load test was
carried out, considering different load
stages, and measuring essentially vertical
deflections. The structure presents a
stiffer behaviour than expected. The
measured deflections were about 80% of
the theoretical values, obtained with an
average value of the modulus of deformation of E=200 GPa. The deflections
recovered elastically practically in their
totality. Considering the results of the
quality control of the steel, which affirms
that the secant modulus of deformation
at 0.2 % is 16% superior to the one considered in the calculation model, explains the difference of deflections measured in the test of load.
Structural behaviour
The analysis and design of the bridge has
been carried out using the criteria from
Eurocode 3, part 1,4, including consultation of bibliography and existing recommendations from European associations.
The structural behaviour of the bridge
is a self-anchored arch that does not
transfer horizontal reaction forces to the
foundations. In figure 6 the reactions as
well as the transmission of axial internal
forces among the main elements have
been illustrated.
The structural calculations have been
made with a standard finite element programme, developing diverse models or
adjustments to contemplate the phe-
Construction process
The works of the bridge began in October of 2004, starting with the demolition
of the existing bridge, and were completed the first week of June 2005.
44
STLBYGGNADSPROJEKT
The main stages carried out have been

the following:
Demolition of the existing bridge
(Figure 7) and construction of an
emergency road crossing over the torrent, allowing water-drainage by
means of a battery of 1.2m diameter
tubes.
Withdrawal of the old embankment
on the right embankment and excavation for the construction of the
abutment.
Piling of prefabricated concrete piles
and construction the abutment.
Fabrication of steel plates, including
cutting and preparation of edges
(more than 1000 pieces) in Sweden
(Figure 8).
Assembling and elaboration of the
pieces for the bridge in a steel yard in
Asturias (about 800 km from the site),
where also the first surface treatment
by means of picking paste and blasting has been carried out and. The
arches and the longitudinal beams
were welded into 8 sections, including
the transverse beams and ribs.
Assembly on site, by means of crane,
of the 8 sections that constituted the
stainless steel structure. These elements were assembled on temporary
supports for later welding. In parallel,
the studs were placed, by means of
manual welding (Figure 9). Finally, a
surface treatment of the zones next to
the welds was carried out by means of
blasting.
Tensioning of the vertical anchorages
joining deck and abutments.
Fabrication and positioning of prefabricated reinforced concrete slabs to
configure the final cast in situ reinforced concrete slab.
Fitting of railings, waterproofing of
the deck, pavement, illumination and
others finished.
Execution of static load test.

Facts: Puente de Cala Galdana

Owner: Consell Insular de Menorca Mobility Directorate
Design and technical assistance during construction: PEDELTA
Design: Juan A. Sobrino, Javier Jordn, Xavier Martnez y Juan V. Tirado, Civil engineers. Agust Garca Industrial engineer
Contractor: FERROVIAL, Jos Baraja, Civil engineer
Subcontractor: OUTOKUMPU, supply and preparation of plates
ASCAMON, steel fabricator (main subcontractor)
MEKANO-4, stainless steel bearing
s45-47 Eurokod
06-09-14
17.24
Sida 45
I nstan 20 r har BSK varit rttesnret fr varje stlbyggare.

S kommer ven fallet att vara fr en tid framver men runt
hrnet vntar nya dimensionerings- och utfranderegler
som utarbetats av CEN (Comit Europen de Normalisation)
p uppdrag av Europeiska kommissionen. Eurokoder r
benmningen p den samling av standarder som innehller
Frank Axhag,
Banverket
kommande dimensioneringsregler fr brverk till byggnader

och anlggningar. Standarden EN 1993-2, eller Eurokod 3,
del 2, behandlar dimensionering av stlbroar.
Nya dimensioneringsregler
fr stlbroar erstter
BSK99
KONSTRUKTIONSTEKNIK
tandarden EN 1993-2, eller Eurokod 3 del 2, behandlar de generella frutsttningarna fr dimensionering av stlbroar och brverk
av stl i samverkansbroar av stl och betong. Vid dimensionering av broar med
brverk av stl kommer Eurokod 3 del
2 att erstta de delar i Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 99, som
behandlar dimensionering.
Emellertid kommer det inte rcka med
att anskaffa Eurokod 3 del 2 fr att dimensionera brverk av stl i broar eftersom Eurokod 3 del 2 hnvisar till flera andra delar av Eurokod. Om vi bortser frn
grundlggande dimensioneringsregler (Eurokod 0) och laster (Eurokod 1) kommer
konstruktren, fr en ngot snr komplett uppsttning av dimensioneringstandarder, ven behva fljande delar:
Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-1: Allmnna
regler och regler fr byggnader
Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-5: Pltkonstruktioner

Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-8: Dimensionering av knutpunkter och frband
Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-9: Utmattning
Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-10: Seghet och
egenskaper i tjockleksriktningen
Fr vissa tillmpningar kan ven nedanstende delar bli aktuella:
Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-11: Dragspnningsbelastade komponenter
Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-12: Tillggsregler fr utvidgning av EN 1993 att
ven glla stlsorter upp till S700
Eurokod 3 del 1-11 kan till exempel bli
aktuell vid anvndande av prefabrice-
rade kablar, dragstnger och hngare till

snedkabel- och hngbroar. Eurokod 3
del 1-12 tillmpas d stlsorter anvnds
med en strckgrns som r strre n fr
stlsort S460 men ej verstiger strckgrnsen fr stlsort S700.
I tillgg finns det till varje Eurokod del
en tillhrande nationell bilaga som anger
de nationellt bestmda parametrar som
varje land fr besluta om. Fr nrvarande
finns det ingen nationell bilaga till Eurokod 3 del 2 men den r under utarbetande.
I sammanhanget br ven nmnas att
arbete pgr fr att ta fram en europeisk
standard fr tillverkning, utfrande och
kontroll av stlkonstruktioner. Denna
standard kommer att f beteckningen
EN 1090-2 och kommer att erstta motsvarande delar i BSK 99.
Dimensionering enligt Eurokod 3 del
2 r inte vsensskilt ifrn dimensionering
enligt BSK 99 men Eurokod r betydligt
mer omfattande och utfrlig till sin utKONSTRUKTIONSTEKNIK
45
s45-47 Eurokod
06-09-18
06.41
Sida 46
formning. I det fljande beskrivs kapitelvis, kortfattat ngot om innehllet i

Eurokod 3 del 2.
Kapitel 1 Allmnt
Av kapitel 1 framgr bland annat att Eurokod 3 del 2 kompletterar, ndrar eller erstter de allmnna regler som finns i Eurokod 3 del 1-1. De regler som gller fr
byggnader i Eurokod 3 del 1-1 r markerade med ett B i numreringen av respektive paragraf och berr allts inte broar.
Reglerna i Eurokod 3 del 2 r framtagna under antagande att tillverkning och
utfrande r i enlighet med EN 1090-2.
Kapitel 2 Grundlggande
dimensioneringsregler
Vid brverksanalys (systemberkning, d
v s berkning av krafter och moment)
skall elastisk analys anvndas. Plastisk
analys fr olyckslastkombination kan tillltas om s anges i den nationella bilagan.
Kapitel 3 Material
Eurokod 3 del 2 innefattar stlsorter
frn S235 till S460 enligt EN 10025
Varmvalsade konstruktionsstl samt
EN 10210/10219 Konstruktionsrr.
Nationell bilaga kan ange att ven stlsorter enligt Eurokod 3 del 1-12 fr anvndas, det vill sga upp till S700.
Fr konstruktionsstls brottseghet hnvisas till Eurokod 3 del 1-10. Med hjlp
av bland annat vald stlsort, berknad referenstemperatur och spnningsniv erhlls maximala plttjocklekar fr undvikande av sprdbrott. Brottmekaniska metoder kan ven anvndas fr bestmning
av konstruktionsstls brottseghet.
ven krav fr undvikande av skiktbristning (brott p grund av dragspnnningar i pltens tjockleksriktning) behandlas i Eurokod 3 del 1-10. Utgende
ifrn svetsutformning, detaljgeometri,
plttjocklek, frhindrad deformation vid
svetsning och frvrmning kan behovet
av stl med frbttrade egenskaper i
tjockleksriktningen utvrderas.
Fr krav p fstdon (skruvar, nitar,
sprintar) samt tillsatsmaterial vid svetsning (till exempel svetselektroder) refereras till Eurokod 3 del 1-8. Hllfasthetsklass 4.6 till 10.9 fr skruvar finns representerade men anvndningen av visssa hllfasthetsklasser kan komma att begrnsas av nationell bilaga. ven s kalllade injekteringsskruvar (injektering av
epoxi i hlrum mellan skruv och hl fr
att stadkomma passfrband) behandlas
i Eurokod 3 del 1-8 men ven hr kan
tillmpningen av dessa komma att begrnsas av nationell bilaga.
46
KONSTRUKTIONSTEKNIK
Kapitel 4 Bestndighet
Kapitlet behandlar krav p hur konstruktionen skall utformas fr att uppn
avsedd livslngd. Bland annat nmns att
brverksdelar som inte berknas klara
kravet p livslngd, skall utformas s att
de r utbytbara. Alla brverksdelar som
inte kan inspekteras skall dimensioneras
med hnsyn till utmattning.
Kapitel 5 Brverksanalys
Detta kapitel behandlar bland annat nr
andra ordningens teori (inverkan av brverkets deformation) mste anvndas.
Om samtliga tvrsnitt i en brverksdel tillhr tvrsnittsklass 1 fr inverkan
av ojmn temperatur, krympning och
stdfrskjutning bortses ifrn.
Om finit elementmetod (FEM) anvnds vid brverksanalysen finns vgledning om anvndning av denna metod
i Eurokod 3 del 1-5.
En detalj vrd att nmna r att Eurokod 3 delar in tvrsnitt i fyra olika tvrsnittsklasser till skillnad frn BSK 99
som anvnder sig av tre tvrsnittsklassser. Tvrsnittsklass 1 i Eurokod 3 motsvaras av tvrsnittsklass 1 i BSK 99.
Tvrsnittsklass 4 i Eurokod 3 motsvaras
av tvrsnittsklass 3 i BSK 99, det vill sga slanka tvrsnitt dr lokal buckling intrffar vid en spnning som r mindre n
strckgrnsen, vilket r vanligt frekommande i brverksdelar till broar.
Eurokod 3 del 1-5 behandlar slanka
tvrsnitt det vill sga tvrsnitt i tvrsnitttsklass 4, bde utan och med avstyvningar. Dr BSK 99 anvnder sig av efffektiv tjocklek fr att ta hnsyn till lokal
buckling, anvnder sig Eurokod 3 av efffektiv bredd.
Effekt av skjuvdeformationer p den
medverkande bredden i flnsar behandlas ven i Eurokod 3, del 1-5.
Kapitel 6 Brottgrnstillstnd
Inverkan av lokal buckling p brfrmgan kan gras p tv stt enligt Eurokod 3 del 2. Det frsta sttet r att
som i BSK 99 berkna brfrmgan utifrn effektiva tvrsnitt. Det andra stttet r att reducera de upptrdande
spnningarna i tvrsnittet enligt Eurokod
3 del 1-5, kapitel 10. Om bda eller enbart en av metoderna fr anvndas kan
anges av nationell bilaga.
Kapitel 7 Bruksgrnstillstnd
I bruksgrnstillstnd tillts inte att konstruktionsstlet flyter.
I detta kapitel anges ocks krav p att
livandning (livplten bucklar lokalt fr
varje plastning) inte upptrder.
Svinesundsbron under konstruktion.
Kapitel 8 Fstdon, svetsar, frband och

knutpunkter
Som frklaring till rubriken p kapitlet
kan sgas att ett frband (till exempel ett
svetsfrband) ingr som en del i en knutpunkt (mellan till exempel en pelare och
balk i ett bjlklag). Kapitlet behandlar
frmst dimensionering av skruv, nit och svetsfrband och ger i sin helhet referenser till Eurokod 3 del 1-8.
Skruvfrband indelas i Eurokod 3 del
1-8 i fem olika kategorier, A-E. Kategori A-C avser skjuvfrband medan D-E
draget frband. Fljande gller fr de
olika frbanden.
KategoriA: Skjuvfrband utan krav p
frspnning eller motstnd mot glidning i frbandet.
Kategori B: Skjuvfrband med krav p
frspnning och att glidning i frbandet inte upptrder i bruksgrnstillstnd.
Kategori C: Skjuvfrband med krav p
frspnning och att glidning i frbandet inte upptrder i brottgrnstillstnd.
Kategori D: Draget frband utan krav
p frspnning.
Kategori E: Draget frband med krav
p frspnning.
s45-47 Eurokod
06-09-14
17.24
Sida 47
ning vilket r ett ganska allmnt hllet

kapitel.
Appendix A-E
Eurokod 3 del 2 innehller ven fem
stycken appendix som behandlar fljande:
Appendix A: Tekniska specifikationer
fr lager.
Appendix B: Tekniska specifikationer
fr vergngskonstruktioner till vgbroar.
Appendix C: Rekommendationer fr
utformning av avstyvade brobaneplattor av stl.
Appendix D: Kncklngder fr brverksdelar i broar och antaganden om
imperfektioner vid dimensionering enligt andra ordningens teori.
Appendix E: Kombinering av lokal
pverkan frn axellaster med global
pverkan frn trafiklaster.
Appendix A och B r normativa (bindande) medan vriga appendix r informativa. Informativa appendix kan dock
f normativ status genom den nationellla bilagan till Eurokod 3 del 2.
En reflexion ver appendix A och B
r att man kan frga sig varfr appendix innehllande tekniska specifikationer p produkter terfinns i en dimensioneringsstandard. S r emellertid
fallet hr.
Kapitel 9 Utmattning
Detta kapitel hnvisar till att dimensionering med hnsyn till utmattning skall utfras enligt Eurokod 3 del 1-9. I nmnda
del terfinns bland annat frbandsklassser fr olika detaljer ungefr som i BSK
99. Skillnaden r dock att Eurokod 3 del
1-9 inte anvnder sig av svetsklasser (WA,
WB och WC enligt BSK 99).
Berkning av utmattning enligt Euro-
kod 3 fr nog anses lite mer omstndlig

d olika ekvivalentskadefaktorer som
beror av bland annat trafikvolym, livslngd och trafikfrdelning p bro mste
berknas.
Kapitel 10 Dimensionering genom
provning
Eurokod 3 del 2:s avslutande kapitel
handlar om dimensionering genom prov-
Tidplan fr Eurokoder
Nr kan d Eurokoderna kunna brja
att anvndas? Fr nrvarande r tidplanen att Eurokoderna, ska kunna brja
tillmpas ngon gng under 2008. Bestmt r dock att senast 2010-03-31
skall de nationella regler som fr nrvarande tillmpas, dras in vilket innebr
att d kommer Eurokoderna fullt ut har
ersatt de nationella reglerna.

47
s48-49 access-steel
06-09-14
17.25
Sida 48
I brjan av 2010 skall alla

nationella standarder i 28
lnder i Europa dras tillbaka
till frmn fr Eurokoderna.
Redan under 2007 kommer
dock det mesta vara verBjrn Uppfeldt,
Stlbyggnadsinstitutet
satt och de flesta nationella

parametrarna vara valda.
Frenkla vergngen till

Eurokoderna med hjlp av
www.access-steel.com
EUROKOD
et r naturligt att knna viss oro

infr det som komma skall, srskilt som de delar av Eurokoderna som erstter BSKs 140 sidor bestr
av flera tusen sidor. D det tekniska innnehllet har stora likheter med BSK finnns det egentligen ingen grund fr oron
om det inte hade varit fr just den stora
omfattningen. Man stller sig frgan, hur
lr man sig att anvnda och hitta i Eurokoderna? Svaret r enkelt, anvnd
www.access-steel.com. Denna webbplats
r resultatet av ett projekt med namnet
Steel med syftet att underltta infrandet
av Eurokod 3 fr stl och Eurokod 4 fr
samverkanskonstruktioner. Webbplatsen
www.access-steel.com vnder sig till arkitekter och ingenjrer samt deras bestllare genom sitt innehll p cirka 250
dokument med information och hjlpmedel fr en komplett dimensionering av
kontor, bostder och hallbyggnader i stl
och samverkanskonstruktioner.
48
EUROKOD
Omfattning
Allt frn fallstudier och konceptuell utformning till brand- och detaljdimensionering finns p webbplatsen och alla dokument gr att skriva ut fr den som
fredrar att lsa p papper framfr en
flimrande datorskrm. Dokumenten r
ven lnkade till relevanta Eurokodavsnitt som enkelt ns med ett musklick.
Fr att underltta skningen r informationen uppdelad i fem olika typer:
Client guidance Bestllarinformation med fallstudier och annan vgledning.
Scheme development Dokument
med information fr tidiga skeden
t.ex. konceptuell utformning.
Flow charts Fldesscheman fr dimensionering.
NCCI Kompletterande icke motsgande kommentarer med information som inte ges i Eurokoderna.
Examples Berkningsexempel dr
ngra r dynamiska, d.v.s. anvndaren kan med hjlp av en webbaserad

mjukvara ge egna indata.
Anvndning
Fr att ltt hitta det man sker anvnds
en skmotor som fungerar ungefr som
Google. Nedan ges ett exempel p hur
man gr till vga fr att hitta det man
sker.
Steg 1: Efter att ha skrivit in adressen
www.access steel.com i en webblsare s
kommer startsidan upp. Hr kan man
vlja sprk och skriva in skord.
Sprk vljs genom att klicka p en av
de fyra kvadrater som finns strax ovanfr det vita fltet. Det gr att vlja melllan tyska, engelska, spanska och franska.
Fr den som r intresserad av t.ex. flervningsbyggnader r det bara att skriva
multi storey i det vita fltet och klicka
p knappen Search Access Steel
Steg 2: Nsta sida kommer upp med sNR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
s48-49 access-steel
06-09-14
17.26
Sida 49
Steg 1. Vlj sprk. Skriv in vad du sker, t ex multi-story,

multi-storey.
Steg 4. Frfina skningen genom att skriva in base plate.
Steg 2. Skresultatet dyker upp.
Steg 3. G vidare genom att t ex vlja Flow Charts.
kresultatet, i detta fall ver 170 trffar. Skresultatet gr att dela upp i typ av information, Client Guidance, Scheme Development etc. genom att klicka p flikarna i den vre delen av sidan. D fldesschemana krver lite extra guidning
vljs ett sdant som exempel.
Steg 3: Om man klickar p fliken Flow
Charts visas alla fldesscheman som relaterar till skordet multi-storey. Nu
kan man vlja att direkt klicka p rubriken till ett fldesschema av intresse eller
frfina skningen. Vill man ha hjlp vid
dimensionering av exempelvis en fotplt
hittar man snabbt relevant dokument
genom att skriva base plate i det vita
fltet fr Search within these results och
klicka p Refine. I det hr fallet hittades
endast ett fldesschema som relaterar till
bde flervningsbyggnad och fotplt och
genom ett musklick p rubriken Flow
chart: Design of a column base under axial load. ppnas dokumentet.
Frsta sidan av ett fldesschema.
Fldesschema
Frsta sidan av ett fldesschema innehller en versiktlig berkningsgng. De
bl parallellogrammerna till vnster
innehller indata och de till hger utdata. Alla gula figurer fordrar en insats
dr romberna krver ett svar, som regel
ett ja eller nej fr att kunna flja rtt
vg i fldesschemat och dr rektanglarna oftast innebr en delberkning av
ngot slag. Fr enklare delberkningar
anges bara vad som ska rknas ut medan de berkningar som krver flera steg
lnkas till en utfrlig berkningsgng
p en annan sida i dokumentet. De delberkningar som r lnkade srskiljs
genom att den gula rektangeln har en
fet ram och genom att klicka p dessa
hamnar man p rtt stlle. Alla fldessscheman innehller ocks lnkar till aktuella Eurokodavsnitt och relevanta dokument. ven dessa ns genom ett enkelt musklick p respektive figur.
D www.access-steel.com bde r
kostnadsfritt och anvndarvnligt finns
ingen anledning att vnta till 2010 med
att brja anvnda Eurokoderna. Genom
att istllet brja s fort som mjligt s
gr vergngen smidigare och det ges
tillflle till att f ett frsprng gentemot
sina konkurrenter. Dessutom r Eurokod
3 fr stl och framfrallt Eurokod 4 fr
samverkanskonstruktioner betydligt bredare och mer komplett n BSK. Avslutningsvis, fr att ta dd p en ibland frekommande missuppfattning, materialtgngen blir likartad vid dimensionering
av stlkonstruktioner enligt Eurokoderna jmfrt med BSK.

Projektdeltagare:
CTICM, Frankrike; Labein,Spanien;
RWTH, Tyskland, SBI, Sverige; Corus,
SCI o CSC, Storbritannien; E-team,
Irland samt Arcelor, Luxemburg.
EUROKOD
49
s50-53 utlandsprojekt
06-09-18
06.42
Sida 50
Globaliseringen brjar nu
ocks visa sig fr oss inom
ytbehandlingsindustrin.
Denna artikel beskriver de
mjligheter och problem
som vi som fretag har sttt
Bengt Stewall,
marknadschef, Alucrom AB,
www.alucrom.se
p nr vi har arbetat som

spetskompetens i rostskyddsmlning t svenska
bestllare p deras projekt
utomlands.
Erfarenheter
frn utlandsprojekt
YTBEHANDLING
lucrom AB har lng erfarenhet av

att arbeta utomlands t svenska
bestllare. Redan under 70-talet
var vi var inblandade i ett pappersbruksprojekt i Vietnam samt ett vattenkraftsbygge i Centralamerika. P den tiden utfrde vi all blstring & mlning
med egen personal men numera iklder
vi oss mer rollen som supervisor fr
inhemska entreprenrer. I dessa fall arbetar vi oftast p konsultbasis till vr
svenska bestllare, dr vi blir deras
spetskompetens vad gller rostskyddsmlning och andra frgor som rr ytbehandling av stl och betongkonstruktioner.
Arbete t svensk bestllare utomlands

Vra senaste arbeten utomlands r i Litauen samt i Iran. I dessa fall vill vra
svenska bestllare att Alucrom ansvarar
fr hela ytbehandlingsprocessen, oftast
hos inhemska underleverantrer men
50
YTBEHANDLING
ven vid platsmlningen efter montage

p byggarbetsplatsen.
I flera fall har vi ven hjlpt bestllaren med att ta fram moderna instruktioner och manualer med hnvisning till aktuella internationella normer och standarder som finns inom vr bransch.
Dessa instruktioner ligger sedan som
grund till hela ytbehandlingsprocessen i
det aktuella projektet.
NACE och FROSIO
En stor del av vr tid gnas t kontroll
och inspektioner. Allt frn stlkontroll
till blstring och frdigt mlningsssystem. Vi gnar ocks stor del till att
g igenom de inhemska entreprenrernas utrustning ssom lokaler, blsteraggregat och frgpumpar dr kvalitn
och statusen kan variera kraftigt melllan olika lnder men ocks mellan olika underentreprenrer/leverantrer i
samma land.
Eftersom Alucrom har egen personal

som r certifierade enligt NACE ( The
National Association of Corrosion Engeineers USA) och FROSIO (The Norwegian Professional Council for Education and Certification of Inspectors for
Surface Treatment - Norge), kan vi garantera ett bra resultat inom alla steg i
ytbehandlingsprocessen. NACE eller
FROSIO certifierad personal r ocks
oftast ett krav i dessa sammanhang frn
den utlndska slutkunden.
Stor bredd p uppdragen
Exempel p tjnster som vi har utfrt vid
vra utlandsuppdrag r:
Teknisk utvrdering av anbud och
teknisk utvrdering av lokala entreprenrer.
Utbildning av lokala mlningsentreprenrer (teori/praktik).
Kvalitetskontroll av lokal utrustning
och lokaler.
06-09-14
17.28
Sida 51
Manuell hantering av blstermedel. I mnga

fall anvnds
kvartssand som
blstermedel
(frbjudet i Sverige sedan
1976). Damm
frn kvartsand
kan orsaka sjukdomen silikos stendammslunga. Frutom
hlsoproblem
kan denna typ
av blstermedel
innehlla stora
mngder klorider samt specificerad ytprofil
kan vara svr att
uppn.
Medverkan vid start-up-mte med

vald entreprenr.
Kvalitetsdokumentation gllande ytbehandling och inspektioner p
plats.
Arbeta fram procedurer och manualer gllande ytbehandling i samrd
med vr bestllare.
HSM utbildning/dokumentation
Uthyrning av arbetsledning, personal
och utrustning.
Erfarenheter
En parameter som man inte fr underskatta under dessa uppdrag r sprkbarriren. Ofta har den utlndska underleverantren/entreprenren en eller max
ngra personer som hanterar engelskan
ngorlunda bra. Dessa sitter oftast i ngon ledande stllning och har begrnsad
tid att g ner i detaljer ssom ytbehandling. Detta stller stora krav p vr egen
organisation och projektledning p plats.
Mlningshall med dlig ventilation och belysning. Hallen r enbart avskild med presenning
frn vrig verksamhet i verkstaden, vilket gr att lsningsmedelsngor sprids i hela lokalen.
Vi har ven uppmrksammat stora

kulturella skillnader jmfrt med vra
projekt som vi utfr i Sverige. Hierarkin inom vissa utlndska bolag r stark,
vilket innebr att mnga beslut fattas
p en som vi ser det ondigt hg niv
fr att arbetet skall kunna framskrida

enligt plan. Detta orsakar ofta frseningar och ibland ven ondiga kostnader fr vr svenska uppdragsgivare.
Vr uppgift r att minimera detta i pro
jekten.
YTBEHANDLING
51
06-09-14
17.29
Sida 52
v i nte r. fo to : to m a s b e rg m a n m .fl .
Rtt look med nya

Plannja Hard Coat.
TT
N Y M A IN G !
GN
BELG
Plannja Panel nns i sex olika proler.

Valfrihet som ger variation i kombination med varandra
och tillsammans med andra byggmaterial.
Helhetslsningar i plt. Multiarenan Cloetta

Center i Linkping ck taksystem, byggpaneler
och fnstersystem frn Plannja.
Plannja Hard Coat. Hrd yta med

mjuka mervrden som ger stort
svngrum i kreativa byggprojekt.
Med nya belggningssystemet Plannja Hard Coat kan du bygga

snyggare utan att det kostar skjortan. Hard Coat ger Plannjas
byggpaneler en smakfullt matt yta och er frger att vlja mellan.
Det kar valmjligheterna och utrymmet fr kreativa kontraster
i byggprojekten. Plannja Panel med ytbelggning av Hard Coat fr
dessutom ett hrt och slitstarkt skydd som r ytterst reptligt och
underhllsvnligt. Den goda kulr- och glanshllningen gr att
Plannja Hard Coat hller frgen r efter r.
www.plannja.se - Lule 0920-929 00 - Stockholm 08-687 87 00 - Gteborg 031-67 02 80 - Malm 040-25 88 00
52
Brister i personligt skydd

Ngot som vi har reagerat emot p mnga platser r
bristen p personligt skydd nr det gller blstring &
mlning. I mnga lnder r kunskapen hos lokala entreprenrer vldigt lg vad gller t.ex. lsningsmedlens
lngsiktiga verkningar p mnniskokroppen och skadliga effekter p det centrala nervsystemet. Hr har vi
och vr svenska bestllare ett ansvar och en stor roll att
fylla. Det r inte helt ovanligt att skyddsmasker, glasgon etc. saknas p arbetsplatsen och att synen p hlsa, skerhet & miljhnsyn r lgt prioriterat hos
mnga inhemska entreprenrer och underleverantrer.
Detta framgr klart p vissa av bilderna.
Teknisk utrustning
ven den tekniska utrustningen och materialet som man
anvnder har brister. I mnga fall vill man anvnda
kvartssand som blstermedel oftast innehllande klorider, vilket hade pverkat livslngden p ytbehandlingen
negativt om detta inte hade stoppats. Vi har vid ett antal tillfllen avbrutit arbetet i samrd med vr svenska
bestllare pga. undermlig kvalit p material och utfrande. Hade detta inte observerats i tid hade detta kostat
stora summor vid slut eller garantibesiktningen fr vr
uppdragsgivare.
Dokumentation behver ofta frbttras
Dokumentationen ver ytbehandlingen r ocks i
mnga fall bristfllig, och operatrerna vet oftast inte
varfr man fyller i uppgifter om luftfuktighet, temperaturer, daggpunkter etc. Drfr r utbildning av lokala entreprenrer en stor del i vra uppdrag.
Vi har sjlva som fretag lrt oss massor under vra
utlndska uppdrag framfrallt om kulturella skillnader
och att den tekniska/personella nivn hos mnga utlndska underentreprenrer/leverantrer inte alltid motsvarar vra svenska uppdragsgivares nskeml.
06-09-14
17.29
Sida 53
Problem med
lokalt tillverkad frg som
mste silas fre applicering.
Bilden visar
ven brist p
personligt
skydd (vilket
ptalades fr
projektet) vid
hantering av
frg och lsningsmedel. I
detta fall
skyddsglasgon och kolfiltermask.
Ny Stlmodul
FEM-Design 6.0
Dimensionera
3D-ramar enligt 2:a
ordningens teori
Erforderliga kontroller enligt norm.
Exempel p lokal utrustning. Hr r det extremt viktigt

att Alucrom kontrollerar frekomst av vatten och olja i
kompressorluften infr varje skift. Kompressorn br
minstge 10 m3 luft per blstrare och minut och ett tryck
p 8-10 bar. Mycket tveksam syn p omkingliggande
milj.
Utnyttjandegradens variation fr olika kontroller

lngs element.
Med vr nya Stlmodul till FEM-Design kan du nu dimensionera rymdramar av stl enligt 1:a och 2:a ordningens teori.
Dimensionering av godtyckliga stlkonstruktioner i 3D.

Berkna systemstabilitet och era knckformer.
Imperfektion av snedstllning och initialkrokighet.
Tydliga resultatutskrifter visar utnyttjandegrad i elementen.
Finns fr SVENSK NORM (BSK 99:2000) och NORSK
NORM (NS 3472:2003).
Vi r specialister p CAD- och berkningsprogram fr industriellt byggande. Vi har programmen bde fr enkla tvdimensionella och fr komplicerade tredimensionella konstruktioner.
Blsterhall med mycket vrigt att nska.
Alucrom AB r Sveriges strsta rostskyddsentreprenr. Vi ingr sedan 1994 i Midroc koncernen och har
verksamhet p 11 platser i Sverige och en i Polen. Vr
krnverksamhet r blstring & mlning i vra verkstder eller p entreprenad. Vr verksamhet r kvalitets
och miljcertifierad enligt ISO 9001:2000 respektive
ISO 14001:2004.

Structural Design Software in Europe AB

Tel: 040-36 16 60, Fax: 040-36 16 65, Tel: 08-652 58 40
www.strusoft.com
53
Alltid uppdaterad SBI webbplats
www.sbi.se
Faktaspckat om
stl och stlbyggnad
Bestll litteratur
Mjlighet fr
medlemmar att
annonsera
Anmlan till
seminarier
Bevakning av
nyeter i branschen
SBI:s medlemstjnst
Som anstlld i ngot av SBIs medlemsfretag har du tillgng till en mngd nyttigheter:
Handbcker fr
nedladdning
Information om
aktuella FoU-projekt
Information om
aktuella eurokoder
och standarder
Inloggningsuppgifter fr du av ditt
fretags webbadministratr. G in under
Medlemmar och leta dig fram till ditt
eget fretag. Dr nner du uppgift om
vem som r ditt fretags webbadmin.
s55-57 Stlgrdetmjligt
06-09-14
17.33
Sida 55
Stl gr det mjligt

Nr svl enkla som mer komplicerade byggnadskonstruktioner ska
projekteras och byggas s ger stlet dig mnga mjligheter att stadkomma en kostnadseffektiv konstruktion med hg kvalitet.
Ngra exempel p detta r dessa projekt.
Open House
leverer til
Kvrnerbyen
en svenske modulhusfabrikken
Open House skal levere prefabrikkerte boligmoduler til Kvrnerbyen i Oslo. En hel bydel med 1800
leiligheter skal skyte frem p den gamle
verkstedtomten til Kvrner Brug i Lodalen. De frste boligene skal st ferdig
sommeren 2007. Byutviklingen er et
samarbeidsprosjekt mellom OBOS og
DnB NOR. Byggingen av de 158 frste
leilighetene starter til sommeren. 79 av
de 158 boligene skal vre toroms (4156 kvm), 62 treroms (61 - 70 kvm) og
15 fireroms (76 - 83 kvm). Det frste
byggetrinnet skal vre borettslagsleiligheter. De fleste vil f veranda, med unntak av enkelte leiligheter i frste etasje,
som vil f franske balkonger.
Open House leverer etter nskeml
uansett standard, opp til tte etasjers boligblokker, store eller sm leiligheter. Arkitekten er fri til tenke pent og bru-
Byggherre: Lodalen Utvikling DA

Entreprenrer: PEAB
Arkitekt och kontruktr:
Open House Production
Kvrnerbyen blir nsta stora projekt fr Open House.
ke sin kreativitet i bde planlsning, fasade og takkledning. Modulene produseres i Saab-fabrikken i Arlv og transporteres ferdige til byggeplassen. Det
innebrer full kontroll over hele prosesssen uavhengig av vr, vind og rstid.
Gjennom en industrialiserte linjeproduksjon oppns kortere byggetid, lavere
kostnader og bedre kvalitet. Open House er eid av norske OBOS. Modulene er
basert p resirkulerbare materialer: stl
og gips.

STLBYGGNADSPROJEKT
55
06-09-18
06.46
Sida 56
Hgskolan
i Trollhttan
gskolan Vst i Trollhttan
bygger nya utbildningslokaler
dr PEAB r totalentreprenr
med Stlab i Trollhttan som UE p
stommen. Stlab utfr stommen p totalentreprenad. I Stlabs tagande ingr stl, bjlklag, trapphus- och hisssvggar samt trappor. Total stlvikt r
ca 500 ton.

Entreprenr: Peab
Stlentreprenr: Stlab
Hgskolan i Trollhttan fr nya lokaler
med stlstomme frn Stlab.
Hardangerbrua
en 28. februar vedtar Stortinget
bygging av Norges lengste hengebro med et spenn p 1310 meter. Hardangerbrua slr den bermte
Golden Gate Bridge i San Francisco med
30 meter.
Det er likevel et stykke igjen til verdens lengste hengebro, Akashi Kaikyo i
Japan, som har et hovedspenn p
1991meter. I forhold til lengden blir det
en smal bro, kun ett kjrefelt i hver renting, s gang- og sykkelvei. Til sammen
rundt 18 meter. Broen over Golden Gate er 27 meter bred. At broen er s smal,
blir en utfordring for ingenirene som
skal sikre stabiliteten.
Brokonstruktrer i rdgivningsselskapene ligger i startgropa for skyte ut
det beste tilbudet p detaljprosjekteringen. Byggingen er en stor jobb som norske bedrifter ikke kan ta alene. Det skal
produseres mye stl, det blir en krevende
jobb, og slike kabler som er ndvendig,
blir ikke laget i Norge.

Norges lngsta hngbro, 30 meter lngre

n Golden Gate.
Total lengde: 1380 meter

Brospenn: 1310 meter
Bredde: 18 meter
Trnhyde over havniv: 186 meter
Seilingshyde: 55 meter
rsdgntrafikk: 2000 kjrety, beregnet for 2011
Prosjektering: Starter i 2006
Byggestart: Frste halvr 2008
Ferdig: I lpet av 2011
56
STLBYGGNADSPROJEKT
06-09-14
17.33
Sida 57
L i nda b | Vi har l s ni ng e n
Centrallager Stadium
stanfors har byggt Stadiums nya

Centrallager i Norrkping. Byggnaden r 132x238 m med fri invndig
hjd 11,5 m. P stlpelare byggs 4700 m2
mellanbjlklag av stl och HDF plattor.
Takkonstruktionen bestr av fackverktakstolar med spnnvidden 34 m samt mittpelare av stl i rutnt 34x12m. Yttervgggarna byggs med utvndig liggande profilerad plt, isolering och inv. profilerad plt,
kombinerad med betongelement i sandwichkonstruktion och fnsterband av aluminium.

Entreprenrer:
Peab
Stlentreprenr:
Vstanfors
Industrier AB
Takfackverk:
SWL Stlkonstruktioner AB
Konstruktrer:
NyWa Byggprojektering
Svetskommissionen r en teknisk branschorganisation

och opartiskt samarbetsorgan med cirka 340 medlemsfretag. Bli medlem du ocks!
Vi strvar efter att vara det ledande forumet fr information, kunskap och samarbete inom fogningsomrdet.
Som medlem i Svetskommissionen fr du:

Tillgng till ntverk av 400 experter och mjlighet att
delta i ett 30-tal arbetsgrupper
Nyheter om standarder
Kostnadsfri rdgivning
Webbplats med omfattande medlemsdel
Kurser, seminarier och temakonferenser till rabatterat pris
Facktidningen Svetsen
Tidig information om forskningsresultat
...med mera
Projektera blixtsnabbt i 3D
Nu gr det nnu snabbare att projektera lttbyggnadssystem i stl. Vr nya applikation Lindab ADT Tools
gr konstruktionsarbetet lttare och projekteringstiden
kortare.
Fr att frenkla din vardag ytterligare har vi paketerat
vra kunskaper och erfarenheter i programmet, som
r en tillggsapplikation till Autodesk Architectural
Desktop.
Vill du veta mer om Lindab ADT Tools och utbildning?
G in p www.lindab.se/byggteknik eller maila till
henrik.bengtsson@lindab.se.
Kontakta oss grna fr mer information!

Svetskommissionen Box 5073 102 42 Stockholm
Tel: 08-791 29 00 Fax: 08-679 94 04
info@svets.se www.svets.se
57
s58-61 skruvfrband
06-09-14
17.38
Sida 58
Skruvfrband i stlkonstruktioner utnyttjas betydligt hrdare

enligt dagens dimensioneringsregler n enligt tidigare
gllande regler. Det hga utnyttjandet medfr att hga krav
mste stllas p skruvprodukter och utfrande av skruvGran Alpsten,
Stlbyggnadskontroll AB,
Solna
frbanden. Samtidigt finns i branschen en frestllning om

att ett frband med skruvar inte r lika kvalificerat som t ex
ett svetsfrband, med fljd att man inte alltid r s noga med
att det blir rtta skruvprodukter eller att utfrandekraven
efterlevs, t ex med hnsyn till hlpassning och frspnning.
Skruvfrband i
stlkonstruktioner
vl s avancerade
frband som svetsar!
KONSTRUKTIONSTEKNIK
denna artikel berrs en del problemomrden och vad man br gra fr att
undvika svrigheter som kan uppkomma vid skruvfrband i brande stlkonstruktioner. Frslag lmnas p hur
man skerstller lmpliga produkter och
lmpligt utfrande fr att uppn avsedd
brfrmga hos skruvfrbanden.
Krav p skruvfrband enligt BKR,

BSK 99 och BRO 2004
Fr olika typer av skruvfrband kan
mycket olika krav behva stllas med
hnsyn till brfrmga, deformationer
och seghet i frbandet. I vissa sammanhang r god hlpassning ett primrt
krav. I andra sammanhang kan viss niv
fr frspnningen av frbandet vara en
frutsttning fr avsedd brfrmga.
I BSK 99 [1] har man indelat skruvfrband i ett antal olika skruvfrbandsklasser, se tabell 1. Klasserna innebr ett
fikonsprk, men medger ett praktiskt
58
KONSTRUKTIONSTEKNIK
stt att redovisa en kravspecifikation vid

olika frutsttningar om frbandets
funktion.
I stlbyggnad anvnds idag nstan enbart tv hllfasthetsklasser i vanliga
skruvprodukter, 8.8 och 10.9. Hllfasthetsklassen innebr bara krav p viss
materialhllfasthet hos skruvprodukterna. Det finns ett stort antal olika standarder p skruvar och muttrar med materialhllfasthet som svarar mot hllfasthetsklassen 8.8 resp 10.9. Fr att definiera en viss lmplig produkt rcker det
inte att ange 8.8 eller 10.9 utan man
mste ocks hnvisa till en viss produktstandard fr skruvar, muttrar och
brickor.
I BSK 99 skiljer man mellan normal
tdragning och hg frspnning av
skruvarna i ett frband. I BKR benmns
den hgre nivn frspnning, vilket
ltt leder till missfrstnd, eftersom ven
normal tdragning innebr en inte ov-
sentlig frspnning. Fr t ex en M24skruv innebr reglerna om normal tdragning i BSK 99 att varje skruvfrband br dras t med ett moment av 600
Nm, vilket innebr att frbandet ska frspnnas med en tdragningskraft s
mycket man orkar (600 N 60 kp)
med en hvarm av 1 m. Redan detta moment kan innebra praktiska svrigheter
vid monteringen av skruvfrbanden p
en byggplats.
Hgt frspnda skruvfrband
Fr hgt frspnda skruvfrband finns
en freskrift i BKR att varje skruv ska
frspnnas till minst 70 % av skruvens
dragbrottkraft. Denna frspnningskraft
kan jmfras med 0,2%-grnsen, som
vid 10.9-skruvar ligger p 90 % av dragbrottkraften. Detta innebr att frspnningen i skruvfrband utfrda under
praktiska byggplatsfrhllanden kan
komma att ligga i nrheten av eller t o m
s58-61 skruvfrband
06-09-14
17.38
Sida 59
Figur 1. Skruvfrband som

belastats vid ett
dragprov till brott,
med typisk avskjuvning av
gngan (gngstrippning).
Figur 2. Scematiskt samband mellan

upptagen kraft och deformation i ett
skruvfrband.
skruvar och muttrar enligt de aktuella

standarderna, DIN 6914 och 6915, visar att frbanden bara i undantagsfall
uppfyller freskriftskravet om jmstyrka i gngan. Figur 1 visar normalt beteende med gngstrippning vid dragprovning av sdana skruvfrband. Brott
genom gngstrippning medfr normalt
att frbandet fr ett sprtt beteende, i
den meningen att kraften som frbandet
kan bra avtar direkt d gngan brister.
Se figur 2. Det nskvrda beteendet r
att frbandet ska kunna deformeras
plastiskt med bibehllen kraft, vilket kan
mjliggra en omlagring av krafterna i
frbandet och i konstruktionen.
Figur 3. Skruvfrband med tio M 36-skruvar som havererat genom gngstrippning i

upphngningen av en 200 tons motvikt i en klaffbro.
Tabell 1: Skruvfrbandsklasser enligt BSK 99

Beteckning
Beskrivning
S1
Normalt tdraget skjuvfrband
S1F
Hgt frspnt skjuvfrband
S1(fin)
Normalt tdraget skjuvfrband med reducerat tilltet hlspel
S1F(fin)
Hgt frspnt skjuvfrband med reducerat tilltet hlspel
S2
Passfrband
S2F
Hgt frspnt passfrband
S3
Friktionsfrband
S3(grov)
Friktionsfrband med strre tilltet hlspel
ver den kraft d plastiska deformationer uppkommer i gngor och skruvstam.

Fr hgt frspnda skruvfrband stller
BKR det rimliga freskriftskravet att
gngan i skruvfrbandet normalt ska vara jmstark med skruvstammen, dvs
brottet vid verbelastning av ett skruvfrband ska inte uppkomma som gngstrippning. I BSK 99 ges rd om val av
skruvprodukter fr skruvfrband med
krav p normal tdragning resp hg frspnning. Fr hgt frspnda skruvfrNR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD
band rekommenderas i BSK 99 alternativa produkter enligt ISO-standarder och

enligt DIN-standarder.
Skruvprodukterna enligt ISO-standarder som anges i BSK 99 fr hgt frspnda skruvfrband finns inte att tillg
p marknaden. Tyvrr visar sig de skruvprodukter enligt DIN-standard som rekommenderas i BSK 99 inte uppfylla den
grundlggande freskriften om jmstyrka i gngan. Erfarenheter frn tskilliga utfrda dragprov med levererade
Skruvprodukter ska vara mrkta

och levereras med intyg
Enligt tidigare praxis frutsattes skruvprodukter, som ska vara mrkta med invalsade uppgifter om tillverkare och hllfasthetsklass, vara kvalitetsskrade
genom hllfasthetsprovning hos tillverkaren. Eftersom stlbyggnadsbranschen
normalt inte krvde intyg ver sdan
provning kom leverantrerna av skruvprodukter att anpassa sig till marknaden
p det sttet att skruvprodukter normalt
inhandlades p vrldsmarknaden utan
intyg. n idag frekommer ibland att lagerhllna skruvprodukter inte kan levereras med provningsintyg. Om stlbyggaren begr att produkterna ska tillhandahllas med ett giltigt intyg kan leveranstiden ka med ett antal veckor. Problemet r att en leverans av skruvprodukter utan intyg kan innehlla sekundapartier, med skruvar och muttrar som
inte uppfyller hllfasthetskraven. Erfarenheter frn utfrd dragprovning av
skruvfrband levererade till stlbyggnadsobjekt har visat att detta r en realitet. Underhllfasthet med upp till 40 %
har konstaterats vid sdan provning.
KONSTRUKTIONSTEKNIK
59
s58-61 skruvfrband
06-09-14
17.38
Sida 60
Problem med sekundapartier kan undvikas genom att alltid krva normenliga
intyg.
Figur 4.
Skruvforums
leveransregler
(kan
laddas
ned frn
www.
stbk.se).
Gngstrippning kan vara ett problem

vid vanliga skruvprodukter
En vckarklocka fr branschen var ett
haveri i en klaffbro i Sdertlje som intrffade under brons besiktningsskede
fr ett par r sedan. Skruvfrband bestende av M36-skruvar i upphngningen av en motvikt blev verbelastade och
kollapsade genom gngstrippning, se figur 3. ven om skruvfrbanden inte ansgs vara den primra orsaken till haveriet visade haveriet prov p det onskade
beteendet med gngstrippning.
Erfarenheter frn metodprovning av
hgt frspnda skruvfrband visar att
man riskerar f en begynnande gngstrippning vid tdragningen, speciellt om
man valt lnga skruvar fr att minimera
lngden gnga mot gods. Man riskerar
d att t ex dra upp muttern p gngutloppet. Det mrkliga r att detta inte
mrks vid tdragningen i form av frndrat moment.
Praktiska erfarenheter frn montering
av skruvfrband har visat att man drar
av skruvarna i ca 5 % av frbanden om
man fljer utfrandereglerna i BSK 99
fr hgt frspnda skruvfrband strikt!
Detta gller i synnerhet fr klenare dimensioner, t ex M16. Problemet accentueras av en olycklig skrivning i BRO
2004, som i praktiken brukar tolkas som
att det duger med flera olika typer av
friktionsmedel, i stllet fr det i BSK 99
frutsatta friktionsmedlet, bivax. Erfarna stlbyggnadsmontrer har anpasssat sig till sdana erfarenheter, med fljd
att flertalet frband i verkliga konstruktioner med krav p hgt frspnda
skruvfrband sannolikt ligger lngt frn
frspnningskravet i BKR och BSK 99.
hllfasthetsklass n 8.8 br tillfrga en

fristende expert. Den strsta expertisen i detta avseende finns hos de etablerade tillverkarna av varmfrzinkad
hghllfasta skruvar. En rimlig tolkning
av denna regel r att begra att tillmpad tgrd fr att minska risken fr vtefrsprdning ska anges i det intyg som
br tflja produkterna, jfr figur 4.
Vtefrsprdning hos
varmfrzinkade skruvar
Ett srskilt problem med varmfrzinkade skruvar med mycket hg hllfasthet, t ex 10.9, r risken fr vtefrsprdning. Fenomenet kan uppkomma
som en fljd av den betning i syrabad
som normalt anvnds som frbehandling fre varmfrzinkning. Problemet
har varit knt mnga r, men har ftt
kad aktualitet efter ett haveri p kontinenten och minst ett objekt i Norden dr
monterade skruvar i konstruktionen efter en kort tid brustit spontant och fallit
ned frn konstruktionen. BSK 99 innehller regler om detta, med innebrd att
man vid varmfrzinkade skruvar i hgre
Lagerhllning av skruvprodukter
En utmrkt produkt fr stlbyggnadsndaml r stlbyggnadsskruv SB8.8
med tillhrande muttrar och brickor,
som beskrevs i ett hfte ingende Stlbyggnadsinstitutets handbok Stlbyggnad - Detaljutformning [2]. Skruven har
en kort gnglngd fr att mjliggra frband utan gnga mot godset i hlet.
Muttern till SB8.8 r ngot hgre n
vanliga 8.8-muttrar enligt ISO-standarder, vilket minskar risken fr gngstrippning vid tdragning. Problemet r
att denna mutter inte lngre tillverkas. I
de fall en konstruktr idag freskriver
skruvfrband av SB8.8 levereras i allmnhet en vanlig, lgre 8.8-mutter. Ett
60
KONSTRUKTIONSTEKNIK
annat frhllande som kan medfra en

ekonomisk nackdel fr anvndaren r
att det bara finns en enda tillverkare av
stlbyggnadsskruven p vrldsmarknaden. Med hnsyn till svl tekniska som
ekonomiska krav kan det drfr vara
ndvndigt att underska alternativa
skruvprodukter.
Gngstnger r vanliga i stlbyggnader som t ex grundskruvar, frankringar
och hngstag. Fr denna produkt efterfrgas idag upp till 20 olika stlkvaliteter, dels av icke svetsbara skruvkvaliteter och dels av konstruktionsstl. Det
medfr en orationell och dyr lagerlggning, som i slutndan belastar kunden.
Det r angelget att efterfrgan styrs mot
en eller ett par prefererade stlkvaliteter
i gngstnger, som med hnsyn till den
praktiska anvndningen i t ex grundskruvar och hngstag br vara svetsbara.
Brickor kan ha en viktig funktion i
skruvfrband, inte minst i hgt frspnda frband. BSK 99 innehller regler fr bl a hrdhet hos brickor. Mnga
av de brickor som frekommer p
s58-61 skruvfrband
06-09-14
17.38
Sida 61
marknaden och som anvnds i stlbyggnader visar sig vara mycket enkla
brickor med vsentligt lgre hrdhet,
avsedda primrt fr trkonstruktioner.
Hr behvs en sanering av marknaden.
Fr skruvar till frankringar, t ex med
kemiska ankare och expanderskruv,
stlls helt olika krav beroende p om de
ska anvndas till tillflliga frband fr
t ex stagning under byggtiden eller de ingr i permanenta frband i konstruktionen. I det frra fallet har man nskemlet att skruven ska kunna sls av ltt vid
demontering, medan frankringar i den
permanenta konstruktionen br ha en
tillrcklig seghet. De produkter som
frekommer p marknaden uppfyller inte alltid denna senare egenskap.
Skruvforum en branschgrupp
Fr att frska rda bot p vissa missfrhllanden som har rtt i branschen
nr det gller produkter fr skruvfrband och som har berrts ovan bildades
fr ett par r sedan Forum skruvprodukter fr stlbyggnad (Skruvforum).
Skruvforum r en branschgrupp med
fretrdare fr svl leverantrer som
brukare av skruvprodukter. Syftet r att
lsa ngra aktuella problem med skruvprodukter och att skapa frutsttningar fr att bttre kunna tillgodose stlbyggnadsbranschens behov.
Inom Skruvforums ram har bl en ngot hgre mutter tagits fram som svarar
mot kravet p jmstyrka i gngan vid
hgt frspnda skruvfrband. Denna
mutter, som har en mutterhjd lika med
nominella skruvdiametern och numera
r freskriven i BRO 2004, finns tillgnglig i de vanligaste dimensionerna
frn minst en leverantr av skruvprodukter som ingr i Skruvforum.
I mnga typer av konstruktioner, t ex
i stabiliserande stomkomponenter i flervningsbyggnader, pannhus osv, finns
nskeml om skruvfrband med kontrollerad frspnning men utan de hga
krav som anges i BKR och BSK 99, och
de risker fr begynnande gngstrippning
m m som dessa krav kan medfra. Sklet till frspnningen kan vara att man
vill begrnsa deformationerna i frbanden i bruksstadiet.
Skruvforum har utarbetat regler fr
hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav, S1F(mod) [3].
Reglerna finns allmnt tillgngliga att
ladda ned frn webbplatsen www.stbk.se.
Reglerna har tillmpats i ett antal objekt, som
pannhus och kontorshus. Kraven verenssstmmer med motsvarande regler i de tyska
stlbyggnadsnormerna DIN 18 800-7.
Skruvforum har ordnat informationsdagar om skruvfrband vid tre tillfllen

i Stockholm och Gteborg. Dagarna har
varit vlbeskta och har frhoppningsvis medfrt en bttre frstelse fr hur
man undviker problem vid skruvfrband
i stlkonstruktioner. En ny informationsdag planeras under 2007, och
kommer eventuellt att hllas i Lule.
Skruvforums leveransregler
Skruvforum har utarbetat srskilda leveransregler fr skruvprodukter fr stlbyggnad [4], se figur 4. Leveransreglerna
finns tillgngliga att ladda ned frn webbbplatsen www.stbk.se. Leveransreglerna
r avsedda att kunna beropas i ritningsfreskrifter och som bestllningsunderlag.
Reglerna br p s stt kunna underlttta och frenkla kravspecifikationer.
De leverantrer av skruvprodukter
som ingr i Skruvforum har frbundit
sig att tillmpa reglerna fr sina leveranser till stlbyggnadsbranschen.
Ett av kraven i Skruvforums leveransregler r att all skruv och mutter i
hllfasthetsklass 8.8 och 10.9 avsedda
fr stlbyggnad, dvs i sdana brande
stlkonstruktioner dr BKR och BSK 99
r tillmpliga, ska kunna levereras med
ett 3.1-intyg enligt SS-EN 10 204 utfrdat av tillverkaren. Ett srskilt krav finns
vid varmfrzinkade skruvprodukter i
10.9, dr tillmpad tgrd fr att minska risken fr allvarlig vtefrsprdning
ska redovisas i intyget.
Fr gngstnger har Skruvforum freslagit en prefererad stlkvalitet S460NL
enligt SS-EN 10025-3:2004, ett svetsbart
konstruktionsstl med frhjd hllfasthet avsett att kunna erstta hghllfasta
skruvstl. Kravet enligt BSK 99 r att
stlet i gngade konstruktionselement
ska vara svetsbart. Dessutom frekommer p marknaden S355J2, frutom olika skruvstl som i allmnhet inte r
svetsbara och en hel mngd andra mer
eller mindre udda stlkvaliteter.
Tips till stlkonstruktren
Hr fljer ngra enkla tips till konstruktren rrande skruvfrband:
a) Se till att specificera skruvprodukterna
ordentligt i de allmnna freskrifterna
p ritningen. Det rcker inte med att
bara ange 8.8, det finns frmodligen
hundratals olika produkter som kan
pvisas uppfylla den uppgiften! Man
mste hnvisa till produktstandarder
fr skruvar, muttrar och brickor.
b) Hnvisa till Skruvforums leveransregler fr skruvprodukter [4], s riskerar man inte missa ngon viktig fr-
utsttning fr upphandlingen.
c) Skriv inte av uppgiften SB8.8 frn
gamla ritningar utan att kontrollera
vad det innebr tekniskt och ekonomiskt. Ofta br stlbyggnadsskruven
kunna ersttas av 8.8-skruv enligt ISO
4014 eller 10.9-skruv.
d) Frsk att utfra skruvfrbanden i ett
objekt med s f olika dimensioner
som mjligt. Det kan vid skrivbordet
frefalla vara en besparing att utfra
en del frband i klenare dimension n
vriga. I allmnhet innebr en stor variation av skruvdiametrar och lngder
en vsentlig frdyring och mer komplicerad montering.
e) Anvnd med frdel det modifierade
hgt frspnda skruvfrbandet
S1F(mod) i de fall dr man vill ha begrnsade deformationer i frbanden
i bruksstadiet. Frbanden kan dimensioneras som S1 eller med en kad reduktionsfaktor t som kan pvisas
tillmplig, t ex medelvrdet 0,8 av 0,6
fr S1 och 1,0 fr S1(F).
Framtida uppgifter fr Skruvforum
Bland uppgifter som Skruvforum avser
att behandla framver mrks krav p
brickor till skruvfrband svarande mot
kraven i BSK 99. Vidare mrks anpassning av Skruvforums regler till kommande europeiska utfranderegler fr
stlkonstruktioner, EN 10 090.
En genomgng av krav p skruvprodukter och fstmassor fr kemiska ankare och expanderskruv str ocks p
programmet.
Man avser i Skruvforum ta upp ven
andra problemomrden som kan bli aktuella rrande skruvprodukter. Det r en
frhoppning att Skruvforums aktiviteter
ska underltta fr olika aktrer inom stlbyggnadsbranschen att vlja skra och
kostnadseffektiva skruvfrband med produkter som i mjlig mn finns tillgngliga fr snabb leverans frn lager.

Referenser
[1] Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 99, Boverket 1999.
[2] Stlbyggnadsskruv SB8.8, hfte ingende i handboken Stlbyggnad - Detaljutformning, publikation 30:2, Stlbyggnadsinstitutet, 1971.
[3] Hgt frspnda skruvfrband med
modifierade krav, S1F(mod), Skruvforum 2003.
[4] Kompletterande leveransregler fr
skruvprodukter fr stlbyggnad,
Skruvforum 2006.
KONSTRUKTIONSTEKNIK
61
s58-61 skruvfrband
06-09-14
17.38
Sida 62
9LlUSURIIVSn
VWnOE\JJQDGHU
5$1$9(5.(1 $% +DU XSSI|UW VWnOVWRPPH YlJJDU RFK

WDNWLOO 'DJDEVQ\DODJHUL*|WHERUJ9LlUHWWNRPSOHWW
VWnOE\JJQDGVI|UHWDJ RFK XWI|U DOOW IUnQ NRQVWUXNWLRQ
WLOOYHUNQLQJVDPWPRQWHULQJDYVWnOE\JJQDGHU|YHUKHOD
1RUGHQ *nU QL L E\JJWDQNDU" 7YHND LQWH WDJ NRQWDNW
PHGRVVSn 5$1$
3AMHLLSBYGGNADn!NLGGNINGSUNDERHLL
-EJERIVGEN "OX3TOCKHOLM4EL ELLER
5$1$9(5.(1$%7HO
ZZZUDQDYHUNHQVH
WWWCARLBROSE
STLSTOMMAR
LEGOTILLVERKNING
INDUSTRISERVICE
YTBEHANDLING
TEL: 035-17 66 60 Box 48 301 02 Halmstad
nissavarvet@br-jansson.se
Besksadress: Metallvgen, Kistinge
www.br-jansson.se
s63-66 medlemsfretag
06-09-14
18.06
Sida 63
M E D L E M S F R E TA G
Stltillverkare
Arcelor Long Commercial Sweden AB
Birger Jarlsgatan 41A 7tr, 111 45 STOCKHOLM
08-534 809 40
Fax 08-611 61 55
www.alc.arcelor.com
alc.sweden@arcelor.com
Stltillverkare
Corus Sverige AB
Barlastgatan 2, 414 63 GTEBORG
031-779 32 00
Fax 031-779 32 28
www.corusgroup.com
www.corusconstruction.com
Stltillverkare
Outokumpu Stainless AB
774 80 AVESTA
0226-810 00
www.outokumpu.com
info.stainless@outokumpu.com
Stltillverkare
SSAB Oxelsund AB, 613 80 OXELSUND
0155-25 40 00
Fax 0155-25 40 73
www.ssabox.com
info@ssabox.com
Tekniska frgor: techsupport@ssabox.com
Stltillverkare
SSAB Tunnplt AB
781 84 BORLNGE
0243-700 00
Fax 0243-720 00
www.ssabtunnplat.com www.prelaq.com
office@ssabtunnplat.com
Stltillverkare/Tunnpltstillverkare
Ruukki Sverige AB
Jgershillgatan 18, 213 75 MALM
040-607 14 00
Fax 040-607 14 29
www.ruukki.se
sverige@ruukki.com
Stlgrossister
Brderna Edstrand, AB
Box 225, 201 22 MALM
040-38 40 00
Fax 040-38 42 62
www.edstrand.se
info@edstrand.se
Stlgrossister
Tibnor AB
Box 4260, 102 66 STOCKHOLM
08-702 40 00
Fax 08-702 23 55
www.tibnor.se
info@tibnor.se
Tunnpltstilverkare
Europrofil AB
Box 147, 713 23 NORA
0587-818 80
Fax 0587-818 89
www.europrofil.se
info@europrofil.se
Tunnpltstilverkare
Lindab Profil AB
269 82 BSTAD
0431-850 00
Fax 0431-851 50
www.lindab.se
profil@lindab.se
Tunnpltstilverkare
Plannja AB
971 88 LULE
0920-929 00
Fax 0920-929 12
www.plannja.se
marknad@plannja.se
Stlbyggare och verkstder

AB H Forssells Smidesverkstad
Box 1243, 141 25 HUDDINGE
08-774 08 30
Fax 08-711 36 10
www.forssells-smide.se
info@forssells-smide.se

Brderna Jansson Nissavarvet, AB
Box 48, 301 02 HALMSTAD
035-17 66 60
Fax 035-21 95 82
www.br-jansson.se
nissavarvet@br-jansson.se

Contiga AB
Box 94, 761 21 NORRTLJE
0176-773 00
Fax 0176-773 25
www.contiga.se
info@contiga.se

Dem-Verk Mek AB
Degerns 265, 905 80 UME
090-70 24 70
Fax 090-70 24 71
www.dem-verk.se
rolf@dem-verk.se

EAB AB
333 33 SMLANDSSTENAR
0371-340 00
Fax 0371-312 25
www.eab.se
info@eab.se

H-STEEL Oy Ltd
Box 15, FIN-62301 HRM
+358 648 526 00
Fax +358 648 486 21
www.hsteel.fi
hsteel@hsteel.fi

LECOR Stlteknik AB
Dumpergatan 8, 442 40 KUNGLV
0303-24 66 70
Fax 0303-939 15
www.lecor.se
tennce.carlsson@lecor.se
63
06-09-14
18.07
Sida 64
64

Llentab AB
Box 104, 456 23 KUNGSHAMN
0523-790 00
Fax 0523-311 20
www.llentab.se
info@llentab.se

Maku-Stl AB
Verkstadsgatan 15, 504 62 BORS
033-23 70 80
Fax 033-41 50 23
www.maku.se
info@maku.se

Peikko AB
Box 4, 601 02 NORRKPING
011-13 82 50
Fax 011-13 59 40
www.peikko.se
info@peikko.se

Rukki Sverige AB (f.d PPTH Solution Oy)
Svrdvgen 21, 182 33 DANDERYD
08-545 499 50
Fax 08-545 498 69
www.ruukki.se
sverige@ruukki.se

Ranaverken AB, 534 92 TRVAD
0512-292 00
Fax 0512-202 05
www.ranaverken.se rana@ranaverken.se

Smederna AB
Skyttbrinksvgen 12, 147 39 TUMBA
08-556 455 00
Fax 08-556 455 10
www.smederna.se
smederna@smederna.se

Svecon AB
Lievgen 13, 187 32 TBY
08-758 40 09
Fax 08-758 40 09
www.hpcbalken.com
ng@svecon.org

Stlmonteringar AB STLAB
Faktorsgatan 12, 461 37 TROLLHTTAN
0520-47 41 00
Fax 0520-47 41 99
www.stalab.se
info@stalab.se

SWL Stlkonstruktioner AB
Box 500, 777 25 SMEDJEBACKEN
0240-66 87 50
Fax 0240-756 13
www.swl.se

Vstanfors Industrier AB
Sdra Linjan, 737 30 FAGERSTA
0223-475 00
Fax 0223-475 30
www.vastanfors.se
fagersta@vastanfors.se
Konsulter
Bjerking AB
Box 1351, 751 43 UPPSALA
018-65 11 00
Fax 018-65 11 01
www.bjerking.se
info@bjerking.se
Konsulter
Bloms Ingenjrsbyr AB
Mstargatan 5, 781 71 BORLNGE
0243-79 20 90
Fax 0243-79 20 99
bloms@bloms.se
Konsulter
ELU Konsult AB
Rinkebyvgen 1, 182 36 DANDERYD
08-622 91 00
Fax 08-755 95 33
www.elu.se
info@elu.se
Konsulter
FB Engineering AB
Box 12076, 402 41 GTEBORG
031-775 10 00
Fax 031-775 11 00
www.fbe.se
info@fbe.se
Konsulter
Hillstatik AB
Hammarby Kajvg 14, 120 30 STOCKHOLM
08-644 90 10
Fax 08-641 29 84
www.hillstatik.se
info@hillstatik.se
Konsulter
Kadesjs Ingenjrsbyr AB
Box 1013, 721 26 VSTERS
021-15 58 00
Fax 021-18 11 90
www.kadesjos.se
kadesjos@kadesjos.se
Konsulter
PI i Gteborg PIAB AB
E A Rosengrens gata 19, 421 31 VSTRA FRLUNDA
031-49 99 60
Fax 031-49 99 70
www.piabgbg.se
piab@piabgbg.se
Konsulter
ProDevelopment i Sverige AB
Vattentornsvgen 26, 972 51 LULE
0920-24 86 38
www.prodevelopment.se
info@prodevelopment.se
06-09-14
18.09
Sida 65
Konsulter
Projektteamet AB
Knipplekullen 3B, 417 49 GTEBORG
031-70 50 700
Fax 031-70 50 705
www.projektteamet.se
projteam@projektteamet.se
Konsulter
Rambll AB
08-615 60 00
Fax 08-702 19 13
www.ramboll.se
infosverige@ramboll.se
Konsulter
Stlbyggnadskontroll AB
Bergshamra All 139, 170 74 SOLNA
08-655 40 10
Fax 08-655 40 30
Konsulter
Sweco Bloco AB
08-692 55 00
Fax 08-652 47 00
www.sweco.se
bloco@sweco.se
Konsulter
Tyrns AB
118 86 STOCKHOLM
08-566 410 00
Fax 08-644 88 50
www.tyrens.se
info@tyrens.se
Konsulter
VBK
Mlndalsvgen 85, 412 85 GTEBORG
031-703 35 00
Fax 031-703 35 01
www.vbk.se
mail@vbk.se
Konsulter
WSP Sverige AB
121 88 STOCKHLM-GLOBEN
08-688 60 00
Fax 08-688 69 99
www.wspgroup.se
info@wspgroup.se
Byggfretag
Open House Production AB
Lommavgen 39, 232 35 ARLV
040-53 37 30
Fax 040-43 24 00
www.openhouse.se
kontakt@openhouse.se
Byggfretag
Arcona AB
08-601 21 00
Fax 08-601 21 01
www.arcona.se
info@arcona.se
Byggfretag
PEAB AB
Margretetorpsvgen 84, 260 92 FRSLV
0431-890 00
Fax 0431-45 17 00
www.peab.se
info@peab.se
Byggfretag
Banverket
781 85 BORLNGE
0243-44 50 00
Fax 0243-44 56
www.banverket.se
banverket@banverket.se
Byggfretag / Stlbyggare
Skanska Sverige AB
169 83 SOLNA
08-504 350 00
Fax 08-755 63 17
www.skanska.se
Korrosionsskydd
Alucrom AB
031-744 19 90
Fax 031-779 05 88
www.midroc.se
info.ial@midroc.se
Brandskyddsmaterial
NFP System AB
Prydsvgen 12, 382 96 NYBRO
0480-921 45
Fax 0480-921 40
www.nfp.se
Brandskyddsmaterial
Tepro Byggmaterial AB
08-506 608 00
Fax 08-506 608 90
www.tepro.se
tepro@tepro.se
Isolering / Lttbyggnad
BPG Gyproc AB
Box 153, 746 24 BLSTA
0171-41 54 00
Fax 0171-41 54 50
www.gyproc.se
info@gyproc.se
Knauf Danogips
296 80 HUS
044-28 95 00
Fax 044-28 95 91
www.danogips.se
info@danogips.se
Paroc AB
541 86 SKVDE
0500-46 90 00
Fax 0500-46 92 20
www.paroc.se
paroc.se@paroc.com
65
06-09-14
18.10
Sida 66
66
Saint Gobain Isover AB
Box 501, 260 50 BILLESHOLM
042-840 00
Fax 042-844 52
www.isover.se
isover@isover.se
Sammanfogning / maskiner
Ejot & Avdel System AB
Box 9013, 700 09 REBRO
019-20 65 00
Fax 019-20 65 14
www.ejot-avdel.se
info@ejot-avdel.se
ESAB Sverige AB
031-50 90 00
Fax 031-50 93 90
www.esab.com
esab.sverige@esab.se
K-Plast AB
Olivehllsvgen 10, 645 42 STRNGNS
0152-100 40
Fax 0152-101 50
www.k-plast.se
info@k-plast.se
Richard Steen AB
Lvaskog, Kronogrden, 516 92 SPERED
033-27 62 00
Fax 033-27 63 40
www.richardsteen.se
info@richardsteen.se
SFS Intec AB
Friledningsgatan 3, 721 37 VSTERS
021-81 52 00
Fax 021-81 52 19
www.sfsintec.biz/se
se.vasteras@sfsintec.biz
U-nite Fasteners Technology AB
Hogstorp, 451 95 UDDEVALLA
0522-65 33 90
Fax 0522-873 51
www.unitefasteners.com
info@unitefasteners.com
Kontroll & provning

FORCE Technology Sweden AB
Tallmtargatan 7, 721 34 Vsters
021-490 30 00
Fax 021-490 30 01
www.forcetechnology.se
info@forcetechnolgy.se
Kontroll & provning

F-Kontroll AB
Box 1551, 401 51 Gteborg
031-743 10 00 Fax: 031-743 10 09
www.afconsult.com
info@afconsult.com
Kontroll & provning

Ingenjr Joel L Jonsson
Aspvgen 1, 340 30 VISLANDA
0472-341 95
Fax 0472-341 95
www.joeljonsson.se
info@joeljonsson.se
Datorprogram / IT
StruProg AB
Virkesgrnd 4, 183 63 TBY
08-732 87 20
Fax 08-732 87 20
www.struprog.se
info@struprog.se
Datorprogram / IT
Tekla Software AB
Sigurdsgatan 21, 721 30 VSTERS
021-10 96 00
Fax 021-10 96 09
www.Tekla.com/se
TeklaStructures.Sales.SWE@tekla.com
Intresseorganisationer
Jernkontoret
08-679 17 00
Fax 08-611 20 89
www.jernkontoret.se
office@jernkontoret.se
MVR
Nybohovsbacken 23-25, 117 63 STOCKHOLM
08-545 161 50
Fax 08-545 161 69
www.mvr.se
info@mvr.se
Pltslageriernas Riksfrbund (PLR)
Rosenlundsgatan 40,
08-762 75 85
Fax 08-616 00 72
www.plr.se info@plr.se
SVEFF
08-783 82 40
Fax 08-783 82 38
www.sveff.se
sveff.info@ktf.se
OMSLAG UPPSLAG
06-09-14
17.47
Sida 2
Vi utvecklar innovativa metallbaserade lsningar till frmn fr

din verksamhet. Vill du veta hur snabbt vi kan omvandla din id om
byggande till en skrddarsydd anlggning fr vxande produktion,
individuella lokaler fr affrsverksamhet eller en sporthall fr de
unga idrottarna i din hemstad? Ls om detta och om andra exempel
p hur vi frvandlar metall till ngot mer p www.ruukki.com.
OMSLAG UPPSLAG
06-09-14
19.48
Sida 1
STLBYGGNADSINSTITUTETS NYHETER
NYHETER OM STLBYGGNAD NR 3 2006
Posttidning B
Stlbyggnadsinstitutets Nyheter
Box 27 751
115 92 Stockholm
:(/'2;LVDUHJLVWHUHGWUDGHPDUNRI66$%2[HO|VXQG$%6ZHGHQ
,QJHQM|UVNRQVW
:(/'2;JHUGLJLGpHU
Utkommer nu
ven i Norge
Berlin
Hauptbahnhof
IT-projektering
av stlstommar
Nettverksbruer
Skruvfrband
9LDQVHUDWWQ\DNRQVWUXNWLRQHUXSSVWnUXQGHUWU\FNHW :(/'2; VNDSDU Q\D P|MOLJKHWHU RFK YnUD NRQ

DYQ\DEHKRY'HWNDQJlOODOlJUHYLNWK|JUHVlNHUKHW VWUXNWLRQVH[SHUWHUKMlOSHUGLJRSWLPHUDGLQSURGXNW
HOOHUQ\DXSSJLIWHU0nOHWNDQYDUDDWWHQNUDQVNDIn 'XlUYlONRPPHQDWWWDGHODYYnUNXQVNDSHUIDUHQ
OlQJUH UlFNYLGG HQ WUDLOHU NODUD W\QJUH ODVW HOOHU HWW KHWRFKNUHDWLYLWHWNRVWQDGVIULWW.RQWDNWDRVVLGDJ
IRUGRQI|UEUXNDPLQGUHEUlQVOH
66$%2[HO|VXQG
2[HO|VXQG
RFKIUnJDHIWHUQ\DLGpHUI|UNRQVWUXNW|UHU
7HO
)D[
ZZZVVDER[FRP
ZZZZHOGR[VH
Main Train Station Berlin

Staalbyggnad

Cargado por

Información del documento

Derechos de autor

Formatos disponibles

Compartir este documento

Compartir o incrustar documentos

Opciones para compartir

¿Le pareció útil este documento?

¿Este contenido es inapropiado?

Copyright:

Formatos disponibles

Staalbyggnad

Cargado por

Copyright:

Formatos disponibles

OMSLAG UPPSLAG

9LDQVHUDWWQ\DNRQVWUXNWLRQHUXSSVWnUXQGHUWU\FNHW :(/'2; VNDSDU Q\D P|MOLJKHWHU RFK YnUD NRQ

Main Train Station Berlin

Vi utvecklar innovativa metallbaserade lsningar till frmn fr

NYHETER OM STLBYGGNAD NR 3 2006 INNEHLL

Structural Innovation Main Train Station Berlin

Dr Ing Hans Schober, Schlaich Bergermann und Partner Stuttgart, Germany

Elementbyggnad fr kreativa och effektiva byggprocesser

Stefan Sjstrm, Europrofil AB

Full structual design and project management in a Tekla Structures environent

Peter Branzell, Sales Manager, Building & Construction, Tekla Software AB

Energiprojekt med 3D-projekterad stlstomme

Lars Cederfeldt, SwecoBloco AB

Nettverkbroer, en effektiv kombinasjon av stl og betong

Per Tveit, dr ing, Hgskolen i Agder

Brandangersundets Bru Verdens slankeste?

Rolf Magne Larssen, dr ing, A Aas-Jakobsen AS

Stainless steel bridge in Cala Galdana

Juan A Sobrino, Dr Civil Engineering PEDELTA, Barcelona, Spain

Nya dimensioneringsregler fr stlbroar erstter BSK99

Frank Axhag, Banverket

Frenkla vergngen till Eurokoderna med hjlp av www-access-steel.com

Bjrn Uppfeldt, Stlbyggnadsinstitutet

Erfarenheter frn utlandsprojekt

Bengt Stewall, marknadschef, Alucrom AB

Stl gr det mjligt

Skruvfrband i stlkonstruktioner vl s avancerade frband som svetsar

Gran Alpsten, Stlbyggnadskontroll AB, Solna

NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD

Outokumpu r en internationell koncern inom rostfritt

NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD

Torsdagen den 19 oktober 2006 kl 09.00 17.00

19 20 oktober 2006 Grand Htel, Stockholm

gande har garen av EuroProfil Holding AB, BengtGran Carlsson, beslutat

bostder. P mnga hll

Norsk Stlforbund, NFSK

den stora potentialen som

Seminariet ppnades av stlbyggnadsinstitutets nytilltrdde VD Hans Olson infr en intresserad publik.

NORSK STLDAG 2006

Anmlan och information p:

Hur hanterar man ett projekt som r fem gnger strre

Bert-Ulrich Fritsch, VSAB.

Main Train Station

NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD

On its historical site in the Tiergarten

Europes largest train station for

Hans Schober, Dr.-Ing., Partner of Schlaich Bergermann und

he new Berlin Main Train Station

NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD

including the Humboldt port bridges,

to prevent the sense of decay common to

spans the east west platforms without

Different structural requirements

Representing the first use of cast steel

NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD

660mm steel tubes with 100mm wall

Vibrations and deformations

reby minimizing flexion in the structural

NR 3 2006 NYHETER OM STLBYGGNAD

and would greatly interfere with the rest

with a free span of 87 m. Building loads

Impressive erection procedure

[1] Schlaich, J., Schober, H. : Bahnbrcken am Lehrter Bahnhof in Berlin

Client: Deutsche Bahn AG.

9LDQVHUDWWQ\DNRQVWUXNWLRQHUXSSVWnUXQGHUWU\FNHW :(/'2; VNDSDU Q\D P|MOLJKHWHU RFK YnUD NRQ

IZ`aV HigjXijgZh ~g Zii `gV[i[jaai dX] Zm^WZai

.ORDCERT!""OX34/#+(/,-"ESKSADRESS5PPLANDSGATAN